PDF 2,7 Mb - Kyrkslätts kommun

www.tuijarannikko.fi

Info om det nya kommunhuset
5. våningen
Socialutrymmen
4. våningen:
Koncernförvaltningen
Kommundirektören
Ekonomitjänster
Personaltjänster
Mötesrummen Mathilda och Herman
Förvaltningstjänster
Registratorskontoret
Utbildningssal
3. våningen:
Bildningsväsendet
Info
Förvaltning
Mötesrummen Loja och Eero
Kulturtjänster
Skolskjutsar
Talterapi
Dagvårdsärenden
Idrottstjänster
Ungdomstjänster
Dagvårds- och utbildningstjänster
2. våningen:
Vård- och omsorgsväsendet
Vuxensocialarbete och utkomststöd
Barnskydd
Familjerådgivning
Handikappservice
Barnatillsyningsman
Patientombudsman
Skuldrådgivning
Förvaltningstjänster
Från andra våningen ingång också till
samhällstekniska väsendet:
Planläggningsenheten
Byggnadstillsyn
Tekniska tjänster
Utrymmesförvaltning
Tomt- och mätningsenhet
Miljövård
1. våningen
Servicekontoret
Restaurang (öppnas senare)
Kyrkslättssalen (fullmäktiges mötessal)
Mötesrum Ervast (kommunstyrelsens
mötesrum)
Kyrkslätts kommunhus öppnades i början av år 2012. Tidigare
har kommunens verksamhet funnits på flera olika
ställen inom centrumområdet. Man var tvungen att använda
mycket tid till att förflytta sig till möten och från en
plats till en annan och möjligheterna till spontana träffar
var små. De gamla arbetsutrymmena uppfyllde inte heller
nödvändigtvis dagens funktionella krav. Det nya kommunhuset
erbjuder stora möjligheter och framsteg. Man kan
betjäna kommuninvånarna bättre i ändamålsenliga lokaler
under ett gemensamt tak samt i Aseman Ostari.
I den här elektroniska broschyren presenteras det nya
kommunhusets tjänster och bakgrund närmare. Med hjälp
av guidekartan hittar du tjänsterna på rätt våning. Både
tjänstemän och politiker samt även arkitekten framför sina
synpunkter på kommunhuset.
Välkommen att bekanta dig med det nya kommunhuset!
Faktaruta:
Inledningsår: 5/2010
Planering: Arkitektbyrå Sigge Ab
Huvudentreprenör: PEAB
Personal: ca 150
Platser i Kyrkslättssalen: ca 100
Energiklass: B
Tomtens yta: 3233 m2
Volym: 44190 m3
Våningsyta: 6972 m2
Kyrkslätts kommunhus
Telefon (09) 2967 1
kirkkonummen.kunta@kirkkonummi.fi
Ervastvägen 2
02400 Kyrkslätt
www.kyrkslatt.fi
www.facebook.com/kirkkonummi

Kommundirektörens hälsning
Byggnaden, som ligger på en central plats på området, kommer naturligtvis att
bli föremål för utvärdering. Därför måste man redan i planerings- och byggskedet
uppställa strama kriterier för byggnaden för att trygga hur byggnaden ser ut men även
hur den fungerar i vardagen. Kommunhuset är en offentlig byggnad som har många
uppgifter; det är en arbetsplats för nästan 200 personer, det är ett kundbetjäningsställe
för kommuninvånarna men även en arkitektonisk helhet, som åtminstone tillsvidare
dominerar kommuncentrumets silhuett.
Traditionellt har kommunhuset uppfattats som en administrativ fästning där all
mänsklighet lyser med sin frånvaro. Därför hoppas jag att trösklarna i vårt nya
kommunhus trots sitt ståtliga yttre också är mentalt låga och huset blir en plats som
alla Kyrkslättsbor lätt kan besöka för att uträtta sina ärenden. Personalen i vår kommun
har i kommunförfrågningar bedömts vara skicklig och sakkunnig och det är vi otroligt
stolta över. Att koncentrera kundbetjäning, sakkunniga och administrativ personal under
samma tak erbjuder kommunen nya möjligheter att betjäna kunderna ännu bättre än
tidigare, med det gemensamma goda som mål.
Vårt kommuncentrum har under de senaste åren fått ett nytt utseende i och med nya
byggnader och trafikarrangemang. Man förhåller sig alltid tudelat till förändringar men i
det här fallet har responsen varit rentav förvånansvärt uppmuntrande. Då man granskar
helheten är vi ännu i begynnelseskedet; utöver kommunhuset saneras och utvidgas
dessutom den invidliggande hälsocentralen under de närmaste åren. Det täta byggandet
av flervåningshus i centrumkvarteren formar vårt kommuncentrum i småstadsaktig
riktning där kommersiella och administrativa tjänster finns på promenadavstånd ifrån
varandra. Närhet skapar samhällelighet, vilket för sin del ökar trivseln i kommunen och
dess dragningskraft som bostads- och företagsmiljö.
Kommunhuset är en av symbolerna för en självständig kommun. Det är i och för sig
ironiskt att diskussionen om kommunstrukturen och det optimala antalet kommuner i
Finland går som hetast då Kyrkslätt får sitt första kommunhus. Man ska ändå i framtiden,
oberoende av kommungränserna, erbjuda områdets invånare basservice och andra
tjänster som produceras i kommunhuset samt i tiotals andra byggnader: skolor, daghem
och andra offentliga byggnader. Väggarna skapar det fysiska skalet för funktionerna men
människorna skapar själen för dem.
Välkommen att bekanta dig med kommunhuset!
TARMO AARNIO
Kommundirektör

Huvudarkitekten till Kyrkslätts nya kommunhus Pekka Mäki följde med de sista
byggnadsskedena i början av november.
- Nog är det litet ditåt! skämtar Mäki.
Även i det här projektet utgick man från gränserna som tomten ställer. Något slags
planer hade man redan funderat på. Han tycker det har varit en utmaning att
kombinera byggnaden med den bredvidliggande "Senaattori"-byggnaden, dvs. det
nuvarande Aseman Ostari där samhällstekniska väsendets lokaler ligger.
- Ett problem var att styra fordonstrafiken till källaren via Aseman Ostari. Att ordna
gångförbindelse via bron var ett annat dilemma, räknar Mäki upp.
Utöver ca 80 parkeringsplatser finns tekniska utrymmen och lagerlokaler samt
kommunarkivet i källaren.
Bättre energiklass än vad som krävdes
Kommunens vapen kommer att finnas upplyst i husets översta våning som ett
landmärke. Vapnet finns också i muren på gatunivå. Det finns nattbelysning på alla
balkonger så husets träkonstruktioner betonas då det blir mörkt.
- Idén med fasaden har varit perforerat kopparelement som gestaltar temat. Även
glas förekommer. Bakom finns sedan mindre glasrutor så fasaden är rätt skiktad då
man ser längre ifrån, beskriver Mäki.
Stenen i tegelväggarna är handslaget danskt tegel. Planbestämmelsen var rödtegel.
Mäki anser att det inte finns så här fint tegel någon annanstans i Finland. De inre
och yttre glasfasaderna har behandlats med silketryckt mönster för att skapa en
kontrast av isigt glas. Ursprungligen planerades större fönster men då man gick
med i energitalkot och energiklassen blev B, förutsattes mindre fönster. På grund
av energiklassen är byggnaden tätare, man har använt mer isolering, maskinernas
verkningsgrad är bättre och fönstren är mindre.
Varje våning i kommunhuset har också sitt eget färgtema. Mötesrummen vid
ingångarna har sin egen färg och man har strävat efter att använda samma toner i
möblerna. Målet är att lite underlätta igenkännandet.
Sigge Oy som planerat huset har planerat projekt i flera olika länder, bl.a. finska
ambassaden i Berlin, Tyskland och Åbo Akademis byggnad Arken i Åbo.
Huvudarkitet
Pekka Mäki,
Sigge Ab.
Nedan, grundstensmurning
i oktober
2010

Så här gjorde vi det
Kommunhusets pris
Enligt det av kommunfullmäktige 29.5.2008 § 52 godkända projektavtalet skulle
de preliminärt beräknade kostnaderna för kommunhuset vara 21 milj. € (moms 0
%). Kostnadsberäkningen omfattar inte tomtkostnader eller finansieringskostnader
under byggtiden. Vid kommunstyrelsens sammanträde 19.4.2010 godkändes den
totala kostnadskalkylen på 21 milj. € (moms 0 %) för kommunhuset. De slutliga
totala kostnaderna kommer att vara ca 20-21 milj. € (moms 0 %).
Byggnaden ägs av Kiinteistö Oy Kirkkonummen kunnantalo, vars delägare är
Kommunernas Pensionsförsäkring och Kyrkslätts kommun. Kommunen hyr
utrymmena av Kommunernas Pensionsförsäkring. Kommunens kapitalhyra
kommer att vara ca 100 000 euro per månad (moms 0 %).
Byggskeden
sedan maj 2010

Hälsningar från
sektorcheferna
Stor förbättring i social- och
hälsovårdstjänster
För vård- och omsorgssektorn som ansvarar för socialoch
hälsovårdstjänster innebär flytten till det nya
kommunhuset en stor förbättring. Enligt sektorchef
Liisa Ståhle har ca 60 personer från sektorn flyttat till det
nya huset.
- Familjerådgivningen har verkat i olämpliga utrymmen
och nu har vi fått utrymmen som planerats uttryckligen
för verksamheten. En nyhet inom familjerådgivningen
är det s.k. spegelrummet, som bl.a. kan användas
för bedömning av interaktionen mellan barn och
föräldrar samt för terapi. Dessutom kan man i ett skilt
grupputrymme möta familjer och familjers situation i
bättre förhållanden än tidigare, berättar Ståhle.
Vuxensocialarbetet, barnskyddet och socialarbetet för
handikappade har nu moderna och ändamålsenliga
utrymmen. Det finns tillgång till mötesutrymmen där
man kan träffa större kundgrupper. Enligt Ståhle är det
ur barnskyddssynvinkel speciellt positivt att det nu är
lättare att arrangera möten.
Det har överlag varit brist på mötesutrymmen:
- För inbördes palavrer har det behövts
planeringsmöten som tidigare varit svåra att ordna.
Nu kan vi också mer effektivt ordna utbildning
för personalen eftersom det finns tillräckligt med
utrymmen och förflyttningen till mötesställena sker
snabbare. Det är en förbättring också för dem som inte
jobbar i huset. Bl.a. hälsovårdstjänsterna kan utnyttja
utrymmena t.ex. för gruppmöten, konstaterar Ståhle.
Av tjänsterna för kommuninvånarna nämner Ståhle
seniorinfot, där de äldre kan få information, råd
och handledning. Tidigare fanns verksamheten i
servicehuset och biblioteket ett par dagar i veckan.
Man kommer att utveckla informationsverksamheten
i fortsättningen. Seniorinfot är öppet på tisdagar och
torsdagar kl. 13-15 i kommunhusets första våning.
Liisa Ståhle
Hannele Kujala
Många funktioner under
samma tak
Kommunens bildningsväsende är den till
personalantalet största sektorn och är geografiskt
splittrat. Det finns verksamhetsställen och
verksamhet på olika håll i kommunen; skolor,
daghem, ungdomslokaler, bibliotek, idrottsplatser,
medborgar- och musikinstitut samt bildkonstskola och
kulturverksamhet. Direktören för bildningsväsendet
Hannele Kujala beskriver flytten som först och främst
“administrativ”.
- Alla bildningsväsendets förvaltningsenheter flyttar
till 3:e våningen i det nya kommunhuset. Dagvårdens
och undervisningens kundtjänst finns i mitten av
den u-formade byggnaden. I den nordvästra flygeln
ligger kulturtjänsternas verksamhetsutrymmen.
Kulturväsendet har nu ett efterlängtat utrymme för
hembygdsarkivet. Ungdoms- och idrottstjänsternas
lokaler ligger i den sydvästra flygeln.
Slutet på en lång process - kommunhuset
står klart att betjäna kommuninvånarna
Projektet inleddes år 2008 så man har tillryggalagt en lång
väg. Kommunen har inte i något skede haft ändamålsenliga
arbetsutrymmen som byggts enkom för det ändamålet, så
vår kundbetjäning kommer att underlättas avsevärt.
Då verksamheten utvecklats har olika förvaltningsenheter
Risto Pakarinen
placerats i gamla byggnader i kommunens besittning eller
i lokaler som hyrts på den privata marknaden. De utspridda lokalerna har försämrat
kundbetjäningen då kommuninvånarna varit tvungna att söka service på olika håll i
centrum. Det här har inneburit ineffektivt samarbete mellan förvaltningsenheterna
och orsakat betydande hyres- och underhållskostnader.
Då vår kommun utvecklades till en av landets livskraftigaste och ljusstarkaste kommuner
var det ännu mer motiverat att skaffa funktionella och adekvata utrymmen
som betjänar invånarna.
Andra ändringar gällande vård- och
omsorgsväsendets verksamhetsställen år 2012
Fr.o.m. 1.1.2012 till adressen Kyrkstallsvägen 2
• Hemvården i centrum/service för äldre
Fr.o.m. 17.1.2012 till adressen Kyrkstallsvägen 2
• Välfärdsstationen för unga
• Mentalvårdstjänster för vuxna (psykolog och psykiatrisk sjukskötare)
• A-kliniken
Fr.o.m. 28.1.2012 till adressen Tjänstevägen 1
• Skolhälsovårdare (2) och ungdomsläkaren
Fr.o.m. 16.2.2012 till adressen Tjänstevägen 1
• Minnespolikliniken (geriatriker och minnesskötare)
Fr.o.m. 6.3.2012 till adressen Lekbacken 1
• Centrumområdets fysioterapi. Hjälpmedelsutlåningen och en del
av rehabiliteringstjänsternas personal finns fortfarande i centrums
hälsostation
Ändringar i tidtabellerna är möjliga

Restarurangen
Restaurangen är på väg
Kyrkslätts kommun ordnade hösten 2011 en anbudstävling om
producerande av det nya kommunhusets restaurangtjänster.
Företagaren som vann tävlingen beslutade emellertid avbryta
avtalsförhandlingarna. Kommunen förhandlar som bäst med
anbudsgivaren som kom på andra plats.
Kommunhusets restaurang kommer att vara öppen också
för utomstående kunder, och är alltså inte avsedd enbart för
kommunhusets personal. De som uträttar ärenden i kommunhuset
eller har vägarna förbi kan sticka sig in i restaurangen för att äta eller
dricka kaffe.
De rymliga och ljusa utrymmena ligger i husets första våning och
ingången sker från Ervastvägen, via kommunhusets huvuddörr och
tambur. I restaurangsalen finns normalt plats för ca 90 personer
men kring borden ryms vid behov totalt 110 personer. Dessutom
finns det 24-28 platser i det anslutande kabinettet, så det kan ordnas
evenemang för ca 140 personer i restaurangen. Enligt bygglovet är
platserna 156 st. Kyrkslätts kommun utreder som bäst möjligheter
och förfaranden för uthyrning av restaurangen och kabinettet till
utomstående för kvälls- och veckoslutsbruk, och den kommande
restauranginnehavaren skulle sköta trakteringen.
Lunchlistan kommer dagligen att omfatta både en varmrätt
och ett lättare sallads- och soppalternativ. I matsedeln tas de
som följer laktos- och glutenfri diet i beaktande. Restaurangen
fungerar dessutom som café, så det erbjuds också söta och salta
smårätter. Restaurangen kommer att vara öppen på vardagar och
verksamheten inleds möjligtvis i mars. Välkommen till bords!
Ewa Forstén
Bättre service och rådgivning
Samhällstekniska väsendet har huvudsakligen blivit
kvar i samma lokaler som tidigare, dvs. i Aseman
Ostaris andra våning. Kunderna tar sig dock till
lokalerna via bron från det nya kommunhuset. Enligt
sektorchef Ewa Forstén förbättrar genomfarten via det
nya servicekontoret samt tidsbeställningssystemet
kundbetjäningen.
T.ex. lämnas olika
ansökningshandlingar i
servicekontoret och en
sakkunnig bekantar sig
med dem före kundens
besökstid. Därmed kan
vi ge bättre rådgivning
och behandla ärendet
effektivare, säger
Forstén.
Socialkansliets
utrymmen som blir
lediga i början av året i
Servicekontoret
Aseman Ostari iståndsätts och de kommunaltekniska
tjänsterna, vattenförsörjningsverket och
hälsoövervakningen som funnits i Jorvas flyttar dit.
Forstén berättar att verksamheten effektiveras av att
alla funktioner finns under samma tak. I fortsättningen
behöver man inte heller hänvisa de som kommit fel
till Jorvas.
Första hjälpen och orange tankar
Arbetsvimmel och många saker i tankarna samtidigt
beskriver de första dagarna i kommunens servicekontors
nya utrymmen som ligger i det nya kommunhusets
första våning. Sakerna söker ännu sina rätta platser
men kunderna har redan hittat till de nya lokalerna.
Man har berömt de fina utrymmena men även gett
negativ respons under den första veckan. Ingången
för rörelsehindrade är ännu lite oklar. I husets sydöstra
hörn mot Ervastvägen finns en rullstolsramp bakom
tegelmuren. Ingång sker bäst genom huvuddörren.
De nya lokalerna och arrangemangen ändrar
förfaringssätten och det tar tid innan allt fungerar som
det ska. Flyttningen av kommunens servicekontor
från samhällstekniska väsendets lokaler blir säkert en
utmaning för både kunder och personal. Mängden
ärenden som hör till samhällstekniska väsendet har ju
varit rätt betydande och under våren får man se hur
sakerna löper. Det är viktigt att få konstruktiv kritik för att
kunna göra verksamheten smidigare. Alla parter bör ha
tålamod.
Betjäning och rådgivning av utomstående
kunder är servicekontorets främsta
uppgift. Servicekontoret ger närmast första
hjälpen och styr vid behov vidare till en
sakkunnig. Specialkunnande finns också i
fortsättningen inom sektorerna. Man kan
om man vill i förväg avtala om besök hos
sakkännarna direkt med dem. Telefonväxeln
handleder bäst i hur personalen nås.
Servicekontoret känns lätt igen på färgen.
Glasens orangefärgade tejpning har orsakat
både munterhet och förundran. Färgen
orange är fräsch och uppiggande och sägs
vårda känslolivet. Å andra sidan ökar den på stora ytor
matlusten och orolighet. Nå, vi får ju en restaurang mitt
emot och det finns svarta ytor som motvikt. Även nya
kunder är välkomna!
Tarja Harhila
Chef för servicekontoret

Politiker om kommunhuset
Antti Lavanti (Saml.):
Det blir säkert lättare för
kommuninvånarna att sköta
sina ärenden med de ledande
tjänsteinnehavarna. Samtidigt
underlättas i viss mån tillgången till
service.
För de kommunala beslutsfattarna är situationen delikat.
Nu har de ledande tjänstemännen daglig växelverkan med
varandra då de finns under samma tak. Jag framför ett
riktigt önskemål: att man i mindre utsträckning skulle titta
snett på varandra och vakta sitt revir. Man skulle mer än
tidigare arbeta öppnare tillsammans för framtiden.
Priset är hårt eftersom kommunen betalar en avsevärd
hyra. Men samtidigt kan vi avstå från dåliga lokaler som
inte heller är gratis.
Hans Hedberg (Sfp):
Byggnaden lämnar ingen oberörd
och den kommer att integreras
senast när byggnaderna runtom
blir färdiga. Genom att vi får ett
kommunhus börjar vår kommun få
sin egen struktur och vi kommer ur
parentestiden.
Den turbulenta tillväxten i vår kommun efter arrendetiden
har skapat ett virrvarr av tillfälliga lösningar för att
uppfylla alla krav som åläggs kommunerna. I medlet av
nittiotalet började tanken om ett riktigt kommunhus växa
fram. Då var åsikterna delade. Jag understödde tanken
för att få alla kanslier och servicepunkter på samma ställe.
Tarmo Aarnio förde arbetet vidare.
Nu står huset klart för inflyttning. Jag tror att vi kan få ner
hyreskostnaderna genom att vi kunnat centralisera, samt
förbättra servicen för kommuninvånarna. Samtidigt tror
jag att vi kan uppnå en bättre ”vi” anda och jobba i team,
och på så vis få ett Kyrkslätt där alla kan trivas.
Pekka Jäppinen (SDP):
Jag anser att det är på tiden att
Kyrkslätt och kommunens personal
får moderna och fungerande
arbetsutrymmen som ligger
koncentrerat i kommunens centrum.
Vi har i åratal fordrat effektivitet och
flexibelt samarbete av kommunens olika sektorer. Såvitt
jag förstår har effektiveringen av förvaltningen och det
ökade samarbetet mellan sektorerna inte blivit bättre av
att sektorerna och kanslierna funnits på 12 olika ställen.
Jag tror också att det är avsevärt lättare och tydligare
för kommuninvånarna att uträtta sina ärenden i det nya
huset och få de tjänster de behöver på ett och samma
ställe.
Kommunen är hyresgäst i det nya huset, vilket naturligtvis
innebär kostnader. Man ska dock komma ihåg att de
tidigare utrymmena inte heller var gratis. Vi kan avstå
från hyrda eller egna lokaler som blir lediga för andra
ändamål. Det har tidigare varit brist på företagslokaler
i centrum och jag tror att de utrymmen som blir tomma
efter kommunen underlättar den här situationen.
Man kan även börja planera den nya användningen
av det gamla kommunhusets område vid det växande
kommuncentrumet. Man har tidigare varit tvungen att
placera en del av kommunens verksamheter i lokaler som
inte planerats eller byggts för det ändamålet. Sådana är
bl.a. kommunarkivet och adb-enhetens utrymmen. Dessa
funktioner får nu ändamålsenliga lokaler tack vare det
nya huset.
En stor del av kommunens centrum kommer att förändras
inom de närmaste åren. Antalet bostäder och invånare
ökar där. Jag anser att det här är en förutsättning för att
tjänsterna ska utvecklas och bli kvar i Kyrkslätt. Jag tycker
det nya kommunhuset sitter bra i ett
kommuncentrum som håller på att
utvecklas.
Minna Hakapää (Gröna):
Avsikten med det nya kommunhuset
är att förbättra kommuninvånarnas
tjänster och personalens välmående.
Kommunhuset ligger på en central
plats invid goda trafikförbindelser och invånarna är inte
längre tvungna att söka sig till flera olika adresser.
Tjänstemännen kan arbeta under samma tak och bekanta
sig bättre med varandra. I och med detta löper den
interna informationen lättare och det uppstår en känsla
av samhörighet, synergifördelar samt samarbete och
tankeutbyte över sektorgränserna.
För kommuninvånaren märks detta som bättre service och
för personalen som trivsel i arbetet.
Pekka M Sinisalo (Sannf.):
Sannfinländarna i Kyrkslätt tycker
det är positivt att kommunens
centrumtätort byggs ut. Det ser ut som
om servicen för kommuninvånarna
förbättras och centrumet samtidigt
ger ett intryck som ökar deras trivsel.
Det nya kommunhuset är behövligt då
man kan koncentrera kommunala tjänster som tidigare
fanns på flera olika ställen. Man har försökt planera huset
att motsvara behoven och vara i långvarigt bruk.
Då man ingick byggnadsavtalet beaktade man inte de
enorma kostnaderna i det långa loppet. Nu kommer
kommunhuset att kosta kommuninvånarna dubbelt
så mycket som dess egentliga värde. Det var den förra
fullmäktigeförsamlingen och särskilt den dåvarande
kommunstyrelsen som fick avtalet till stånd, så
sannfinländarna har inte kunnat påverka det.
Hur byggnaden passar in i kommuncentrums miljöhelhet
verkar bli ett problem. Vår grupp anser att man inte i
planeringen av det nya kommunhuset tillräckligt beaktat
det övriga byggnadsbeståndet i centrumtätorten.
Är framtidsutsikterna att man i centrum har uppfört
byggnader som är i harmoni med det massiva nya
kommunhuset?
Enligt respons från kommuninvånarna anses det nya
huset vara ”storslaget”. Man borde i tiden ha berett
byggnadsprojektet på ett öppnare sätt - informerat mer,
så att behovet av huset och dess lämplighet i omgivningen
bättre skulle ha förståtts på förhand. Sannfinländarna
kritiserar speciellt husets kostnader, för de s.k. interna
hyrorna äter upp en stor del av flera
nämnders bidragsmedel.
Antti Salonen (Cent.):
Det nya kommunhuset är en
fin sak
Vi kan samla alla kommunala
verksamheter under samma tak från
flera olika verksamhetsställen. Samtidigt kan vi erbjuda
kommunens viktigaste resurs, personalen, ordentliga
arbetsutrymmen. I en hektisk arbetsmiljö är det en
oumbärlig fördel att kunna sköta ärenden snabbt och
ansikte mot ansikte.
Kommunhuset är den första kommunala investeringen
i Kyrkslätt som kommunen inte genomfört med egna
pengar. I fortsättningen är man tvungen att fundera på
finansieringen av kommunens investeringar från fler olika
synvinklar. Erfarenheterna från kommunhuset kommer att
bidra till detta.
Jag hoppas att kommuninvånarna tar det nya
kommunhuset till sig som deras hus. Det erbjuder
rikligt med mötesrum, som Kyrkslätt haft brist på.
Då restaurangen i husets bottenvåning öppnar är
möjligheterna till att utnyttja huset som en träffpunkt för
kommuninvånarna goda.
Kyrkslätt har beträffande kommunens
utrymmen gått in i 2010-talet, och det
om någonting är fint.
Kari Hujanen (Vänst.):
Önskemålet som funnits i årtionden
gällande att få Kyrkslätts kommuns
tjänster i samma byggnad har gått
i uppfyllelse. Det förverkligade
projektet främjar uppkomsten av en positiv bild av
Kyrkslätt som en växande kommun i utveckling i både
nuvarande och nya kommuninvånares ögon.
Decentraliseringen av kommunens lokaler har ökat de
indirekta kostnaderna och påverkat tillgängligheten
av tjänster. Då servicen koncentreras till ett ställe invid
goda förbindelser blir det i fortsättningen lättare för
kommuninvånarna att uträtta sina ärenden.
Nybyggnadens ändamålsenliga utrymmen ökar säkert
arbetstrivseln och förbättrar kundservicen. I och med
projektet förstärks också de olika förvaltningarnas
samarbete i enlighet med kommunstrategin.
Eero Hirvonen (KD):
Från motståndare till
godkännare
Jag hör säkert till de tidigaste
motståndarna till byggandet av
det nya kommunhuset. Redan
på 1970-talet motsatte sig
socialnämndens ledamöter det nya kommunhusets
byggprojekt som då framfördes. Vår motivering var att
det är dags att bygga ett nytt kommunhus först då vi
färdigställt alla behövliga daghem och skolor. Jag har
också senare varit av den åsikten.
Nu då kommunhuset blivit färdigt har jag emellertid
ändrat åsikt - av två orsaker. För det första har
kommunens personal, som ökat kraftigt de senaste åren,
varit tvungen att arbeta utspridda på flera opraktiska
platser. Det är en förnuftig lösning att koncentrera
personalen till ett nytt verksamhetsställe som verkar
effektivt. För det andra har inte kommunhuset byggts med
dyra engångsinvesteringar utan vi betalar det efterhand
så att man inte varit tvungen att skjuta upp kommunens
andra viktiga investeringar på grund av det.
Jag hoppas naturligtvis att det nya kommunhuset
uppfyller förväntningarna som ställts på det
av personalen, de förtroendevalda och alla
kommuninvånare.