Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Hagfors kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 Bilaga 2 Sjöar och vattendrag
dernare krav på ekologisk tappning av systemet, om inte domar prövas om eller annan överenskommelse
med den som har regleringsrätten kan ske.
Högt uppe i systemet finns rester av gamla dammar (Kisjön) som numera är utrivna. Laxräjtika
har haft en flottningsdamm som legaliserades i flottledsutslaget 1909. Denna dom har upphört då
flottleden avlystes 1969. (Oklart om utriven). Några av dessa kan utgöra vandringshinder och bör
inventeras och återställas till ursprungliga förhållanden.
VATTENFÖREKOMSTER
Fräkensjön ligger inom naturreservatet Fräkensjömyrarna. Ej reglerad. Fräkensjön rinner via
Stora Kisjön söderut till Storsjön. Systemet, ca 6-7 km är oreglerat, är idag oklassat av vattenmyndigheten.
(Ki är finska och betyder sten). En liten bäcköringstam finns i vattendraget ner till
Storsjön enligt FVO.
Laxräjtika är en smal och vacker sjö – räjtika är finska med betydelsen lång och smal- som ligger
i en gryta mellan branta stränder, särskilt i väster. Laxräjtika är oreglerad och avvattnas norrut via
en liten bäck. Denna rinner till Lapptjärn, en större tjärn i ett system utan reglering fram till
Dysjödammen. Systemet mynnar i Dysjön, där man kan se rester av ett kvarnhjul vid inloppet.
Detta system, ca 6 km är oreglerat. Systemet saknar klassning av vattenmyndigheten, men bör
sammanföras till en vattenförekomst.
Dysjön har ett mycket ostört läge och häckande fiskgjuse. Sjön har i alla fall tidigare hyst sik enligt
FVO, men är inte provfiskad. Dysjön är idag reglerad fullt ut som ett vintermagasin. Domen
från 1935 är intressant, då den säger att ålyngelledare ska inrättas och vatten framsläppas under
perioden 1 maj till 30 september så att ålen ska kunna vandra. Om ål inte kunde vandra upp i
systemet skulle bolaget lägga motsvarande pengar i en uppsamlingsstation för ål. Domen visar
på att man 1935 ansåg att fiskvandringen var viktig, och en nolltappning tilläts inte under sommarhalvåret.
Om vandringshindret vid Dysjön försvann, skulle man öppna upp ett vattenområde
från Storsjöns utlopp upp till Laxräjtika, vilket sannolikt skulle gynna den lokala öringstammen.
Flåsjön är en stor sjö, som tidigare hyste sik. Ål sätts ut enligt ålvillkor. I provfiske 2001 har dock
bedömningen gjorts att sjön är försurningspåverkad och påverkas av reglering så att fisket bedömts
som mindre gott. Flåsjön har en tillåten amplitud på 6 m, men har sedan 1993 endast
sänkts c:a 3,5 m som mest. Regleringen av Flåsjön påverkar nedströms liggande sjöar så att god
ekologisk status inte uppnås i Sandsjöarna.
Östra och Västra Sandsjön och Sandsjöälven är oreglerade, men påverkas av Flåsjöns reglering.
Mellan Östra Sandsjön och Storsjön går en gammal stig, delvis på en rullstensås. Det är den
naturliga förbindelsen över Sandsjöälven och förbinder skogsmarken söder om vattensystemet
och Aamäckshöjden. Leden är idag ungefär 800 m, vacker att gå och man kan fantisera om de
foror som under århundradenas lopp utnyttjades leden för kontakter norrut. Idag används den av
älg och varg, vars spår är ofta är tydliga.
Storsjön Innan regleringen var Storsjön två sjöar. 1954 erhölls tillstånd att sänka sjön sju meter
från tidigare lägsta nivå, att utföra en tunnel till Lilla Laggen, samt en kanal med de avstängningsanläggningar
som krävdes. Utloppet sker underjordiskt från en udde något söder om det naturliga
utloppet. Samma vattendom reglerar även Stor-Laggen. I domen kan man läsa om fiskeriintendentens
yrkanden. Han befarade att den kraftiga sänkningen av sjön vintertid skulle medföra att
siklöjebeståndet skadades, då rommen vid avtappning skulle frysa inne i isen. Då fanns ål naturligt
i sjön.
Domslutet blev att fiskyngel vid vissa tillfällen ska inplanteras (gäddyngel och siklöja beroende på
regleringen av Storsjön, se ovan) och att galler ska finnas vid utloppet. De vattenhushållningsvillkor
som reglerar tappningen innehåller inskränkningar till flottningens behov, samt reglering till
gagn för fisk och för transporter- man får inte höja sjöns nivå då man börjat vintertappningen. Här
finns sommarstugor men idag ingen permanentboende.
År 1996 renoverades bergtunneln och kraftverket i Laggåsen, varvid Storsjön sänkes under sin
ursprungliga nivå. Man passade då på att inventera stränderna, och fann både stenåldersbostäder
och rester från medeltida gårdar. Storsjön har måttlig ekologisk status och dispens att uppnå
god ekologisk status till 2021, på grund av flödesregleringarna. Bottenfaunan är klassad som god,
fisket oklassat. Siklöjebeståndet är idag svagt. Sjöns vattenkemi är klassad som god, men försurningspåverkad.
Regleringsamplituden är 10,8 m.
13/70