Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun
Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun
Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
46<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
[Nationellt målområde 3]<br />
Barn och ungas uppväxtvillkor<br />
Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan<br />
under hela livet. Genom insatser som påverkar familjeförhållanden<br />
och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa<br />
främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Föräldrastöd<br />
är en prioriterad fråga både nationellt, regionalt och lokalt.<br />
Genom att ge föräldrar stöd under föräldraskapet kan barns<br />
fysiska och psykiska hälsa främjas 4 .<br />
Hälsotillstånd<br />
Det är färre fl ickor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd<br />
som mycket bra<br />
ALLMÄNTILLSTÅND HOS ELEVER<br />
I ÅK 7–9 SAMT GYMNASIET [%]<br />
Mycket bra Ganska bra Någorlunda<br />
Ganska dåligt Mycket dåligt<br />
Alla åk 7–9<br />
Flickor åk 7<br />
Pojkar åk 7<br />
Alla Åk 1–3 Gymnasiet<br />
Flickor Åk 1–3 Gymnasiet<br />
Pojkar Åk 1–3 Gymnasiet<br />
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%<br />
Källa: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Lysekil.<br />
Skolförhållanden<br />
Skolsituationen är betydelsefull för elevernas välbefi nnande.<br />
Relationen till lärare, skolpersonal och kamrater är särskilt<br />
viktiga. Enligt LUPP-undersökningen 7 som genomfördes 2007<br />
vet vi att omkring 1–2 i varje klass upplever att de utsatts för<br />
mobbning.<br />
Andelen behöriga till gymnasiet minskar…<br />
Att fundera över<br />
TRIVSEL I SKOLAN [BRA ELLER MYCKET BRA]<br />
2008 2005 2003<br />
Flickor åk 9 67% 82% 66%<br />
Pojkar åk 9 73% 75% 75%<br />
Flickor åk 2 gymnasium 82% i.u. 81%<br />
Pojkar åk 2 gymnasium 79% i.u. 88%<br />
Källa: Drogvaneundersökning 2007.<br />
Motivation och intresse för skolan varierar över åren. Skoltrivseln<br />
ökar dock på gymnasiet vilket kan tolkas som att man<br />
valt inriktning och i större utsträckning läser det man är intresserad<br />
av. Det fi nns en svag trend att fl ickor under högstadieåren<br />
trivs något sämre med livet i stort vilket man kan se till exempel<br />
på att det under samtliga år i årskurs nio var fl er fl ickor än<br />
pojkar som skolkade. Under gymnasietiden är resultaten<br />
omvända, det är fl er pojkar än fl ickor som skolkar.<br />
ELEVER I ÅK 9 SOM ÄR BEHÖRIGA TILL GYMNASIET [%]<br />
100%<br />
95%<br />
90%<br />
85%<br />
80%<br />
Källa: Skolverket.<br />
Lysekil Riket<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Gymnasiebehörighet innebär lägst betyget godkänt i de tre<br />
basämnena svenska, engelska och matematik. 2008 har andelen<br />
behöriga till gymnasiet minskat, på riksnivå och i samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er i Norra Bohuslän. Lysekil, som tidigare legat i topp,<br />
har för första gången på många år färre behöriga elever till<br />
gymnasieskolan än riket.<br />
»Gymnasiebehörighet innebär lägst betyget godkänt i de tre basämnena svenska, engelska och matematik.<br />
2008 har andelen behöriga till gymnasiet minskat, på riksnivå och i samtliga <strong>kommun</strong>er i norra Bohuslän.<br />
Lysekil, som tidigare legat i topp, har för första gången på många år färre behöriga elever till gymnasie -<br />
s kolan än riket.«<br />
» Det fi nns skillnader i hälsa mellan kön vilket syns redan i skolåren. Vilka faktorer styr dessa skillnader och<br />
hur kan vi arbeta för att utjämna skillnaderna?
Change language