De obligatoriska kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 kan läsas ...

MODERSMÅL OCH LITTERATUR 

Studieordning: 

De obligatoriska kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 kan läsas tidigast efter kurs 3. Kurs 

8 och 9 kan läsas tidigast efter kurs 6. Kurs 10 kan läsas utan förkunskaper. Kurs 11 lämpar 

sig bäst för andra eller tredje studieåret. Kurs 12 kan avläggas efter kurserna 7-8. 

OBLIGATORISKA KURSER 

MO 1 En värld av texter 

Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, 

litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. 

• olika textgenrer och deras funktion i samhället 

• introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen 

• grundprinciperna för materialbaserat skrivande 

MO 2 Epik och medietexter 

Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. 

• retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter 

• tidningstexter och andra medietexter 

• bild- och filmanalys 

• romanen som litterär genre 

MO 3 Texter, kultur och identitet 

Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. 

Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. 

• det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland 

• den finlandssvenska litteraturen och dess historia 

• språkvård 

MO 4 Texter i Norden 

Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, 

texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras 

dramatiken. 

• de nordiska språkens gemensamma bakgrund 

• skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen 

• dramatikanalys 

MO 5 Moderna texter 

Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. 

• lyrikanalys 

• produktion av reflekterande och analyserande texter 

• 1900- och 2000-talets litteratur och litterära ismer 

MO 6 Textens makt 

Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. 

• argumentationsanalys 

• reklamanalys 

• litteratur som påverkat 

1

FÖRDJUPADE KURSER 

MO 7 Muntlig kommunikation 

Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom 

muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala 

sammanhang. 

• verbal och nonverbal kommunikation 

• olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner 

MO 8 Fördjupad skriv- och textkompetens 

Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera 

över samt producera texter. 

Följande teman repeteras och fördjupas: 

• textgenrer 

• textanalys och textanalytiska begrepp 

• språkstruktur och språkriktighet 

• övningar inför studentprovet 

MO 9 Litteratur som glädje och kunskap 

Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom 

att tillägna sig skönlitteratur i olika former. 

• tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer 

• att skriva analytiskt om litteratur 

• att gestalta och bearbeta litteratur 

TILLÄMPADE KURSER 

MO 10 Drama 

Kursen ger ökade färdigheter i konstämnet drama och ökade kunskaper om drama/teater. 

• dramaövningar 

• arbete med en pjäs 

• teaterbesök 

MO 11 Översättningskurs 

Samma som FINA 9 och FIM 10. Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i 

att översätta text till och från finska. 

MO 12 Gymnasiediplom i teaterkonst 

Diplomet i teaterkonst är ett gymnasiediplom, som har utarbetats av Utbildningsstyrelsen. 

Diplomet kan avläggas efter kurserna 7 och 10. 

• eget arbete i dramaturgi, regissörskap, skådespelarkonst eller något annat område 

inom teaterkonst 

Både processen och föreställningen bedöms med vitsord och med ett verbalt omdöme enligt 

Utbildningsstyrelsens kriterier. 

Provet i muntlig kommunikation 

Under sista skolåret kan man avlägga ett prov i muntlig kommunikation. Provet är 

landsomfattande och består av två delar: ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Över ett 

avlagt prov utfärdas ett diplom, som upptas som bilaga till avgångsbetyget. Diplomet kan ge 

2

extra poäng när du söker till en högskola. Provet hålls i januari, anmälan sker i samband med 

anmälan för vårens studentskrivningar. 

Förkunskaper: kurs 7 och gärna kurs 10. 

FINSKA A-LÄROKURS 


Kurserna 1 och 2 kan läsas i valfri ordningsföljd, resten läses i rätt ordning. De fördjupade 

kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 9 kan läsas i valfri ordningsföljd men först efter 

avlagda obligatoriska kurser. Den tillämpade kursen 10 kan läsas under det andra eller tredje 

läsåret. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte 

tenteras. 


FINA 1 Människans vardag och fritid 

I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på 

muntlig språkfärdighet. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om sin skol- eller 

arbetsdag, sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sina fritidsintressen eller 

intressanta händelser. 

Grammatik: verbböjning och grundläggande objektsregler 

FINA 2 Natur och miljö 

Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland. Under kursen skall de studerande 

på finska presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa, upplevelse i naturen eller 

ett väderleksfenomen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. 

Grammatik: nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck 

FINA 3 Handel, teknik och kommunikation 

I denna kurs skall de studerande bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar i 

människans tjänst. De studerande skall även läsa en finsk detektivroman och hålla ett föredrag 

om den. 

Grammatik: particip och participuttryck samt de satsmotsvarigheter som bygger på dem 

FINA 4 Samhället och massmedia 

Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle. I finska tidningar 

läses nyhetsreportage eller ledare. De studerande uppmanas under kursens gång att följa med 

lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve eller radio så att de kan redogöra för 

innehållet i dem. 

Grammatik: infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dem 

FINA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv 

I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningar och yrken i Finland. Under kursen skall 

de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie- och yrkesplaner. De 

studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en meritförteckning på finska. 

Grammatik: objektet och adverbial 

FINA 6 Finsk kultur och litteratur 

Under kursen genomgås viktiga kulturområden och konstarter i Finland. De studerande skall 

under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och redogöra för innehållet i 

det. Finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. 

Grammatik: attribut samt stil- och variationsfrågor 

3


FINA 7 Skriv och tala finska bättre! 

Under kursen repeteras och fördjupas efter behov finskans grammatik samt vokabulären och 

idiomatiska uttryckssätt på olika områden. Den muntliga språkfärdigheten uppövas. 

FINA 8 Världen och vi 

I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om 

aktuella ämnen på olika områden. Kursen fokuserar skönlitterära textutdrag med hänsyn till 

författarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande 

övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. 


FINA 9 Prepkurs för studentprov (Kursen är samma som FIM 9) 

I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i 

studentskrivningen. 

FINA 10 Översättningskurs (Kursen är samma som FIM 10 och MO 11) 

Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från 

finska. Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och 

problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. Kursen kan inte 

tenteras. 

MODERSMÅLSINRIKTAD LÄROKURS (FIM) 

Studieordning 

Kurserna 1 och 2 kan läsas i valfri ordningsföljd, resten läses i rätt ordning. De fördjupade 

kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 9 kan läsas i valfri ordningsföljd men först efter 

avlagda obligatoriska kurser. Den tillämpade kursen 10 kan läsas under det andra eller tredje 

läsåret. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte 

tenteras. 


FIM 1 Människans vardag och fritid 

I kursen övas förmågan att uttrycka sig korrekt i olika sammanhang. De studerande görs 

uppmärksamma på skillnaderna mellan olika språkstilar. Under kursen skall de studerande 

hålla ett föredrag om en finsk roman, som innehåller slang eller dialekt. 

Grammatik: verbläran, objektet, unipersonella uttryck och subjektets och predikatets 

kongruens 

FIM 2 Natur och miljö 

Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. Texturvalet breddas med 

några skönlitterära texter, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och 

sina upplevelser i den. 

Grammatik: nomenböjningen, adjektivens och adverbens komparation, räkneord och 

pronomen 

4

FIM 3 Handel, teknik och kommunikation 

I kursen diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. Eleverna 

skall till exempel på finska kunna redogöra för någon uppfinning eller kommunikationsmedel. 

Som komplement läses lämpliga fiktiva texter, till exempel ur detektivromaner. 

Grammatik: infinitiv, particip och satsbyggnaden 

FIM 4 Samhället och massmedia 

I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att 

förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. 

Grammatik: satsmotsvarigheterna, textens stil och byggnad, disposition, styckeindelning och 

interpunktion 

FIM 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv 

I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika 

utbildningsvägar i Finland. De studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en 

meritförteckning. 

Grammatik: attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans 

prepositionsattribut, dessa belyses och övas även genom översättning från och till finska 

FIM 6 Finsk kultur och litteratur 

I kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens 

klassiker, även finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. Varje studerande skall läsa 

åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det samt hålla ett föredrag om 

någon annan finsk konstform än litteratur. 


FIM 7 Muntlig uttrycksförmåga 

Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och 

informell kommunikation. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk 

samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. 

FIM 8 Skrivandets konst 

I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva 

redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera utifrån ett 

bestämt material. Syftet är att lära sig att bearbeta en text med hjälp av ordböcker och 

språkriktighetsguider. 


FIM 9 Prepkurs för studentprov (Kursen är samma som FINA 9) 

I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i 

studentskrivningen. 

FIM 10 Översättningskurs (Kursen är samma som FINA 10 och MO 11) 

Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från 

finska. Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och 

problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. Kursen kan inte 

tenteras. 

5

ENGELSKA 


De obligatoriska kurserna 1-6 bör avläggas i nämnda ordning. 

Vid tentamen av någon av dessa kurser måste den studerande kunna påvisa att den muntlig 

övningen har erhållits på annat håll. 

De fördjupade kurserna 7 och 8 kan väljas fritt efter att de obligatoriska kurserna är 

avklarade. 


ENA 1 De unga och deras värld 

Det dagliga livet och situationer människor emellan. Diskussion, träning i att uttrycka åsikt 

vid muntlig kommunikation. Skriftlig träning av strukturer och idiomatiska uttryck. 

ENA 2 Kommunikation och fritid 

Ord och uttryck som berör fritiden och hobbyverksamheten samt 

turismen och resandet. Presentation av det egna landet för dem som kommer ifrån 

andra kulturer. Kulturella olikheter i vardagslivet i olika länder. Kommunikation och 

mediekunskap. Repetition och fördjupning av strukturer. 

ENA 3 Studier och arbete 

Inlärning av ett språk som är typiskt för formella situationer inom studier och arbete. 

Olika arbetssituationer och arbetsansökningar. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. 

Muntlig och skriftlig kommunikation. Muntlig presentation av projektarbete om Finland. 

Hörförståelser och textförståelser. 

Träning av strukturer. 

ENA 4 Samhället och omvärlden 

Tal och textförståelse på en mera krävande nivå. Samhället i det egna landet och i andra 

länder. Strategier för läsförståelse. Skriftlig framställning övas genom att de studerande 

skriver texter för olika ändamål. 

Fördjupning och träning av strukturer. 

Hörförståelseövning. 

ENA 5 Kultur 

Ord och uttryck från litteraturens och den övriga konstens område. 

Förståelsen av skönlitterära alster. Litteratur från Shakespeare till modern tid, musik 

från klassisk till dagens musikaler, konst från medeltiden till modern konst samt olika 

genrer inom filmkonsten. Övning i att använda sig av information via datorn, 

projektarbete som presenteras inför publik, skriftlig kommunikation i form av film-, 

konsert- eller teaterrecensioner. Skriftlig träning av strukturer. 

Hörförståelseövningar. 

ENA 6 Vetenskap, ekonomi och teknik 

Olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, rymdforskning, olika former av 

kommunikation och näringslivet. Teknologi och samhället, framtidsvisioner, världen 

av idag. Diskussioner och debatter. Övningar i lässtrategier. Skriftlig framställning av 

texter för olika ändamål. Skriftliga strukturer. 


6


I dessa läggs tonvikten vid en mångsidig utveckling av språkfärdigheten. 

ENA 7 Naturen och en hållbar utveckling 

Naturen och naturvetenskaperna. Miljöfrågor, en hållbar utveckling inom miljön. 

Naturkatastrofer. Klimatförändringar. 

Textstudier, diskussioner, debatter, argumenterande skriftliga uppgifter. 

Repetition av strukturer. 


ENA 8 Globalisering och internationalisering 

Globala utvecklingslinjer, aktuella händelser, olika världsbilder. 

Vår gemensamma värld och främmande kulturer. 

Läsning av texter och artiklar från andra länder, diskussioner och debatter kring aktuella 

frågor. 

Skriftlig övning av uppsatsskrivning. 

Repetition av strukturer. 


TILLÄMPAD KURS 

ENA 9 Konversation 

Fri konversation under ledning av en engelskspråkig lärare. Kursen kan avslutas med 

ett test i muntlig färdighet i språket. 

FRANSKA B2 


VALFRI LÄROKURS som påbörjats i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen 

Man kan studera åtta fördjupade kurser i franska Kurserna studeras i rätt ordning, förutom 

konversationskursen som kan fritt väljas när som helst. 


FRB21 Fritid och intressen 

Inom denna kurs behandlas varierande ämnen som anknyter till de ungas vardag i Frankrike. 

Det handlar om studier, resor, uppköp, kafébesök, matlagning, diskussioner etc. 

FRB22 Världen och vi 

Kursen handlar om umgänge bland människor och om sevärdheter, geografi, historia och 

rekreationsmöjligheter i Frankrike och i Finland. 

FRB23 Förr och nu 

I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. 

Teman är bl.a. hälsa och välfärd. 

FRB24 Studier och framtidsplaner 

Innehållet i denna kurs handlar främst om skola, studier och de ungas framtid, både i Finland 

och i Frankrike. 

7

FRB25 Kultur 

Inom denna kurs bekantar sig de studerande med kultur, sport och aktualiteter både i 

hemlandet och i den fransktalande världen. De studerande kan i mån av möjlighet delta i 

något franskt evenemang. 

FRB26 Vår gemensamma jord 

Texterna kan variera under denna kurs. Vid sidan om läroboken, tas med även tidningar, 

Internet och övrig media som berikande material. Förutom situationen i Frankrike och Finland 

skall även aktuella världshändelser behandlas. 

FRB27 Vetenskap och teknik 

Under kursen skall de studerande skaffa sig allmän kunskap på franska om olika 

vetenskapsområden och om olika former av kommunikation. 

FRB28 Naturen och en hållbar utveckling 

Under denna kurs behandlas naturen med olika naturfenomen främst i Frankrike och i 

Finland men även i andra fransktalande länder. 

FRANSKA B3 


VALFRI LÄROKURS som påbörjas i gymnasiet 

De studerande kan välja franska som ett nybörjarspråk, så att de studerar FRB31 och 

FRB32 i egen nybörjargrupp, varefter de sammanslås med FB21. Alla studerande har rätt att 

välja FB3 för att repetera grunderna. Slutmålet d.v.s. studentexamen i kort lärokurs i franska 

är densamma för FRB2 och FRB3. 

FRB31 God dag, trevligt att träffas. 

De studerande lär sig att klara sig i vardagssituationer på franska. De lär sig att hälsa, ta 

farväl och att presentera sig på franska. De lär sig att ställa frågor och svara på enkel franska 

i fransk miljö. 

FRB32 Så ska saker och ting skötas 

Temat för denna kurs är de ungas vardag i enkla situationer med släkt, vänner och nya 

kontakter. Texterna behandlar ofta en ung finländares första besök i Frankrike. 

FRB33 Fritid och intressen 

Inom denna kurs behandlas varierande ämnen som anknyter till de ungas vardag i Frankrike. 

Det handlar om studier, resor, uppköp, kafébesök, matlagning, diskussioner etc. 

FRB34 Världen och vi 

Kursen handlar om umgänge bland människor och om sevärdheter, geografi, historia och 

rekreationsmöjligheter i Frankrike och i Finland. 

FRB35 Förr och nu 

I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. 

Teman är bl.a. hälsa och välfärd. 

FRB36 Studier och framtidsplaner 

Innehållet i denna kurs handlar främst om skola, studier och de ungas framtid, både i Finland 

och i Frankrike. 

8

FRB37 Kultur 

Inom denna kurs bekantar sig de studerande med kultur, sport och aktualiteter både i 

hemlandet och i den fransktalande världen. De studerande kan i mån av möjlighet delta i 

något franskt evenemang. 

FRB38 Vår gemensamma jord 

Texterna kan variera under denna kurs. Vid sidan om läroboken, tas med även tidningar, 

Internet och övrig media som berikande material. Förutom situationen i Frankrike och Finland 

skall även aktuella världshändelser behandlas av studerande på högre nivå. 


FRB29/FRB39 Konversation 

Kursen i konversation kan väljas lika väl av studerande med elementära kunskaper i franska 

som studerande i FRB3. 

TYSKA B2 


VALFRI LÄROKURS som påbörjats i åk 8 i den grundläggande utbildningen (B2) 

Lärokursen omfattar åtta kurser som läses i ordningsföljd. Dessutom finns en tillämpad kurs 

i konversation. Tentamen är möjlig endast i undantagsfall och då bör den studerande ha fått 

motsvarande muntlig träning på annat håll. 


TYB21 Fritid och intressen 

Kursen går ut på att befästa det ordförråd och de strukturer den studerande har lärt sig i den 

grundläggande utbildningen, att utvidga kännedomen om språkets grundstrukturer och att 

kunna använda språket i situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, 

fritidsverksamheter och hobbyer och tjänster i anslutning till dem. 

TYB22 Världen och vi 

Kursen går ut på att lära sig ord och uttryck som behövs när man berättar om mänskor, 

geografi, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland eller ett tysktalande land. 

Dessutom övas grundstrukturerna. 

TYB23 Förr och nu 

Kursen går ut på att lära sig ord och fraser som behövs för att berätta om livet förr och nu 

såväl ur individens som ur samhällets synvinkel samt att befästa grundstrukturerna. 

TYB24 Studier och framtidsplaner 

Kursens mål är att lära sig uttrycka sig både i tal och skrift om skola, studier, arbetsliv och 

framtidsplaner, att förstå en något mer komplicerad formell text och att repetera och fördjupa 

strukturer. 

TYB25 Kultur 

Under kursen bekantar man sig med olika former av kultur inom det tyska språkområdet, t.ex. 

litteratur, bildkonst, musik, film, teater eller idrott och lär sig motsvarande ordförråd. 

Dessutom övas de strukturer som behövs för att förstå t.ex. litterära texter och för att kunna 

9

ehandla ämnesområdet både muntligt och skriftligt. Kulturella olikheter betonas så att 

förståelsen mellan folken ökar. 

TYB26 Vår gemensamma jord 

Målet är att förstå lättfattliga texter, också medietexter, om samhället i Finland och det tyska 

språkområdet, om jordens tillstånd och om framtiden. Dessutom repeteras och fördjupas 

tidigare inlärda strukturer. 

TYB27 Vetenskap och teknik 

Målet är att förstå allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om 

olika former av kommunikation och att använda ett för ämnesområdet lämpligt språk. 

Strukturerna fördjupas och befästs ytterligare. 

TYB28 Naturen och hållbar utveckling. 

Efter kursen kan man förstå och använda ett språk som behandlar naturen, naturfenomen, 

mänskans förhållande till naturen i Finland och inom det tyska språkområdet. 

TYSKA B3 


Lärokurs som börjar i gymnasiet (B3). 

TYB33-TYB310 = TYB21-TYB28 

Lärokursen omfattar två kurser enligt läroplanen för B3-språket plus åtta kurser enligt B2. 

Tentamen är möjlig endast i undantagsfall och då bör den studerande ha fått motsvarande 

muntlig träning på annat håll. 


TYB31 God dag, trevligt att träffas. 

Under kursen lär man sig att klara sig i enkla vardagliga språksituationer som att hälsa, ta 

avsked, presentera sig och berätta om sig själv och familjen. Man tränar grundläggande 

strukturer och lär sig ett naturligt uttal. 

TYB32 Så ska saker och ting skötas. 

Målet för kursen är att kunna berätta om släkt och vänner och andra mänskliga relationer. 

Man skall klara sig i alldagliga situationer i vardagslivet som att göra uppköp, uträtta ärenden 

på posten och banken, besöka läkare, utnyttja trafikmedel och inkvarterings- och 

förplägnadstjänster. Dessutom inlärs och tränas flera grundstrukturer. 

LÅNG MATEMATIK 


Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom MAA3, MAA6 och MAA11 som kan läsas i 

valfri ordning. 


MAA 1 Funktioner och ekvationer 

• Potensfunktioner 

• Potensekvationer 

Rotuttryck och potenser med rationell exponent 

Exponentialfunktioner 

10

MAA 2 Polynomfunktioner 

• Produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna 

• Polynomfunktioner 

• Polynomekvationer av andragraden och av högre grader 

• Undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer 

• Faktorisering av polynom av andra graden 

• Lösning av polynomolikheter 

MAA 3 Geometri 

• Likformighet hos figurer och kroppar 

• Sinus- och cosinussatserna 

• Geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den 

• Beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar 

MAA 4 Analytisk geometri 

• Punktmängdens ekvation 

• Räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer 

• Ekvationer och olikheter med absoluta belopp 

• Lösning av ekvationssystem 

• En punkts avstånd från en linje 

MAA 5 Vektorer 

• Vektorernas primära egenskaper 

• Addition och subtraktion med vektorer samt produktion av en skalär och en vektor 

• Skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet 

• Räta linjen och plan i rymden 

MAA 6 Sannolikhet och statistik 

• Diskret och kontinuerlig statistisk fördelning 

• Fördelningens karakteristikor 

• Klassisk och statistisk sannolikhet 

• Kombinatorik 

• Regler för beräkning av sannolikheter 

• Diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning 

• Väntevärde för diskret fördelning 

• Normalfördelning 

MAA 7 Derivatan 

• Rationella ekvationer och olikheter 

• Gränsvärden, kontinuitet och derivata 

• Derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner 

• Undersökning av polynomfunktionernas förlopp och bestämning av funktioners 

gränsvärden 

MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner 

• Rotfunktioner och rotekvationer 

• Exponentialfunktioner och exponentialekvationer 

• Logaritmfunktioner och logaritmekvationer 

11

• Derivatan av sammansatta funktioner 

• Inversa funktioner 

• Derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner 

MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder 

• Riktade vinklar och radianer 

• Trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper 

• Trigonometriska ekvationer 

• Derivatorna av trigonometriska funktioner 

• Talföljder 

• Rekursiva talföljder 

• Aritmetiska talföljder och summor 

• Geometriska talföljder och summor 

MAA 10 Integralkalkyl 

• Primitiva funktioner 

• Primitiva funktioner till elementära funktioner 

• Integral 

• Beräkning av areor och volymer 


MAA 11 Talteori och logik 

• Formalisering av satser 

• Sanningsvärden hos satser 

• Öppna satser 

• Kvantorer 

• Direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis 

• Hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer 

• Euklides algoritm 

• Primtal 

• Kongruens hos hela tal 

MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder 

• Absoluta och relativa fel 

• Newtons metod och iterering 

• Delbarhetsalgoritmer för polynom 

• Delbarhetsekvationer för polynom 

• Förändringshastigheter och ytor 

MAA 13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl 

• Funktioners kontinuitet och deriverbarhet 

• Allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner 

• Gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten 

• Generaliserade integraler 

12


MAA 14 Repetitionskurs 

Repetition av den långa lärokursen i matematik. 

KORT MATEMATIK 


Kurserna läses i ordningsföljd förutom kurserna MAB2, MAB5, MAB7 som kan läsas i valfri 

ordning. 


MAB 1 Uttryck och ekvationer 

• Lineära samband och proportionalitet mellan storheter 

• Uppställning av ekvationer 

• Grafiskt och algebraiskt lösning av ekvationer utifrån problem 

• Tolkning och prövning av lösningar 

• Polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer 

MAB 2 Geometri 

• Figurers likformighet 

• En rätvinklig triangels trigonometri 

• Pythagoras sats 

• Area och volym hos figurer och kroppar 

• Bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet 

MAB 3 Matematiska modeller I 

• Tillämpning av lineära och exponentiella modeller 

• Potensekvationer 

• Lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer 

MAB 4 Matematisk analys 

• Derivata för en polynomfunktion 

• Analys av polynomfunktioners tecken och förlopp 

• Det största och det minsta värdet för en polynomfunktion 

• Grafiska och numeriska metoder 

MAB 5 Statistik och sannolikhet 

• Karakteristikor för kontinuerliga och diskreta fördelningar 

• Normalfördelningen och normering av den 

• kombinatorik 

• Sannolikhetsbegreppet 

• Formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem 

MAB 6 Matematiska modeller II 

• Lineära ekvationer med två variabler 

• Lineära ekvationspar 

• Grafisk lösning av olikheter med två variabler 

• Lineär optimering 

• Talföljder 

• Aritmetiska och geometriska talföljder och summor 

13


MAB 7 Ekonomisk matematik 

• Index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande 

beräkningar 

• matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor. 

MAB 8 Matematiska modeller III 

• Trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkel 

• Radianbegrepp 

• Trigonometriska ekvationer 

• Grafisk framställning av funktionerna 

• Vektorbegreppet och beräkningar med vektorer 

• Skalära produkten, vinkelberäkningar med hjälp av vektorer 

• Undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med 

hjälp av vektorer 


MAB 9 Integralkalkyl 

Primitiva funktioner, integralbegreppet, beräkning av areor och volymer, talsystem. 

MAB 10 Repetitionskurs 

Se helheter i kunskaperna, finslipa sina mekaniska färdigheter, med speciell betoning på 

ekvationslösning, analytisk geometri och extremvärdesproblem. 

BIOLOGI 


De obligatoriska kurserna avläggs i ordningsföljd varefter de övriga kurserna kan avläggas i 

valfri ordning. Den fördjupade kursen BI 3 utgör ett undantag, då den kan avläggas redan 

efter att kurs BI 1 är godkänd. 


BI 1 Organismernas värld 

• Biologin som vetenskap 

• Biodiversiteten 

• Evolution och livets utveckling 

• Hur naturen fungerar 

BI 2 Cellen och ärftligheten 

• Cellen som grundenhet för livet 

• Cellen energihushållning 

• Hur cellfunktionerna styrs 

• Cellförökning 

• Ärftligheten 

14


BI 3 Miljöekologi 

• Ekologisk forskning 

• Bioversiteten och dess betydelse 

• De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar 

• Den finländska naturens ömtålighet 

• En hållbar framtid 

BI 4 Människans biologi 

• Särdragen hos människans celler och vävnader 

• Organismens byggnad, funktion och betydelse 

• Reglering av livsfunktionerna 

• Människans förökning 

• Människans livscykel och sociala natur 

• Genotypens betydelse 

• Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer 

BI 5 Bioteknologi 

• Cellens finstruktur och kommunikationen mellan celler 

• Cellerna som proteintillverkare 

• Genfunktionerna 

• Genteknologin och dess möjligheter 

• Mikroberna och deras betydelse 

• Biotekniken i industrin 

• Växt- och djurförädling 

• Etik och lagstiftning inom gentekniken 


BI 6 Repetitionskurs 

Repetitionskursen riktar sig till studerande som vill skriva biologi i ämnesrealen. I kursen 

ingår repetition av biologins centrala delar samt övningar i att konstruera goda realsvar. 

GEOGRAFI 


De obligatoriska kurserna avläggs först och därefter de fördjupade i valbar ordning. 

Den tillämpade kursen i geofysik kan dock avläggas redan då kurserna i GE 1 och Fy 1 är 

godkända. 

Repetitionskursen är mest meningsfull inför studentskrivningen. 


GE 1 Den blå planeten 

• Det geografiska tänkesättet 

• Jordens planetariska karaktär 

• Atmosfären i rörelse 

• Hydrosfären i rörelse 

• Vädret och klimatet 

15

• Jordklotets föränderliga ytformationer 

• Jordklotets växtzoner 

• Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder 

GE 2 En gemensam värld 

• Kulturgeografins väsen och uppgifter 

• Befolkningen och bosättningen 

• Naturtillgångar 

• Primärproduktion och miljön 

• Industrin och energin 

• Rörelser och växelverkan 

• Den mänskliga verksamhetens regionala struktur 

• Dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling 


GE 3 Riskernas värld 

• Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse 

• Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser 

• Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och 

naturen 

• Mänsklighetens risker och riskfyllda områden 

• Tekniska risker 

GE 4 Regionstudier 

• Kartografins grunder och geografiska källor 

• Geografiska informationssystem (GIS) 

• En egen undersökning av ett område 


GE 5 Repetitionskurs 

Repetitionskursen riktar sig till studerande som vill skriva geografi i ämnesrealen. Kursen 

bygger på repetitioner av de obligatoriska och delvis fördjupade kursernas stoff samt övningar 

i att konstruera goda realsvar. 

GE 6 Geofysik: Jordens byggnad och funktion. 

Kursen i geofysik är gemensam för geografin och fysiken och genomförs i samarbete med 

lärarna från båda ämnena. Syftet med kursen är att fördjupa bilden av jordens byggnad, 

fysikaliska funktion samt växelverkan mellan jordens olika delar. Vi behandlar bl.a. 

jordbävningar, vulkanism, magnetfält och dess förändringar, polarsken och andra fenomen i 

atmosfären, världshav och glaciärer. 

FYSIK 

Studieprogram: 

Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom kurs FY 3 som kan läsas i valfri ordning. 

Studeranden som avklarat den obligatoriska kursen i fysik och som är intresserade av något 

specialområde i fysiken som t.ex. elektricitetslära kan då avlägga endast dessa kurser. 

16

Bedömning: 

Kursprovet är riktgivande. Arbetsinsatsen under lektioner, experimentella arbeten, arbete i 

grupper har stor betydelse vid bedömningen. Samtliga kurser bedöms med siffror förutom FY 

9 och FY 10 som bedöms med siffror eller en anteckning om slutförd kurs. 

OBLIGATORISK KURS 

FY 1 Fysiken som naturvetenskap 

Fysikens betydelse ur historisk synvinkel samt i nutid, materiens och universums 

grundstruktur, energi, betydelsen av experiment och modeller i fysiken, mätningar, 

presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet, krafter, grafisk 

framställning av rörelser. 


FY 2 Värme 

Gasers tillståndsekvation, tryck, hydrostatiskt tryck, uppvärmning och avkylning av kroppar, 

fasförändringar och värmeenergi, mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad, 

värmelärans huvudsatser, energi i slutna system, energikällor. 

FY 3 Vågrörelse 

Harmoniska krafter och vibrationsrörelser, allmänt om vågrörelser, ljus, ljud. 

FY 4 Rörelselagarna 

Likformig rörelse, likformigt accelererad rörelse, Newtons lagar, olika typer av krafter, 

rörelsemängdens invarians och impulsprincipen, kinetisk och potentiell energi samt begreppet 

arbete. 

FY 5 Rotation och gravitation 

Kraftmoment, rotationsrörelse, rörelsemängdsmomentets invarians, rotationsrörelsens energi, 

cirkelrörelse, gravitation och rörelser under inverkan av denna, kaströrelse och planetrörelser, 

satelliter och deras användning. 

FY 6 Elektricitet 

Elström, mätning av ström och spänning, Ohms lag, Joules lag, resistans, koppling av 

motstånd och Kirchhoffs lagar, Coulombs lag, kondensatorer, kopplingar och energi, elström i 

halvledare, till exempel i dioder. 


FY 7 Elektromagnetism 

Magnetisk kraft, magnetfält, laddade partiklar i homogena el- och magnetfält, 

induktionslagen, energitransport, svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk 

kommunikation, elsäkerhet, energihushållning. 

FY 8 Materia och strålning 

Elektromagnetisk strålning, fotoelektrisk effekt, strålningens partikelkaraktär och partiklars 

vågkaraktär, atommodeller, atomens energitillstånd, atomkärnans byggnad, radioaktivitet och 

strålsäkerhet, kärnreaktioner och kärnenergi. 

17

FY 9 Repetitionskurs 

ger en bild av den klassiska fysiken som helhet, helhetsbild av materiens byggnad, 

invarianslagarna, problemlösning. 

FY 10 Arbetskurs i fysik 

Planerar försök och bygger upp försökssystem, känner till och kan använda mätinstrument, 

kan utarbeta rapporter över försök, vänjer sig vid självständigt arbete och tar ansvar för det. 

Lämpliga arbeten kan väljas inom mekanik, värmelära, optik, ellära, atom- och kärnfysik. 

FY 11 Geofysik 

KEMI 


Kurserna läses enligt KE1, KE2, KE3, KE4, KE5, KE7. KE6 kan läsas när som helst efter 

KE2. 


KE 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön 

• Organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska 

kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar 

• Bindningar i och polaritet hos organiska föreningar 

• Olika slags blandningar, substansmängder och halter 

• Organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar 


KE 2 Kemins mikrovärld 

• Grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet 

• Elektronhöljets struktur och atomorbitaler 

• Bestämning av oxidationstal och föreningsformler 

• Kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper 

• Hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och 

rymdstrukturer 

• Isomeri 

KE 3 Reaktioner och energi 

• Symbolspråket för kemiska reaktioner 

• Organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar 

• Stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen 

• Energiförändringar i kemiska reaktioner 

• Reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna 

KE 4 Metaller och material 

• Metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och 

elektrolys 

• Redoxreaktioner 

• Metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar 

• Biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer 

18

KE 5 Reaktioner och jämvikt 

• Reaktionsjämvikt 

• Jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och 

deras betydelse 

• Löslighet och mättad lösning 

• Grafisk framställning av jämvikt 


KE 6 Laborationskurs 

KE 7 Repetitionskurs i kemi 

RELIGION 


Kurserna läses i valfri ordning. 


RE 1 Religionens natur och betydelse 

I denna kurs får studerandena fundera på vad religion är och vilken dess plats 

är i olika kulturer. 

Under den senare delen av kursen bekantar vi oss med Bibeln. Vi sidan av skriftens 

uppkomst och innehåll, skall Bibelns betydelse för den västerländska kulturen granskas. 

RE 2 Kyrkan, kulturen och samhället 

Efter denna kurs bör de studerande kunna se de stora dragen i den kristna kyrkans utveckling 

från Jesu tid fram till idag samt känna till de stora kyrkosamfundens särdrag, verksamhet och 

betydelse. 

RE 3 Människans liv samt etik 

Under denna kurs kommer de studerande att stifta bekantskap med den kristna 

kyrkans dogmatiska lärogrund samt utgående från kristen människosyn och etik 

bekanta sig med andra etiska system. Med detta och vår personliga livserfarenheten i bagaget 

skall vi sedan fundera på och diskutera etiska och moraliska problem både i det personliga 

livet, i vårt samhälle och i världssamfundet. 


RE 4 Religionernas värld 

Kursens målsättning är att fördjupa de studerandes kunskaper om världsreligionerna. 

Detta mål skall vi försöka nå genom studier av olika skrifter, genom projektarbeten, 

genom filmer samt genom att besöka olika helgedomar. 

RE 5 Vad tror finländarna på ? 

Denna kurs har som målsättning att de studerande får insikt i religionens roll i Finland under 

olika tider. Samtidigt ges också möjlighet att stifta bekantskap 

med den religiösa mångfalden som präglar dagens Finland. Detta strävar vi 

till bl. a. genom besök hos olika religiösa grupper. 

19

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP 


Kan studeras i vilken ordning som helst 


LK 1 Ett gott liv 

De studerande bibringas kunskap om olika värdeteorier, normer och dygder för att få 

begreppsliga färdigheter att lösa etiska problem, vilket befrämjar deras moraliska utveckling. 

Värdeteorierna, normerna och dygderna tillämpas på människans liv och på medmänskliga 

relationer. Modeller för människans moraliska utveckling uppställs. Olika texter genomgås 

och analyseras, självständigheten i arbetssättet betonas genom föredrag, diskussioner och 

skriftliga projekt. Audiovisuella inslag. Om studerande på olika nivåer sammanförs kan detta i 

varje fall de första åren leda till att ordningsföljden för kurserna blir en annan. 

LK 2 Världsbilden 

De studerande ges en insyn i kunskapens och världens natur, i avsikt att fördjupa och 

förstärka verklighetsuppfattningen och skapa bättre jämvikt i samhället och naturen. Kursen 

omfattar en genomgång av konstens och vetenskapens världsbild och dessa områdens 

betydelse för människan. Utöver detta behandlas världens natur. Olika texter genomgås och 

analyseras. Föredrag, diskussioner, skriftliga projektarbeten, audiovisuella inslag. 

LK 3 Individen och samhället 

Under kursen granskas olika uppfattningar om staten, samhället och kulturen. Vidare 

undersöks hur rättvisa tillämpas och mänskliga rättigheter högaktas i olika sammanhang. 

Centralfrågan lyder: Hur kan vi åstadkomma en hållbar samhällsutveckling? 


LK 4 Det kulturella arvet och identiteten 

Under kursen försöker vi bygga upp en helhetsbild av människan som kulturskapare. Vi 

diskuterar betydelsen av den ursprungliga finländska livsåskådningstraditionen, det kristna 

arvet och humanismen. Vi bekantar oss även med den naturalistiska humanismen. Väljs i åk2. 

LK 5 Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen 

Under kursen bekantar vi oss med grunderna för forskningsmetoderna i livsåskådning och vi 

gör jämförelser mellan livsåskådningar i olika kulturer som projektarbete. Väljs i åk 3. 

FILOSOFI 


Grundkursen väljs först, därefter kan kurserna studeras i vilken ordning som helst 


FI 1 Introduktion i filosofiskt tänkande 

Kursen skall ge svar på vad filosofi är och vilka frågor som filosofin behandlar. Under kursen 

skall de studerande lära sig att argumentera och tänka filosofiskt. De studerande får bekanta 

sig med den västerländska idéhistorien och med de viktigaste filosofiska inriktningarna. 

Kursen skall besvara några av filosofins centrala frågor. Vad är varat? Vad är människan? 

20

Vad är gott? Filosofins verktyg är språket som används i tanke och tal och därför poängteras 

utvecklande av elevernas begreppsförråd. 


FI 2 Filosofisk etik 

Kursens mål och centrala innehåll är att den studerande blir bekant med olika moralfilosofiska 

riktningar, begrepp och teorier. Den studerande lär sig att diskutera frågor om ett gott liv och 

hur en handling kan bedömas ur en moralisk synvinkel. Den studerande görs införstådd med 

hur värderingar och normer uppkommer och hur känslor, religion och förnuftet har del i vårt 

moraliska tänkande. 

FI 3 Kunskap och verklighet i filosofin 

Under kursen behandlas kunskapsteoretiska och metafysiska frågor. Kursen skall svara på 

frågor som gäller vad vi kan veta och hur kan vi veta något. Metafysiken behandlar frågor om 

verklighetens yttersta grundval. Vetenskapsfilosofin har en central roll i kursinnehållet och 

olika sanningsteorier diskuteras även. Väljs i åk 3. 

FI 4 Samhällsfilosofi 

Den studerande skall kunna förstå vad ett samhälle är, hur människan är beroende av 

samhället och hur människan samtidigt skapar samhället. Under kursen behandlas spänningen 

mellan människans frihet och skyldigheter i samhället samt fenomen som samhällelig rättvisa, 

jämlikhet och frihet. Den studerande blir förtrogen med definitioner av olika begrepp som 

makt, ägande och anarkism. I den politiska filosofin studeras grunderna för synsätt som 

liberalism, konservatism och socialism. 


FI 5 Europeisk filosofi på 1900-talet 

Kursen behandlar filosofiska riktningar i västerländsk filosofi på 1900-talet. Under kursen 

behandlas inriktningar som fenomenologi, existentialism och analytisk filosofi. Kursen ger en 

inblick i modern europeisk filosofi. Väljs i åk 3. 

PSYKOLOGI 


Den obligatoriska kursen avläggs först varefter de övriga kurserna gärna skall avläggas i 

ordningsföljd. 


PS 1 Psykisk aktivitet, lärande och interaktion 

• Psykologi som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom 

psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap , centrala tillvägagångssätt när det 

gäller att förklara psykologiska fenomen 

• Den psykologiska verksamhetens karaktär, psykologiska grundbegrepp, psykiska, 

biologiska och sociala faktorer som styr handlandet 

• Inlärningspsykologins grunder och tillämpningar 

• Socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer. 

21


PS 2 Människans psykiska utvecklingen 

• Individens psykiska utveckling i livets olika skeden 

• Den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier 

• Den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer 

• Den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska 

utveckling 

• Problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem 

• Forskning inom den psykiska utvecklingen 

PS 3 Grunderna för människans informationsbehandling. 

• Grundläggande kognitiva processer 

• Reglering av aktivitet, olika medvetandetillstånd 

• Nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och dess samband 

med psykiska funktioner 

• Störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering 

• Forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi 

PS 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet 

• Motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen 

• Känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och 

betydelse 

• Grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner 

• Motivationens, emotionens och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på 

människans handlande 

• Betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnandet på 

individuell och samhällelig nivå 

• Motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer 

• Högtstående kognitiv verksamhet så som tänkande, problemlösning och 

beslutsfattande 

PS 5 Personligheten och den mentala hälsan 

• Centrala begrepp inom personlighetspsykologin till exempel jaget och 

identiteten 

• Definition på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin 

• Personlighetsforskning 

• Faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar 

• Psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem 

• Upprätthållande av den psykiska hälsan 


PS 6 Den sociala människan 

Kursens målsättning är att utveckla och fördjupa kunskaperna i socialpsykologi.I kursen 

behandlas bl.a. gruppbildning och gruppdynamik, verbal och nonverbal kommunikation, 

reklam och media, utveckling av sociala färdigheter, ledarskap, attityder och fördomar. 

22

PS 7 Repetitionskurs i psykologi 

Kursen är en förberedelse för studentskrivningarna. Under kursen repeteras innehållet i 

tidigare psykologikurser. Uppgifter ur realprov i psykologi granskas och i kursen ingår 

essäskrivningsövningar 

Kursen ges också som distanskurs. 

HISTORIA 


De obligatoriska kurserna läses i ordningsföljd och före de fördjupade och tillämpade 

kurserna, men HI 5 kan gärna tas före HI 4. 


HI 1 Människan, miljön och kulturen 

Kursen tar upp växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och 

växelverkan som skett från förhistorisk tid till i dag. 

• Förhistorien – fångstkulturens tid 

• Jordbrukets utveckling 

• Medelhavets ekonomiska sfär under antiken 

• Feodalsamhället under medeltiden 

• Upptäcktsfärderna 

• Den industrialiserade världen 

• Det globala konsumtionssamhället 

HI 2 Den europeiska människan 

Kursen behandlar den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska 

människans världsbild. 

• Demokratins uppkomst och kulturen under antiken 

• Den medeltida människans världsbild och sedvänjor 

• Renässansen och kunskapsrevolutionen 

• Uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild 

• Upplysningens tidevarv 

• Idéernas århundrade - 1800-talet 

• Nutiden 

HI 3 Internationella relationer 

Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna i den internationella 

politiken från slutet av 1800-talet. 

• Stormakternas strävan efter dominans 

• Första världskriget 

• Ytterlighetsrörelser 

• Andra världskriget 

• Det kalla kriget 

• En ny tid av osäkerhet 

HI 4 Vändpunkter i Finlands historia 

Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands 

historia från 1800-talet till nutid. 

• Finlands införlivande med Ryssland och autonomins uppkomst 

23

• Samhälleliga och ekonomiska förändringar från och med 1860-talet 

• Finlands självständighetsprocess 

• Andra världskriget och dess följder 

• Välfärdsstatens uppkomst 

• Finlands nya internationella ställning 


HI 5 Finland från förhistorien till autonomin 

Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före 1809 och det 

finländska kulturarvet. Kan gärna tas före HI 4. 

I kursen behandlas bl.a. följande: 

• Finlands förhistoria; stenålder, bronsålder och järnålder 

• Finlands anslutning till Sverige under medeltiden 

• Reformationen och centralmaktens allt starkare ställning på 1500-talet 

• Den svenska stormaktstiden och dess spår i Finland på 1600-talet 

• Frihetens och nyttans tidevarv på 1700-talet 

HI 6 Kulturmöten 

Denna kurs behandlar särdragen och nuläget i någon eller några utomeuropeiska 

kulturkretsar. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. 

Ett eller flera av följande kulturområden behandlas: 

Afrika Arktiska kulturer 

ursprungskulturerna i Australien och Oceanien 

Indien Den islamiska världen 

Japan Kina 

Korea Latinamerika 

Nordamerikanska ursprungskulturer 


HI 7 Aktuella världshändelser 

Kursen behandlar aktuella världshändelser. De studerande skall göra ett projektarbete 

där de analyserar och kritiskt granskar den information vi får via massmedia. Kursen avläggs 

på distans, men arbetet presenteras i grupp. 

HI 8 Förenta staternas historia 

Kursen granskar Förenta staternas roll som stormakt och hur landet fått den rollen. Kursen 

avläggs delvis på distans. 

SAMHÄLLSLÄRA 


Studierna i samhällslära påbörjas helst i andra årskursen. De obligatoriska kurserna tas 

före de fördjupade kurserna. 


SL 1 Samhällskunskap 

Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det 

finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, 

24

socialpolitik och sociologi. 

• Det finländska samhällets utveckling 

• Maktbegreppet och former för maktutövning 

• Olika politiska system 

• Demokratin och medborgarsamhället 

• Rättstaten och säkerhetssystemet 

• Socialpolitiken 

SL 2 Ekonomisk kunskap 

Kursen är en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. I den behandlas mikro- och 

makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. 

Centralt innehåll: 

• Finlands näringsgrenar 

• Den ekonomiska verksamheten och företagen 

• Fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet 

• Penningpolitiken och finansmarknaden 

• Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken 

• Finland i den internationella handeln 

• Finlands ekonomiska möjligheter 


SL 3 Medborgarens lagkunskap 

Kursen ger de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lär dem 

att bevaka sina rättigheter samt att själv utföra enkla rättshandlingar. 

• Grunderna i lagkunskap 

• Medborgarens vanligaste rättshandlingar så familjerätt, arbetsrätt, konsumentskydd, 

skuld, borgen och bristande betalningsförmåga 

• Straff- och processrätt 

• Internationell rätt och åberopande av den 

SL 4 Europeiskhet och Europeiska unionen 

Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda 

medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella 

debatten om unionen. 

• Den europeiska identiteten 

• Påverkan och inflytande inom EU 

• Europeiska unionens regionala verkningar 

• De ungas möjligheter att studera och arbeta inom EU 

• Europeiska unionens utmaningar 


SL5 Bokföring 

Kursen ger en studerande möjlighet att sköta om elevkårens ekonomi och bokföring under ett 

år. Grundkunskaperna inom bokföring ges av den handledande läraren. Kursen avläggs på 

distans. 

25

MUSIK 


Kurserna läses i rätt ordningsföljd. 


MU 1 Musiken och jag 

• Röstbehandling 

• Hörselvård 

• Grunderna i gitarr-,bas-,trum-och keyboardspel 

• Grunderna i musikens teori 

• Konsertbesök eller motsvarande kontakt med musiklivet i Kyrkslätt 

MU 2 Ett flerstämmigt Finland 

• Musiken i Finland 

• Den europeiska konstmusikens inverkan på musiken i vårt land 

• Fortsättning och fördjupning i gitarr-, bas-, trum- och keyboardspel 


MU 3 Fritt fram för musik 

• Folkmusik från hela världen 

• Jämförelse av olika musikkulturer 

• Exotiska Instrument 

MU 4 Musikens budskap och makt 

• Musik och media 

• Film- och teatermusik 

• Egen komposition 

MU 5 Ett musikaliskt projekt 

Kursens mål är att de studerande, självständigt eller i grupp, skall planera och genomföra ett 

musikaliskt projekt, där de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. 

Det kan t.ex. vara fråga om en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning 

eller ett tvärkonstnärligt projekt 

BILDKONST 

Rekommenderad kursordning i bildkonst 

Rekommenderat i Åk I: Kurs KO 1 eller någon av kurserna KO 6t eller KO 7t 

Rekommenderat i Åk II: Kurs KO 2 eller någon av kurserna KO 7t eller KO 8t 

Rekommenderat i Åk III : Kurs KO 9t 

Kurserna KO 3f, KO 4f och KO 5f kan väljas och kombineras i det ovannämnda, men de är 

närmast riktade för elever som fortsätter med konstämnen efter gymnasiet. 

26


KO 1 Jag, bilden och kulturen 

Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbete, 

utställningsbesök och exkursioner samt sammanställning av en arbetsbok. 


• Konstens väsen 

• Bildens makt och bilder av makten i kulturen 

• Konsten som tolk för kulturen 

• Det egna konstnärliga uttrycket 

• Olika sätt att analysera konst 

KO 2 Miljö, plats och rum 

Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbete, 

utställningsbesök och exkursioner samt sammanställning av en arbetsbok. 


• Rummet som begrepp 

• Grundbegreppen inom arkitektur och formgivning 

• Föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive 

tids kulturhistoria 

• Arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar 

• Modeller 

• Reliefer 

• Miniatyrer 

• Experiment med olika material 


KO 3 Medierna och bildernas budskap 

Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer och analyser, exkursioner samt 

studerandes egna projektarbeten. Centralt innehåll: 

• Bilden i medierna 

• Grafisk planering 

• Iakttagelse av kulturen och kritisk analys av innehållet i mediala bilder från olika tider 

• Fotografiets roll i medierna 

• Film och video samt det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken 

KO 4 Från bildkonst till egna bilder 

Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och exkursioner, självständiga studier och 

projektarbeten. Centralt innehåll: 

• Tolkning och analys av konst i bild och ord 

• Uttryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika 

tidsperioder 

• Utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen 

• Bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen 

27

KO 5 Verkstad för samkonst 

Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och exkursioner, självständiga projektarbeten. 


• Samtidskonstens väsen 

• Samtidskonst och växelverkan mellan olika kulturer 

• Visuella subkulturer 

• Tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan 

• Egen produktion 

• Visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen 


KO 6 Fotograferingens grunder 

Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, fotograferingsexkursioner, 

utställningsbesök, diskussioner om bilder, självständigt arbete och sammanställning av en 

arbetsdagbok. Centralt innehåll: 

• Teori om fotograferingens grunder 

• Genomgång av kamerans funktioner 

• Rutiner i mörkrumsarbetet 

• Filmframkallning och kopiering 

• Berömda fotografer och verk av dem introduceras 

KO 7 Formgivning 

Arbetsmetoder kan vara föreläsningar och demonstrationer, utställningsbesök, diskussioner 

kring olika konstnärers skulpturer, självständigt arbete och sammanställning av en 

arbetsdagbok. Centralt innehåll: 

olika uttryck, tekniker och material inom skulpturkonsten 

KO 8 Filmanalys 

Arbetsmetoder: genomgång av olika filmgenren. Centralt innehåll: 

• filmens språk analyseras: struktur, bildspråk, koder och konventioner, budskap och 

berättarteknik 

KO 9 Gymnasiediplom i bildkonst (kräver 4 godkända KO-kurser) 

Arbetsmetoder och bedömning: självständigt arbete utifrån de riktlinjer som fastställs på 

nationell nivå. Centralt innehåll: 

• genomförandet av det nationella bildkonstdiplomet 

GYMNASTIK 


Kurserna 1 och 2 studeras under första året 2h/vecka. De fördjupade kurserna kan studeras i 

valfri ordning. 


GY 1 Färdighet och kondition 

• Uppövning av den fysiska konditionen, testningen och bedömningen av den. 

• Muskelvård och avslappning 

• Bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel 

28

• Gymnastik i olika former 

• Vinteridrott 

• Simning och livräddning 

• Friidrott 

• Orientering och motion i naturen 

GY 2 Träning ensam och tillsammans med andra 

• Träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning 

• Bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel 

• Gymnastik i olika former 

• Dans i olika former 

• Vinteridrott 

• Konditionssimning och vattengymnastik 

• Konditionsidrott 

• Någon ny idrottsgren eller motionsform 


GY 3 Stimulerande motion 

Syftet med kursen är att hjälpa de studeranden att orka och öka vakenheter i studierna genom 

avslappning och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursen kan bestå av en eller flera 

motionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. 

GY 4 Motion tillsammans 

Kursinnehållet består av gamla danser och vattensport. 

GY 5 Motionsidrott 

HÄLSOKUNSKAP 

Rekommenderad studiegång: 

Den obligatoriska kursen avläggs först, varefter de två övriga kurserna gärna skall avläggas i 

ordningsföljd. 

Som kompletterande kurser rekommenderas BI 4, (människans biologi) samt PS 2f, PS 3f och 

PS 5f för den som har för avsikt att avlägga realprovet i hälsokunskap. 


HÄ 1 Hälsokunskapens grunder 

• Faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på 

säkerheten: Näring, sömn, motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i 

arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa 

• Sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet 

• Folksjukdomarna och de vanligaste smittosamma sjukdomarna 

• Egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp 

• Hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader 

• Metoder att söka fram och kritiskt granska fakta om hälsa samt kritisk tolkning av 

information, reklam och marknadsföring som angår hälsan 

• Hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet 

29


HÄ 2 Ungdomar, hälsa och vardagsliv 

Målsättningarna i HÄ1 fördjupas, speciellt beträffande unga människors levnadssätt och 

hälsovanor i vardagslivet. 

• Självkännedom, att bli vuxen och betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö 

• Förberedelse för föräldraskap och familjeliv 

• Livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och 

depression 

• Matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, 

hälsomotion och ätstörningar 

• Fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld 

• Sexuell hälsa 

• Kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med 

kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis 

en upplevelse att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och 

nutida beroende 

• Tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och 

samhällets synvinkel samt ur global synvinkel 

HÄ 3 Hälsa och forskning 

• Metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdom under olika tider 

• Undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och 

psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, välmåendet i 

arbetet och de faktorer som påverkar det 

• Praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter 

• Förmåga att kritisk ta del av och bedöma forskningsresultat och 

de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering 

• Bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska 

undersökningar 


HÄ 4 Repetitionskurs i hälsokunskap 

Kursen är en förberedelse för studentskrivningarna. Under kursen repeteras innehållet i 

tidigare hälsokunskapskurser. Uppgifter ur realprovet i hälsokunskap granskas och i kursen 

ingår essäskrivningsövningar 

Kuren ges också som distanskurs 

STUDIEHANDLEDNING 

SH 1 Utbildning, arbete och framtid 

Kursen består av grupphandledarkvarter, rektorstimmar, morgonsamlingar och 

studiehandledartimmar. 

• Studiernas uppbyggnad och utvecklandet av studiefärdigheter 

• Självkännedom 

• Förtrogenhet med egna handlingsmönster 

• Arbetslivskunskap 

• Studentexamen 

• Fortsatta studier 

30

• Ansökningsprocedurer för fortsatta studier 

• Övergången till arbetslivet 

FÖRDJUPAD KURS 

SH 2 Studier, arbetsliv och yrkesval 

Kursen består av grupphandledarkvarter, rektorstimmar, morgonsamlingar och 

studiehandledartimmar. 

• Självkännedom 

• Studentexamen 

• Fortsatta studier 

• Nätet som hjälpmedel vid studieorientering 

• CV och arbetsansökan 

• Studiesociala förmåner 

• Studiebesök till studiemässor, universitet, högskolor 

TUTORKURS 

Tutorkursen pågår under ett läsår och syftar till att deltagarna medverkar i handledning av de 

nya studerandena. Inom ramen för kursen får man information om: 

SH 3 

• Tutorns uppgifter 

• Informationstillfällen för nya studerande 

• Hur hjälpa de nya studerande med uppgörande av studieprogram och läsordning 

• Information om elevkårens verksamhet 

ELEVKÅRSVERKSAMHET 

SH 4 

Centralt innehåll 

• aktivt delta som medlem i elevkårens styrelse under minst ett år 

• mötesteknikens grunder 

• aktivt arbeta för trivseln i skolan 

• föra studerandes talan vid t.ex. lärarmöten 

• informera om skolan vid t.ex. föräldramöten och utbildningsmässor 

ÖVRIGA TILLÄMPADE KURSER 

LATIN 

Kursen är en introduktionskurs i latin. Under kursen studeras enkla texter som behandlar 

familje- och stadslivet i antikens Rom. 

LA 1 Latin 

Till en början bekantar man sig med den centralaste satsläran. Småningom lär sig de 

studerande att förstå och att översätta enkla satser till svenska, innehållande den elementäraste 

vokabulären, ofta med etymologiska små inslag. 

Det är önskvärt att de studerande lär sig även själva bilda enkla satser på latin. 

31

I samband med texterna tas det upp även kända ordspråk på latin, som de studerande kan lära 

sig utantill. 

INFORMATIONSTEKNIK 

IT 3-5 är distanskurser ordnade av FC vid Åbo Akademi 

IT 3 Grundkurs i informationsteknik 

Mål och arbetsformer: 

Att presentera begrepp inom informationsbehandlingen samt ge de studerande grundläggande 

kunskaperna om hårdvara och mjukvara. Grundläggande kunskaper i algoritmik, talsystem 

och logik ingår eftersom det är väsentligt för förståelsen av både program och datorer. 

Kursen är ingen programmeringskurs. Kursen kräver inga förkunskaper i ämnet. Kursen är en 

nätkurs utan närpass, förutom informationstillfälle, tenter och förhör. 

IT 4 Grundkurs i programmering (kräver avklarad grundkurs i informationsteknik) 


Att ge den studerande grundläggande färdigheter i utveckling av modulära programhelheter 

med hjälp av ett objektorienterat programmeringsspråk. 

IT 5 Fortsättningskurs i programmering (kräver avklarad grundkurs i 

informationsteknik och grundkurs i programmering) 


Att ge den studerande fördjupade färdigheter i utveckling av modulära programhelheter med 

hjälp av ett objektorienterat programmeringsspråk 

Kursstart meddelas i början på läsåret. 

32

De obligatoriska kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 kan läsas ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?