Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun

16
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Etableringen av Seabased AB under 2008 med tillverkning av
vågkraftverk medverkar till att ytterligare öka intresset för och
profi lera Lysekil som marint centrum.
Även Preemraff är beroende av havet då transporterna till och
från raffi naderiet huvudsakligen sker sjövägen. Preemraff´s
planering för ytterligare utbyggnader är p g a konjunkturläget
tills vidare lagda på is. Förhoppningsvis återupptas dock
planeringen för utbyggnad när konjunkturen vänder. Detta är i
sådant fall välkommet då raffi naderiet är en viktig motor för det
lokala näringslivet.
En brist som så snabbt som möjligt måste åtgärdas är tillgången
på lämplig mark och tomter för industrietableringar.
Idag fi nns enbart ett fåtal tomter tillgängliga. Planering pågår
för nya industriområden i Djupedal på Lysehalvön, Grönskult
på Skaftö samt i Hallinden.
Infrastruktur – goda IT- och telekommunikationer
samt förbättring vägnätet
Kommunens geografi ska läge längst ute på en halvö är såväl en
nackdel som en fördel ur kommunikationssynpunkt. Läget är
en strategisk fördel med bra förutsättningar för såväl handelshamnen,
fritidsbåts- och friluftslivet i havsmiljö och övriga
marinanknutna verksamheter.
Ur pendlingssynpunkt innebär färjekommunikationen över
Gullmarsfjorden en nackdel. Förutsättningarna att pendla
kommer lyckligtvis under de närmaste åren att ytterligare
förbättras. Vägnätet i Fyrstad skall rustas upp och E6-an
kommer inom de närmaste åren att få motorvägsstandard även
mot Oslo.
Inom IT-området har skett en kraftig standardförbättring de
senaste åren genom bredbandsutbyggnaden i norra Bohuslän.
Goda IT- kommunikationer skapar bättre förutsättningar för såväl
enskilda som företag och organisationer att dels kunna arbeta
hemifrån dels etablera sig i Lysekil. I princip har samtliga företag
och hushåll idag möjlighet att ansluta till bredbandsförbindelse.
Risk och känslighetsanalys – förändringar i
befolkningsunderlaget påverkar kostnaderna
En kommun påverkas av händelser såväl genom egna beslut
som av faktorer utom kommunens kontroll. Ett sätt att tydliggöra
effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys
som visar hur olika förändringar påverkar kommunens
ekonomi. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som
påverkar kommunens ekonomiska resultat.
FAKTORER SOM PÅVERKAR KOMMUNENS RESULTAT [MNKR]
Händelse/förändring Kostnad/Intäkt
Löneökning med 1% + 5,3 mnkr
Ränteförändring med 1% +/- 3,0 mnkr
Förändring av socialbidragen med 10% +/- 1,2 mnkr
Infl ation, prisökning 1% på varor och tjänster + 2,5 mnkr
Bruttokostnadsförändring med 1% +/- 9,0 mnkr
Förändring av skatteunderlaget med 1% +/- 6,6 mnkr
Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 25,1 mnkr
Befolkningsförändring +/- 100 personer
genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna
exklusive generella statsbidrag +/- 4,0 mnkr
Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget
avseende elevantal respektive antalet äldre en mycket stor
betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är framför allt svårt att
snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till
minskande behov. För att ha en beredskap och ett bra planeringsunderlag
för att anpassa verksamheterna till förändringarna
görs årligen befolkningsprognoser.
Ett verksamhetsområde som under senare år ökat kraftigt i
kostnader är verksamheten enligt lagen om stöd och service till
funktionshindrade, LSS. Från år 2005 till 2008 ökade kostnaderna
med 18,9 mkr medan underlaget för LSS-utjämning
endast ökade med 5,7 mnkr. Detta innebär ett negativ utfall om
13,2 mnkr. Då LSS är en rättighetslagstiftning har en enskild
kommun ytterst små möjligheter att påverka kostnadsutvecklingen.
Att kostnadsökning inte kompenseras av utjämningsbidraget
beror dels på eftersläpning i regleringen samt att det
fi nns tak för hur mycket bidrag som utgår per individ oavsett
kostnaderna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, anser att
staten bör ta över det ekonomiska ansvaret för LSS eftersom
staten beslutat om reformen.
En fi nansiell riskanalys avseende kommunens ekonomi
kan göras utifrån nedanstående övergripande perspektiv:
» Det fi nansiella resultatet uppfyller inte målet om en stabil
ekonomi.
» Kapacitetsutvecklingen som speglas i bl a soliditeten.
Kommunens låga soliditet visar på en svaghet att kunna klara
ekonomiska påfrestningar.
» Riskförhållanden speglas av stora borgens- och pensionsåtaganden
samt hög utdebitering
» Kontrollperspektivet som kan utläsas av följsamheten mot
budget samt hur fi nansiella målsättningar och planer följs.
Under de senaste åren har kommunen upprätthållit en god
kostnadskontroll.
En sammanfattande fi nansiell riskbedömning visar att den goda
kontroll och följsamhet som förevarit under senare år har
försämrats. Det svaga resultatet och negativa budgetavvikelser
visar på att budgeten inte innehåller tillräckliga marginaler.
Detta har tydliggjorts av den globala fi nanskrisen som medför
ökad arbetslöshet och lägre löneökningar vilket medför att
skatteintäkterna nu inte ser ut att räcka till för att uppnå ett
tillfredsställande positivt resultat.
Mot bakgrund av kapacitetsutvecklingen och riskförhållanden
där kommunen har negativ soliditet samt stora borgens- och
pensionsåtaganden visar detta på att det måste till ett långsiktigt
strategiskt arbete för att kommunen på sikt skall kunna konsolidera
den ekonomiska ställningen.
Sammanfattande fi nansiell riskbedömning
»Den goda kontroll och följsamhet som förevarit
under senare år har försämrats. Det svaga resultatet
och negativa budgetavvikelser visar på att
budgeten inte innehåller tillräckliga marginaler.«