Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tematiskt tillägg till ÖP 2002 <strong>Hagfors</strong> kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 <strong>Bilaga</strong> 2 <strong>Sjöar</strong> <strong>och</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
De bägge stationerna byggdes samtidigt <strong>och</strong> togs i drift 1916. Kraften överfördes med generatorspänningen<br />
12 kV till <strong>Hagfors</strong>.<br />
De stora variationerna i vattenföring som den oreglerade Klarälven hade i början av 1900-talet<br />
vållade problem för en kraftgenerering med krav på kontinuitet. Det låg närmast tillhands att utnyttja<br />
Uvåns vattensystem för att åstadkomma en utjämning av Klarälvens vattenföring söder om<br />
Råda. För flottningens behov <strong>och</strong> för turbindriften i verken i Gustavsfors hade redan tidigare<br />
dammar byggts vid flera sjöar. Knon blev genom domen 1952 ytterligare reglerad, nu med en<br />
amplitud på 4,5 m. Samtidigt byggdes tunnlar vid Storsjön <strong>och</strong> Laggens utlopp. Uvån var nu maximalt<br />
utbyggd för sitt syfte – att magasinera vatten till kraftverken i Klarälven.<br />
För att säkra flottningsföreningens intressen finns villkor i dåtidens vattendomar – som än idag<br />
gäller - om att man inte fick höja sjöns nivå vintertid, ej heller tappa ner dem hårt då isen låg -<br />
båda dessa tillvägagångssätt skulle försvåra utförseln av virket på isen. I vattendomarna regleras<br />
att bolaget inte fick tappa sjöarna vintertid på så sätt att risk uppstod att sjön inte var välfylld vid<br />
tiden för flottningen (vårfloden). Flottningsföreningens rätt till vatten kunde också skrivas in i avtal<br />
med Uddeholmsbolaget, dessa avtal har idag upphört att gälla.<br />
Under senare delen av 1900-talet såldes torpen av bolaget som sommarstugor eller så har de<br />
förfallit, <strong>och</strong> skogen tagit över markerna. Kvar finns stengärdsgårdar <strong>och</strong> sten från skorstensmuren<br />
som visar var torpets huvudbyggnad legat - <strong>och</strong> en skylt med torpnamn <strong>och</strong> nummer från<br />
Sällskapet Gustavaforskning 4 med Tage Östman som initiativtagare till inventeringen på 1990talet.<br />
Den bofasta befolkningen koncentrerades till Gustavsfors, Ekshärad <strong>och</strong> <strong>Hagfors</strong>. Skogen<br />
avfolkas, <strong>och</strong> idag bor i skogsmarken <strong>och</strong> kring sjöarna sannolikt en mindre bofast befolkning än<br />
på stenåldern.<br />
Under slutet av 1900-talet har här funnits en aktiv fiskevårdsförening som bland annat drev Musåfisket<br />
med utsättning av regnbåge ovanför kalkdoseraren i Musån. Fiskevårdsföreningen hade<br />
ambitionen att stärka den lokala storväxande öringstammen i Örsjöarna, som odlades vid Hornäs<br />
fiskodling. Öringungarna planterades tillbaka i Örsjön <strong>och</strong> Virtjärnarna.<br />
VATTENFÖREKOMSTER:<br />
Hemsjön ligger högst upp i avrinningsområdet. Vid utloppet finns en gammal flottningsdamm som<br />
idag inte nyttjas. Hemsjön hyser sik <strong>och</strong> öring.<br />
Kvarnsjön Det platåliknande Kvarnsjöområdet begränsas av högre berg, åsar <strong>och</strong> kullar med<br />
klarvatten eller dy emellan. Det är en rik fågellokal med smålom, storlom, trana, drillsnäppa, grönbena,<br />
enkelbeckasin, gluttsnäppa <strong>och</strong> ljungpipare, <strong>och</strong> spelplats för orre. Vattenmyndigheten<br />
klassar fiskebeståndet som otillfredsställande (oklassat provfiske från 1988). Här har troligen<br />
länge funnits en damm som använts vid tillfällig kvarnverksamhet, främst för befolkningen vid<br />
Brunnberg. Kvarnsjön däms idag genom en tidsbegränsad dom 1940-43. <strong>Hagfors</strong> kommun har<br />
påpekat för tillsynsmyndigheten att domen ej är förlängd- Länsstyrelsen har svarat att regleringen<br />
trots detta är laglig. I den vattendom som finns, <strong>och</strong> som alltså är giltig för regleringen, står att<br />
”Efter islossning får vattnet avtappas endast successivt, <strong>och</strong> må efter samma tid uppdämning av<br />
sjön endast ske undantagsvis <strong>och</strong> i ringa omfattning”. Anledningen till denna skrivning var skydd<br />
av fisket i Kvarnsjön. God ekologisk status, trots avsaknad av fiskeprotokoll. Regleringsamplitud<br />
mindre än en meter.<br />
Nordsjön har vackra sand- eller klapperstenstränder <strong>och</strong> öar. Den ligger i ett åslandskap som<br />
uppstått av isälven Musåns avlagringar. Nordsjön är en vildmarksbetonad sjö med orörda stränder.<br />
Nordsjöskogens naturreservat går ända ner till sjöns östra strand. Vintertid med goda isförhållanden<br />
är en skid/skridskotur över Nordsjön till Nordsjöskogen en fin upplevelse. Här häckar<br />
storlom. Fisket är gott enligt fiskevårdsföreningen, <strong>och</strong> bedömt som god av fiskeriverket. Sjön<br />
avgränsas till Mussjön i söder genom en ås. Här ligger några sommarstugor, vackert placerade<br />
intill vägen som går över åsen. I övrigt är Nordsjöns stränder oexploaterade. Nordsjön har ekologisk<br />
god status då fiskebestånden är ekologiskt hållbara <strong>och</strong> de allmänna förhållanden goda.<br />
4 Tage Östman tog initiativet till torpinventeringen, <strong>och</strong> fler än 900 torpslämningar återfanns i <strong>Hagfors</strong> kom-<br />
mun. Uppgift Valter Berg.<br />
17/70