Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

More documents

Recommendations

Info

Naturvårdsplanen har tagits fram med stöd av lokala naturvårdsbidrag (LONA) från Naturvårdsverket NATURVÅRDSPLAN HAGFORS KOMMUN BILAGA 2 SJÖAR OCH VATTENDRAG Tematiskt tillägg översiktsplanen 2002 Antagandehandling upprättad 2011-06-13, fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Arbetsgrupp Anna Sjörs (ansvarig) Johanna Thorén Maria Carlsson (rödlistade arter) Per-Åke Lonnfors (rödlistade arter) KARTOR Erling Johansson och Johanna Thorén FOTOGRAFIER Alla fotografier är publicerade med tillstånd från fotografen, som namnges vid varje foto INFORMATION OM NATURVÅRDSPLANEN LÄMNAS AV Tekniska enheten, anna.sjors@hagfors.se tel. 0563-185 00 vxl BESTÄLLNING Hagfors kommun, Tekniska enheten, 683 80 Hagfors ingela.axelsson@hagfors.se FOTO FRAMSIDAN Åsmyrtjärn, Västanberg, foto av Ulf Bengtsson
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Hagfors kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 Bilaga 2 Sjöar och vattendrag BILAGA 2 SJÖAR OCH VATTENDRAG INLEDNING Den rika tillgången på sjöar och vattendrag tillhör en av Hagfors kommun styrkor och är en av de naturtillgångar som betytt allra mest för kommunens invånare under hela vår historia. Namnen på många av våra sjöar och vattendrag vittnar om en lång muntlig tradition – vissa sjöar har fornnordiska namn med en idag oklar betydelse... Jangen, Gröcken, Grängen, Ullen. Andra namn som Kvarnsjön, Lidsjön och Busjön är medeltida namn. Många sjöar bär finska namn – Kajön, Kisjön, Nain samt Lax- och Ormräjtika. Klarälven och Uvån strömmar genom kommunen – Uvåns namn kan härledas från det fornsvenska ordet yvas- förhäva sig – vattendraget är det mäktigaste av Klarälvens biflöden! Vattnet gav befolkningen ett nödvändigt födotillskott i form av fisk. Strandängar är en näringsrik miljö som gav foder till tamdjur och vilt. Människan valde strandläge på sina bosättningar – då som nu! Kraften i vattnet var förutsättningen för anläggandet av hyttor och bruk på 1700-talet, men användes långt tidigare till kvarn och stamp. På 1900-talet utbyggdes vattenkraften, i Klarälven och i Uvån samt många ”lysverk” i mindre älvar till den första elektriska belysningen. Nästa alla större sjöar i Uvåsystemet reglerades för att ge en jämnare vattenföring i Klarälven, så att kraftverken där kunde ge optimal utdelning. Idag produceras ungefär 650 GWh vattenkraft varje år – tredubbelt mot förbrukningen inom Hagfors kommuns geografiska område. Vattenvägar var långt in på 1900-talet de bästa transportvägarna, både för hästdragna foror på isväg, järn- och malmbåtsrodd och flottning av timmer med spel över sjöarna eller fritt i strömmande vatten. Flottledsdammar och slussar uppfördes på 1800-talet. Det finns 454 större och mindre sjöar upptagna på SMHI:s sjöregister (13 288 ha) i Hagfors kommun. I denna bilaga till Hagfors kommuns naturvårdsplan finns kommunens vattensystem beskrivna. För att ge en bakgrund till varför vattensystemen och deras omgivningar ser ut som de gör finns i varje avsnitt en beskrivning av områdets historia, med fokus på vattnet. Denna beskrivning har tillkommit med hjälp av flera bygdehistorieböcker och lokalbefolkningens kunskap. VATTENMYNDIGHETENS BEDÖMNING EU:s ramdirektiv för vatten säger att alla Europas vattenförekomster ska uppnå god status 2015. Då detta inte kommer att vara möjligt har Sverige för vissa vatten erhållit dispens fram till 2021. Myndigheten har lagt ut klassningen och underlaget för klassningen på två hemsidor på Internet: www.vattenkartan.se samt www.viss.lst.se där även enskilda kan kommentera klassningen. Vattenmyndigheten har fastställt ett åtgärdsprogram för Klarälvens vatten under perioden 2010-2015. Hela 74 procent av de klassade vattenförekomsterna i kommunen uppnår ej god ekologisk status, vanligen på grund av regleringspåverkan och/eller försurning. Det är givetvis en allvarlig situation, som kräver åtgärder. Vattenmyndigheten har identifierat flera hot mot vatten i Hagfors kommun, där risk för fortsatt försurning och pågående reglering är de viktigaste. Om inte kalkningsinsatser fortsätter kan vattnets idag goda kemiska förhållanden hotas. I åtgärdsplanen för Klarälvens vatten finns förslag att kalkningen successivt ska ersättas med markkalkning. Vattenmyndigheten gör en generell bedömning att det inte kommer att finnas möjlighet att förändra regleringsgraden före 2021. Dock har kraftbolaget under flera år tillämpat en ekologisk skonsam reglering i Acksjön, Skärgen, Mussjön, Stor-Ullen och Görsjöarna, vilket gynnar den biologiska mångfalden i sjön såväl som i vattendraget nedströms. Detta har inte vattenmyndigheten vägt in i bedömningen, då klassningen sker efter beslutade vattenhushållningsbestämmelserna. Detta nya regleringsförfarande måste juridiskt säkras på ett bra sätt. Många sjöar uppe i skogsmarken är dock hårt reglerade i syfte att fungera som vintermagasin åt kraftverken i Klarälven, och det är en utmaning att i samverkan med kraftbolaget få regleringen anpassad så gott det går för både kraftnytta och ekologi. Kraftbolaget har planer på utrivning av vissa dammar som idag ger liten kraftnytta. 3/70
Page 4 and 5: Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Ha
Page 52 and 53:
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Ha
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70:
show all

Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?