Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun
Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun
Årsredovisning 2008.pdf - Lysekils kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> i korthet<br />
Resultat 1,3 mnkr<br />
Resultat enligt balanskrav -5,8 mnkr<br />
Balansomslutning 679,1 mnkr<br />
Investeringar 51,2 mnkr<br />
Pensionsskuld 429,7 mnkr<br />
Soliditet 32,0%<br />
Antal anställda 1 537<br />
Antal invånare 14 659<br />
<strong>Årsredovisning</strong> 2008
Innehållsförteckning<br />
Kommentar och organisation<br />
04 » Politisk organisation<br />
05 » Kommunal snabbfakta<br />
06 » VISION 2015 – Mål och kvalitetsarbete<br />
08 » God ekonomisk hushållning<br />
09 » Intäkter och fördelning av skattekronor<br />
10 » Politikerkommentarer<br />
12 » Kommunchefskommentar<br />
Förvaltningsberättelse<br />
14 » Omvärldsanalys<br />
17 » Ekonomisk översikt<br />
21 » Resultaträkning och kassafl ödesanalys<br />
22 » Balansräkning<br />
23 » Noter<br />
26 » Driftredovisning<br />
28 » Investeringsredovisning<br />
30 » Personalredovisning<br />
34 » Miljöredovisning<br />
35 » Benchmarking – Norra Bohuslän<br />
40 » Intressanta händelser och milstolpar 2008<br />
Välfärdsredovisning<br />
42 » Välfärdsredovisning<br />
<strong>Årsredovisning</strong> 2008<br />
Nämndsredovisning<br />
52 » Kommungemensam verksamhet<br />
54 » Utvecklingsenheten<br />
56 » Räddningstjänsten<br />
58 » Hamnen<br />
60 » Fastighetsenheten<br />
62 » Miljö- och byggnadsnämnden<br />
64 » Bildningsnämnden<br />
69 » <strong>Lysekils</strong> och Sotenäs gymnasienämnd<br />
74 » Vuxenutbildningsnämnden<br />
76 » Socialnämnden<br />
Sammanställd redovisning<br />
82 » Sammanställd redovisning för<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> med dotterbolag<br />
83 » Ekonomisk översikt och resultaträkning<br />
84 » Balansräkning<br />
85 » Noter<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> – Bolag<br />
88 » <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB<br />
89 » Kolholmarna AB<br />
89 » <strong>Lysekils</strong> Hamn AB<br />
89 » <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB<br />
89 » Havets Hus i Lysekil AB<br />
90 » Leva i Lysekil AB<br />
91 » <strong>Lysekils</strong>bostäder AB<br />
92 » RAMBO AB<br />
92 » Stångholmen AB<br />
Övrigt<br />
94 » Redovisningsprinciper<br />
95 » Revisionsberättelse<br />
96 » Kommunstyrelsens ledamöter<br />
97 » Kommunchefens ledningsgrupp<br />
99 » Begreppsförklaringar<br />
Syfte<br />
<strong>Årsredovisning</strong>ens främsta syfte är att ge en översiktlig information om <strong>kommun</strong>ens och <strong>kommun</strong>koncernens verksamhet och ekonomi.<br />
Den skall kunna användas som ett beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen.<br />
Målgrupp<br />
<strong>Årsredovisning</strong>en vänder sig till <strong>kommun</strong>ens politiker, <strong>kommun</strong>invånare samt externa intressenter som har intresse att följa utvecklingen<br />
av <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>s verksamhet och ekonomi.
Kommentar och<br />
organisation<br />
04 » Politisk organisation<br />
05 » Kommunal snabbfakta<br />
06 » VISION 2015 – Mål och kvalitetsarbete<br />
08 » God ekonomisk hushållning<br />
09 » Intäkter och fördelning<br />
av skattekronor<br />
10 » Politikerkommentarer<br />
12 » Kommunchefskommentar
4<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
Politisk organisation 2008<br />
LYSEKILS STADSHUS AB<br />
HAVETS HUS I LYSEKIL AB<br />
LYSEKILSBOSTÄDER AB<br />
LEVA I LYSEKIL AB<br />
LYSEKILS HAMN AB<br />
KOLHOLMARNA AB<br />
LYSEKILS STUVERI AB<br />
STÅNGHOLMEN AB<br />
DELÄGDA BOLAG<br />
RAMBO AB<br />
VÄSTTRAFIK AB<br />
FYRSTADS FLYGPLATS AB<br />
KOMMUNFULLMÄKTIGE<br />
KOMMUNSTYRELSE<br />
TILLIKA:<br />
ARBETSLÖSHETSNÄMND<br />
KRISLEDNINGSNÄMND<br />
INKÖPSNÄMND<br />
RÄDDNINGSNÄMND<br />
HAMNSTYRELSE<br />
ARKIVMYNDIGHET<br />
KOMMUNREVISION<br />
VALBEREDNING<br />
ÖVERFÖRMYNDARE<br />
BILDNINGSNÄMND<br />
GYMNASIENÄMND<br />
MILJÖ- & BYGGNADSNÄMND<br />
SOCIALNÄMND<br />
VALNÄMND<br />
VUXENUTBILDNINGSNÄMND
Kommunal snabbfakta<br />
VERKSAMHETEN I SAMMANDRAG<br />
PROCENT OCH MANDATFÖRTECKNING<br />
I KOMMUNFULLMÄKTIGEVALET 2006<br />
Parti Röstetal Procent Mandat<br />
Moderata samlingspartiet 1 243 13,5 6<br />
Arbetarpartiet Socialdemokraterna 3 759 40,9 17<br />
Folkpartiet liberalerna 2 001 21,8 9<br />
Centerpartiet 356 3,9 2<br />
Vänsterpartiet 70 0,8 -<br />
Miljöpartiet de gröna 419 4,6 2<br />
Kommunistiska partiet 525 5,7 2<br />
Kristdemokraterna 254 2,8 1<br />
<strong>Lysekils</strong>partiet.nu 425 4,6 2<br />
Övriga partier 129 1,4 0<br />
9 181 100,0 41<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
2008 2007 2006 2005 2004 2003<br />
Antal invånare 14 659 14 633 14 631 14 657 14 767 14 798<br />
Kommunal utdebitering 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49 22,49<br />
Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 655,7 615,3 587,7 541,5 554,0 531,0<br />
Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) 656,0 632,3 613,3 581,3 548,8 539,8<br />
Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare (kr) 44 752 43 213 41 920 39 660 37 161 37 083<br />
Förändring av eget kapital (mnkr) 1,3 80,5 18,5 31,4 -11,8 -6,9<br />
Anläggningstillgångar (mnkr) 617 587 507 517 518 515<br />
Anläggningstillgångar per invånare (kr) 42 120 40 101 34 620 35 239 35 058 34 829<br />
Eget kapital (mnkr) 217,4 216,2 135,8 117,3 86,0 97,6<br />
Eget kapital per invånare (kr) 14 831 14 771 9 281 8 010 5 820 6 594<br />
Soliditet (%) 32,0 31,9 22,9 19,2 14,9 17,0<br />
Total låneskuld (mnkr) 283,8 261,1 255,8 297,0 315,8 321,4<br />
Låneskuld per invånare (kr) 19 360 17 842 17 144 20 263 21 345 21 719<br />
Antal anställda 1 537 1 589 1 603 1 548 1 541 1 561<br />
VALDELTAGANDE OCH ANTAL RÖSTBERÄTTIGADE<br />
2006 2002<br />
Valdeltagande (%) 79,5 79,8<br />
Antal röstberättigade 11 785 11 705<br />
ARVODEN OCH ANTAL FÖRTROENDEVALDA<br />
2008 2007 2006<br />
Summa arvoden och ersättningar till<br />
förtroendevalda, mnkr 4,2 4,3 4,2<br />
Antal förtroendevalda 156 144 156<br />
varav män 89 83 96<br />
varav kvinnor 67 61 60<br />
5
6<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
VISION 2015 – mål och kvalitetsarbete<br />
Ett hållbart samhälle skall tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers<br />
behov. Alla beslut skall utformas på ett sätt som beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga<br />
konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. <strong>Lysekils</strong> närhet till Västerhavet har präglat <strong>kommun</strong>ens<br />
historia och identitet och kommer i högsta grad att också påverka framtiden. Havet är den<br />
främsta tillgången för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> och avsikten är att arbeta för att förstärka <strong>kommun</strong>ens<br />
marina profi l.<br />
Vision och strategi<br />
Vår vision<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar<br />
varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro. Det framtida samhället i Lysekil skall bygga på:<br />
» En positiv dialog mellan medborgare, företag och <strong>kommun</strong>en.<br />
» Ett livskraftigt och hållbart näringsliv.<br />
» Ett rikt kulturliv.<br />
» Goda möjligheter till utbildning.<br />
» God <strong>kommun</strong>al service.<br />
» En god tillgång till attraktivt boende.<br />
» En hälsosam miljö.<br />
VISION 2015 – mål och kvalitetsarbete<br />
»Som ett led i fortlöpande arbetet med att förverkliga VISION 2015<br />
påbörjades under 2007 ett mål- och kvalitetsarbete. Strukturen i detta<br />
arbete omfattar såväl strategiska utvecklingsområden som precisering<br />
av förvaltningsövergripande och nämndsvisa mål.«
Kommunens övergripande mål<br />
Nedan följer lägesangivelser och analys för de övergripande målen.<br />
God <strong>kommun</strong>al service<br />
Arbetet med att skapa en serviceenhet i <strong>kommun</strong>huset<br />
har kommit långt. Serviceenheten inkluderar också en<br />
gemensam registratur för hela <strong>kommun</strong>en. Avsikten är att kunna<br />
utveckla serviceenheten till ett medborgarkontor. Utbildning<br />
kring gott bemötande och det svåra samtalet har genomförts för<br />
prioriterade målgrupper.<br />
Ökade öppettider har införts både i <strong>kommun</strong>huset och på<br />
biblioteket. Speciell tid har avsatts varje vecka för företagarbesök.<br />
Delar av <strong>kommun</strong>ledningskontoret utlokaliserades under<br />
en dag till Skaftö Folkets Hus.<br />
Vissa kallelser samt protokoll från samtliga nämnder kan nu<br />
läsas på <strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
Uppföljning av de kvantitativa målen inom det strategiska<br />
utvecklingsområdet <strong>kommun</strong>al service kommer att ske under år<br />
2009 via bl a SCB:s medborgarundersökning.<br />
Lysekil – en trygg <strong>kommun</strong> med<br />
goda möjligheter att påverka<br />
Ett fl ertal aktiviteter har under året genomförts för att<br />
fl er skall uppleva delaktighet i och förbättrade möjligheter<br />
till påverkan av <strong>kommun</strong>ens utveckling. Dialogmöten har<br />
genomförts i Lysekil, Brastad och på Skaftö. ”Öppet Hus” har<br />
anordnats i stadshuset. Kommunfullmäktige har gett möjligheter<br />
för nämnder och styrelser att hålla offentliga sammanträden.<br />
Under året har socialnämnden och miljö- och byggandsnämnden<br />
beslutat om att införa detta. En ny informations- och <strong>kommun</strong>ikationsplan<br />
har antagits under året. Socialnämnden har börjat<br />
använda sig av fokusgrupper i sin verksamhetsutveckling.<br />
Omarbetningen av <strong>kommun</strong>ens hemsida har påbörjats där bl a<br />
olika möjligheter till dialog med medborgarna skall prövas.<br />
Inom folkhälsan har folkhälsorådets arbetsformer förändrats<br />
för att kunna ge bättre stöd i folkhälsoarbetet. Lokala ledningsgruppen<br />
(LLG) har fått en nystart med regelbundna avstämningsmöten<br />
med <strong>kommun</strong>styrelsens ledningsutskott. Dessa nya<br />
arbetsformer är ett led i att ytterligare kraftsamla för att minska<br />
problematiken kring unga vuxna samt att skapa möjligheter för<br />
långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa att fi nna nya arbetsmöjligheter.<br />
Utvecklingen inom folkhälsoområdet i övrigt framgår av<br />
välfärdsredovisningen.<br />
Positiv och utvecklande arbetsmiljö<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
Arbetet med att ta fram ett personalpolitiskt program<br />
avslutades under våren och programmet har gett stöd för<br />
det fortsatta arbetet med bl a introduktion, kompetensutveckling<br />
och friskvård. En första gemensam introduktionsutbildning för<br />
nyanställda genomfördes under hösten. Utbildning har också<br />
genomförts om det reviderade samverkansavtalet.<br />
Hälsan hos <strong>kommun</strong>ens anställda har förbättrats under året<br />
och både den korta och den långa sjukfrånvaron har minskat.<br />
Sjukfrånvaron har mellan åren 2007 och 2008 minskat från<br />
8,4 procent till 6,95 procent.<br />
Under hösten 2008 genomfördes för första gången en medarbetarenkät<br />
inom <strong>kommun</strong>ens organisation.<br />
Lysekil – en inspirerande och<br />
nytänkande framtids<strong>kommun</strong><br />
Maritim vecka har genomförts med tema sol, vind och<br />
vatten. Veckan fylldes av föredrag och ett fl ertal aktiviteter.<br />
Arbetet med att etablera Lysekil som ett Maritimt centrum<br />
har intensifi erats.<br />
Samverkan Norra Bohuslän inleddes med ett stormöte i<br />
Lysekil i slutet av augusti och resulterade i ett fl ertal förslag om<br />
framtida samverkan.<br />
Under hösten arrangerades för första gången en kulturvecka<br />
där ca 50 olika arrangörer deltog. Föreslås bli ett återkommande<br />
arrangemang.<br />
Lysekil – lärande <strong>kommun</strong> är ett treårigt utvecklingsarbete<br />
som påbörjats under året och drivs i samarbete med professor<br />
Tom Tiller från Tromsö Universitet. Utvecklingsarbetet tar sin<br />
utgångspunkt i aktionslärande, där centrala moment är att förena<br />
teori och praktik liksom frågeställningar av karaktären: Vad gör<br />
vi? Vad lär vi av detta? Hur blir vi kontinuerligt bättre?<br />
Lysekil – en miljömedveten <strong>kommun</strong><br />
Miljöarbetet i <strong>kommun</strong>en har intensifi erats. Förslag till<br />
miljöpolicy och miljöledningssystem har utarbetats.<br />
Miljöledningssystemet inkluderar ett förslag till intern miljöcertifi<br />
ering. Miljöombud har utsetts i samtliga förvaltningar.<br />
Utbildningar har påbörjats.<br />
Inom ramen för ett Fyrbodalssamarbete har miljöbilar<br />
erbjudits samtliga anställda.<br />
Arbetet med att utarbeta en energiplan har slutförts under<br />
året. Under hösten genomfördes en energivecka riktad mot<br />
allmänheten.<br />
Långsiktig stabil ekonomi<br />
Se avsnittet – ”God ekonomisk hushållning”.<br />
7
8<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
God ekonomisk hushållning<br />
– långsiktig stabil ekonomi<br />
Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall innehålla en utvärdering om målen för god ekonomisk<br />
hushållning har uppnåtts. Kravet fi nns med i <strong>kommun</strong>allagen sedan 2005. Begreppet innebär<br />
bl a att <strong>kommun</strong>ens tillgångar skall vårdas och underhållas samt att medel som erhålles vid försäljning<br />
av anläggningstillgångar inte används för löpande behov. Det räcker inte med att intäkterna<br />
överstiger kostnaderna för att kravet om god ekonomisk hushållning skall uppnås. Ett positivt<br />
resultat krävs för att klara reinvesteringsbehov, infl ation, kommande pensionsutbetalningar och<br />
oförutsedda kostnader. Ett positivt resultat innebär även att <strong>kommun</strong>ens skattekollektiv via<br />
<strong>kommun</strong>alskatten fi nansierar respektive års verksamhet, vilket får anses vara ett rättvisekrav.<br />
Av <strong>kommun</strong>allagen och ur förarbetena framgår att fi nansiella<br />
mål samt riktlinjer och mål för verksamheten som har betydelse<br />
för god ekonomisk hushållning skall anges. Finansiella mål<br />
behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamheten.<br />
Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att få en<br />
koppling mellan ekonomi och verksamhet. Att bedöma hur väl<br />
<strong>kommun</strong>en levt upp till god ekonomisk hushållning handlar om<br />
respekten och acceptansen av att leva upp till fastställda mål.<br />
Från 2007 års budget fi nns för Lysekil <strong>kommun</strong> såväl övergripande<br />
som nämndsvis preciserade mål. Att utarbeta nämnds-<br />
och förvaltningsspecifi ka preciserade mål som är utvärderingsbara<br />
ingår i <strong>kommun</strong>ens utvecklingsarbete där målprocessen<br />
successivt kan utvecklas och förfi nas. Detta avsnitt syftar till<br />
att ge en bild av hur <strong>kommun</strong>fullmäktiges mål för ekonomi och<br />
personal har uppfyllts.<br />
I respektive nämnds verksamhetsberättelse redovisas respektive<br />
nämnds måluppfyllelse.<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har ej levt upp till målet för god ekonomisk hushållning<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
EKONOMISKA OCH FINANSIELLA MÅL<br />
» Kommunens ekonomiska resultat skall uppgå till två procent av<br />
skatteintäkter och <strong>kommun</strong>alekonomisk utjämning.<br />
» Kommunens låneskuld skall nettoamorteras.<br />
» Den <strong>kommun</strong>ala utdebiteringen skall vara oförändrad<br />
22,49 kr per skattekrona.<br />
» Nettoinkomster vid försäljningar skall oavkortat gå till att amortera<br />
av på <strong>kommun</strong>ens låneskuld.<br />
Årets resultat enligt balanskravet uppgick till minus 5,8 mnkr<br />
exklusive reavinster på fastighetsförsäljningar. Detta innebar att<br />
<strong>kommun</strong>en ej nådde varken de ekonomiska eller fi nansiella<br />
målen. Låneskulden uppgår till 284 mnkr (leasingfi nasiering<br />
medräknad) detta innebar en ökning med 9 mnkr. Kommunens<br />
utdebitering har varit oförändrad 22,49 kr per skattekrona.<br />
Måluppfyllelsen för de ekonomiska och fi nansiella målen år<br />
2008 har inte uppnåtts. Vi har ej levt upp till målet för god<br />
ekonomisk hushållning. Åtgärdsplan kommer att upprättas.<br />
Årets resultat enligt balanskravet uppgick till minus 5,8 mnkr exklusive reavinster på fastighetsförsäljningar.<br />
Detta innebar att <strong>kommun</strong>en ej nådde varken de ekonomiska eller fi nansiella målen. Låneskulden uppgår<br />
till 284 mnkr (leasingfi nasiering medräknad) detta innebar en ökning med 23 mnkr. Måluppfyllelsen för de<br />
ekonomiska och fi nansiella målen år 2008 har inte uppnåtts.
Intäkter och fördelning av skattekronor<br />
Intäkter som <strong>kommun</strong>en har för att kunna fi nansiera <strong>kommun</strong>ens verksamheter.<br />
Politisk verksamhet<br />
och gemensam<br />
administration (4,4 kr)<br />
Bildningsnämnd, kultur,<br />
bibliotek samt fritidsverksamhet<br />
(3,5 kr)<br />
Intäkter för utbildning av elever<br />
på gymnasiet och i vuxenutbildningen<br />
m m (7,6%)<br />
Finansiella intäkter (1,3%)<br />
Gator och vägar, offentlig<br />
belysning, parker, m m teknisk<br />
verksamhet (3,3 kr)<br />
Övriga intäkter<br />
– försäljning m m (3,4%)<br />
Pensionskostnader (4,7 kr)<br />
Kollektivtrafi k (1,8 kr)<br />
Gymnasieutbildning (8,8 kr)<br />
Räntor på lån (1,7 kr)<br />
Kommunalskatt och<br />
skatteutjämning (71,9%)<br />
Hyror (2,5%)<br />
Räddningstjänst (1,6 kr)<br />
Bildningsnämnd, grundskola<br />
och förskola (26,8 kr)<br />
Vuxenutbildning (1,5 kr)<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
Avgifter – barn- och äldreomsorg,<br />
hyror, hamnavgifter etc (5,3%)<br />
Fastighetsavgift (2,2%)<br />
Bidrag, huvudsakligen<br />
statsbidrag (5,8%)<br />
Fördelning av <strong>kommun</strong>ens kostnader utifrån varje hundralapp som betalas i <strong>kommun</strong>alskatt.<br />
Socialnämnd, äldreomsorg,<br />
handikappomsorg, individ och<br />
familjeomsorg (40,3 kr)<br />
Miljö- och byggnadsnämnd<br />
(1,2 kr)<br />
Hamnverksamhet<br />
(0,4 kr)<br />
9
10<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
Kommunstyrelsens ordförande: Roland Karlsson (FP)<br />
»Jag hoppas och skall arbeta för att vi skall nå större enighet i politiken. <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har<br />
stora förutsättningar att även i den rådande konjunkturen åstadkomma en positiv utveckling.<br />
Låt oss tillsammans ta tillvara på möjligheterna och arbete för att bygga vårt framtida Lysekil!«<br />
Världsekonomi i kris – slår hårt på <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>!<br />
De glädjande positiva resultaten som presenterats i årsredovisningarna de tre senaste åren,<br />
har förändrats. När konjunkturen viker och världsekonomin närmast går in i en djup depression<br />
påverkade det skatteunderlaget otroligt snabbt. Det visar på nödvändigheten av att ha goda<br />
marginaler i budgeten. Tyvärr har vi inte lyckats leva upp till <strong>kommun</strong>fullmäktiges mål för år<br />
2008 med ett plus på två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> redovisar ett plusresultat på 1,3 mnkr, varav<br />
7,1 mnkr utgörs av reavinster på fastigheter. Enligt balanskravet<br />
skall reavinster avräknas, vilket innebär ett resultat på minus<br />
5,8 mnkr. I jämförelse med budget för 2008 är resultatet minus<br />
10,1 mkr.<br />
Avvikelsen jämfört med budget beror till största delen av<br />
minskade skatteintäkter med 7,1 mnkr samt uteblivna försäljningsintäkter<br />
för tomter med 5,5 mnkr, bl a p g a rådande<br />
fi nanskris. Utöver detta kan nämnas, att kostnaden till Västtrafi k<br />
för kollektivtrafi ken ökat med 1,2 mnkr i jämförelse med budget.<br />
Nettoinvesteringarna under år 2008 uppgick till 51,2 mnkr.<br />
Sjukfrånvaron fortsätter att minska och de insatser som görs<br />
ger ett mycket gott resultat.<br />
Socialförvaltningen har fått ökade kostnader inom LSS och<br />
äldreomsorgen vilket ger avvikelse mot budget på 4,5 mnkr. Våra<br />
kostnader för LSS ligger på ca 4 500 kr/inv, vilket kan jämföras<br />
med Tanum som har kostnader på 3 000 kr/inv. Kommunstyrelsen<br />
och socialnämnden har fått ett gemensamt uppdrag av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att genomlysa socialförvaltningens verksamheter.<br />
Både grundskolan och gymnasieskolan har fått topplacering i<br />
utvärderingar som är gjorda på riksnivå – det är vi mycket stolta<br />
över! Arbetet med att förverkliga omstruktureringen av skolans<br />
lokaler i <strong>Lysekils</strong> tätort har fortsatt under 2008.<br />
Samarbetet med näringslivet har utvecklats ytterligare under<br />
2008, bl a har ett gemensamt projekt mellan näringslivscentrum<br />
och <strong>kommun</strong>en startat med syfte att öka kunskapen för eleverna<br />
om entreprenörskap och företagande. Vi har också haft nära<br />
samarbete med näringslivet för att åtgärda de områden som<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> får kritik för i Svenskt näringslivs årliga enkät.<br />
En rad företagsbesök har gjorts under året. Under 2009 skall<br />
vi ytterligare öka antalet företagsbesök.<br />
Seabased AB har startat sin verksamhet i mindre skala i ett av<br />
<strong>kommun</strong>ens ägda magasin vid Kolholmarna. <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
har varit engagerad via kontakter med näringsdepartementet,<br />
försvarsstaben och sjöfartsverket för att Seabased skall få<br />
tillstånd till att uppföra en referensanläggning på cirka 2 000<br />
vågkraftverk utanför Lysekil eller Sotenäs. Det har resulterat i<br />
positiva besked. Arbetet med etableringen fortsätter.<br />
Under 2008 har 57 bostadsrätter blivit infl yttningsklara i Norra<br />
Hamnen. Etapp 1 på Torvemyr med nio tomter är under försälj-<br />
ning. Tyvärr har den ekonomiska krisen orsakat att försäljningen<br />
har bromsats upp. Spjösviks detaljplan är antagen men överklagad.<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> kommer att fortsätta arbetet för att få<br />
god tillgång till boenden och möjligheter för företagsetableringar.<br />
Syftet är att nå visionens mål om 15 500 invånare år 2015.<br />
Vi har under 2008 startat arbetet med att utveckla dialogen med<br />
medborgare: ”Lysekil till er tjänst”, möten i alla <strong>kommun</strong>delar,<br />
öppet Hus i för allmänheten, drop-in för företagare, öppna<br />
sammanträden i nämnderna, försök med mobilt kontor, <strong>kommun</strong>fullmäktigemöte<br />
i Grundsund, fokusgrupper näringsliv samt vård<br />
och omsorg, äldreomsorgsmässa, kallelser och protokoll på nätet,<br />
företagsbesök, ökat öppethållande reception och växel, fortsatt<br />
uppbyggnad av serviceenhet, ökat öppethållande på biblioteket,<br />
utbildning och kvalitetssäkring av bemötande och service.<br />
I oktober gick startskottet för <strong>Lysekils</strong> satsning ”Lysekil en<br />
lärande <strong>kommun</strong>.” På sikt kommer hela organisationen, samtliga<br />
medarbetare och många medborgare i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> att<br />
engageras i ett gemensamt utvecklingsarbete under tre år. Syftet<br />
är att tillsammans förverkliga visionen för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
”Politiskt har vi i en mycket stor enighet de tre senaste åren,<br />
arbetat för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>s bästa i varje fråga. Det ligger<br />
också till grund för det som skall göras under 2008”– citat från<br />
2007 års årsredovisning. Tyvärr kan jag konstatera att vi inte har<br />
lyckats leva upp till den målsättningen. Jag hoppas och skall<br />
arbeta för att vi skall nå större enighet i politiken. <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong> har stora förutsättningar att även i den rådande<br />
konjekturen kunna åstadkomma en positiv utveckling.<br />
Låt oss tillsammans ta tillvara på möjligheterna och arbete för<br />
att bygga vårt framtida Lysekil! Vi skall skapa förutsättningar för<br />
fl er företag, fl er arbetsplatser, nya bostäder, så att fl er människor<br />
stannar kvar eller väljer att fl ytta till <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Alla anställda skall ha ett stort och varmt tack för det fi na<br />
arbete man uträttat under 2008. Ett tack vill jag också rikta till<br />
alla förtroendevalda, föreningsliv och näringsliv som engagerat<br />
har arbetat för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Lysekil i april 2009<br />
Roland Karlsson<br />
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande: Jan-Olof Johansson (S)<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
»Vi kan se att lågkonjunkturen även har påverkat Lysekil. Den redan svaga ekonomin försämrades<br />
ytterligare av de minskade skatteintäkterna. Å andra sidan kan ett kreativt näringsliv, en bra<br />
skola och fl era positiva krafter bland våra anställda skapa en god utveckling i <strong>kommun</strong>en.«<br />
Viktigt med hög kvalitet på omsorg och utbildning<br />
Planer för framtiden har i hög grad präglat <strong>kommun</strong>ens arbete under det gångna året. Nya<br />
områden för företag och bostäder har arbetats fram. Kreativa idéer i näringsliv och <strong>kommun</strong><br />
har utvecklats vilka kan skapa nya arbetstillfällen i framtiden. Nu är det dags att låta omsorg<br />
och utbildning visa vägen till ett framtida Lysekil.<br />
Samtidigt med den kraftiga konjunkturnedgången i världen kan<br />
vi också se hur ekonomin i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> försämrats. 2007<br />
års resultat, som var något bättre än budget, byttes under 2008<br />
till ett resultat sämre än budget. Kommunen redovisar ett<br />
plusresultat på strax över 1 miljon kronor. När reavinster<br />
avräknats slutar det ekonomiska resultatet med ett minus på<br />
cirka 6 miljoner kronor. Det innebär att resultatets avvikelse<br />
mot budget uppgår till mer än 10 miljoner kronor. Möjligheter<br />
till effektivisering och nedskärning av kostnader måste därför<br />
undersökas i alla delar av <strong>kommun</strong>en.<br />
Resultatförsämringen kan till stor del hänvisas till att <strong>kommun</strong>ens<br />
skatteintäkter minskat kraftigt. Att vända den ekonomiska<br />
nedgången och stärka befolkningsutvecklingen är en nödvändighet<br />
för att klara våra långsiktiga åtaganden, inte minst inom<br />
omsorg och utbildning. Att skapa goda möjligheter för företag<br />
att få tillgång till industrimark och etablera sig i <strong>kommun</strong>en är<br />
avgörande för att skapa fl er arbetstillfällen. I takt med att detta<br />
sker behöver också områden för boenden öppnas upp så att fl er<br />
människor väljer att bo och arbeta i Lysekil.<br />
Omsorgen om våra äldre såväl som handikappomsorgen<br />
kommer att vara i behov att betydande resurser. Antalet äldre<br />
invånare i vår <strong>kommun</strong> kommer att öka de närmaste åren.<br />
Behovet av att kunna möta upp detta med att erbjuda äldreboenden<br />
av god kvalitet är viktigt liksom möjligheten att kunna<br />
erbjuda äldreboenden i alla <strong>kommun</strong>delar. Då allt fl er äldre<br />
väljer att bo hemma så länge som möjligt, bör vi erbjuda en<br />
service av god kvalitet även för våra äldre invånare med eget<br />
boende. <strong>Lysekils</strong>bostäders arbete med att skapa fl er seniorboenden<br />
utgör en viktig insats för att möta de kommande behoven.<br />
Inom utbildningsområdet har <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> under de<br />
senaste åren placerat sig högt i de mätningar som gjorts där man<br />
jämför skolors resultat över hela Sverige. Grundskolan har<br />
jämförelsevis en stor andel elever som gått ut med godkända<br />
betyg. Gullmarsgymnasiet har en jämförelsevis stor andel elever<br />
som går vidare till högre utbildning. Båda nämnderna har också<br />
klarat 2008 med ett ekonomiskt resultat som är bättre än budget.<br />
Vuxenutbildningen har en negativ avvikelse mot budget, vilket<br />
till stor del kan förklaras av dess ansvar för arbetslivsenheten<br />
och ett växande elevantal. Vuxenutbildningen har under året<br />
bedrivit en omfattande uppdragsutbildning för näringslivet.<br />
En framsynt vuxenutbildning med nära koppling till gymnasieskolan<br />
har varit ett framgångskoncept och även inspirerat andra<br />
<strong>kommun</strong>er.<br />
För att möta den arbetslöshet som kommer i lågkonjunkturens<br />
fotspår utgör <strong>kommun</strong>ens arbetslivsenhet en viktig resurs. De<br />
statliga medlen för att möta dessa behov har beskurits rejält,<br />
varför det är upp till <strong>kommun</strong>en att ta krafttag och erbjuda<br />
insatser för att skapa en väg till sysselsättning och nya arbetstillfällen.<br />
Med invigningen av våra två vindkraftverk i somras, sätter vi<br />
Lysekil på kartan som en av Sveriges mer miljövänliga <strong>kommun</strong>er.<br />
Vindkraftverken i Humlekärr utgör det första steget mot att<br />
producera lika mycket el från förnyelsebara energikällor som<br />
kunderna i LEVA förbrukar.<br />
Arbetet med att etablera en tillverkning av vågkraftverk i<br />
Lysekil har intensifi erats under året. Nästa steg i processen är att<br />
kunna skapa en fullskalig anläggning i form av en vågkraftverkspark<br />
inom vårt område. Det ser nu ut som att en sådan park ska<br />
kunna skapas i vattnen utanför Smögen. Glädjande och viktigt<br />
för det fortsatta arbetet är att Sotenäs <strong>kommun</strong> har ställt sig<br />
positiva till etableringen av en sådan anläggning.<br />
Med 2008 bakom oss kan vi se att lågkonjunkturen även<br />
har påverkat Lysekil. Den redan svaga ekonomin försämrades<br />
ytterligare av de minskade skatteintäkterna. Å andra sidan kan<br />
ett kreativt näringsliv, en bra skola och fl era positiva krafter<br />
bland våra anställda skapa en god utveckling i <strong>kommun</strong>en.<br />
Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda i <strong>kommun</strong>en och<br />
de <strong>kommun</strong>ala bolagen, förtroendevalda inom politiken samt<br />
näringsliv och föreningar för era insatser i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Lysekil i april 2009<br />
Jan-Olof Johansson<br />
Oppositionsråd<br />
11
12<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
Kommunchef: Lena Fischer<br />
»Jag hoppas på ett alltmer utvecklat samspel mellan medborgare, politik och förvaltning. På så<br />
sätt kan vi skapa förståelse för de strukturförändringar och prioriteringar som är nödvändiga<br />
inte minst för en ekonomi i balans.«<br />
Visionen ger avtryck i det dagliga arbetet<br />
Politikerna i <strong>kommun</strong>fullmäktige har antagit en vision för 2015 och <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
mål för samtliga förvaltningar. Dessa beslut har under 2008 haft stor betydelse för ledning och<br />
utformning av verksamheternas utveckling ur ett medborgarperspektiv. Det personalpolitiska<br />
programmet har under året varit vägledande för utvecklingen inom personalområdet.<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har sedan en lång följd av år en svag ekonomi. Därför är det synnerligen<br />
angeläget med tydlig inriktning i <strong>kommun</strong>ens förändrings- och utvecklingsarbete.<br />
Dialog med våra medborgare<br />
Medborgarundersökningen våren 2007 gav både politiker och<br />
tjänstemän viktig information om vad som behöver förbättras.<br />
Vi har därför på olika sätt försökt förbättra dialogen med<br />
medborgarna. Under 2008 har vi besökt olika <strong>kommun</strong>delar för<br />
att presentera och diskutera aktuella samhällsfrågor. Samtliga<br />
delårsboende i <strong>kommun</strong>en har tillfrågats om hur de ser på<br />
<strong>kommun</strong>en. Glädjande är att en tredjedel av de som besvarat<br />
enkäten kan tänka sig att fl ytta permanent till <strong>kommun</strong>en.<br />
För att bidra till ökad insyn, delaktighet och påverkansmöjligheter<br />
har vi skapat en serviceenhet. Den kan snabbt ge upplysningar<br />
och råd i frågor som är vanligt förekommande och som<br />
inte kräver ytterligare utredning. Vi har startat en mobil handläggargrupp<br />
som besöker <strong>kommun</strong>delarna och öppnat för ”företagar<br />
– drop in” varje tisdag eftermiddag. Handlingar i aktuella<br />
ärenden kan studeras på <strong>kommun</strong>ens hemsida. Kommunfullmäktige<br />
har också beslutat att nämnder kan hålla för allmänheten<br />
öppna möten. Samrådsgrupper med allmänheten har också<br />
skapats för att ge viktig kunskap till nämnders och förvaltningars<br />
arbete. En översyn av vår hemsida pågår. I kombination med<br />
telefonservice och god service för besökare hoppas vi nu bättre<br />
motsvara allmänhetens önskemål om effektivt bemötande. Under<br />
2009 kommer vi att utöka medborgardialogen ytterligare bl a<br />
genom vår webb. Ungdomar och äldre bjuds in som rådgivare.<br />
Lysekil – en lärande <strong>kommun</strong><br />
<strong>Lysekils</strong> befolkning har under en rad av år haft de högsta<br />
ohälsotalen i Västra Götaland. Ett sådant allvarligt tillstånd<br />
kräver ett långsiktigt och målmedvetet utvecklingsarbete. Vi<br />
startade därför i augusti 2008 ett samarbete med Tromsö Universitet<br />
och professor Tom Tiller för att under tre år förena teori och<br />
praktik i samtliga <strong>kommun</strong>ala verksamheters förbättringsarbete.<br />
Detta skall leda till nytta, mening och delaktighet för medborgaren.<br />
Erfarenheter och resultat dokumenteras av forskare och<br />
kommer att rapporteras fortlöpande.<br />
Under 2008 togs fl era viktiga steg mot hållbar utveckling och<br />
nytänkande. Invigningen av vindkraftverken Elving och Elvira<br />
och starten av företaget Seabased´s tillverkning av vågkraftverk<br />
var avstamp för ett nytt skede i <strong>Lysekils</strong> industrihistoria.<br />
”Sol, vind och vatten” är temat för vår kunskapsspridning för<br />
förnyelsebar energi, där temaveckan och politikerdebatten i juli<br />
vid sidan av Västerhavsveckan och allmänhetens energidagar i<br />
oktober var några av årets höjdpunkter.<br />
Vår första lokala kulturvecka med ett femtiotal medverkande<br />
genomfördes i september och rönte stor uppskattning.<br />
I medborgarundersökningen fi ck <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> låga betyg<br />
för sin miljömedvetenhet. Ett miljöprogram har därför utarbetats<br />
för de <strong>kommun</strong>ala verksamheterna. För <strong>kommun</strong>en som helhet<br />
förbereds miljömål och aktiviteter för att nå dessa.<br />
Ett program för våra medarbetare<br />
I april 2008 antogs ett personalpolitiskt program. Åtgärderna<br />
startade omgående. En medarbetarenkät bland samtliga anställda<br />
och ett introduktionsprogram för cirka hundra nyanställda har<br />
genomförts. Flertalet av de anställda är nöjda med sin anställning<br />
i <strong>kommun</strong>en och känner yrkesstolthet. Introduktionsutbildningen<br />
fi ck positiva omdömen och kommer nu att genomföras regelbundet.<br />
Under hösten har arbetet intensifi erats för att erbjuda<br />
dem som önskar heltidsanställning eller ökad sysselsättningsgrad.<br />
Sjukfrånvaron har sjunkit mer än vad målen för 2008 angav!<br />
Steg för steg vill vi som arbetar i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> bli allt<br />
bättre i vår service. Det är vår förhoppning att våra medborgare<br />
ser tydliga tecken på detta.<br />
Tack till alla medarbetare för goda arbetsinsatser under 2008<br />
och tack för viktiga synpunkter på vårt arbete från alla er som vi<br />
är till för! Jag hoppas på ett alltmer utvecklat samspel mellan<br />
medborgare, politik och förvaltning. På så sätt kan vi skapa<br />
förståelse för de strukturförändringar och prioriteringar som är<br />
nödvändiga inte minst för en ekonomi i balans.<br />
Lysekil i april 2009<br />
Lena Fischer<br />
Kommunchef
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
KOMMENTAR OCH ORGANISATION<br />
Förvaltningsberättelse<br />
14 » Omvärldsanalys<br />
17 » Ekonomisk översikt<br />
21 » Resultaträkning och<br />
kassafl ödesanalys<br />
22 » Balansräkning<br />
23 » Noter<br />
26 » Driftredovisning<br />
28 » Investeringsredovisning<br />
30 » Personalredovisning<br />
34 » Miljöredovisning<br />
35 » Benchmarking – Norra Bohuslän<br />
40 » Intressanta händelser<br />
och milstolpar 2008<br />
13
14<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Omvärldsanalys<br />
Den globala konjunkturnedgången och fi nanskrisen<br />
får stora effekter på den reala ekonomin<br />
i Sverige. BNP sjunker med närmare en procent<br />
2009 och konjunkturnedgången fortsätter<br />
2010. Regeringen förutsätts föreslå ytterligare<br />
fi nanspolitiska åtgärder och Riksbanken tros<br />
sänka reporäntan ytterligare. Trots den expansiva<br />
ekonomiska politik bottnar konjunkturen<br />
först i slutet av 2010. Arbetslösheten ökar kraftigt under de kommande två åren och antalet<br />
syssel satta minskar med ca 200 000 personer. Sysselsättningen har minskat betydligt de senaste<br />
månaderna och företagens planer pekar mot fortsatt kraftiga nedskärningar.<br />
Den samhällsekonomiska utvecklingen<br />
Det samhällsekonomiska läget har under senaste året förändrats<br />
ovanligt snabbt från överhettning till vikande tillväxt och<br />
sysselsättning. Ekonomiska prognoser har därigenom tenderat<br />
att bli inaktuella kort efter att de presenterats.<br />
Efter ett par år med starkt skatteunderlagstillväxt beräknas<br />
tillväxten minska kraftigt. Förutsättningarna för <strong>kommun</strong>erna<br />
att uppnå goda ekonomiska resultat minskar drastiskt. Skatteunderlaget<br />
2008 har justerats ned till följd av att löneökningarna<br />
väntas bli mindre än tidigare gjorda prognoser. Prog nosen för<br />
2009–2011 har också reviderats ned beroende framför allt på att<br />
arbetsmarknadsutsikterna ser mycket dystra ut samt att bromsen i<br />
allmänna pensionssystemet förutsätts vara i kraft dessa år, vilket<br />
håller tillbaka pensionsinkomsterna.<br />
I <strong>kommun</strong>allagens krav på god ekonomisk hushållning och<br />
fi nansiella mål kan även en marginal för oförutsedda händelser<br />
tolkas in. Ju större den ekonomiska osäkerheten i omvärlden är,<br />
desto större behöver den marginalen vara. I nuläget, när nedåtriskerna<br />
klart överväger, måste arbetet med effektiviseringar och<br />
rationaliseringar intensifi eras.<br />
Västsverige har drabbats hårt av ökade varsel senaste tiden.<br />
Framförallt är det bilindustrin som har p g a av minskad försäljning<br />
aviserat stora personalnedgångar, detta har medfört att<br />
många underleverantörer har följt med i spåren.<br />
Även i Lysekil kommer antalet arbetstillfällen att minska som<br />
en effekt av lågkonjunkturen, bl a har varsel lagts på Husqvarna<br />
och Nord West. Också i <strong>kommun</strong>en kommer personalneddragningar<br />
att ske genom erbjudande av förtida pensionsavgångar i<br />
årsgrupperna födda 1944 till 1946.<br />
Befolkning – ännu ett år med positivt fl yttnetto<br />
<strong>Lysekils</strong> invånarantal uppgick vid årsskiftet till 14 659 vilket är<br />
en ökning med 26 personer jämfört med föregående år. Under<br />
2008 föddes 135 barn vilket är fem fl er än 2007 och antalet<br />
avlidna personer var 195, födelsenettot blev därmed ett underskott<br />
om 60 personer. Födelsenettot har varit negativt under en<br />
lång följd av år vilket beror på <strong>kommun</strong>ens åldersstruktur med<br />
många äldre samt relativt färre i yrkesverksamma åldrarna 20–<br />
65 år. Rörligheten har varit högre under 2008 än under 2007.<br />
Antalet infl yttade 2008 var 746 personer och antalet utfl yttade<br />
var 661 personer vilket innebär ett positivt fl yttnetto med 85<br />
personer. Under 2000-talet har fl yttnettot varje år, med något<br />
undantag, varit positivt.<br />
BEFOLKNING 1992–2008 [PERSONER]<br />
16 000<br />
15 800<br />
15 600<br />
15 400<br />
15 200<br />
15 000<br />
14 800<br />
14 600<br />
14 400<br />
14 200<br />
14 000<br />
14 659<br />
92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08<br />
Efter ett par år<br />
med starkt skatteunderlagstillväxt<br />
beräknas tillväxten<br />
minska kraftigt.<br />
Förutsättningarna för<br />
<strong>kommun</strong>erna att uppnå<br />
goda ekonomiska resultat<br />
minskar drastiskt. Skatteunderlaget 2008 har justerats ned till följd av<br />
att löneökningarna väntas bli mindre än tidigare gjorda prognoser.
Bostadsmarknad – ökat bostadsbyggande<br />
Kommunens planeringsarbete har varit intensivt för att få<br />
fram detaljplaner för såväl bostäder som industri områden.<br />
Sammanlagt beräknas för perioden 2008 till 2012 att detaljplaner<br />
för 660 bostäder komma att färdigställas, motsvarande<br />
i genomsnitt ca 130 bostäder per år.<br />
Bostadsbyggandet och exploateringen av mark för villabebyggelse<br />
har också tagit fart vilket medfört att senare års<br />
bristsituation nu successivt ser ut att kunna avhjälpas. Bl a har<br />
bristen på lämpliga lägenheter för äldreboenden hämmat<br />
omsättningen av äldre villor. Kommunens bostadsbolag har<br />
genom hissinstallationer anpassat ett större antal lägenheter för<br />
äldre hyresgäster vilket successivt beräknas få positiva effekter i<br />
form av en ökad omsättning på villamarknaden. Bostadsbolaget<br />
planerar dessutom för byggnation av ca 30 lägenheter för<br />
äldreboende vid Järnvägsgatans servicehus med byggstart under<br />
år 2010. När denna byggnation är färdigställd beräknas tillgången<br />
i högre utsträckning kunna motsvara nuvarande efterfrågan. I<br />
ett längre perspektiv, beroende på <strong>kommun</strong>ens befolkningsstruktur,<br />
bedöms dock att efterfrågan av äldreboende kommer att öka<br />
varför ytterligare byggnationer är angeläget. Avseende lägenheter<br />
för ungdomar med önskemål om lägre hyror och enklare<br />
standard bedöms, att det för närvarande, i de äldre delarna av<br />
bostadsbeståndet i <strong>Lysekils</strong> tätort, fi nns en tillgång som motsvarar<br />
efterfrågan. Vad som generellt sett efterfrågas, är centralt<br />
belägna lägenheter med hiss.<br />
I Bansvik vid Norra Hamnen i Lysekil har totalt 48 lägenheter<br />
färdigställts varav infl yttning skett i fl ertalet under 2008. Härutöver<br />
fi nns elva villatomter färdigställda för bebyggelse. Vid Torpet<br />
har färdigställs 22 småhustomter där bebyggelse har påbörjats<br />
under 2008. Vid Vattentornet har detaljplan med 23 tomter<br />
fastställts men någon exploatering har ännu inte kommit till stånd.<br />
Ett intensivt arbete pågår för att ta fram ytterligare bostadsområden.<br />
I Torvemyr på Skaftö färdigställdes nio småhustomter<br />
i en första etapp år 2008. I en andra och tredje etapp kommer<br />
ytterligare 28 respektive 30 småhustomter att färdigställas.<br />
Försäljning och bebyggelse av etapp 2 och 3 beräknas ske under<br />
perioden från år 2011 till år 2013 och framåt. Även i Tronebacksområdet<br />
beräknas totalt ca 40–50 småhustomter samt<br />
tomter för tolv bostadslägenheter vara färdigställda år 2010.<br />
I Spjösvik vid norra Grundsund planeras för ca 40–50 tomter<br />
för såväl villor, grupphus som lägenheter. Detaljplanen är dock<br />
överklagad vilket innebär att försäljning och byggnation tidigast<br />
kan påbörjas 2010.<br />
Kommunens bostadsbolag projekterar 34 lägenheter vid<br />
Skolberget i södra Grundsund. Även här har detaljplanen<br />
överklagats vilket innebär byggstart tidigast under 2010.<br />
När planerade tomter färdigställts kommer efterfrågetrycket<br />
att i högre utsträckning att kunna tillgodoses vilket också<br />
kommer att medföra förbättrade möjligheter till en positiv<br />
befolkningsutveckling.<br />
Utvecklingen med att kapitalstarka köpare omvandlar åretruntvillor<br />
till sommarbostäder tenderar att fortsätta. På sikt leder<br />
detta till en infl yttning då en del sommarbostäder konverteras<br />
till permanentboende bl a i samband med de sommarboendes<br />
pensionsavgångar.<br />
Fler arbetslösa<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Kommunens planeringsarbete har varit intensivt under senare år<br />
för att få fram detaljplaner för såväl bostäder som industriområden.<br />
Sammanlagt beräknas för perioden 2008 till 2012 att detaljplaner<br />
för 660 bostäder komma att färdigställas vilket motsvarar ca 130<br />
bostäder per år.<br />
Arbetsmarknad – arbetslösheten ökar<br />
Vid årets slut var 314 personer arbetslösa vilket är 97 fl er än<br />
förra året. Härutöver var 98 personer sysselsatta i konjunkturberoende<br />
program vilket var fem fl er än föregående år.<br />
Högskolecentrumet och arbetslivsenheten får i lågkonjunkturens<br />
spår en allt större betydelse. Utbildning av anställda som<br />
riskerar arbetslöshet medverkar till att tillgodose det lokala<br />
näringslivet med efterfrågade specialutbildningar. Detta underlättar<br />
också för såväl arbetssökande att få arbete som för<br />
nyetablerade och befi ntliga företag att kunna rekrytera personal<br />
med efterfrågad kunskap och kompetens.<br />
Arbetet med att minska ungdomsarbetslösheten kommer att<br />
kräva fortsatt stora insatser. Ett antal projekt med denna inriktning<br />
pågår i samverkan mellan <strong>kommun</strong>en och arbetsförmedlingen.<br />
»Vid årets slut var 314 personer arbetslösa vilket<br />
är 97 fl er än förra året. Härutöver var 98 personer<br />
sysselsatta i konjunkturberoende program vilket<br />
var fem fl er än föregående år.«<br />
Näringsliv – utveckling av ett marint centrum<br />
Närheten till havet är en av <strong>kommun</strong>ens stora tillgångar och<br />
konkurrensfördelar. Etableringen av högskolecentrum i Norra<br />
Hamnen, Sven Lovens centrum för marina vetenskaper<br />
(f d forsknings stationerna Kristineberg och Klubban), Havsfi<br />
skelaboratoriet, segeltävlingen <strong>Lysekils</strong> Womens match race,<br />
föreningen Laurins tändkulemotormuseum, havsakvariet Havets<br />
Hus, musselakademin, dykskolor är alla exempel på verksamheter<br />
som lockar besökare till <strong>kommun</strong>en samt genererar<br />
sysselsättningstillfällen.<br />
15
16<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Etableringen av Seabased AB under 2008 med tillverkning av<br />
vågkraftverk medverkar till att ytterligare öka intresset för och<br />
profi lera Lysekil som marint centrum.<br />
Även Preemraff är beroende av havet då transporterna till och<br />
från raffi naderiet huvudsakligen sker sjövägen. Preemraff´s<br />
planering för ytterligare utbyggnader är p g a konjunkturläget<br />
tills vidare lagda på is. Förhoppningsvis återupptas dock<br />
planeringen för utbyggnad när konjunkturen vänder. Detta är i<br />
sådant fall välkommet då raffi naderiet är en viktig motor för det<br />
lokala näringslivet.<br />
En brist som så snabbt som möjligt måste åtgärdas är tillgången<br />
på lämplig mark och tomter för industrietableringar.<br />
Idag fi nns enbart ett fåtal tomter tillgängliga. Planering pågår<br />
för nya industriområden i Djupedal på Lysehalvön, Grönskult<br />
på Skaftö samt i Hallinden.<br />
Infrastruktur – goda IT- och tele<strong>kommun</strong>ikationer<br />
samt förbättring vägnätet<br />
Kommunens geografi ska läge längst ute på en halvö är såväl en<br />
nackdel som en fördel ur <strong>kommun</strong>ikationssynpunkt. Läget är<br />
en strategisk fördel med bra förutsättningar för såväl handelshamnen,<br />
fritidsbåts- och friluftslivet i havsmiljö och övriga<br />
marinanknutna verksamheter.<br />
Ur pendlingssynpunkt innebär färje<strong>kommun</strong>ikationen över<br />
Gullmarsfjorden en nackdel. Förutsättningarna att pendla<br />
kommer lyckligtvis under de närmaste åren att ytterligare<br />
förbättras. Vägnätet i Fyrstad skall rustas upp och E6-an<br />
kommer inom de närmaste åren att få motorvägsstandard även<br />
mot Oslo.<br />
Inom IT-området har skett en kraftig standardförbättring de<br />
senaste åren genom bredbandsutbyggnaden i norra Bohuslän.<br />
Goda IT- <strong>kommun</strong>ikationer skapar bättre förutsättningar för såväl<br />
enskilda som företag och organisationer att dels kunna arbeta<br />
hemifrån dels etablera sig i Lysekil. I princip har samtliga företag<br />
och hushåll idag möjlighet att ansluta till bredbandsförbindelse.<br />
Risk och känslighetsanalys – förändringar i<br />
befolkningsunderlaget påverkar kostnaderna<br />
En <strong>kommun</strong> påverkas av händelser såväl genom egna beslut<br />
som av faktorer utom <strong>kommun</strong>ens kontroll. Ett sätt att tydliggöra<br />
effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys<br />
som visar hur olika förändringar påverkar <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomi. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som<br />
påverkar <strong>kommun</strong>ens ekonomiska resultat.<br />
FAKTORER SOM PÅVERKAR KOMMUNENS RESULTAT [MNKR]<br />
Händelse/förändring Kostnad/Intäkt<br />
Löneökning med 1% + 5,3 mnkr<br />
Ränteförändring med 1% +/- 3,0 mnkr<br />
Förändring av socialbidragen med 10% +/- 1,2 mnkr<br />
Infl ation, prisökning 1% på varor och tjänster + 2,5 mnkr<br />
Bruttokostnadsförändring med 1% +/- 9,0 mnkr<br />
Förändring av skatteunderlaget med 1% +/- 6,6 mnkr<br />
Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 25,1 mnkr<br />
Befolkningsförändring +/- 100 personer<br />
genomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna<br />
exklusive generella statsbidrag +/- 4,0 mnkr<br />
Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsunderlaget<br />
avseende elevantal respektive antalet äldre en mycket stor<br />
betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är framför allt svårt att<br />
snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till<br />
minskande behov. För att ha en beredskap och ett bra planeringsunderlag<br />
för att anpassa verksamheterna till förändringarna<br />
görs årligen befolkningsprognoser.<br />
Ett verksamhetsområde som under senare år ökat kraftigt i<br />
kostnader är verksamheten enligt lagen om stöd och service till<br />
funktionshindrade, LSS. Från år 2005 till 2008 ökade kostnaderna<br />
med 18,9 mkr medan underlaget för LSS-utjämning<br />
endast ökade med 5,7 mnkr. Detta innebär ett negativ utfall om<br />
13,2 mnkr. Då LSS är en rättighetslagstiftning har en enskild<br />
<strong>kommun</strong> ytterst små möjligheter att påverka kostnadsutvecklingen.<br />
Att kostnadsökning inte kompenseras av utjämningsbidraget<br />
beror dels på eftersläpning i regleringen samt att det<br />
fi nns tak för hur mycket bidrag som utgår per individ oavsett<br />
kostnaderna. Sveriges <strong>kommun</strong>er och landsting, SKL, anser att<br />
staten bör ta över det ekonomiska ansvaret för LSS eftersom<br />
staten beslutat om reformen.<br />
En fi nansiell riskanalys avseende <strong>kommun</strong>ens ekonomi<br />
kan göras utifrån nedanstående övergripande perspektiv:<br />
» Det fi nansiella resultatet uppfyller inte målet om en stabil<br />
ekonomi.<br />
» Kapacitetsutvecklingen som speglas i bl a soliditeten.<br />
Kommunens låga soliditet visar på en svaghet att kunna klara<br />
ekonomiska påfrestningar.<br />
» Riskförhållanden speglas av stora borgens- och pensionsåtaganden<br />
samt hög utdebitering<br />
» Kontrollperspektivet som kan utläsas av följsamheten mot<br />
budget samt hur fi nansiella målsättningar och planer följs.<br />
Under de senaste åren har <strong>kommun</strong>en upprätthållit en god<br />
kostnadskontroll.<br />
En sammanfattande fi nansiell riskbedömning visar att den goda<br />
kontroll och följsamhet som förevarit under senare år har<br />
försämrats. Det svaga resultatet och negativa budgetavvikelser<br />
visar på att budgeten inte innehåller tillräckliga marginaler.<br />
Detta har tydliggjorts av den globala fi nanskrisen som medför<br />
ökad arbetslöshet och lägre löneökningar vilket medför att<br />
skatteintäkterna nu inte ser ut att räcka till för att uppnå ett<br />
tillfredsställande positivt resultat.<br />
Mot bakgrund av kapacitetsutvecklingen och riskförhållanden<br />
där <strong>kommun</strong>en har negativ soliditet samt stora borgens- och<br />
pensionsåtaganden visar detta på att det måste till ett långsiktigt<br />
strategiskt arbete för att <strong>kommun</strong>en på sikt skall kunna konsolidera<br />
den ekonomiska ställningen.<br />
Sammanfattande fi nansiell riskbedömning<br />
»Den goda kontroll och följsamhet som förevarit<br />
under senare år har försämrats. Det svaga resultatet<br />
och negativa budgetavvikelser visar på att<br />
budgeten inte innehåller tillräckliga marginaler.«
Kostnader 2008<br />
»Verksamhetens kostnader ökade med 55,1<br />
mnkr under 2008 jämfört med föregående år.<br />
Avskrivningarna uppgick till 22,7 mnkr vilket är<br />
0,7 mnkr högre än föregående år.«<br />
700<br />
650<br />
600<br />
550<br />
500<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Ekonomisk översikt<br />
Kommunernas ekonomi och redovisning regleras av <strong>kommun</strong>allagen och den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen.<br />
Lagarnas syfte är att den fi nansiella redovisningen skall kunna förmedla en rättvisande<br />
bild av ställning och resultat. Enligt <strong>kommun</strong>allagen skall <strong>kommun</strong>erna ha en god ekonomisk<br />
hushållning i sin verksamhet, vilket innebär att det skall råda balans mellan inkomster och utgifter<br />
sett över tiden samt att förmögenheten skall värdesäkras mellan generationerna. Den <strong>kommun</strong>ala<br />
redovisningslagen reglerar det s k balanskravet vilket betyder att intäkterna skall vara större än<br />
kostnaderna. Lagarna har kommit till för att <strong>kommun</strong>ernas ekonomi inte skall urholkas.<br />
Resultat, förändring av eget kapital<br />
Målsättningen har de senaste åren varit att det genomsnittliga<br />
driftbudgetöverskottet skulle uppgå till två procent av skatteintäkter<br />
och <strong>kommun</strong>alekonomisk utjämning.<br />
Budgeten för år 2008, som fastställdes av <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
i december 2007, innebar ett resultat om 11,4 mnkr.<br />
Årets resultat blev 1,3 mnkr inklusive realisationsvinster vid<br />
fastighetsförsäljningar, vilka uppgick till 7,1 mnkr. Finansnetto<br />
har givit ett överskott om 1,4 mnkr beroende på minskade<br />
kostnadsräntor, högre ränteintäkter och högre avkastning från de<br />
<strong>kommun</strong>ala bolagen. Pensionskostnader ger ett överskott mot<br />
budget med 3,2 mnkr. Skatteintäkterna för året är 7,1 mnkr lägre<br />
än budget.<br />
Resultatmässigt innebär 2008 att det övergripande ekonomiska<br />
målet om ett överskott om två procent, motsvarande tolv mnkr,<br />
inte har uppnåtts.<br />
Balanskravet<br />
Balanskravet, som regleras i den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen,<br />
är knutet till <strong>kommun</strong>ens resultaträkning och formuleras så att<br />
intäkterna skall vara större än kostnaderna. Realisationsintäkter<br />
skall borträknas.<br />
BALANSKRAVSUTREDNING 2008 [MNKR]<br />
Resultat 1,3<br />
Avgår realisationsvinst vid försäljning av fastigheter -7,1<br />
Resultat efter realisationsvinster -5,8<br />
Resultatet för år 2008 efter eliminering av realisationsvinster<br />
är -5,8 mnkr, vilket betyder att balanskravet inte uppfylls.<br />
Förslag till åtgärdsplan kommer att föreläggas <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
under våren 2009.<br />
Intäkter och kostnader<br />
Kommunens viktigaste inkomstkällor är <strong>kommun</strong>alskatten och<br />
de generella statsbidragen. Kommunen erhåller dessutom vissa<br />
specialdestinerade statsbidrag, intäkter för de tjänster som<br />
produceras samt ränteintäkter. Kommunalskatten och de<br />
generella statsbidragen står för drygt 74 procent av intäkterna<br />
medan verksamhetens intäkter står för ca 24 procent och<br />
fi nansiella intäkter för knappt två procent.<br />
Den 1 januari 2008 övergick VA- och avfallsverksamheterna<br />
till de <strong>kommun</strong>ala bolagen Leva i Lysekil AB respektive RAMBO<br />
AB. Detta har medfört att både intäkter och kostnader har<br />
minskat. De sammanlagda intäkterna, kostnaderna och avskrivningarna<br />
för dessa verksamheter under 2007 var 55,1 mnkr, 55,0<br />
mnkr respektive 6,8 mnkr. Hänsyn har tagits till detta i kommentarerna<br />
till förändringen av verksamhetens intäkter och kostnader<br />
samt avskrivningar.<br />
Verksamhetens intäkter ökade med 4,6 mnkr under 2008.<br />
Skatteintäkterna ökade med 24,8 mnkr medan de generella<br />
statsbidragen minskade 5,8 mnkr. Den statliga fastighetsskatten<br />
på bostäder har avskaffas och ersatts av en <strong>kommun</strong>al fastighetsavgift<br />
från år 2008. Det innebär att varje <strong>kommun</strong>s generella<br />
statsbidrag, via den så kallade regleringsavgiften, minskar med<br />
exakt samma belopp (1 316 kronor per invånare) som <strong>kommun</strong>en<br />
tillförs i fastighetsavgift. Avgiften indexeras genom att<br />
knytas till inkomstbasbeloppets förändring.<br />
Verksamhetens kostnader ökade med 55,1 mnkr under 2008<br />
jämfört med föregående år. Av dessa stod personalkostnaderna<br />
för 19,3 mnkr. Till detta kommer anlitande av tjänster från<br />
bemanningsföretag med ca 0,7 mnkr. Personalkostnaderna står<br />
för den största andelen av verksamhetens kostnader, 62,3<br />
procent. Motsvarande andel 2007 var 61,8 procent.<br />
SKATTEINTÄKTERS OCH GENERELLA STATS-<br />
BIDRAGS UTVECKLING 2003–2008 [MNKR]<br />
656,0 Mnkr<br />
03 04 05 06 07 08<br />
17
18<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Avskrivningarna uppgick till 23,4 mnkr vilket är 0,7 mnkr<br />
högre än föregående år.<br />
Verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter<br />
och generella statsbidrag visar hur stor del av de totala skatteintäkterna<br />
som använts för att fi nansiera nämndernas verksamhet.<br />
Om andelen överstiger 100 procent innebär det att skatteintäkterna<br />
inte räcker till att fi nansiera den löpande verksamheten.<br />
Under 2008 låg denna andel 100 procent vilket är en försämring<br />
om 2,3 procentenheter jämfört med 2007. I nettokostnaderna<br />
ingår av- och nedskrivningar samt pensionskostnader.<br />
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADSANDEL AV SKATTE-<br />
INTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG 2003–2008 [%]<br />
105%<br />
100%<br />
95%<br />
90%<br />
03 04 05 06 07 08<br />
100%<br />
Pensionskostnader<br />
Kommunens kostnader för pensioner består av två delar. Dels<br />
årets nyintjänande dels utbetalning av t o m 1997-12-31 upparbetade<br />
pensionsåtagande. Kostnaderna för de båda delarna<br />
kommer att belasta <strong>kommun</strong>en parallellt fram t o m 2050-talet<br />
då de sista utbetalningarna av pensioner upparbetade t o m<br />
1997-12-31 beräknas ske.<br />
Pensionskostnader för år 2008 uppgick till 33,8 mnkr vilket<br />
är 0,6 mnkr lägre än föregående år. Kostnaden för den individuella<br />
delen uppgick till 20,1 mnkr inklusive löneskatt. Pensionsutbetalningar<br />
enligt tidigare gällande avtal uppgick till 11,3<br />
mnkr inklusive löneskatt. Finansiella kostnader p g a uppräkning<br />
av pensionsskulden för åren 1998–99, med statslåneräntan,<br />
uppgick till 0,6 mnkr. Pensionsförpliktelser som inte upptagits i<br />
balansräkningen uppgår till 429,7 mnkr inklusive löneskatt.<br />
Pensionskostnadernas andel av skatteintäkter och generella<br />
statsbidrag uppgick till 5,2 procent vilket är en minskning med<br />
0,1 procentenhet jämfört med 2007.<br />
För att hantera upparbetade pensionsåtagande och inte öka<br />
skulden med nya pensionsavsättningar har <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
beslutat om följande strategier. 2007 inlöstes den individuella<br />
pensionsförpliktelsen upparbetad under åren 1998–99. 2008<br />
tecknades en försäkringslösning avseende förmånsbaserad<br />
pension, FÅP, samt för efterlevandepensioner. Fr o m 2009 är<br />
beslutat att årligen budgetera och avsätta medel för att kunna<br />
ianspråktas för att minska den puckel som successivt beräknas<br />
komma under 2020 och 2030-talet.<br />
Utnyttjad internkredit<br />
Anläggningstillgångar<br />
Anläggningstillgångarnas värde ökade med 30,6 mnkr under<br />
2008 jämfört med år 2007. Under året gjordes investeringar för<br />
51,2 mnkr. Avskrivningar uppgick till 23,4 mnkr.<br />
I samband med bolagiseringen av VA-verksamheten såldes<br />
VA-anläggningar till Leva i Lysekil AB till ett värde av<br />
85,0 mnkr. Dessutom såldes byggnaden där Havets Hus har<br />
sin verksamhet till Havets Hus i Lysekil AB till ett värde av<br />
9,5 mnkr. Det bokförda värdet på de materiella anläggningstillgångarna<br />
uppgick till 395,6 mnkr vid årsskiftet vilket är en<br />
minskning med 69,9 mnkr.<br />
INVESTERINGAR 2003–2008 [MNKR]<br />
60<br />
55<br />
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
51,2 Mnkr<br />
03 04 05 06 07 08<br />
Kortfristiga fordringar<br />
Värdet på de kortfristiga fordringarna ökade med 11,3 mnkr<br />
under år 2008 och uppgick vid året slut till 55,6 mnkr. Av<br />
fordringarna avser 14,2 mnkr kundfordringar, 7,3 mnkr fordran<br />
på slutavräkning på skatteintäkter och 20,0 mnkr förutbetalda<br />
kostnader och upplupna intäkter.<br />
Likvida medel<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> och koncernbolagen i <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB har<br />
ett gemensamt koncernkonto. Hela likviditeten på koncernkontot<br />
redovisas som likviditet i <strong>kommun</strong>ens balansräkning. Bolagen och<br />
<strong>kommun</strong>en har en internkredit på koncernkontot som kan omfördelas<br />
för att klara tillfälliga likviditetsbehov. Vid årsskiftet<br />
utnyttjade <strong>kommun</strong>en internkrediten 15,6 mnkr och Leva i Lysekil<br />
AB 0,3 mnkr medan <strong>Lysekils</strong>bostäder AB och Havets Hus i<br />
Lysekil AB hade ett positivt saldo på 18,6 respektive 4,2 mnkr.<br />
Kommunen och bolagen har dessutom en gemensam extern<br />
kredit på koncernkontot om 60,0 mnkr. Denna kredit var inte<br />
utnyttjad vid bokslutstillfället.<br />
Avsättningar<br />
Under året har avsättningarna minskat med 13,6 mnkr. Detta<br />
beror på reglering av löneskatt för den under 2007 utbetalade<br />
upparbetade individuella pensionen för åren 1998–99. Kommunen<br />
har dessutom beslutat om en försäkringslösning avseende<br />
den förmånsbaserade ålderspensionen där utbetalning har skett<br />
under året.<br />
»Vid årsskiftet utnyttjade <strong>kommun</strong>en internkrediten 15,6 mnkr och Leva i Lysekil AB 0,3 mnkr medan <strong>Lysekils</strong>bostäder<br />
AB och Havets Hus i Lysekil AB hade ett positivt saldo på 18,6 respektive 4,2 mnkr«
För framtida återställande av Siviks avfallsanläggning fi nns<br />
avsatt 6,2 mnkr. Anläggningen beräknas användas som avfallsdeponi<br />
i ytterligare 15–20 år. Därefter måste den avslutas och<br />
återställas. RAMBO AB har upprättat en plan för återställandet.<br />
Totalkostnaden för återställandet beräknas till 15–20 mnkr. Som<br />
en följd av att RAMBO AB från år 2008 övertog hanteringen av<br />
avfallsverksamheten har bolaget i sitt bokslut för 2008 reserverat<br />
drygt en mnkr för återställandet. Återställningen kommer att ske<br />
etappvis och för de närmaste fem åren beräknas kostnaden att<br />
uppgå till mellan två och tre mnkr.<br />
Låneskuld<br />
Nyupplåning under året uppgick till 22,7 mnkr och totala skulden<br />
uppgick till 283,8 mnkr. Genomsnittsräntan på låneportföljen<br />
uppgick till 4,2 procent. Hela låneskulden var upptagen i svensk<br />
valuta. Beslutad ej verkställd upplåning uppgick till 29,6 mnkr<br />
och avser av fullmäktige beslutad fi nansiering av investeringar i<br />
kompletteringsbudgeten.<br />
LÅNESKULD 2003–2008 [MNKR]<br />
350<br />
330<br />
310<br />
290<br />
270<br />
250<br />
230<br />
283,8 Mnkr<br />
03 04 05 06 07 08<br />
Eget kapital<br />
Det egna kapitalet förbättrades under år 2008 med 1,3 mnkr och<br />
uppgår till 217,4 mnkr. Av det egna kapitalet har anläggningskapitalet,<br />
skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga<br />
skulder, ökat med 21,8 mnkr, och rörelsekapitalet,<br />
skillnaden mellan kortfristiga fordringar och skulder, har<br />
minskat 20,2 mnkr.<br />
Inräknat den pensionsskuld om 429,7 mnkr som upparbetats<br />
före 1998 och som enligt gällande lagstiftning inte skall ingå i<br />
<strong>kommun</strong>ernas balansräkning är det egna kapitalet negativt<br />
och uppgår till -212,3 mnkr.<br />
EGET KAPITAL 2003–2008 [MNKR]<br />
240<br />
220<br />
200<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
217,4 Mnkr<br />
03 04 05 06 07 08<br />
Nya lån 2008<br />
SOLIDITET [%]<br />
35%<br />
30%<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Nyupplåning under året uppgick till 22,7 mnkr<br />
och totala skulden uppgick till 283,8 mnkr.<br />
Soliditet<br />
Soliditeten, som visar <strong>kommun</strong>ens långsiktiga betalningsförmåga,<br />
är förhållandet mellan det egna kapitalet och tillgångarna.<br />
Vid bedömning av soliditeten är trendutvecklingen på några års<br />
sikt viktigare än att betrakta ett enstaka år. De negativa resultaten<br />
under större delen av 1990-talet och 2000-talet medförde<br />
att soliditet sjönk kraftigt. Vid årsskiftet var soliditeten 32,0<br />
procent, vilket är en marginell förbättring med 0,1 procentenheter<br />
jämfört med 2007. Soliditeten inklusive <strong>kommun</strong>ens<br />
samtliga pensionsåtaganden uppgår till –31,3 procent vilket är<br />
en försämring med 0,3 procentenheter från föregående år.<br />
03 04 05 06 07 08<br />
BORGENSÅTAGANDE 2003–2008 [MNKR]<br />
600<br />
550<br />
500<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
03 04 05 06 07 08<br />
32,0%<br />
Borgensåtagande och ansvarsförbindelser<br />
Kommunens samlade borgensåtagande uppgick till 540,5 mnkr<br />
vilket är en ökning med 35,2 mnkr från föregående år. Kommunen<br />
har ökat sitt borgensåtagande gentemot Leva i Lysekil AB<br />
med 35,4 mnkr beroende på fi nansiering av vindkraftsbyggnationen.<br />
Kommunens skuld till de anställda för pensioner inarbetade<br />
före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till<br />
425,4 mnkr inklusive löneskatt. Härutöver tillkommer 4,3 mnkr<br />
för pensionsutfästelser till förtroendevalda.<br />
540,5 Mnkr<br />
19
20<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har i augusti 2006 ingått en solidarisk<br />
borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s<br />
samtliga förpliktelser. Samtliga 223 <strong>kommun</strong>er som per 2008-<br />
12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande<br />
borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa <strong>kommun</strong>er har<br />
ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlems<strong>kommun</strong><br />
vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret.<br />
Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell<br />
grundad på samtliga medlems<strong>kommun</strong>ers respektive ägarandel i<br />
Kommuninvest. <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> hade vid årsskiftet 2008/2009<br />
en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,3 procent.<br />
Åren som kommer<br />
Ett av förvaltningsberättelsens syfte är att beskriva <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomiska ställning och resultat samt utveckling i ett fl erårsperspektiv.<br />
Utifrån en analys av ställning och resultat, måluppfyllelse<br />
och utveckling kan identifi ering av problem göras och<br />
vid behov åtgärdsplaner upprättas.<br />
Mot bakgrund av ovanstående faktorer fi nns nedanstående<br />
problem som är väsentliga att lyfta fram.<br />
PROBLEM AV VÄSENTLIG KARAKTÄR<br />
Resultatet<br />
Det årliga resultatet skall uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning.<br />
För att möta framtida behov, framför allt för att klara såväl kommande<br />
pensionsutbetalningar, amorteringar på lån och service till ökande äldregrupper,<br />
måste resultatet bidraga till att skapa en buffert för kommande<br />
ekonomiska påfrestningar.<br />
Budgetföljsamheten och måluppfyllelse inom driftsverksamheten<br />
Det har funnits strukturella obalanser mellan budgetanslag, volymer och<br />
verksamhetsmål. Uppföljningen måste förbättras och utvecklas.<br />
Soliditeten<br />
Kommunens långsiktiga betalningsförmåga har i år inte stärkts efter årets<br />
svaga resultat. Inräknas <strong>kommun</strong>ens totala pensionsförpliktelser i balansräkning<br />
har <strong>kommun</strong>en en negativ soliditet. För att minska den ekonomiska<br />
risken och därmed stärka den långsiktiga betalningsberedskapen bör<br />
soliditeten förstärkas och uppgå till genomsnittet för Sveriges <strong>kommun</strong>er.<br />
Årets resultat om 1,3 mnkr, exklusive reavinster -5,8 mnkr<br />
enligt balanskravet, uppfyller inte det mål, som <strong>kommun</strong>en har<br />
om minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag,<br />
och måste stärkas under kommande år. Det budgeterade resultatet<br />
för år 2008 enligt <strong>kommun</strong>allagens balanskrav uppgår till<br />
1,3 mnkr vilket innebär en alldeles för snäv marginal för att<br />
klara eventuella oplanerade kostnader. De första prognoserna för<br />
år 2009 pekar också på att balans kravet ej kan uppfyllas om inte<br />
åtgärder vidtas.<br />
Kommunens långsiktiga mål är ett resultat på tre procent av<br />
skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarande ca 20 mnkr.<br />
Kraftfulla åtgärder måste vidtas om målsättningen skall kunna<br />
uppnås. Åtgärder som kommer att bli aktuella är fortsatt<br />
omstrukturering och renodling av <strong>kommun</strong>ens verksamheter för<br />
att nå samordningsvinster inom <strong>kommun</strong>en och i samverkan<br />
med andra <strong>kommun</strong>er.<br />
Ytterligare åtgärder: Erbjudande om avtalspension till de<br />
anställda som är födda 1944–1946. Översyn av samtliga vikarier<br />
och uppkomna vakanser. Översyn av lokalbehov, effektivare och<br />
restriktivare upphandling/inköp av varor och tjänster. Ovanstående<br />
exempel i kombination med den planering som sker för att<br />
öka innevånarantalet i <strong>kommun</strong>en är nödvändiga för att <strong>kommun</strong>en<br />
skall klara kommande åtaganden på ett tillfredsställande sätt.<br />
Balanskravet uppnås inte…<br />
ȁrets resultat, exklusive reavinster -5,8 mnkr,<br />
uppfyller inte det mål, som <strong>kommun</strong>en har<br />
om minst två procent av skatteintäkter och<br />
generella statsbidrag, och måste stärkas under<br />
kommande år. Kommunens långsiktiga mål är<br />
ett resultat på tre procent av skatteintäkter och<br />
generella statsbidrag motsvarande ca 20 mnkr.<br />
Kraftfulla åtgärder måste vidtas om målsättningen<br />
skall kunna uppnås.«
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Resultaträkning och kassafl ödesanalys 2008<br />
RESULTATRÄKNING<br />
Belopp i mnkr Not 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 1 216,4 262,8 251,5<br />
Verksamhetens kostnader 2 -848,7 -848,6 -809,4<br />
Avskrivningar 3 -23,4 -29,5 -29,9<br />
Verksamhetens nettokostnader -655,7 -615,3 -587,7<br />
Skatteintäkter 4 554,8 533,2 508,5<br />
Generella statsbidrag 4 101,2 99,1 104,9<br />
Finansiella intäkter 5 11,8 4,8 4,3<br />
Finansiella kostnader 6 -12,3 -10,9 -11,4<br />
Resultat efter skatteintäkter och fi nansnetto -0,2 10,9 18,5<br />
Extraordinära poster 7 1,5 69,6 -<br />
Förändring av eget kapital 1,3 80,5 18,5<br />
KASSAFLÖDESANALYS<br />
Belopp i mnkr Not 2008 2007 2006<br />
Den löpande verksamheten<br />
Årets resultat 1,3 80,5 18,5<br />
Justering för av- och nedskrivningar 3 23,4 29,5 29,9<br />
Förändring av avsättningar 8 -13,6 -17,1 6,4<br />
Reavinst (-)/ reaförlust (+) -9,2 0,2 -<br />
Medel från verksamheten före<br />
förändring av rörelsekapital 1,8 93,0 54,8<br />
Ökning/minskning kortfristiga fordringar -11,3 -4,3 -5,5<br />
Ökning/minskning förråd och varulager 0,4 2,3 0,9<br />
Ökning/minskning kortfristiga skulder -9,9 18,6 -10,8<br />
Medel från verksamheten -19,0 109,7 39,4<br />
Investeringsverksamheteten<br />
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -51,2 -38,3 -26,6<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9 106,6 0,5 0,4<br />
Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar - -9,7 -<br />
Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster 0,4 - 0,1<br />
Medel från investeringsverksamheten 55,8 -47,4 -26,2<br />
Finansieringsverksamheten<br />
Nyupptagna lån 20 22,7 5,3 -<br />
Amortering av skuld 20 - - -35,0<br />
Ökning av långfristiga fordringar 10 -100,5 -110,8 -<br />
Minskning av långfristiga fordringar 10 - 48,1 6,3<br />
Medel från fi nansieringsverksamheten -77,8 -57,4 -28,7<br />
Årets kassafl öde -41,0 4,9 -15,5<br />
Likvida medel från årets början 44,3 39,4 54,9<br />
Likvida medel vid årets slut 3,3 44,3 39,4<br />
21
22<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Balansräkning 2008<br />
BALANSRÄKNING<br />
Belopp i mnkr Not 2008 2007 2006<br />
Anläggningstillgångar<br />
Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 324,8 413,2 409,6<br />
Pågående investeringar 12 44,8 23,9 11,9<br />
Maskiner och inventarier 13 26,1 28,4 26,4<br />
Finansiella tillgångar 14 221,8 121,3 58,7<br />
Summa anläggningstillgångar 617,4 586,8 506,5<br />
Förråd och exploateringsfastigheter 15 2,8 3,2 5,5<br />
Kortfristiga fordringar 16 55,6 44,3 40,0<br />
Kassa och bank 17 3,3 44,3 39,4<br />
Summa omsättningstillgångar 61,7 91,8 84,8<br />
Summa tillgångar 679,1 678,6 591,4<br />
Eget kapital och skulder<br />
Ingående eget kapital 18 216,2 135,7 117,3<br />
Årets förändring 1,3 80,5 18,5<br />
Summa eget kapital 217,4 216,2 135,8<br />
Avsättningar 19 18,5 32,1 49,2<br />
Långfristiga skulder 20 283,8 261,1 255,8<br />
Kortfristiga skulder 21 159,4 169,3 150,6<br />
Summa avsättningar och skulder 461,7 462,5 455,7<br />
Summa eget kapital och skulder 679,1 678,6 591,5<br />
Ansvarsförbindelser<br />
Borgensförbindelser 22 540,5 505,3 439,8<br />
Förvaltade stiftelsers tillgångar 6,2 7,7 7,9<br />
Pensionsförpliktelser 23 429,7 426,5 356,8
Noter 2008<br />
NOT 1 | VERKSAMHETENS INTÄKTER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Statsbidrag 50,9 53,2 57,1<br />
Barnomsorgsavgifter 7,1 6,5 6,3<br />
Äldreomsorgsavgifter 14,8 12,9 12,1<br />
VA-avgifter - 28,1 29,7<br />
Renhållningsavgifter - 23,1 20,6<br />
Hyror 22,1 22,1 19,8<br />
Hamnavgifter 24,9 23,5 24,1<br />
Försäljning av verksamhet 27,2 29,2 28,4<br />
Försäljning 3,9 3,6 4,0<br />
Försäljning av anläggningstillgångar - 0,8 1,8<br />
Sotenäs andel av gymnasienämnden 36,7 34,0 30,7<br />
Övrigt 28,7 25,8 16,9<br />
Summa 216,4 262,8 251,5<br />
NOT 2 | VERKSAMHETENS KOSTNADER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Personalkostnader 528,6 516,3 493,4<br />
Material 63,2 72,9 62,7<br />
Hyror 35,5 32,5 29,5<br />
Transporter och resor 5,2 5,6 9,5<br />
Försäkring, div skatter och avgifter 9,9 8,4 7,7<br />
Köp av verksamhet 89,8 100,7 94,0<br />
Data- och tele<strong>kommun</strong>ikation 12,8 14,1 11,5<br />
Övriga främmande tjänster 11,6 14,7 21,7<br />
Bidrag 38,6 35,3 33,6<br />
Pensionskostnader 33,9 33,5 10,3<br />
Övrigt 19,6 14,6 35,5<br />
Summa 848,7 848,6 809,4<br />
NOT 3 | AVSKRIVNINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Inventarier 4,2 4,7 5,2<br />
Fastigheter 17,7 24,6 24,1<br />
Nedskrivningar 1,5 0,2 0,6<br />
Summa 23,4 29,5 29,9<br />
NOT 4 | SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Preliminära skatteintäkter 559,4 526,6 502,2<br />
Slutavräkning -1,0 -1,7 3,1<br />
Preliminär slutavräkning -3,5 8,3 3,2<br />
Summa <strong>kommun</strong>alskatteintäkter 554,8 533,2 508,5<br />
Generella statsbidrag<br />
Inkomstutjämningsbidrag/avgift 91,8 85,3 92,3<br />
Kommunal fastighetsavgift 19,2 - -<br />
Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -1,9 1,8 2,1<br />
Regleringsbidrag/avgift -6,7 13,4 -0,3<br />
Generellt sysselsättningsstöd - - 9,5<br />
LSS-utjämning -1,2 -1,4 1,3<br />
Summa generella statsbidrag 101,2 99,1 104,9<br />
NOT 5 | FINANSIELLA INTÄKTER<br />
NOT 6 | FINANSIELLA KOSTNADER<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Utdelning aktier 0,1 1,8 1,4<br />
Återbetalning av aktieägartillskott LBAB - 1,2 1,3<br />
Ränteintäkter 0,7 1,3 1,5<br />
Ränteintäkter <strong>kommun</strong>ala bolag 9,7 - -<br />
Ränteintäkter kundfordringar - 0,1 0,1<br />
Borgensavgifter 1,3 0,4 -<br />
Summa fi nansiella intäkter 11,8 4,8 4,3<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Räntekostnader 11,7 10,3 10,1<br />
Finansiella kostnader pensionsskuld 0,6 0,6 1,3<br />
Summa fi nansiella kostnader 12,3 10,9 11,4<br />
NOT 7 | EXTRA ORDINÄRA INTÄKTER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Försäljning av <strong>kommun</strong>ala bolag<br />
till <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB - 110,7 -<br />
./. bokfört värde 1,5 -41,1 -<br />
Summa extra ordinära intäkter 1,5 69,6 -<br />
NOT 8 | FÖRÄNDRING AV AVSÄTTNINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Ianspråktagen avsättning -13,6 -22,7 -1,6<br />
Avsättning pensionskuld - 2,9 6,1<br />
Avsättning Sivik - 2,7 1,9<br />
Summa förändring avsättningar -13,6 -17,1 6,4<br />
NOT 9 | FÖRSÄLJNING ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Gunnesbo 2,0 - -<br />
Parkförskolan 2,8 - -<br />
Valbogatan 7 0,5 - -<br />
Kyrkogatan 7 0,5 - -<br />
Fridhem 4,0 - -<br />
Leva 85,0 - -<br />
Havets Hus 9,5 - -<br />
Övrigt 2,3 0,5 0,4<br />
Summa 106,6 0,5 0,4<br />
23
24<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
NOT 10 | ÖKNING OCH MINSKNING<br />
AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Försäljning aktier Havets Hus i Lysekil AB - 4 -<br />
Försäljning aktier <strong>Lysekils</strong> Energi AB - 29 -<br />
Försäljning aktier <strong>Lysekils</strong>bostäder AB - 8,1 -<br />
Förvärv aktier <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB - -0,1 -<br />
Andelar Kommuninvest i Sverige AB - - -0,7<br />
Reservfondskapital <strong>Lysekils</strong> Energi AB - 7 7<br />
Revers <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 6,1 - -<br />
Revers Leva i Lysekil AB 85 -110,7 -<br />
Revers Havets Hus i Lysekil AB 9,4 - -<br />
Summa 100,5 -62,7 6,3<br />
NOT 11 | MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Markreserv 12,1 11,4 11,3<br />
Verksamhetsfastigheter 179,1 205,9 194<br />
Fastigheter för affärsdrivande verksamhet 51,8 111,2 118,6<br />
Publika fastigheter 78,6 81 81,7<br />
Fastigheter för annan verksamhet 3,2 3,7 4<br />
Summa 324,8 413,2 409,6<br />
Anskaffningsvärde 600,1 772,2 745,1<br />
Ackumulerade avskrivningar -275,3 -359 -335,5<br />
Bokfört värde 324,8 413,2 409,6<br />
NOT 12 | PÅGÅENDE INVESTERINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Stångenässkolan, om- och tillbyggnad 8,5 4,5 3,7<br />
Kommunhuset, ombyggnad 4,0 7,9 0,8<br />
Norra Hamnen exploatering 10,4 - -<br />
Norra Hamnen småbåtshamn 1,6 - -<br />
Torvemyr exploatering 9,6 - -<br />
Exploatering övrigt 4,0 0,8 -<br />
Konstgräs Kronberg- och Stångenäsvallerna 0,3 - -<br />
GCM-väg Volvo-Dalskogen 1,2 1,1 -<br />
Övrigt 5,2 9,5 7,4<br />
Summa 44,8 23,9 11,9<br />
NOT 13 | MASKINER OCH INVENTARIER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Maskiner 11,0 12,6 12,7<br />
Bilar 0,9 1,4 1,5<br />
Inventarier 14,2 14,4 12,1<br />
Summa 26,1 28,4 26,4<br />
Anskaffningsvärde 68,7 74,4 82,1<br />
Ackumulerade avskrivningar -42,6 -46 -55,8<br />
Bokfört värde 26,1 28,4 26,4<br />
Operativ leasing<br />
Betalda leasingavgifter tkr 7 765 7 366 7 062<br />
Leasingobjekt upp till 15 basbelopp redovisas som operationell leasing.<br />
NOT 14 | FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Aktier<br />
Västtrafi k AB 1,0 1,0 1,0<br />
Leva i Lysekil AB - - 29,0<br />
RAMBO AB 1,0 1,0 1,0<br />
<strong>Lysekils</strong> Bostäder AB, not 22 - - 4,1<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - 4,0<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 0,1 0,1 -<br />
Övriga aktier - - 0,1<br />
Andelar - - -<br />
HSB kvarteret Mollen 0,3 0,3 0,3<br />
Kommuninvest 0,7 0,7 0,7<br />
Övriga andelar - 0,1 0,1<br />
Långfristiga fordringar<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 116,7 110,7 -<br />
Leva i Lysekil AB 92,0 7,0 14,0<br />
Havets Hus i Lysekil AB 9,5 - -<br />
Övriga långfristiga fordringar 0,4 0,4 4,4<br />
Summa 221,8 121,3 58,7<br />
NOT 15 | FÖRRÅD OCH EXPLOATERINGSFASTIGHETER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Tekniska förvaltningen - 0,4 1,3<br />
Exploateringsfastigheter 2,8 2,8 4,2<br />
Summa 2,8 3,2 5,5<br />
NOT 16 | KORTFRISTIGA FORDRINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kundfordringar 14,2 16,1 16,8<br />
Fordringar hos <strong>kommun</strong>ägda företag 6,5 - 0,9<br />
Kommunalskatt och generella statsbidrag 7,3 9,8 3,2<br />
Momsfordran 7,1 4,2 6,3<br />
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20,0 12,5 12,4<br />
Övrigt 0,5 1,7 0,4<br />
Summa 55,6 44,3 40,0<br />
NOT 17 | KASSA OCH BANK<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Plusgiro, Nordea 3,3 44,3 39,4<br />
varav:<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 0,3 - -<br />
Leva i Lysekil AB -0,3 -4,3 -9,4<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder AB 18,6 14,0 5,6<br />
Havets Hus i Lysekil AB 4,2 4,5 3,6<br />
Privata medel 0,3 0,3 0,2<br />
Summa 3,3 44,3 39,4<br />
NOT 18 | EGET KAPITAL<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Ingående eget kapital 216,2 135,8 117,3<br />
Årets förändring 1,3 80,5 18,5<br />
Utgående eget kapital 217,4 216,2 135,8
NOT 19 | AVSÄTTNINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Pensionsskuld 8,7 16,4 36,8<br />
Löneskatt 3,6 9,5 8,9<br />
Återställande av soptippar 6,2 6,2 3,5<br />
Summa 18,5 32,1 49,2<br />
NOT 20 | LÅNGFRISTIGA SKULDER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Föreningssparbanken/SPINTAB/Swedbank 28 - 30,2<br />
SBAB 6,3 16,2 16,5<br />
Handelsbanken/Stadshypotek - - 8,4<br />
Nordea 110 120 139,6<br />
LBAB - - -<br />
Riksförsäkringsverket - - -<br />
SEB - - -<br />
Kommuninvest 130,2 115,2 61<br />
SEB fi nansiell leasing 9,3 9,7 -<br />
Summa långfristiga lån 283,8 261,1 255,8<br />
Långfristiga lånen förfaller till räntejustering enligt följande:<br />
Rörligt 150,1 54,7% -<br />
2009 - - -<br />
2010 65,4 23,8% -<br />
2011 40,1 14,6% -<br />
2012 18,9 6,9% -<br />
Summa 274,5 100,0% -<br />
NOT 21 | KORTFRISTIGA SKULDER<br />
NOT 23 | PENSIONSFÖRPLIKTELSER<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Leverantörsskulder 23,1 30,2 30,4<br />
Semesterlöneskuld 34,8 35,4 34,4<br />
Okompenserad övertid 4,3 4,6 4,8<br />
Pensioner individuell del inkl löneskatt 21,0 19,6 17,8<br />
Upplupna löner december 7,3 8,7 7,5<br />
Upplupna sociala avgifter december,<br />
källskatt december 19,0 20,8 18,8<br />
Förutbetalda skatteintäkter 3,5 - 1,9<br />
Moms - - 2,6<br />
Avvecklingskostnader bostäder - 0,8 0,9<br />
Övriga interimskulder 8,0 -2,3 4,2<br />
Upplupna räntekostnader 1,3 1,3 1,2<br />
Upplupna kostnader och förinbetalda intäkter 5,6 12,2 4,3<br />
Ej realiserade bidrag 8,7 8,9 6,5<br />
Lokalt investeringsprogram - 9,9 11,8<br />
Kommunens skuld i koncernvalutakontot 22,8 14,3 -<br />
Övrigt - - 3,5<br />
Summa 159,4 169,3 150,6<br />
NOT 22 | BORGENSFÖRBINDELSER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunägda bolag 536,4 491,5 425,3<br />
Förlustansvar egna hem 1,2 1,6 2,2<br />
Bostadsrättsföreningar 2,4 2,4 2,4<br />
Övriga 9,8 9,8 9,9<br />
Summa 540,5 505,3 439,8<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Anställda 425,3 421,7 351,7<br />
Förtroendevalda 4,3 4,7 5,1<br />
Summa 429,7 426,5 356,8<br />
25
26<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Driftredovisning 2008<br />
Kommunen redovisar ett svagt positivt resultat, 1,3 mnkr, för år 2008. Resultatet är 10,1 mnkr<br />
sämre än budget. I resultatet ingår realisationsvinst vid försäljning av fastigheter om 7,1 mnkr.<br />
Kommunens resultat enligt balanskravet blir därmed negativt (-5,8 mnkr).<br />
Den skattefi nansierade verksamheten redovisar jämfört med<br />
budget ett negativt resultat om 2,9 mnkr. Gemensam <strong>kommun</strong>administration<br />
redovisar ett budgetunderskott om 0,6 mnkr<br />
främst beroende på ökade kostnader för kollektivtrafi ken. Den<br />
nyinrättade utvecklingsenheten och miljö- och byggnadsnämnden<br />
redovisar bägge budgetunderskott om 2,0 mnkr respektive<br />
0,3 mnkr bl a för ökade kostnader för överklaganden och tvister.<br />
Fastighetsenheten och räddningstjänsten redovisar överskott mot<br />
budget med 0,5 mnkr respektive 0,7 mnkr. Fastighetsenheten har<br />
inte utfört planerat underhåll i den utsträckning som budgeterats.<br />
Räddningstjänsten har sålt en räddningsbåt vilket bidrog till det<br />
positiva överskottet.<br />
Bildningsnämnden och gymnasienämnden redovisar överskott<br />
mot budget med 4,4 mnkr respektive 1,0 mnkr medan vuxenutbildningsnämnden<br />
redovisar en negativ avvikelse mot budget<br />
med 2,1 mnkr. Inom bildningsnämnden beror det positiva<br />
resultatet huvudsakligen på personalneddragningar som en följd<br />
av att elevantalet sjunker. Gymnasienämndens budgetavvikelse<br />
på 1,0 mnkr beror främst på lägre inter<strong>kommun</strong>ala ersättningar i<br />
och med att <strong>kommun</strong>ens egna elever i allt större utsträckning<br />
väljer Gullmarsgymnasiet. Vuxenutbildningen redovisar under-<br />
»Årets resultat uppgår till 1,3 mnkr.<br />
I resultatet ingår realisationsvinst vid<br />
försäljning av fastigheter om 7,1 mnkr .«<br />
skott med 2,1 mnkr bl a beroende av utökat antal Sfi -elever.<br />
Socialnämndens negativa budgetavvikelse om 4,5 mnkr beror på<br />
volymökningar främst inom Lss-verksamheten.<br />
Den enda affärsdrivande verksamheten som <strong>kommun</strong>en har<br />
kvar sedan bolagisering är hamnverksamheten. Den redovisar ett<br />
budgetöverskott på 0,1 mnkr främst beroende av kajhyra för ett<br />
långvarigt fartygsombyggnadsprojekt.<br />
Kostnader för pensioner redovisar också ett överskott mot<br />
budget med 3,2 mnkr beroende av att antalet anställda har<br />
sjunkit under året. Fastighetsförsäljningar och exploateringsverksamheten<br />
har inte inbringat de intäkter som budgeterats.<br />
Tillsammans bidrar de med budgetunderskott om 7,8 mnkr.<br />
Försäljningen av aktierna i <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB gav en realisationsvinst<br />
om 0,7 mnkr.<br />
Skatteintäkter och generella statsbidrag redovisar -7,1 mnkr<br />
jämfört med budget. Finansiella poster ger tillsammans ett<br />
budgetöverskott om 0,5 mnkr. Överskottet beror framför allt<br />
på ej budgeterade borgensavgifter från de <strong>kommun</strong>ala bolagen.<br />
Extraordinära intäkter om 1,5 mnkr är ersättning för VAkollektivets<br />
ackumulerade underskott fram till 31 december<br />
2007 som återbetalats från Leva i Lysekil AB.
DRIFTREDOVISNING<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Tkr Budget Redovisning Budgetavvikelse<br />
Netto Intäkter Kostnad Netto Netto<br />
Gemensam <strong>kommun</strong>administration -38 053 19 491 -58 214 -38 724 -671<br />
Kommunrevision -625 64 -598 -534 91<br />
Utvecklingsenheten 25 538 6 662 -34 162 -27 500 -1 962<br />
Fastighetsenheten -3 132 67 760 -70 420 -2 660 472<br />
Räddningstjänsten -12 519 2 221 -14 073 -11 852 667<br />
Miljö- och byggnadsnämnden -8 431 5 716 -14 419 -8 703 -272<br />
Bildningsnämnden -224 609 29 510 -249 715 -220 205 4 404<br />
Gymnasienämnden -64 671 54 450 -118 143 -63 693 978<br />
Vuxenutbildningen -9 129 8 749 -19 993 -11 244 -2 115<br />
Socialnämnden -288 483 72 473 -365 469 -292 996 -4 513<br />
Summa skattefi nansierad verksamhet -675 190 267 094 -945 206 -678 112 -2 922<br />
Hamnen -2 745 25 203 -27 833 -2 630 115<br />
Summa taxefi nansierad verksamhet -2 745 25 203 -27 833 -2 630 115<br />
Summa nämndsverksamhet -677 935 292 297 -973 039 -680 742 -2 807<br />
Pensionskostnader -37 000 - -33 819 -33 819 3 181<br />
Förändring semesterlöneskuld<br />
och jour och beredskap -1 500 - -790 -790 710<br />
Personalomkostnader 29 000 32 737 -1 235 31 502 2 502<br />
Fastighetsskatt och försäkringar -1 700 - -1 717 -1 717 -17<br />
Havets Hus/LEVA - 94 429 -94 429 - -<br />
Reavinst fastighetsförsäljningar 10 000 9 820 -2 732 7 088 -2 912<br />
Finansiell reavinst - 760 -42 717 717<br />
Exploateringsverksamhet 6 300 2 190 -772 1 418 -4 882<br />
Momsbidrag vid köp av verksamhet 2 000 2 322 - 2 322 322<br />
Kapitalkostnad* 43 500 39 067 - 39 067 -4 433<br />
Avskrivningar -23 500 - -22 224 -22 224 1 276<br />
Försäkringsersättning och BKN - 2 035 -378 1 657 1 657<br />
Övrigt - 757 -1 019 -263 -263<br />
Summa verksamhet -650 835 476 412 -1 132 196 -655 784 -4 949<br />
Skatteintäkter och generella statsbidrag 643 900 646 640 -9 837 636 804 -7 096<br />
Fastighetsavgift 19 200 19 222 - 19 222 22<br />
Finansiella intäkter 800 709 - 709 -91<br />
Borgensavgifter - 1 329 - 1 329 1 329<br />
Utdelning - 115 - 115 115<br />
Finansiella intäkter koncernbolag 8 300 9 687 - 9 687 1 387<br />
Finansiella kostnader -10 000 - -12 284 -12 284 -2 284<br />
Summa efter fi nansiering 11 365 1 154 115 -1 154 317 -202 -11 567<br />
Extraoridinära poster - 1 459 - 1 459 1 459<br />
Total 11 365 1 155 574 -1 154 317 1 257 -10 108<br />
*Förvaltningarnas avskrivning och internränta.<br />
27
28<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Investeringsredovisning 2008<br />
I årsbudgeten för 2008 beslutades om en investeringsbudget om 46,6 mnkr. Kompletteringsbudgeten<br />
för 2008 omfattade 36,0 mnkr, vilket innebar att <strong>kommun</strong>en hade en sammanlagd<br />
investeringsbudget för 2008 på 82,6 mnkr. Nettoinvesteringarna 2008 uppgick till 51,2 mnkr<br />
och för 2007 var investeringarna 38,3 mnkr.<br />
Hamnen<br />
Hamnens största investering under året var inom handelshamnen,<br />
2,9 mnkr, vilket avsåg ombyggnad av ett hamnmagasin<br />
för att inrymma vågkraftstillverkning. Magasinet hyrs ut till<br />
företaget. Vidare har investeringar gjorts i småbåtshamnen i<br />
Norra Hamnen för att utöka antalet båtplatser. Det fi nns trots<br />
denna investering fortfarande en stor efterfrågan på båtplatser.<br />
Kommunhuset<br />
Ombyggnation av <strong>kommun</strong>huset slutfördes i december och<br />
investeringen innebar dels installation av ventilation och<br />
dels en ombyggnation vilket medför bättre arbetsmiljö för<br />
personalen samt mer ändamålsenliga och uppfräschade lokaler.<br />
Totalt investerades 11,5 mnkr varav 3,8 mnkr under 2008.<br />
För att få en funktionell krisledningscentral har 3,8 mnkr<br />
investerats under 2008. Kommunen kommer att få ett investeringsbidrag<br />
från Krisberedskapsmyndigheten, vilket täcker en<br />
del av investeringen.<br />
Exploatering<br />
Utvecklingsenheten har genomfört exploatering av nio bostadstomter<br />
på Torvemyr 1 vid Grundsund. Av dessa har en tomt<br />
sålts under året. Projektering av industritomter på Grönskult på<br />
Skaftö påbörjades under året. Vidare har <strong>kommun</strong>en upphandlat<br />
Investeringar 2008<br />
»Under 2008 uppgick <strong>kommun</strong>ens nettoinvesteringar<br />
till 51,2 mnkr av en sammanlagd<br />
investeringsbudget på 82,6 mnkr.<br />
stora entreprenadarbeten för att skapa en strandpromenad, ny<br />
gata samt gång- och cykelväg i Norra Hamnen, totalt investerades<br />
för 9,7 mnkr 2008.<br />
Försäljningar<br />
Under året har <strong>kommun</strong>en bolagiserat delar av sin verksamhet<br />
och sålt anläggningstillgångar till de nybildade bolagen för en<br />
summa som motsvarar det bokförda värdet på anläggningstillgångarna.<br />
Den totala försäljningssumman var 94,4 mnkr.<br />
Kommunen har även sålt fastigheter till ett försäljningspris<br />
på 9,8 mnkr.<br />
DE STÖRSTA INVESTERINGARNA UNDER 2008 HAR VARIT:<br />
Objekt Mnkr<br />
» Norra Hamnen, exploatering 9,7<br />
» Torvemyr 1, nio tomter 8,9<br />
» Stångenässkolan, om- och tillbyggnad 3,9<br />
» Kommunhuset, ombyggnad ventilation 3,8<br />
» Kommunhus, krisledningscentral 3,8<br />
» Isolering av hamnmagasin 6 2,9<br />
» Norra Hamnen, småbåtshamn 1,6<br />
» Trafi ksäkerhet och parkering 1,0<br />
» Renovering stödboende, Ekgatan 12 1,0
INVESTERINGSREDOVISNING<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Tkr Budget 2008 Investering 2008 Total budget Total investering<br />
Maskiner och inventarier 4 990 3 496 - 3 950<br />
IT-investeringar 1 926 1 769 - 1 769<br />
Byggnationer<br />
Kommunhuset, ombyggnad av ventilation 3 781 3 798 13 390 11 521<br />
Gullmarsstrand, offentlig toalett 586 584 900 898<br />
Gullmarsskolan, handikappanpassning 252 252 252 252<br />
Renovering, stödbo Ekgatan 12 1 000 1 000 1 000 1 000<br />
Kallbadhus, renovering etapp 1 300 300 300 300<br />
Räddningstjänsten, vagnhall skiljevägg 617 848 2 100 2 331<br />
Övriga byggnationer 385 276 276<br />
Summa byggnationer 6 921 7 058 15 842 16 378<br />
Mark<br />
Dona 1:31 Ks 43/08 - 700 - 700<br />
Summa mark - 700 - 700<br />
Gatuinvesteringar<br />
Grundsund brandstation parkering - - 800 819<br />
Verkstadsgatan, skyddsräcke och GCM-väg 166 9 500 90<br />
Valbogatan, trafi ksäkerhet 28 - - 33<br />
Summa gatuinvesteringar 194 9 1 300 942<br />
Exploatering<br />
Torvemyr del av 750 750 - 750<br />
Summa exploatering 750 750 - 750<br />
Hamninvesteringar<br />
Hamnsäkerhet, Isps 500 229 - 229<br />
Hamnen, miljöprövning 33 35 - 603<br />
Grundsund, brygga småbåtshamn 400 588 - 588<br />
Hamnmagasin 6, isolering 2 400 2946 - 2946<br />
Övriga hamninvesteringar 200 - -<br />
Summa hamninvesteringar 3 533 3 798 - 4 366<br />
Pågående investeringar<br />
Inventarier och maskiner 1 024 628 - 628<br />
IT-investeringar 263 85 - 322<br />
GCM-väg (Volvo-Dalskog 2) 440 52 1 558 1 169<br />
GC-väg Landsvägsgatan 3 000 180 3 000 180<br />
GC-väg Lyse 2 000 13 2 000 13<br />
Övriga investeringar trafi ksäkerhet och parkering 2 133 1 033 2 133 1 607<br />
Kommunhus, krisledningscentral 2 443 3 790 3 965 4 047<br />
Ombyggnation, kök skolor 6 530 212 6 530 212<br />
Ombyggnation, kök Stångenäs- och <strong>Lysekils</strong>hemmet 1 000 - 1 000 -<br />
Konstgräs, Kronbergs- och Stångenäsvallen 5 750 293 5 750 293<br />
Stångenässkolan, om- tillbyggn, fritid 12 251 3 923 13 145 8 472<br />
Norra Hamnen, exploatering 11 500 9 735 11 500 10 368<br />
Norra Hamnen, småbåtshamn 2 649 1 584 9 600 1 584<br />
Torvemyr, exploatering 8 250 8 883 9 000 9 590<br />
Spjösvik, exploatering 500 127 500 616<br />
Dalskogen 3, exploatering 1 000 271 1 000 531<br />
Övriga pågående investeringar 3 605 2 802 5 045 5 164<br />
Summa pågående investeringar 64 338 33 611 - 44 796<br />
Summa nettoinvesteringar 82 652 51 191 - -<br />
29
30<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Personalredovisning<br />
Under 2008 har ett personalpolitiskt program antagits, fortsatta insatser har prioriterats för<br />
att minska sjukfrånvaron, övergripande handlingsplaner för bättre hälsa och en nystart av<br />
ledarutvecklingsprogrammet har genomförts. Det personalpolitiska programmet kommer<br />
även under 2009 att utvecklas för att främja en god arbetsmiljö. Under 2008 togs beslut<br />
om att samtliga arbetsplatser skall ha tillgång till datorer i avsikt att öka informationen,<br />
<strong>kommun</strong>ikationen och delaktigheten i verksamheterna.<br />
Lärande <strong>kommun</strong> – Ett treårigt utvecklingsarbete<br />
Ett utvecklingsarbete har startats upp i samarbete med professor<br />
Tom Tiller från Tromsö Universitet. Utvecklingsarbetet tar sin<br />
utgångspunkt i aktionslärande, där centrala moment är att förena<br />
teori och praktik liksom frågeställningar av karaktären: Vad gör<br />
vi? Vad lär vi av detta? Hur blir vi kontinuerligt bättre?<br />
Syftet är att förverkliga Vision 2015 – Det goda samhället –<br />
och bli en organisation i medborgarnas tjänst. Vi utgår ifrån och<br />
arbetar med att stärka det goda för att bli starka, trygga och<br />
professionella i våra uppgifter för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Lärande <strong>kommun</strong> syftar även till att stärka individens ansvar i<br />
organisationen. ”Lärande <strong>kommun</strong>” ingår som ett delprojekt i<br />
”Det goda samhället”. Där byggs ett ”Deltageri” och ett ”Refl ektorium”<br />
i syfte att involvera anställda i utvecklingsarbetet.<br />
Utgångspunkten/förhållningssättet i de aktiviteter som sker<br />
inom ramen för Lysekil som lärande <strong>kommun</strong> är att fokusera på<br />
och stärka det goda. Genom ”Lärande <strong>kommun</strong>” tillkommer<br />
inga nya arbetsuppgifter. Det handlar snarare om ett förhållningssätt,<br />
både till sig själv och till andra.<br />
Genom ”Lärande <strong>kommun</strong>” skapas ökad trivsel och utveckling<br />
för medarbetare och medborgare i Lysekil. Genom att sätta<br />
fokus på ett värdesättande perspektiv skapas trygghet och tillit i<br />
alla led. På sikt kommer hela organisationen och samtliga<br />
medarbetare i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> att engageras.<br />
Personal- och lönekostnader<br />
Personalkostnaderna uppgick till 528,6 mnkr vilket utgjorde<br />
62,3 procent av <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>s kostnader för 2008.<br />
Ålder<br />
Medelåldern för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>s medarbetare var 43,9 år,<br />
2008.<br />
Antal anställda<br />
I årsredovisningen redovisas tillsvidareanställda och visstidsanställda.<br />
I redovisningen ingår inte deltidsanställda brandmän.<br />
Antalet anställda den 1 november 2008 uppgick till 1 537.<br />
Av dessa var 179 visstidsanställda. Vid jämförelse med 2007<br />
kan konstateras att visstidsanställda minskat med elva personer<br />
och tillsvidareanställda minskat med 41 personer.<br />
ANTAL ANSTÄLLDA<br />
2008 2007 2006<br />
Tillsvidareanställda 1 358 1 399 1 395<br />
Visstidsanställda 179 190 208<br />
Totalt 1 537 1 589 1 603<br />
Av 1 537 månadsanställda var 83,5 procent kvinnor och 16,5<br />
procent män att jämföras med 2007 där 82 procent var kvinnor<br />
och 18 procent var män. Främsta anledningen till denna förändring<br />
härör från bolagisering av tekniska förvaltningen där<br />
merparten av de som gick till LEVA i Lysekil var män.<br />
ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING<br />
Män Kvinnor Totalt<br />
Kanslienheten 3 6 9<br />
Personalenheten 3 5 8<br />
Ekonomienheten 1 5 6<br />
Utvecklingsenheten 4 6 10<br />
Serviceenheten 2 11 13<br />
Överförmynderi - 2 2<br />
IT-enheten 9 3 12<br />
Fastighetsenheten 12 49 61<br />
Miljö- och bygg 11 10 21<br />
Bildningsförvaltningen 69 419 488<br />
Gymnasiet 53 67 120<br />
Vuxenutbildningen 13 22 35<br />
Socialförvaltningen 51 675 726<br />
Hamnförvaltningen 17 2 19<br />
Räddningstjänsten 6 1 7<br />
TOTALT 253 1 284 1 537<br />
Lärande <strong>kommun</strong> – med syfte att förverkliga Vision 2015 och bli en organisation i medborgarnas tjänst<br />
»Ett treårigt utvecklingsarbete har startats upp i samarbete med professor Tom Tiller från Tromsö Universitet.<br />
Utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i aktionslärande, där centrala moment är att förena teori och praktik<br />
liksom frågeställningar av karaktären: Vad gör vi? Vad lär vi av detta? Hur blir vi kontinuerligt bättre?«
Arbetsmiljö och hälsa<br />
Redovisning av sjukfrånvaro sker med sju nyckeltal och den<br />
totala frånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda<br />
ordinarie arbetstid. Med ordinarie arbetstid avses den arbetstid<br />
som regleras i gällande kollektivavtal. Statistiken av sjukfrånvaro<br />
bygger på samtliga anställda som har arbetat för <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong> under året, fastanställda, visstidsanställda etc.<br />
SJUKFRÅNVARO [%]<br />
2008 2007 2006<br />
Total sjukfrånvaro 7,0 8,4 9,3<br />
Sjukfrånvaro kvinnor 8,0 9,5 11<br />
Sjukfrånvaro män 2,8 4,4 3,3<br />
Sjukfrånvaro –29 år 4,2 3,8 3,1<br />
Sjukfrånvaro 30–49 år 7,1 8,7 10,5<br />
Sjukfrånvaro 50 – äldre 7,6 9,3 9,8<br />
Sjukfrånvaro > 60 dagar<br />
(av den totala sjukfrånvaron) 69,5 72,8 75,4<br />
Kommunens totala sjukfrånvaro uppgick under 2008 till 7,0<br />
procent, vilket är en minskning med 1,4 procent i jämförelse<br />
med 2007. Största delen av sjukfrånvaron utgörs dock av<br />
långtidssjukskrivna som erhållit varaktig sjukersättning eller<br />
tidsbegränsad sjukersättning.<br />
Socialförvaltningen har sänkt sin sjukfrånvaro från 2007 med<br />
1,6 procent till 9,1 procentenheter 2008. Den åldersgrupp som<br />
har högst sjukfrånvaro inom socialförvaltningen är de som är<br />
50 år och äldre, med en sjukfrånvaro på 11,6 procentenheter<br />
Orsaken till den goda trenden inom socialförvaltningen är,<br />
förutom de ovannämnda förändringarna för sjukersättningar,<br />
satsningar på förebyggande arbete och friskvård. Hälsocoacher<br />
har utbildats i syfte är att förmedla kunskap i det hälsofrämjande<br />
arbetet samt att stimulera arbetskamrater till en hälsosammare<br />
livsstil. Andra orsaker har bl a varit fortsatt fokus och målmedvetenhet<br />
hos arbetsledare gällande de anställdas sjukfrånvaro<br />
och dess orsaker, tidiga handlingsplaner avseende rehabilitering<br />
och hälsa, insatser på såväl individ- som organisationsnivå.<br />
Städsektionen som tidigare ingick i tekniska förvaltningen<br />
hade en sjukfrånvaro vid årets slut på 8,6 procent vilket är en<br />
förändring från 2007 då tekniska förvaltningen hade en sjukfrånvaro<br />
på 11,8 procentenheter, en positiv förbättring på 3,2<br />
procent. Även inom fastighet och städ har man haft en målmedvetenhet<br />
hos arbetsledare gällande anställdas sjukfrånvaro och<br />
dess orsaker.<br />
Lägsta sjukfrånvaron i <strong>kommun</strong>en hade Räddningstjänsten<br />
med 0,1 procent.<br />
SJUKFRÅNVARO UTVECKLING 2006–2008 [%]<br />
12<br />
11<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Kvinnor<br />
Totalt<br />
Män<br />
2006 2007 2008<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
I det personal politiska programmet hade <strong>kommun</strong>en som mål<br />
att under 2008 öka hälsan och trivseln för medarbetarna i <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Livsstilskurser erbjöds för samtliga anställda och det<br />
genomfördes en hälsocoachutbildning – nu fi nns 54 verksamma<br />
hälsocoacher i koncernen som stimulerar arbetskamraterna till en<br />
hälsosammare livsstil.<br />
Hälsa<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> skall ha fokus på hälsofrämjande insatser för<br />
att de anställda ska trivas och utvecklas för ett hållbart arbetsliv.<br />
Kommunen skall arbeta med hälsa på olika nivåer och arbetet<br />
skall bedrivas dels övergripande, dels på grupp- och individnivå.<br />
I det personalpolitiska programmet hade <strong>kommun</strong>en som mål<br />
att under 2008 öka hälsan och trivseln för medarbetarna i<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>. Livsstilskurser erbjöds för samtliga anställda<br />
och det genomfördes även en hälsocoachutbildning. Vilket<br />
innebär att 54 hälsocoacher är verksamma i hela <strong>kommun</strong>en.<br />
Hälsocoachernas uppgift är bl a att stimulera sina arbetskamrater<br />
till en hälsosammare livsstil. De kallas till personalenheten i<br />
nätverksträffar som ger möjlighet till kunskapspåfyllnad och<br />
refl ektion.<br />
Friskvårdspolicy och handlingsplan reviderades under 2008<br />
och en plan för utveckling av det hälsofrämjande arbetet påbörjades<br />
innan årets slut, vilken skall arbetas vidare med under 2009.<br />
Trivselfrågor<br />
Alla som arbetar inom <strong>kommun</strong>en skall uppleva arbetsglädje,<br />
trivas med sina arbetsuppgifter och känna yrkesstolthet. Genom<br />
att visa respekt för varandra, ta ett aktivt ansvar för utveckling<br />
och samverka över förvaltningsgränserna sätts medborgarnas<br />
behov i centrum.<br />
Syftet med trivselfrågor är bl a att <strong>kommun</strong>en skall ses som<br />
en attraktiv arbetsplats där arbetstagarna känner glädje och<br />
stolthet över att ha <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> som sin arbetsgivare.<br />
31
32<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Nöjd medarbetarenkät<br />
Enligt det personalpolitiska programmet genomfördes en ”Nöjd<br />
medarbetarenkät” under hösten 2008. Enkäten var webbaserad<br />
vilket inte har genomförts tidigare i övergripande undersökningar<br />
för personalen. Svarsfrekvensen var dock blygsam.<br />
Endast 43 procent svarade.<br />
Av de som svarade på enkäten kan nämnas att 81 procent<br />
instämmer helt och i hög grad att de upplever arbetsglädje på<br />
arbetsplatsen och 62 procent av de svarande instämmer helt eller<br />
instämmer i hög grad att de upplever att arbetsgivaren arbetar<br />
för en bättre hälsa och ökad trivsel. 62 procent av de svarande<br />
upplever att de har i låg grad eller inte alls tid för refl ektion eller<br />
återhämtning i sitt arbete. Enkäten visade även att fortlöpande<br />
information över viktiga beslut och händelser behöver förbättras.<br />
Resultatet av enkäten skall nu bli föremål för dialog ute på<br />
arbetsplatserna<br />
Introduktionsprogram – <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
En god introduktion ger förutsättningar för bättre arbetstrivsel,<br />
mindre personalomsättning samt möjlighet att bibehålla en hög<br />
kvalitet i verksamheten.<br />
Personalenheten ansvarade för att nya medarbetare i <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong> 2008 erbjöds <strong>kommun</strong>övergripande introduktion.<br />
Detta skedde hösten 2008. Politiker och <strong>kommun</strong>chef samt<br />
förvaltningschefer medverkade. Introduktionsprogrammet<br />
varade i två dagar och över 100 nyanställda anmälde sig.<br />
Utvärderingen visade på mycket goda resultat, och ett behov<br />
av en övergripande information och kunskap om politisk styrd<br />
organisation.<br />
Företagshälsovård<br />
I maj 2008 tecknade <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> avtal med en ny företagshälsovård,<br />
Hälsobolaget Lysekil.<br />
Rutiner och riktlinjer beträffande hur insatser av företagshälsovården<br />
för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> skall tillämpas antogs<br />
under 2008.<br />
Ledarskapsutbildning<br />
Ledarskapsutbildning i arbetsrätt genomfördes under hösten<br />
2008 för att öka kompetensen och tryggheten som arbetsledare<br />
och chef i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>. Vidare har ledarskapsdagar<br />
anordnats med temat ”Utvecklingssamtal och lönesamtal”.<br />
I det personalpolitiska programmet beslutades bl a att öka<br />
kompetensen för arbetsledare och chefer beträffande lön/<br />
belöning. I samband med ledarskaputbildningen i arbetsrätt<br />
ingick även denna kunskap.<br />
Kompetensutveckling och rekryteringsbehov<br />
Under de kommande fem åren kommer <strong>kommun</strong>en att behöva<br />
nyrekrytera ca 200 arbetstagare. Av dessa är 58 inom vård och<br />
omsorg och 68 inom undervisningsområdet.<br />
Rehabilitering<br />
I samband med förändringarna i sjukförsäkringslagen som<br />
trädde i kraft under 2008, tecknade <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> samverkansavtal<br />
med försäkringskassan för att öka kontinuiteten och<br />
tryggheten för anställda, ledare och fackliga organisationer.<br />
Det ska leda till bättre rehabiliteringsarbete och minskad<br />
sjukfrånvaro samt tidig återgång till arbete.<br />
Några arbetsplatser fi ck också möjlighet att delta i ett sjukfrånvaroprogram,<br />
”God hälsa – Friska medarbetare”. Syftet var<br />
att arbeta med tidiga signaler, tidig kontakt och tidiga åtgärder<br />
för en god rehabilitering och återgång tillbaka till arbetsplatsen.<br />
Personalvårdsronder, med stöd från personalenheten och<br />
företagshälsovården, var en del i programmet.<br />
Under de kommande fem åren kommer <strong>kommun</strong>en att behöva nyrekrytera<br />
ca 200 arbetstagare. Av dessa är 58 inom vård och omsorg<br />
och 68 inom undervisningsområdet.
Jämställdhet och mångfald<br />
Jämställdhet ger kvalitet i relationerna och präglar både arbetsplatser<br />
och service. Jämställdhet är en angelägenhet för alla<br />
oavsett var i organisationen man befi nner sig. Varje ledares<br />
och medarbetares eget förhållningssätt är betydelsefullt.<br />
Inom <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> arbetar människor med vitt skilda<br />
bakgrunder, erfarenheter och livsstilar. En heterogen sammansättning<br />
av människor bidrar till ett bättre arbete och bättre<br />
resultat än en grupp där alla är lika varandra. Varandras olikheter<br />
skall därför inte bara respekteras utan varje medarbetares<br />
unika kompetens och erfarenhet skall också tillvaratas och<br />
uppskattas. Görs detta, blir <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> en ännu bättre<br />
<strong>kommun</strong> att arbeta och leva i.<br />
Under hösten 2008 påbörjades arbetet med en Jämställd- och<br />
Mångfaldsplan. Samtidigt tillkom en ny diskrimineringslag i<br />
Sverige som blev antagen den 1 januari 2009, vilket gjorde att<br />
det påbörjade arbetet avbröts tills den nya diskrimineringslagen<br />
trädde i kraft. Det innebär att en diskrimineringspolicy med<br />
underrubriker som jämställdhet, mångfald, sexuella trakasserier,<br />
kränkande särbehandling kommer att arbetas fram under 2009.<br />
Diskrimineringspolicyn skall förankras ute i verksamheterna<br />
under 2009 och vara ett levande förhållningssätt och innehålla<br />
handlingsplaner.<br />
Systematiskt arbetsmiljöarbete<br />
Arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet. Det handlar<br />
om att skapa en god arbetsmiljö utifrån varje arbetsplats egna<br />
förutsättningar och behov. Strategiskt arbete på organisationsnivå<br />
är en förutsättning för att samordna resurser och insatser på<br />
ett effektiv och professionellt sätt. Arbetsmiljöarbetet skall vara<br />
strukturerat och alla arbetsplatser har även ett gemensamt<br />
ansvar. Arbetsplatsträffarna är ett viktigt forum för dialog om<br />
det gemensamma ansvaret för arbetsmiljön.<br />
Samverkan enligt FAS 05<br />
Dialogverktyg – ”FAS Arbetsliv” som är en samling dialogstödjande<br />
övningar för chefer och medarbetare, implementerades på<br />
några utvalda arbetsplatser under 2008. Under 2009 kommer det<br />
fortsatta arbetet med ”FAS Arbetsliv” att fortskrida. Planering<br />
av samverkan och genomförande av utbildning kommer att<br />
genomföras under 2009.<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Årets viktiga händelser<br />
Förutom introduktionsdagarna för över 100 nyanställda,<br />
medarbetarenkäten och ledarskapsutbildningen i arbetsrätt,<br />
utvecklingssamtal och lönesamtal kan nämnas arbetet med den<br />
nya sjukförsäkringslagen som delar av viktiga händelser.<br />
I och med tillkomsten av den nya sjukförsäkringslagen<br />
tecknade <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> och Försäkringskassan ett samarbetsavtal<br />
i syfte att skapa en god och effektiv rehabilitering för<br />
alla medarbetare samt att minska sjukfrånvaron i <strong>kommun</strong>en.<br />
Under 2008 fanns 54 hälsocoacher, utbildande för att inspirera<br />
sina medarbetare när det gäller friskvård och bättre hälsa i<br />
arbetsgruppen och att tillsammans med chef och arbetskamrater<br />
aktivt arbeta för en god hälsa på arbetsplatsen. Livsstilskurserna<br />
som genomfördes under 2008 har upplevts positivt.<br />
Åren som kommer<br />
» Beskriva generationsväxlingen och hur den skall hanteras.<br />
» Lärande <strong>kommun</strong> – VISION 2015. Projektet Lärande<br />
<strong>kommun</strong> fortsätter att förankras ute i våra verksamheter.<br />
» Samverkan kommer att stå på programmet för 2009, med bl a<br />
utbildningsprogram.<br />
» Revidering av friskvårdspolicyn pågår och kommer att var<br />
klar inför januari 2010.<br />
Över 100 nyanställda introducerades…<br />
»Personalenheten ansvarade för att nya<br />
medarbetare i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> 2008 erbjöds<br />
<strong>kommun</strong>övergripande introduktion. Politiker,<br />
<strong>kommun</strong>chef samt förvaltningschefer medverkade<br />
under introduktionsprogrammet<br />
som varade i 2 dagar. Utvärderingen visade<br />
på mycket goda resultat, och ett behov av en<br />
övergripande information och kunskap om<br />
politisk styrd organisation.«<br />
33
34<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Miljöredovisning<br />
Miljö är ett av de strategiska utvecklingsområdena för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>. Under 2008 har<br />
arbete pågått med att ta fram en struktur för ett miljöledningssystem för de <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheterna. De första stegen mot en intern certifi ering har tagits.<br />
Miljöpolicy<br />
Ett förslag till miljöpolicy för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har tagits fram<br />
under 2008. Miljöpolicyn fastställs av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Miljöpolicy för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> ska i varje verksamhet främja en god livsmiljö<br />
för barn, unga och vuxna och ha ett hållbart samhälle som<br />
mål. Miljömålen ska utgöra grunden för arbetet. De förtroendevalda<br />
och de anställda i <strong>kommun</strong>en har ett gemensamt ansvar<br />
för denna strävan.<br />
LYSEKILS KOMMUN SKA:<br />
» Utbilda och uppmuntra förtroendevalda, anställda och <strong>kommun</strong>invånare, så<br />
att de blir goda föredömen och visar framtidstro i arbetet för ett ekologiskt<br />
hållbart samhälle.<br />
» Vara omvärldsorienterad och stimulera till nya idéer.<br />
» Ta hänsyn till miljö- och naturresursfrågor vid beslut och samhällsplanering.<br />
» Samverka och samråda om miljöfrågor med företag, organisationer och<br />
<strong>kommun</strong>invånare.<br />
» Använda energi och råvaror på ett effektivt sätt och sträva efter att öka<br />
användningen av förnybara resurser.<br />
» Ställa miljökrav vid upphandling av varor och tjänster.<br />
» Öppet redovisa sin miljöpåverkan.<br />
» Återkommande revidera de interna miljömålen för att ständigt förbättra<br />
miljöarbetet.<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> ska i varje verksamhet främja en god livsmiljö<br />
för barn, unga och vuxna och ha ett hållbart samhälle som mål.<br />
Kommunen skall använda energi och råvaror på ett effektivt sätt<br />
och sträva efter att öka användningen av förnybara resurser.<br />
Intern miljöcertifi ering<br />
Under året har ett förslag tagits fram på miljökriterier som ska<br />
uppfyllas för att nå en intern miljöcertifi ering. Arbetet har<br />
bedrivits i en arbetsgrupp med tjänstemän från <strong>kommun</strong>ens alla<br />
förvaltningar.<br />
FÖRSLAG TILL MILJÖKRITERIER<br />
Förslag till miljökriterier Utfall<br />
Miljöutredning Miljöutredningar påbörjades på<br />
alla förvaltningar.<br />
Miljöansvarig person/miljöstrateg Någon tjänst som miljöstrateg har<br />
ännu inte inrättats. Ansvarig person<br />
tillsvidare är miljö- och stadsbyggnadschefen.<br />
Miljöorganisation Miljösamordnare har utsetts<br />
på alla förvaltningar.<br />
Miljöpolicy Förslag till miljöpolicy<br />
utarbetades under 2008.<br />
Miljömål –<br />
Miljöplan/uppföljning –<br />
Miljöutbildning Studiebesök (heldag) i Lidköpings<br />
<strong>kommun</strong>: 9 personer.<br />
Miljöutbildning (halvdag): 62 personer<br />
(miljösamordnare och -ombud).<br />
Intern miljörevision Målsättning: 2010<br />
Miljöutredning<br />
En miljöutredning av de <strong>kommun</strong>ala verksamheterna inleddes<br />
under senhösten 2008. Den ska ligga till grund för interna miljömål<br />
som kan komplettera och förtydliga de tidigare fastställda<br />
verksamhetsmålen.<br />
Fortsatt arbete 2009<br />
» Miljöpolicy <strong>kommun</strong>iceras till alla i verksamheten.<br />
» Kriterier för intern miljöcertifi ering fastställs.<br />
» Organisations- , ansvars- och resursfrågor utreds.<br />
» Miljöutredning fortsätter och fördjupas.<br />
» Interna miljömål fastställs och kopplas till verksamhetsmålen,<br />
mål i avfallsplanen, energiplanen, naturvårdsplanen<br />
samt lokala miljökvalitetsmål.<br />
» Åtgärdsplan för att uppnå miljömålen fastställs.<br />
» Miljömål och åtgärdsplan <strong>kommun</strong>iceras.
Benchmarking Norra Bohuslän<br />
Kommunerna i Norra Bohuslän, Tanum, Lysekil, Munkedal, Sotenäs<br />
och Strömstad, bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete.<br />
Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara<br />
likheter och olikheter mellan <strong>kommun</strong>erna och att detta arbete ska<br />
leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan <strong>kommun</strong>erna.<br />
BEFOLKNINGSUTVECKLING 2003–2008 [ANTAL INVÅNARE]<br />
16000<br />
15000<br />
14000<br />
13000<br />
12000<br />
11000<br />
10000<br />
9000<br />
8000<br />
RESULTAT [TKR]<br />
25000<br />
20000<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
0<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008<br />
UTDEBITERING 2008 [KR]<br />
Kommun kronor<br />
Lysekil 22,49<br />
Tanum 21,99<br />
Munkedal 22,76<br />
Sotenäs 21,74<br />
Strömstad 21,99<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2006 2007 2008<br />
KOSTNADSUTVECKLING [%]<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2006 2007 2008<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Befolkning<br />
Kommunerna i Norra Bohuslän är ungefär lika stora och<br />
därmed i många avseende lätta att jämföra med varandra.<br />
Lysekil är störst av <strong>kommun</strong>erna med sina dryga 14 600<br />
invånare medan Sotenäs är minst med drygt 9 000 invånare.<br />
Strömstad och i viss mån Tanum har haft en positiv befolkningsutveckling<br />
de senaste åren medan övriga <strong>kommun</strong>er har haft en<br />
vikande befolkningsutveckling. Under 2008 ökade Tanum,<br />
Strömstad och Lysekil sin befolkning medan Munkedal och<br />
Sotenäs fortsatte att tappa invånare. Regionen Norra Bohuslän<br />
har tappat ca 700 invånare den senaste tioårsperioden.<br />
Finansiella jämförelser<br />
Utdebitering<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er i Norra Bohuslän har en hög utdebitering<br />
jämfört med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och<br />
Lysekil tillhör de <strong>kommun</strong>er i landet som har högst utdebitering.<br />
Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebitering den senaste<br />
femårsperioden. Alla <strong>kommun</strong>erna höll utdebiteringen oförändrad<br />
under 2008.<br />
Resultat<br />
Alla fem <strong>kommun</strong>erna har redovisat positiva resultat de senaste<br />
åren. Strömstad redovisar ett bättre resultat 2008 än 2007 medan<br />
övriga <strong>kommun</strong>er har en vikande resultatutveckling. Över den<br />
senaste treårsperioden har Tanum det sammantaget bästa<br />
resultatet. Kommungruppens resultat ligger över genomsnittet<br />
för <strong>kommun</strong>erna i Västra Götaland.<br />
Kostnadsutveckling<br />
För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs<br />
att ha kontroll över kostnadsutvecklingen och att inte kostnaderna<br />
ökar snabbare än intäkterna. Strömstad som haft den<br />
högsta kostnadsutvecklingen av <strong>kommun</strong>erna i Norra Bohuslän<br />
ökade sin nettokostnad med endast 1,7 procent, vilket var<br />
betydligt lägre än vad skatteintäkterna ökade. Övriga <strong>kommun</strong>ers<br />
negativa utveckling med en alltför hög kostnadsutveckling<br />
fortsatte under 2008. Lysekil redovisade en kostnadsökning på<br />
6,8 procent.<br />
35
36<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
SOLIDITET [%]<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
-10<br />
-20<br />
-30<br />
-40<br />
-50<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2006 2007 2008<br />
KOSTNAD PER VISTELSETIMME [KR]<br />
Kommun Förskola Fritidshem Familjedaghem<br />
Lysekil 196 156 257<br />
Tanum 209 153 193<br />
Munkedal 193 104 240<br />
Sotenäs 238 146 253<br />
Strömstad 214 - 248<br />
KOSTNAD PER ELEV I GRUNDSKOLA [KR]<br />
85000<br />
80000<br />
75000<br />
70000<br />
65000<br />
60000<br />
55000<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
TRIVSEL I SKOLAN<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
2006 2007 2008<br />
LÄRAR- OCH ELEVASSISTENTTÄTHET/100 ELEVER<br />
11<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2006 2007 2008<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
4=Instämmer helt 1=Instämmer inte alls<br />
0<br />
Vet vad som krävs för att få visst betyg Jag trivs i skolan<br />
Soliditet<br />
Kommunernas långsiktiga fi nansiella styrka, soliditeten, skiljer<br />
sig väsentligt åt mellan <strong>kommun</strong>erna. Munkedal och Lysekil har<br />
negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan<br />
Strömstad och Sotenäs tillhör de <strong>kommun</strong>er i Västra Götaland<br />
som har högst soliditet. Goda resultat de senaste åren har<br />
förbättrat soliditeten i <strong>kommun</strong>erna. Förändrat beräkningssätt<br />
avseende pensionsskulden innebar att värdet på pensionsskulden<br />
ökade kraftigt under 2007 vilket medfört att alla fem <strong>kommun</strong>erna<br />
redovisar försämrad soliditet under 2007. <strong>Lysekils</strong> soliditet<br />
försämrades med 0,3 procentenhet 2008 till -31,3 procent.<br />
Barnomsorg<br />
Kostnad per vistelsetimme<br />
Kommungruppen redovisar i stort sett en likvärdig resursfördelning<br />
till de olika barnomsorgsverksamheterna. Inom förskolan<br />
motsvarar denna resurs cirka tre tjänster per 17 barn. De stora<br />
skillnaderna i kostnad per vistelsetimme beror främst på att<br />
antalet placeringstimmar per barn i genomsnitt varierar mycket<br />
mellan <strong>kommun</strong>erna. Den genomsnittliga placeringstiden inom<br />
förskolan varierar mellan 31,1 i Strömstad och 26,9 timmar per<br />
barn i Sotenäs. Sotenäs <strong>kommun</strong> redovisar den högsta kostnaden<br />
inom förskolan med 238 kronor per timme. Inom fritidshemmen<br />
redovisar Lysekil den högsta kostnaden med 156 kronor per<br />
timme och Munkedal den lägsta med 104 kronor. <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong> har under många år haft samlad skoldag vilket ger en<br />
låg genomsnittlig placeringstid per barn. Skillnaden i placeringstid<br />
är även inom denna verksamhet stor med 17,3 timme<br />
i Munkedal respektive 12,7 timme i Lysekil.<br />
Grundskola<br />
Bruttokostnad per elev<br />
Jämfört med <strong>kommun</strong>gruppen redovisar <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> lägst<br />
kostnad även under verksamhetsåret 2008. Kostnadsökningen<br />
mellan 2007 och 2008 ligger över genomsnittet för <strong>kommun</strong>gruppen.<br />
Lokalkostnaderna har ökat med drygt 12 procent för<br />
grundskolan jämfört med föregående år men <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
redovisar totalt låga lokalkostnader vilket bl a förklaras av att<br />
kostnaderna för gymnastiksalarna inte ligger under grundskolans<br />
ansvarsområde. Personalkostnaden för undervisningspersonal<br />
är den enskilt största kostnadsposten inom grundskolan.<br />
Antalet tjänster varierar mycket mellan <strong>kommun</strong>erna.<br />
Lysekil och Strömstad redovisar en betydligt lägre lärartäthet än<br />
övriga tre <strong>kommun</strong>er. Munkedal och Sotenäs, som tidigare hade<br />
den högsta lärartäthet, har minskat lärartätheten under 2008.<br />
Gemensam enkät grundskolan åk 9<br />
För att mäta kvaliteten görs fortlöpande mätningar av trygghet,<br />
trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden i skolan.<br />
Mätningen har gjorts som en enkätundersökning i årskurs 9.<br />
Detta är tredje året som samma enkät används. Jämfört med<br />
tidigare års resultat är skillnaderna små och <strong>kommun</strong>erna som<br />
helhet redovisar goda resultat i enkäten. Eleverna vet i stor<br />
utsträckning vad som krävs för ett visst betyg och eleverna trivs<br />
i skolan. För Lysekil ökar värdet för trivseln i skolan och värdet<br />
för om eleven vet vad som krävs för att få ett visst betyg sänks<br />
något mot föregående år.
Gymnasiebehörighet<br />
För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i<br />
ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen intill visar<br />
hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet.<br />
Under 2008 har andelen behöriga till gymnasiet sjunkit, på<br />
riksnivå och för <strong>kommun</strong>erna i Norra Bohuslän. Strömstad och<br />
Lysekil ligger nu under riksnivån. Lysekil har tidigare utmärkt<br />
sig genom hög behörighet. Under det senaste året har det varit<br />
många elever som fl yttat till Sverige vilket i hög grad påverkar<br />
resultatet. Dessa elever står för närmare 40 procent av de elever<br />
som inte fått betyg i ett eller fl era ämnen och samtidigt för ca 55<br />
procent av de missade betygen. Sotenäs är den <strong>kommun</strong> som<br />
redovisar högst värde med 91 procent.<br />
Omsorgsverksamhet<br />
Äldreomsorg<br />
De fem <strong>kommun</strong>erna i Norra Bohuslän har höga kostnader för<br />
äldreomsorg. Munkedal har den högsta nettokostnaden och<br />
Strömstad den lägsta för 2008. Samtliga <strong>kommun</strong>er förutom<br />
Sotenäs ökar nettokostnaden per invånare 80 år eller äldre<br />
jämfört med 2007. <strong>Lysekils</strong> höga nettokostnad förklaras främst<br />
av ökad personaltäthet i de särskilda boendena och ökat antal<br />
boendeplatser för vårdtagare. Fr o m 2008 ingår även kostnader<br />
för bostadsanpassning inom ramen för äldreomsorgen i <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Hemtjänsttagarna är överlag nöjda med hemtjänsten och mest<br />
nöjda är de i Strömstad och Tanum. Ett sätt att mäta verksamhetens<br />
effektivitet är att mäta hur stor andel av den totala tiden<br />
som de anställda lägger hos de äldre. Här varierar tiden kraftigt.<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> ligger här högst medan Strömstad ligger lägst.<br />
Något samband mellan tiden hos vårdtagaren och nöjd hemtjänsttagarindex<br />
kan dock inte utläsas.<br />
Lysekil och Munkedal har högre kostnader för individ- och<br />
familjeomsorg än övriga <strong>kommun</strong>er.<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har höga kostnader för individ- och familjeomsorgen.<br />
Kostnaderna är högre än <strong>kommun</strong>erna i jämförelsen.<br />
Under 2009 ska SKL (Sveriges <strong>kommun</strong>er och landsting) göra<br />
en genomlysning av hela ifo-verksamheten för att ge svar på vad<br />
detta beror på. Kommunen har överlag höga ohälsotal vilket<br />
troligen även påverkar individ- och familjeomsorgen.<br />
Höga kostnader för individ- och familjeomsorgen<br />
»<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har höga kostnader för<br />
individ- och familje omsorgen. Under 2009 ska<br />
SKL (Sveriges <strong>kommun</strong>er och landsting) göra<br />
en genomlysning av hela ifo-verksamheten för<br />
att ge svar på vad detta beror på. Kommunen<br />
har överlag höga ohälsotal vilket troligen även<br />
påverkar individ- och familjeomsorgen.«<br />
GYMNASIEBEHÖRIGHET [%]<br />
NÖJD HEMTJÄNSTTAGAR INDEX [%]<br />
90<br />
85<br />
80<br />
75<br />
70<br />
77%<br />
Lysekil<br />
84%<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
ÄLDRE/HANDIKAPPOMSORG – NETTOKOSTNAD/INV 80-W [KR]<br />
180000<br />
170000<br />
160000<br />
150000<br />
140000<br />
130000<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2006 2007 2008<br />
82%<br />
2008 2007 2006<br />
Lysekil 88,2 95,6 92,8<br />
Tanum 89,5 91,9 90,1<br />
Munkedal 92,6 89,7 88,9<br />
Sotenäs 91,0 95,7 88,9<br />
Strömstad 87,2 93,0 86,3<br />
EFFEKTIVITETSMÅTT – HEMTJÄNST<br />
81%<br />
84%<br />
Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
Höga kostnader Bra kvalitet<br />
Låga kostnader<br />
Sotenäs<br />
51<br />
49<br />
Tanum<br />
250 000 200 000<br />
47<br />
45<br />
43<br />
Snitt<br />
150 000 100 000<br />
41<br />
39<br />
37<br />
Strömstad<br />
Munkedal<br />
35 Lysekil<br />
IFO – NETTOKOSTNAD/INV 0-W ÅR [KR]<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2006 2007 2008<br />
37
38<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
VA-TAXA [KR]<br />
8000<br />
7000<br />
6000<br />
5000<br />
4000<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
0<br />
KOSTNAD SKOLLOKALER [KR/M 2 ]<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
UPPVÄRMNING – SKOL/OMSORGSFASTIGHETER [%]<br />
El (Direktverkande)<br />
El (Värmepump))<br />
2006 2007 2008<br />
KOSTNAD OMSORGSLOKALER [KR/M 2 ]<br />
1000<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2006 2007 2008<br />
TILLSKOTTSVATTEN/KILOMETER SPILLVATTENLEDNING [M 3 ]<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
42,5%<br />
Lysekil<br />
Rikssnitt 22,5<br />
18,8%<br />
Lysekil Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
2006 2007 2008<br />
Olja<br />
22,6%<br />
Fjärrvärme<br />
26,6%<br />
Fast bränsle<br />
14,6%<br />
Tanum Munkedal Sotenäs Strömstad<br />
6 2 23 Lysekil<br />
69<br />
5 44 1 Tanum<br />
Munkedal<br />
42 8<br />
14 6 24 Munkedal<br />
56<br />
6 48 Sotenäs 32 14<br />
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100<br />
VA-verksamhet<br />
VA-taxa<br />
Alla fem <strong>kommun</strong>er i Norra Bohuslän har höga taxor för vatten<br />
och avlopp. Tanum sänkte sin taxa den 1 januari 2007 men har<br />
fortfarande bland de högsta VA-taxorna i hela landet. Samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er i <strong>kommun</strong>gruppen har som mål att taxan ska täcka<br />
alla kostnader förverksamheten.<br />
Produktion<br />
Nyckeltalet anger tillskottsvatten i kubikmeter per kilometer<br />
spillvattenledning. En lågt tal indikerar ett bra avloppsledningsnät<br />
med lite inläckage av regnvatten. Tanums och Strömstad har<br />
de bästa värdena i <strong>kommun</strong>gruppen och ligger under det<br />
genomsnittliga värdet för alla <strong>kommun</strong>er i riket vilket också<br />
Munkedal gör. Inläckaget är betydande i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Kommunen arbetar aktivt med att separera ledningsnätet och<br />
därmed minska tillskottsvattnet.<br />
Fastighetsförvaltning<br />
I årets kostnader för skollokalerna är det främst underhållskostnaderna<br />
som varierar, medan drift- och kapitalkostnader närmar<br />
sig varandra. Tanum har fortfarande den lägsta kostnaden när<br />
det gäller skollokaler, men har också den största kostnadsökningen.<br />
Halva kostnadsökningen beror på ökade kostnader för el<br />
trots att elförbrukningen minskat jämfört med 2007. Kostnadsökningen<br />
beror på kraftigt höjda elpriser. Resterande del av<br />
kostnadsökningen beror påökat underhåll och ökade avskrivningar.<br />
Skillnaden i kostnader för omsorgslokaler beror främst på<br />
skillnader i kapitalkostnader. Skillnaden i kapitalkostnad för<br />
omsorgslokalerna, 300 kronor per kvadratmeter, speglar åldersstrukturen<br />
i fastighetsbeståndet.<br />
Uppvärmningssätt skol- och omsorgslokaler<br />
Oljeberoendet minskar i alla <strong>kommun</strong>er. Kommunerna satsarfrämst<br />
på värmepumpar och fjärrvärme, men även fastbränsleanläggningar<br />
har en ökning över tiden.<br />
Inläckage av regnvatten i avloppsledningsnätet…<br />
»Tanum, Strömstad och Munkedal ligger under<br />
det genomsnittliga värdet för alla <strong>kommun</strong>er i<br />
riket med inläckage av regnvatten i avloppsledningsnätet.<br />
Inläckaget är betydande i <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong> och <strong>kommun</strong>en arbetar aktivt med<br />
att separera ledningsnätet och därmed minska<br />
tillskottsvattnet.«
Personal<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er redovisar sjunkande sjukfrånvaro för de två<br />
senaste åren. <strong>Lysekils</strong> och Sotenäs sjukfrånvaro är väsentligt<br />
högre än övriga <strong>kommun</strong>ers sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvarons<br />
andel av den totala sjukfrånvaron har sjunkit men uppgår<br />
fortfarande tilldrygt 60 procent. Tanums sjukfrånvaro ökade<br />
kraftigt under början av 2000-talet. Sedan 2003 har sjukfrånvaron<br />
minskat varje år och uppgår nu till 5,3 procent.<br />
Att kunna erbjuda önskad tjänstgöringsgrad är en angelägen<br />
jämställdhetsfråga eftersom det främst är inom kvinnodominerade<br />
yrkesområden som ofrivilligt deltidsarbete förekommer.<br />
Flera av <strong>kommun</strong>erna arbetar aktivt med att höja kvinnors<br />
sysselsättningsgrader. Lysekil och Strömstad har högst andel<br />
heltidsanställda kvinnor. Diagrammet visar hur kvinnors<br />
tjänstgöringsgradfördelar sig i <strong>kommun</strong>erna.<br />
SYSSELSÄTTNINGSGRAD – KVINNOR [%]<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Heltid Deltid (75–99%) Deltid (0–74%)<br />
Lysekil<br />
Tanum<br />
Munkedal<br />
Sotenäs<br />
Strömstad<br />
41,7<br />
42,0<br />
47,0<br />
53,2<br />
67,2<br />
27,1 19,7<br />
32,0 26,3<br />
33,8 24,2<br />
37,0 16,0<br />
20,1 12,7<br />
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100<br />
TOTAL SJUKFRÅNVARO OCH ANDEL LÅNGTIDSFRÅNVARO [%]<br />
Kommun 2008 2007 2006<br />
Total Långtids i % Total Långtids i % Total Långtids i %<br />
sjukfrånvaro av total sjukfrånvaro av total sjukfrånvaro av total<br />
Lysekil 7,0% 69,5% 8,4% 72,8% 9,1% 75,8%<br />
Tanum 5,3% 59,0% 6,4% 63,7% 6,9% 66,7%<br />
Munkedal 5,8% 69,6% 6,3% 62,1% 7,0% 70,0%<br />
Sotenäs 6,9% 62,8% 6,6% 61,7% 7,0% 65,3%<br />
Strömstad 5,0% 61,4% 5,6% 64,8% 7,2% 69,4%<br />
Antalet sjuktimmar i relation till överenskommen arbetstid, uttryckt i%. Mätperioden avser 1 jan till 31 dec och gäller all personal, både tillsvidare- och visstidsanställda.<br />
Kommunala jämförelser – Västsverige<br />
Kommunforskning i Västsverige (KFI) utför årligen jämförande<br />
analyser av <strong>kommun</strong>erna i Västra Götaland och i Sverige.<br />
Jämförelsen utgår från en fi nansiell profi l, vars uppgift är att<br />
jämföra fi nansiella nyckeltal och sammanfattande fi nansiella<br />
perspektiv mellan <strong>kommun</strong>erna i länet och riket. Jämförelsen<br />
fokuserar på att analysera var <strong>kommun</strong>erna befi nner sig<br />
fi nansiellt samt hur de har utvecklas i förhållande till varandra.<br />
Av senast tillgängliga jämförelse framgår att Lysekil under<br />
senare år har resultatmässigt utvecklats starkare än genomsnittet<br />
bland <strong>kommun</strong>erna i Västra Götaland. Detta i kombination med<br />
en kontrollerad investeringsvolym har bidragit till en förbättrad<br />
soliditet och en förstärkning av <strong>kommun</strong>ens fi nansiella tillgångar<br />
i balansräkningen.<br />
Kommunen har dock fortfarande en fi nansiell handlingsberedskap<br />
som är klart svagare än den genomsnittliga<br />
<strong>kommun</strong>en i Västra Götaland. Detta belyses av att skattesatsen<br />
är hög i förhållande till övriga <strong>kommun</strong>er i länet. Härutöver är<br />
solidi teten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt<br />
samt de fi nansiella nettotillgångarna är klart sämre än<br />
genomsnittet i Västra Götaland.<br />
Av KFI´s avslutande kommentarer i jämförelsen framgår att<br />
<strong>kommun</strong>en bör upprätthålla en nettokostnadsandel av skatteintäkterna<br />
som understiger 98 procent samtidigt som investeringsvolym<br />
måste hållas på en balanserad nivå. Detta förutsätter en<br />
fortsatt aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de<br />
ökade verksamhetsbehoven. En frågeställning som också måste<br />
följas med vaksamhet är hur pensionsförpliktelserna kommer<br />
att påverka det framtida fi nansiella handlingsutrymmet.<br />
FINANSIELL JÄMFÖRELSEMODELL VÄSTSVERIGE [2007]<br />
Genomsnittligt<br />
resultat – 3 år<br />
Kontroll<br />
Resultat<br />
före extra<br />
ord. poster<br />
Skattefin. av<br />
investeringar<br />
Budgetföljsamhet<br />
Lång sikt,<br />
kapacitet<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Kort sikt,<br />
beredskap<br />
Skattesats<br />
Kassa<br />
likviditet<br />
Soliditet<br />
Risk<br />
Finansiella<br />
nettotillgångar<br />
Modellen visar ingen absolut sanning då jämförelser är ett komplext område och alla<br />
aspekter inte kan vägas in. Utifrån en ambition att skapa en bild av var <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
befi nner sig i en jämförelse med andra <strong>kommun</strong>er samt spegla <strong>kommun</strong>ens fi nansiella läge<br />
utgör ändå jämförelsen ett värdefullt komplement till övrig information som utgångspunkt<br />
för avvägning och prioriteringar av hur tillgängliga ekonomiska resurser skall disponeras.<br />
39
40<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Intressanta händelser och milstolpar 2008<br />
» Havets Hus nomineras till Stora Turismpriset<br />
» <strong>Lysekils</strong> lokala kulturvecka<br />
» Energi och Miljödagarna arrangeras för första gången<br />
» Vindkraftverken Elving och Elvira invigs<br />
» Temadag ”Sol, Vind och Vatten” – förnybar energi<br />
och hållbar utveckling i fokus<br />
» Informationsmöten i <strong>kommun</strong>delarna<br />
» Tennisturneringen – <strong>Lysekils</strong> Classics of Champions<br />
» Tävlingen “Världens starkaste man” hålls i Lysekil<br />
» <strong>Lysekils</strong> Women´s Match arrangeras för fjärde gången<br />
och skall få VM-status 2009<br />
» Företagsevenemang ”Lysekil Mitt i Världen”<br />
» Invigning <strong>Lysekils</strong> Stadshus med öppet hus<br />
för allmänheten<br />
» Musselfestival<br />
» Tändkulemotorns dag<br />
» Konstbiennal i <strong>Lysekils</strong> stadspark<br />
» Påbörjar 3-årigt projekt med temat<br />
”Lysekil som lärande <strong>kommun</strong>”<br />
» Regionavtal ger jobb på <strong>Lysekils</strong> Sjukhus<br />
» Handelshamnsverksamheten övergår till<br />
<strong>kommun</strong>al bolagsform<br />
» Beslut om byggande av ny gymnasieskola<br />
på Rinkenäs<br />
» Vågkraftsföretaget Seabased AB<br />
etablerar sig i Lysekil<br />
» Hotell Vann och Gullmarsstrand hotell<br />
och konferens byggs om till moderna<br />
konferens- och SPA-anläggningar
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE<br />
Välfärdsredovisning<br />
42 » Välfärdsredovisning<br />
41
42<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
Välfärdsredovisning<br />
<strong>Lysekils</strong> folkhälsa och välfärd påverkas av såväl individuella<br />
som strukturella faktorer. Kommunens vision om ett<br />
levande samhälle året runt är nära relaterad till<br />
såväl folkhälsa och välfärd vilket förtydligar<br />
<strong>kommun</strong>ens olika förvaltningars gemensamma<br />
ansvar. Under 2008 bildades en ny organisation för folk hälsoarbetet<br />
i Lysekil och det tidigare tvärsektoriella folkhälsorådet<br />
ombildades till ett politiskt råd. Det Folkhälsopolitiska rådet<br />
beslutar om övergripande mål och riktlinjer för folkhälsoarbetet<br />
i <strong>kommun</strong>en. När det gäller strategisk planering av folkhälsoarbetet<br />
har styrgruppen, det vill säga <strong>kommun</strong>chef och förvaltningscheferna,<br />
en betydelsefull roll. Samverkan sker vidare ut i vårt<br />
lokala folkhälsonätverk ”Samverkan folkhälsa” där såväl<br />
<strong>kommun</strong>ala aktörer som primärvård och tandvård<br />
bevakar sina respektive målgruppers livsvillkor men<br />
också kan bistå med kunskap och behovsinventering in i folkhälsoorganisationen.<br />
Folkhälsosamordnarens uppgift är främst att vara en resurs för <strong>kommun</strong>ens nämnder<br />
och förvaltningar när det gäller folkhälsoutveckling och bistå med kunskapsunderlag,<br />
omvärldsbevakning och <strong>kommun</strong>övergripande samordning.<br />
En god hälsa på lika villkor hos hela befolkningen<br />
<strong>Lysekils</strong> årliga välfärdsredovisning är en bred beskrivning av<br />
<strong>kommun</strong>befolkningens levnadsvillkor ur ett välfärdsperspektiv.<br />
Redovisningen består av ett antal basindikatorer där utvecklingen<br />
följs år från år. Basindikatorerna kompletteras med<br />
resultat från olika aktuella undersökningar. I fokus för välfärdsredovisningen<br />
fi nns strävan efter den goda hälsan men också en<br />
jämlik hälsa för hela befolkningen. Därför är det eftersträvansvärt<br />
att ge möjligheter till jämförelser så väl över tid och<br />
geografi skt som åldersmässigt och ur ett genusperspektiv.<br />
Välfärdsredovisningen ska bidra till goda beslutsunderlag för<br />
politikernas prioriteringar och stimulera till en bred diskussion<br />
om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd.<br />
Det kan också vara ett verktyg för att mäta i vilken utsträckning<br />
<strong>kommun</strong>ens mål har uppnåtts.<br />
Den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål; att<br />
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika<br />
villkor hos hela befolkningen, är även målet för folkhälsoarbetet<br />
på <strong>kommun</strong>nivå.<br />
Den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål 1<br />
Den nationella folkhälsopolitikens målområden, bestämningsfaktorer<br />
och indikatorer ger vetenskapligt underlag och skapar<br />
en ram för <strong>Lysekils</strong> lokala välfärdsredovisning. De första sex<br />
målområdena handlar om förhållanden i samhället och omgivningen<br />
som i första hand påverkas genom opinionsbildning och<br />
politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor<br />
som individen själv kan påverka men där den sociala miljön ofta<br />
spelar en mycket stor roll.<br />
NATIONELLA MÅLOMRÅDEN<br />
[1] Delaktighet och infl ytande i samhället<br />
[2] Ekonomiska och sociala förutsättningar<br />
[3] Barns och ungas uppväxtvillkor<br />
[4] Hälsa i arbetslivet<br />
[5] Miljöer och produkter<br />
[6] Hälsofrämjande hälso- och sjukvård<br />
[7] Skydd mot smittspridning<br />
[8] Sexualitet och reproduktiv hälsa<br />
[9] Fysisk aktivitet<br />
[10] Matvanor och livsmedel<br />
[11] Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel<br />
Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos hela befolkningen, är även målet<br />
för folkhälsoarbetet på <strong>kommun</strong>nivå.
2008 års välfärdsbokslut publiceras i april<br />
Den välfärdsredovisning som presenteras i årsredovisningen<br />
följer upp några av de områden som<br />
särskilt stått i fokus under 2008. Barn och unga<br />
har varit en prioriterad målgrupp under året<br />
varför de fl esta indikatorerna också speglar<br />
barn och ungas livsvillkor.<br />
Folkhälsorådet har prioriterat följande områden:<br />
» Trygga och goda uppväxtvillkor<br />
» En ökad hälsa i vuxenlivet/arbetslivet<br />
» Förebyggande och hälsofrämjande insatser<br />
på äldre dagar<br />
» Ökad fysisk aktivitet<br />
» En trygg och hälsosam miljö<br />
Befolkning<br />
Befolkningen i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> ökade under 2008 med<br />
26 invånare från 14 633 till 14 659 personer. Under året föddes<br />
135 barn jämfört med 130 barn 2007. 195 personer avled vilket<br />
innebär ett födelseunderskott på 60 personer. Födelseunderskottet<br />
kompenserades av ett positivt fl yttnetto. Under 2008<br />
fl yttade 746 personer till Lysekil och 661 personer fl yttade från<br />
Lysekil. Det ger ett positivt fl yttnetto på 85 personer.<br />
Befolkningsutvecklingen i Lysekil har, i motsats till regionen,<br />
varit negativ och antalet invånare har sedan 1998 minskat med<br />
tre procent. Den största minskningen är inom barn- och ungdomsgruppen<br />
(-13%) medan antal personer över 65 år har ökat.<br />
Detta visar att <strong>kommun</strong>ens befolkning tenderar att bli äldre.<br />
ÅLDERSFÖRDELNING 2008 [%]<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
Lysekil<br />
N Bohuslän<br />
VG-regionen<br />
0%<br />
0–6 år<br />
Källa: SCB<br />
7–18 år 19–25 år 26–64 år 65–79 år 80– år<br />
FÖRÄNDRING AV ANTAL INVÅNARE 2008 VS 1998 [%]<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
-5%<br />
-10%<br />
-15%<br />
Källa: SCB<br />
Lysekil N Bohuslän VG-regionen<br />
0–19 år 20–64 år 65– år TOTALT<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
Barn och ungdom<br />
Andelen barn och unga i åldersgruppen 0–18 år är lägre i<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> (20,4%) än i regionen (22,2%) men samma<br />
som övriga Norra Bohuslän (20,4%).<br />
Seniorer<br />
Allt fl er blir allt äldre, en utveckling som ser ut att fortsätta tack<br />
vare bättre levnadsförhållanden, sundare livsstil och en effektivare<br />
sjukvård. 7,1% (1 040 personer) av <strong>Lysekils</strong> befolkning är<br />
över 80 år. Andelen är högre än både Norra Bohusläns (6,8%)<br />
och regionens värde (5,3%). Även andelen äldre 65–79 år är<br />
högre i Lysekil än i regionen.<br />
Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och i åldersgruppen<br />
80+ fi nns det betydligt fl er kvinnor än män. Eftersom kvinnor<br />
oftare än män bor ensamma i hög ålder blir de i större utsträckning<br />
beroende av hjälp från anhöriga utanför hushållet eller från<br />
äldreomsorgen. Andelen äldre med utländsk bakgrund beräknas<br />
också öka.<br />
Utrikes födda, 2007<br />
Andelen utrikes födda i Lysekil är låg jämfört med regionen –<br />
knappt 8,5 procent av <strong>kommun</strong>ens invånare är födda utomlands.<br />
Av dem är hälften födda utanför EU27 2 och Norden.<br />
FÖDDA UTRIKES, 2007 [%]<br />
14%<br />
12%<br />
10%<br />
8%<br />
6%<br />
4%<br />
2%<br />
0%<br />
Källa: SCB<br />
Lysekil N Bohuslän VG-regionen<br />
Norden EU27, ej Norden Övriga världen<br />
TOTALT<br />
Medellivslängd<br />
Medellivslängden är det genomsnittliga antal år som en person<br />
förväntas leva om nuvarande mönster i dödlighet består 3 .<br />
Den förväntade medellivslängden för kvinnor i Lysekil har<br />
sjunkit något medan männens medellivslängd har ökat marginellt.<br />
Både kvinnor och män i Lysekil har dock en högre<br />
förväntad medellivslängd än övriga Norra Bohuslän och riket.<br />
MEDELLIVSLÄNGD 2002–2006 [ÅR]<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
83,0 81,9 82,6<br />
78,6 78,2 78,2<br />
0<br />
Kvinnor Män<br />
Källa: Statens Folkhälsoinstitut.<br />
Lysekil<br />
N Bohuslän<br />
Riket<br />
43
44<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
[Nationellt målområde 1]<br />
Delaktighet och infl ytande i samhället<br />
Delaktighet och infl ytande i samhället är en av de mest grundläggande<br />
förutsättningarna för folkhälsan. Brist på infl ytande<br />
och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett<br />
starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever<br />
att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen<br />
av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle<br />
tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att<br />
vara delaktiga och ha infl ytande. Rätten till delaktighet och<br />
infl ytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet,<br />
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder 4 .<br />
ANTAL MEDBORGARFÖRSLAG 2004–2008<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2004 2005 2006 2007 2008<br />
Källa: <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>, registraturen.<br />
Antalet medborgarförslag har ökat de senaste två åren vilket<br />
delvis kan förklaras med att det första året på mandatperioden<br />
med en ny majoritet ökar intresset för den <strong>kommun</strong>ala politiken.<br />
Jämställdhet<br />
Jämställda samhällen och samhällen med låga klyftor mellan<br />
människor har generellt sett en bättre utveckling och tillväxt.<br />
Skillnaderna i hälsa mellan kvinnor och män är stora, vilket<br />
man kan se så väl nationellt som regionalt och lokalt. Dessa<br />
skill nader kan inte enbart förklaras av biologiska faktorer utan<br />
sammanhänger även med sociala och kulturella skillnader.<br />
Även strukturella förhållanden i samhället medför att villkoren<br />
ser olika ut för kvinnor och män, t ex på arbetsplatsen, i familjelivet<br />
och i deltagande i sociala aktiviteter 4 .<br />
Föräldrar i Lysekil fördelar sina föräldradagar som Västra<br />
Götaland och riket i genomsnitt. Jämfört med övriga <strong>kommun</strong>er<br />
i Norra Bohuslän tar männen i Lysekil och Orust ut något fl er<br />
dagar. Trenden visar en ökning av männens uttag av föräldrapenning<br />
i Lysekil.<br />
Trenden i Lysekil följer övriga riket och visar en ökning av männens<br />
uttag av föräldrapenning.<br />
UTTAG AV FÖRÄLDRADAGAR [%]<br />
Källa: Försäkringskassan.<br />
Föreningssammankomster<br />
34 föreningar fi ck under 2008 aktivitetsstöd. Av dessa är 30<br />
idrottsföreningar. Denna statistik omfattar inte pensionärsföreningar,<br />
kulturföreningar eller andra intresseföreningar.<br />
Sedan 2005 har antalet föreningssammankomster sjunkit<br />
successivt. Om en <strong>kommun</strong> har lika många föreningssammankomster<br />
som invånare bedöms <strong>kommun</strong>en vara mycket föreningsaktiv.<br />
Nedgången av antalet föreningssammankomster kan<br />
tolkas som att färre unga i dag ägnar sig åt fysisk aktivitet och<br />
idrott jämfört med tidigare. Det är viktigt att slå vakt om<br />
föreningarnas möjligheter att utöva sina verksamheter, framför<br />
allt när det gäller tillgänglighet och ekonomiska förutsättningar.<br />
Föreningslivet bidrar till en ökad fysisk aktivitet bland befolkningen<br />
men ger också ett utökat socialt nätverk.<br />
FÖRENINGSSAMMANKOMSTER<br />
2008 2007 2006 2005 2004<br />
Idrottsföreningar 11 871 12 677 12 869 12 894 12 290<br />
Övriga föreningar 401 165 392 379 368<br />
Totalt antal<br />
sammankomster 12 272 12 842 13 261 13 273 12 658<br />
Källa: Bildningsförvaltningen. Fritid i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Att fundera över<br />
» Det fi nns skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Hur ser t ex möjligheten till en meningsfull fritid<br />
för funktionshindrade ut?<br />
» Hur arbetar <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> för att öka delaktighet och infl ytande i samhället?<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Kvinnor<br />
Män<br />
2001 2003 2005 2007
[Nationellt målområde 2]<br />
Ekonomiska och sociala förutsättningar<br />
Ekonomiska och sociala förutsättningar är en av de mest<br />
grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det fi nns<br />
tydliga samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle<br />
präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor,<br />
jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social<br />
otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder<br />
till ökad ojämlikhet i hälsa 4 .<br />
Utbildning<br />
Utbildning är en skyddsfaktor för en positiv hälsoutveckling.<br />
Utbildningsnivå, täthet i det sociala nätverket och en aktiv fritid<br />
samvarierar ofta.<br />
Utbildningsnivån i Lysekil är lägre än riket både för kvinnor<br />
och män. Kvinnor i Lysekil utbildar sig i högre grad än män<br />
vilket stämmer överens med riket. I grann<strong>kommun</strong>erna (Norra<br />
Bohuslän) har utbildningsnivån ökat mellan 2006–2007 medan<br />
den stagnerat i Lysekil. Lysekil har i dag en något högre andel<br />
med eftergymnasial utbildning än övriga Norra Bohuslän även<br />
om skillnaderna minskat.<br />
EFTERGYMNASIAL UTBILDNING – ANDEL AV BEFOLKNINGEN I<br />
ÅLDERN 25–64 ÅR MELLAN 2005–2007 [%]<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
Källa: SCB<br />
Lysekil Riket ♀<br />
♂<br />
♀<br />
♂<br />
2005 2006 2007<br />
Inkomst<br />
Låginkomstgränsen är den sammanräknade inkomst under<br />
vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Höginkomstgränsen<br />
defi nieras som den sammanräknade inkomst över<br />
vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Det är en<br />
betydligt större andel män än kvinnor som har höga inkomster i<br />
Lysekil. Det är dock färre män och kvinnor i Lysekil med låga<br />
inkomster jämfört med regionen och riket.<br />
Unga personer som har fl yttat hemifrån har generellt sett en<br />
sämre ekonomi än andra grupper. Dessutom har unga kvinnor<br />
fl er ekonomiska svårigheter än unga män. Även unga vuxna<br />
som är födda utomlands är en grupp som ofta har det sämre<br />
ekonomiskt än andra 5 .<br />
Att fundera över<br />
HÖG/LÅGINKOMSTTAGARE 2005 [%]<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
Källa: Statens folkhälsoinstitut.<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
Lysekil N Bohuslän<br />
Riket<br />
Män Kvinnor Män Kvinnor<br />
Höga inkomster Låga inkomster<br />
Arbetslöshet<br />
Arbete är en viktig förutsättning för hälsan inte minst för att du<br />
får en ekonomiskt större trygghet. Bland de långa sjukfallen,<br />
60 dagar och längre, var år 2007 andelen arbetslösa 26%<br />
(jmfr. Kommunanställda 29%, privatanställda 32%) 6 .<br />
Arbetslösheten i Lysekil har under de senaste åren legat lägre<br />
än riket och så var fallet även under 2008. Under slutet av 2008<br />
ökar arbetslösheten något vilket kan förklaras av att lågkonjunkturen<br />
börjar sätta spår. Detta märks tydligare i åldersgruppen<br />
18–24 år.<br />
ARBETSLÖSA OCH PERSONER I KONJUNKTUR-<br />
BEROENDE PROGRAM UNDER 2008 [16–64 ÅR]<br />
4%<br />
3%<br />
2%<br />
1%<br />
0%<br />
Lysekil Riket<br />
Arbetslösa<br />
Arbetslösa i program<br />
Jan Feb Mars April Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec<br />
Källa: Arbetsmarknadsverket.<br />
ARBETSLÖSA UNGDOMAR OCH UNGDOMAR I<br />
KONJUNKTURBEROENDE PROGRAM UNDER 2008 [18–24 ÅR]<br />
8%<br />
7%<br />
6%<br />
5%<br />
4%<br />
3%<br />
2%<br />
Lysekil Riket<br />
Arbetslösa ungdomar<br />
1%<br />
0%<br />
Jan Feb Mars April Maj<br />
Arbetslösa ungdomar i program<br />
Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec<br />
Källa: Arbetsmarknadsverket.<br />
» Hur kan vi stärka förutsättningarna för dem som blir drabbade av lågkonjunkturen i vår <strong>kommun</strong>?<br />
45
46<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
[Nationellt målområde 3]<br />
Barn och ungas uppväxtvillkor<br />
Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan<br />
under hela livet. Genom insatser som påverkar familjeförhållanden<br />
och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa<br />
främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Föräldrastöd<br />
är en prioriterad fråga både nationellt, regionalt och lokalt.<br />
Genom att ge föräldrar stöd under föräldraskapet kan barns<br />
fysiska och psykiska hälsa främjas 4 .<br />
Hälsotillstånd<br />
Det är färre fl ickor som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd<br />
som mycket bra<br />
ALLMÄNTILLSTÅND HOS ELEVER<br />
I ÅK 7–9 SAMT GYMNASIET [%]<br />
Mycket bra Ganska bra Någorlunda<br />
Ganska dåligt Mycket dåligt<br />
Alla åk 7–9<br />
Flickor åk 7<br />
Pojkar åk 7<br />
Alla Åk 1–3 Gymnasiet<br />
Flickor Åk 1–3 Gymnasiet<br />
Pojkar Åk 1–3 Gymnasiet<br />
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%<br />
Källa: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Lysekil.<br />
Skolförhållanden<br />
Skolsituationen är betydelsefull för elevernas välbefi nnande.<br />
Relationen till lärare, skolpersonal och kamrater är särskilt<br />
viktiga. Enligt LUPP-undersökningen 7 som genomfördes 2007<br />
vet vi att omkring 1–2 i varje klass upplever att de utsatts för<br />
mobbning.<br />
Andelen behöriga till gymnasiet minskar…<br />
Att fundera över<br />
TRIVSEL I SKOLAN [BRA ELLER MYCKET BRA]<br />
2008 2005 2003<br />
Flickor åk 9 67% 82% 66%<br />
Pojkar åk 9 73% 75% 75%<br />
Flickor åk 2 gymnasium 82% i.u. 81%<br />
Pojkar åk 2 gymnasium 79% i.u. 88%<br />
Källa: Drogvaneundersökning 2007.<br />
Motivation och intresse för skolan varierar över åren. Skoltrivseln<br />
ökar dock på gymnasiet vilket kan tolkas som att man<br />
valt inriktning och i större utsträckning läser det man är intresserad<br />
av. Det fi nns en svag trend att fl ickor under högstadieåren<br />
trivs något sämre med livet i stort vilket man kan se till exempel<br />
på att det under samtliga år i årskurs nio var fl er fl ickor än<br />
pojkar som skolkade. Under gymnasietiden är resultaten<br />
omvända, det är fl er pojkar än fl ickor som skolkar.<br />
ELEVER I ÅK 9 SOM ÄR BEHÖRIGA TILL GYMNASIET [%]<br />
100%<br />
95%<br />
90%<br />
85%<br />
80%<br />
Källa: Skolverket.<br />
Lysekil Riket<br />
2003 2004 2005 2006 2007 2008<br />
Gymnasiebehörighet innebär lägst betyget godkänt i de tre<br />
basämnena svenska, engelska och matematik. 2008 har andelen<br />
behöriga till gymnasiet minskat, på riksnivå och i samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er i Norra Bohuslän. Lysekil, som tidigare legat i topp,<br />
har för första gången på många år färre behöriga elever till<br />
gymnasieskolan än riket.<br />
»Gymnasiebehörighet innebär lägst betyget godkänt i de tre basämnena svenska, engelska och matematik.<br />
2008 har andelen behöriga till gymnasiet minskat, på riksnivå och i samtliga <strong>kommun</strong>er i norra Bohuslän.<br />
Lysekil, som tidigare legat i topp, har för första gången på många år färre behöriga elever till gymnasie -<br />
s kolan än riket.«<br />
» Det fi nns skillnader i hälsa mellan kön vilket syns redan i skolåren. Vilka faktorer styr dessa skillnader och<br />
hur kan vi arbeta för att utjämna skillnaderna?
[Nationellt målområde 4]<br />
Hälsa i arbetslivet<br />
Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte<br />
bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i<br />
ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är<br />
även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten<br />
för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras<br />
mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra<br />
under ett helt arbetsliv 4 .<br />
Ohälsotalet<br />
Ohälsotalet går sakta nedåt och är 2008 lägre än på fl era år. Det<br />
är främst kvinnors ohälsotal som gått ner men även männens är<br />
2008 lägre än tidigare år. <strong>Lysekils</strong> ohälsotal är dock fortfarande<br />
höga.<br />
OHÄLSOTAL [%]<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
2004 2005 2006 2007 2008<br />
Källa: Försäkringskassan.<br />
Lysekil (Samtliga)<br />
Riket (Samtliga<br />
Lysekil (Kvinnor)<br />
Lysekil (Män)<br />
Sjuk och aktivitetsersättningarna har minskat sedan 2007<br />
både när det gäller de ej tidsbegränsade och de tidsbegränsade.<br />
Lysekil har en hög andel ej tidsbegränsade sjuk och aktivitetsersättningar<br />
(tidigare förtidspension/sjukpension).<br />
Den nya politiken med stramare regler kring sjukförsäkring<br />
kan naturligtvis vara en bidragande orsak till att ohälsotalen nu<br />
sjunker.<br />
ANTAL PERSONER MED SJUK- OCH AKTIVETSERSÄTTNING<br />
I LYSEKIL (FÖRUT KALLAT FÖRTIDSPENSION/SJUKBIDRAG)<br />
1200<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
Källa: Försäkringskassan.<br />
Ej tidsbegränsade<br />
Tidsbegränsade<br />
2004 2005 2006 2007 2008<br />
Att fundera över<br />
» Bland de långa sjukfallen, 60 dagar och längre,<br />
var år 2007 andelen arbetslösa 26% (jmfr. <strong>kommun</strong>anställda<br />
29%, privatanställda 32%).<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
Minskade sjuk och aktivitetsersättningar<br />
Den nya politiken med stramare regler kring<br />
sjukförsäkring kan naturligtvis vara en bidragande<br />
orsak till att ohälsotalen nu sjunker.<br />
[Nationellt målområde 5] Miljöer och produkter<br />
Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar<br />
vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det<br />
handlar om så väl utomhusmiljöer och produkter som inomhus-<br />
och närmiljö (buller) men även säkra miljöer och produkter ur<br />
ett skadeperspektiv inkluderas i detta målområde 4 .<br />
Höftledsfrakturer<br />
Personskador utgör ett av de största hälsoproblemen bland<br />
äldre människor i Sverige. Idag omkommer drygt 1 800 äldre<br />
människor och cirka 50 000 vårdas på sjukhus per år till följd av<br />
olycksfall. Det naturliga åldrandet medför vissa förändringar av<br />
såväl fysiska som psykiska funktioner. Detta tillsammans med<br />
en försämring av hörsel och syn samt andra sjukdomstillstånd<br />
medför en nedsättning av den fysiska prestationsförmågan och<br />
ökar risken för skador. Förändringar i skelettet (benskörhet eller<br />
osteoporos) bidrar i stor utsträckning till att skadorna blir<br />
allvarligare med ökad ålder 8 .<br />
Antalet patienter med diagnos höftfraktur tycks ha ökat något<br />
mellan 2007 och 2008. 2007 var siffrorna dock låga. 2008<br />
inträffade 9 höftledsfrakturer bland äldre i <strong>kommun</strong>ala boenden<br />
(jmf. 6 st. 2007).<br />
ANTAL PERSONER I LYSEKIL MED<br />
DIAGNOS HÖFTLEDSFRAKTUR<br />
60<br />
55<br />
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
Källa: VG-region.<br />
2005 2006 2007 2008<br />
Att fundera över<br />
» Är Lysekil tillgänglighetsanpassat på ett<br />
tillfredställande sätt?<br />
» Är <strong>Lysekils</strong> skolvägar säkra och trygga?<br />
47
48<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
[Nationellt målområde 8]<br />
Sexualitet och reproduktiv hälsa<br />
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för<br />
individens upplevelse av hälsa och välbefi nnande och samhället<br />
måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning,<br />
familjeplanering och mödrahälsovård.<br />
Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella<br />
och informella strukturer och jämställdhetsfrågor måste<br />
vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för trygg och säker<br />
sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Människor med<br />
funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som<br />
kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Detsamma<br />
gäller även för människor med annan etnisk bakgrund 4 .<br />
Medelålder vid första barnets födelse<br />
Kvinnor i Lysekil är i dag i genomsnitt 28 år när de föder sitt<br />
första barn. Riket och regionen ligger något högre. För <strong>kommun</strong>er<br />
i samma storlek som Lysekil är medelåldern något lägre.<br />
Sedan 1989 har medelåldern för första barnets födelse stigit<br />
med ungefär tre år. Fertiliteten sjunker med stigande ålder och<br />
det fi nns en viss risk att de som väntar allt för länge med att<br />
skaffa barn kan få svårigheter med att bli gravida.<br />
Klamydia<br />
Klamydian har ökat markant i Lysekil de senaste åren vilket är<br />
ett tecken på att allt för många har oskyddat sex. År 2005<br />
testades 28 positivt för klamydia och mellan 2005 och 2006<br />
skedde en kraftig ökning. Antal tagna prover har varit ungefär<br />
detsamma under samtliga år trots att uppgifter saknas för 2006<br />
och 2007. Det innebär en risk för framtida fertilitet om man<br />
får klamydia som kvinna varför det är mycket angeläget att<br />
problemet uppmärksammas. I Lysekil samarbetar ungdomsmottagningen<br />
med skolorna för att nå ut till eleverna med<br />
information om sex och samlevnad. Skolorna arbetar också<br />
i sin samlevnadsundervisning/livskunskap frågorna. Det krävs<br />
dock ett större fokus på sex och samlevnadsfrågor.<br />
ANTAL POSITIVA KLAMYDIAPROVER 2005–2008 [%]<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
n=i.u. n=i.u. n=490 n=483<br />
2005 2006 2007 2008<br />
Källa: Ungdomsmottagningen i Lysekil.<br />
Att fundera över<br />
» Enligt studier av unga vuxnas hälsa saknar unga<br />
människor i dag dialog med vuxenvärlden.<br />
» HIV och andra könssjukdomar ökar nationellt.<br />
[Nationellt målområde 9 och 10]<br />
Fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel<br />
Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling.<br />
Det nationella målet för de samlade insatserna inom detta<br />
område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar<br />
för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska<br />
främst ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk<br />
aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet, mer fysisk<br />
aktivitet under fritiden och att äldre, långtidssjukskrivna och<br />
funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion. I dag<br />
rekommenderas minst 30 minuters måttligt intensiv fysisk<br />
aktivitet dagligen för allmän hälsa och välbefi nnande 4 .<br />
I barndomen grundläggs de levnadsvanor du troligtvis<br />
kommer att behålla i livet. Regelbunden fysisk aktivitet och<br />
goda matvanor är viktigt för att bibehålla en god hälsa. Det ger<br />
också bättre förutsättningar att orka med skola och läxor. Vi är<br />
generellt mer stillasittande i dag vilket också speglar sig i våra<br />
barns vanor. Tv och datorer lockar till mer stillasittande för<br />
såväl vuxna som barn. Därför är det särskilt viktigt att måna om<br />
goda förutsättningar för fysisk aktivitet och bra matvanor men<br />
också ge föräldrar stöd och medvetenhet om vikten av goda<br />
levnadsvanor.<br />
ÖVERVIKT HOS BARNEN I TIOÅRSÅLDERN [%]<br />
30%<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
Totalt<br />
Övervikt<br />
Fetma<br />
06/07 07/08<br />
Källa: Skolhälsovården i Lysekil.<br />
BMI (Body mass index) är det sätt som allmänt används för<br />
att räkna fram kroppsvikt i förhållande till längd och på så sätt<br />
kunna avgöra om man har övervikt eller undervikt. Som<br />
övervikt för barn som är tio år räknas BMI över 19,86 för fl ickor<br />
och 19,84 för pojkar, fetma över BMI 24,11 för fl ickor och<br />
24,00 för pojkar. Det kan förekomma individuella variationer till<br />
exempel när barnet har en tidig fysisk utveckling, men måttet<br />
anses ändå relativt tillförlitligt. Övervikt hos barn i tioårsåldern<br />
är på riksnivå mellan 20–25%. I Lysekil var andelen barn med<br />
övervikt och eller fetma 19,8% under föregående läsår vilket är<br />
lägre än riksgenomsnitt. Året dessförinnan var andelen nästan<br />
30% vilket är avsevärt högre än riksnivån. Statistiken varierar<br />
således kraftigt de två senaste åren. Skolhälsovården arbetar<br />
bland annat genom sina hälsosamtal för att stötta barn och<br />
föräldrar där behov fi nns men det är ändå viktigt att samhället<br />
till exempel genom skola, föreningsliv och föräldrastödsinsatser<br />
arbetar aktivt för att minska andelen övervikt och fetma bland<br />
barn.
KARIESFRIA BEHANDLADE BARN<br />
OCH UNGDOMAR UNDER 2007 [%]<br />
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Källa: VG-region.<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
Regelbunden fysisk aktivitet och goda matvanor är viktigt för att bibehålla en god hälsa. Det ger också bättre förutsättningar att orka med<br />
skola och läxor. Vi är generellt mer stillasittande i dag vilket också speglar sig i våra barns vanor. Tv och datorer lockar till mer stillasittande<br />
för såväl vuxna som barn. Därför är det särskilt viktigt att måna om goda förutsättningar för fysisk aktivitet och bra matvanor men också ge<br />
föräldrar stöd och medvetenhet om vikten av goda levnadsvanor.<br />
Uppnått målen i idrott och hälsa åk 9<br />
Målen för ämnet idrott och hälsa handlar primärt om att utveckla<br />
sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utveckla en positiv<br />
självbild. Ämnet skall vidare ge kunskap om vad som främjar<br />
hälsan och stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden<br />
fysisk aktivitet och att ta ansvar för den egna hälsan 9 .<br />
Det är fl er pojkar än fl ickor som uppnår målen i idrott och<br />
hälsa vilket också stämmer väl med hur det ser ut i riket. Andelen<br />
elever som uppnått målen i Lysekil skiljer sig inte nämnvärt med<br />
riket över år. Möjligtvis kan skönjas att elever i Lysekil över en<br />
treårsperiod uppnår målen i högre grad än elever i riket.<br />
Det är också viktigt att se sambanden mellan utbudet av<br />
föreningsliv för alla och olika fysiska förutsättningar i samhället<br />
för fysisk aktivitet. Omkring hälften av våra ungdomar i Lysekil<br />
(åk 7 – åk 3 gymnasiet) uppgav att de var aktiva i en idrottsförening<br />
7 . Därmed är det viktigt att resterande hälft får förutsättningar<br />
för fysisk aktivitet till exempel genom idrottslektioner.<br />
GODKÄNT I IDROTT OCH HÄLSA [%]<br />
2008 2007<br />
Riket 92,9 92,8<br />
Strömstad 88,8 96,2<br />
Tanum 94,2 94,8<br />
Munkedal 94,5 95,5<br />
Sotenäs 96,7 100<br />
Lysekil 91,6 94,5<br />
Källa: Skolverket.<br />
Skollunch<br />
I Benchmarkingsuppdraget för V8 <strong>kommun</strong>erna (där ingår även<br />
Orust, Dals Ed och Färgelanda) görs sedan 2006 en enkätundersökning<br />
bland eleverna i årskurs 9. En av frågorna är om man<br />
äter lunch i skolan. Svarsalternativen är på en skala i fyra steg.<br />
En etta har tolkats som att man aldrig äter och en fyra som att<br />
man äter varje dag. I Lysekil har andelen som äter skollunch<br />
ökat mycket under de senaste tre åren.<br />
Kariesförekomst<br />
Barn och unga i Lysekil har en generellt sett bättre tandhälsa än<br />
genomsnittet för Norra Bohuslän och regionen. Detta är tydligast<br />
i åldersgrupperna 3, 6 och 16 år där andelen kariesfria barn är<br />
högre än både Norra Bohuslän och regionens genomsnitt.<br />
Lysekil N Bohuslän VG-regionen<br />
3 år 6 år 12 år 16 år 19 år 3–19 år<br />
Att fundera över<br />
» Hur kan Lysekil stärka förutsättningarna för fysisk aktivitet för barn och unga, för vuxna och för äldre?<br />
49
50<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
Välfärdssammanfattning 2008<br />
» Den förväntade medellivslängden i Lysekil var högre än<br />
övriga norra Bohuslän och riket.<br />
» Den totala arbetslösheten (årsmedeltal) i Lysekil var lägre<br />
än i riket under 2008.<br />
» Ohälsotalet i Lysekil sjönk under 2008 och var lägre än på<br />
fl era år.<br />
» Männen i Lysekil ökade sin andel av uttagna föräldrapenningdagar.<br />
» Andelen brott var lägre i Lysekil än övriga regionen.<br />
» Andelen unga (åk 9) som åt lunch i skolan ökade.<br />
» Barn och unga i Lysekil hade generellt sett en god tandhälsa<br />
jämfört med övriga regionen.<br />
Att refl ektera över<br />
» Ohälsotalet var fortfarande mycket högt<br />
» Arbetslösheten bland unga 18–24 år var under 2008 högre<br />
än i riket.<br />
» I slutet på 2008 ökade arbetslösheten i Lysekil och var i<br />
december högre än i riket.<br />
» Andelen elever i åk 9 som var behöriga till gymnasiet<br />
minskade under 2008.<br />
» Antalet föreningssammankomster minskade under 2008.<br />
» Andelen elever som uppnått godkänt i idrott och hälsa<br />
minskade.<br />
» Antalet positiva klamydiaprover ökade från 41 till 66.<br />
Välkommen att ta del av hela välfärdsbokslutet på<br />
www.lysekil.se.<br />
Fotnoter<br />
1) Regeringens prop. 2007/08:110.<br />
2) Sedan 1 januari 2007 har EU 27 medlemsländer: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland,<br />
Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Luxemburg, Litauen, Malta, Nederländerna,<br />
Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland,<br />
Ungern och Österrike.<br />
3) Statens folkhälsoinstitut. Kommunala basfakta.<br />
Folkhälsorådets insatser 2008<br />
Folkhälsopolitiska rådets verksamhetsplan 2008 har<br />
betonat barn och ungas hälsa, det drogförebyggande<br />
arbetet samt äldres hälsa. Här presenteras i korthet några<br />
av de insatser som folkhälsorådet stöttat eller initierat till<br />
under 2008:<br />
» En stor satsning på livskunskap i skolan har gjorts.<br />
Gullmarsgymnasiet och Stångenässkolan har startat<br />
upp ämnet livskunskap i skolan.<br />
» Föräldrastödsarbete på Gullmarsskolan. ÖPP är ett<br />
föräldrastödsprogram som bl a syftar till att skjuta upp<br />
alkohol debuten.<br />
» Föreläsningar om föräldraskap har genomförts i samverkan<br />
med Svenska kyrkan.<br />
» Utbildning i DISA-metoden har genomförts i samverkan<br />
med övriga <strong>kommun</strong>er i Norra Bohuslän. DISA-metoden<br />
är en evidensbaserad metod som syftar till att stärka unga<br />
fl ickor och motverka depression.<br />
» Seniormässa i Brastad har genomförts i samverkan med<br />
lokala pensionärs- och frivilligorganisationer.<br />
» Ett kvinnofridsnätverk startades upp. Nätverkets syfte är<br />
att utveckla det lokala arbetet med kvinnofrid så att utsatta<br />
kvinnor skall kunna få hjälp.<br />
» Stöttat <strong>kommun</strong>ens nyuppstartade frivilligarbete i Lysekil.<br />
» Genomfört ett rådslag med inbjudna från skola, socialtjänst,<br />
primärvård, föreningsliv m fl . Rådslaget är grunden i det<br />
drogpolitiska program som upprättats.<br />
4) Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsans målområden.<br />
5) Folkhälsopolitisk rapport 2005.<br />
6) Försäkringskassans sjukfallskartläggning 2007<br />
7) Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Lysekil 2007.<br />
8) Räddningsverket.<br />
9) Skolverket.
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
VÄLFÄRDSREDOVISNING<br />
Nämndsredovisning<br />
52 » Kommungemensam verksamhet<br />
54 » Utvecklingsenheten<br />
56 » Räddningstjänsten<br />
58 » Hamnen<br />
60 » Fastighetsenheten<br />
62 » Miljö- och byggnadsnämnden<br />
64 » Bildningsnämnden<br />
69 » <strong>Lysekils</strong> och Sotenäs gymnasienämnd<br />
74 » Vuxenutbildningsnämnden<br />
76 » Socialnämnden<br />
51
52<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Ordförande: Roland Karlsson (FP)<br />
1:e vice ordförande: Mats Karlsson (M)<br />
2:e vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (S)<br />
t o m juni. Jan-Olof Johansson (S) fr o m december<br />
Kommungemensam verksamhet<br />
– Kommunstyrelsen m fl<br />
Kommunledningsorganisation har under året fortsatt arbetet med omstrukturering och effektivisering<br />
av <strong>kommun</strong>ens verksamheter och organisation med bl a utredning inför beslut om<br />
bolagisering av handelshamnsverksamheten. Arbete med att vidareutveckla <strong>kommun</strong>ens måloch<br />
kvalitetsarbete har pågått under året. Som ett led i att fördjupa dialogen med och öka<br />
servicen till <strong>kommun</strong>invånarna har lokala informationsmöten ordnats i de olika <strong>kommun</strong> delarna<br />
samt förberedelse gjorts för införande av ett medborgarkontor med en serviceenhet i stadshuset.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Under <strong>kommun</strong>gemensam verksamhet redovisas de politiska<br />
organen <strong>kommun</strong>fullmäktige, <strong>kommun</strong>styrelse, valnämnd,<br />
valberedning, överförmynderi och revision. Under denna rubrik<br />
redovisas också <strong>kommun</strong>styrelsens förvaltningsorganisation<br />
med dess olika enheter. Vidare redovisas inom området kostnader<br />
för bl a näringslivsutveckling och kollektivtrafi k.<br />
Årets resultat<br />
Nettokostnaderna för 2008 uppgick till 39,3 mnkr. Totalt<br />
redo visar de olika verksamheterna inom gemensam <strong>kommun</strong>administration<br />
ett nettounderskott mot budget om 0,7 mnkr.<br />
Större underskott redovisas inom kollektivtrafi k/Västtrafi k<br />
med 1,5 mnkr.<br />
EKONOMISKT RESULTAT*<br />
Tkr 2008<br />
Verksamhetens intäkter 19 555<br />
Verksamhetens kostnader -57 411<br />
Kapitalkostnader -1 402<br />
Verksamhetens nettokostnad -39 258<br />
Budgetanslag netto 38 678<br />
Budgetavvikelse -580<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 6,0<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR*<br />
Tkr 2008<br />
Nettoinvesteringar 2 020<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde 3 747<br />
Årets viktiga händelser<br />
En väsentlig del av <strong>kommun</strong>styrelsens och <strong>kommun</strong>ledningens<br />
arbete har varit inriktat på att utveckla <strong>kommun</strong>en i enlighet<br />
med Vision 2015. En viktig del i detta har varit arbetet med att<br />
ta fram detaljplaner för boende och verksamheter för att på detta<br />
sätt stärka <strong>kommun</strong>ens utveckling. Åtgärder och planer för att<br />
förbättra och stärka kontakterna med näringslivet har också<br />
vidtagits.<br />
Arbetet med att omstrukturera och renodla <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamheter har varit omfattande. Under hösten togs beslut om<br />
att överföra handelshamnsverksamheten till ett nybildat bolag,<br />
<strong>Lysekils</strong> Hamn AB, där verksamheten samordnats med verksamheten<br />
i <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB. <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB har under<br />
året köpt samtliga aktier i <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB. Samtidigt<br />
bildades ett infrastrukturbolag, Kolholmarna AB, med uppgift<br />
att äga kajer och magasin samt ansvara för infrastrukturella<br />
frågor i <strong>Lysekils</strong> handelshamn och angränsande områden.<br />
Under hösten togs beslut om att överföra handelshamnsverksamheten<br />
till ett nybildat bolag där verksamheten samordnats med<br />
verksamheten i <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB. Samtidigt bildades ett infrastrukturbolag<br />
med uppgift att äga kajer och magasin samt ansvara för<br />
infrastrukturella frågor i och kring <strong>Lysekils</strong> handelshamn.
Av större utredningar kan nämnas en översyn av drift och<br />
skötsel av <strong>kommun</strong>ens städ- och fastighetsförvaltning pågått<br />
med inriktning att genomföra en bolagisering av <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhetsfastigheter. Vissa återstående utredningstekniska<br />
delar återstår innan ett slutligt beslut i ärendet kan tas.<br />
Lokala dialogmöten har anordnats i Lysekil, Brastad och<br />
Grundsund som ett led i att uppfylla intentionerna i <strong>kommun</strong>ens<br />
informations- och <strong>kommun</strong>ikationsplan. Under hösten anordnades<br />
”Öppet hus” i det ombyggda stadshuset.<br />
För att kunna ge en bättre extern och intern service har<br />
<strong>kommun</strong>ens olika serviceenheter varit föremål för översyn. Som<br />
en följd av detta har förvaltningarnas registratorsfunktioner samt<br />
<strong>kommun</strong>ens IT-personal samordnats i en <strong>kommun</strong>gemensam<br />
servicefunktion. Samordningen är ett led i tillskapandet av en<br />
central servicefunktion inkluderande växel, IT, post/intendentur,<br />
registreringsfunktion, faktura/kravverksamhet, kassa/redovisnings-<br />
samt löneadministration.<br />
Vid ombyggnationen av stadshuset har lokalerna anpassats<br />
med inriktning att på sikt tillskapa ett medborgarkontor där<br />
<strong>kommun</strong>invånarna skall kunna få hjälp med information<br />
och service rörande olika <strong>kommun</strong>ala frågor och tjänster.<br />
Beslut har tagits om ett nytt personalpolitiskt program.<br />
I enlighet med programmet har följande områden prioriterats<br />
under året – friskvård, kompetensutveckling, ledarskapsfrågor,<br />
introduktionsutbildning samt generationsväxling.<br />
Samarbetet med <strong>kommun</strong>erna Munkedal, Sotenäs, Strömstad<br />
och Tanum i Norra Bohuslän vidareutvecklas i olika konstellationer.<br />
Samarbetet gäller såväl näringslivsutveckling och utveckling<br />
av besöksnäringen som kustzons- och landsbygdsplanering<br />
i samarbete med länsstyrelsen. Härutöver utreds och prövas<br />
samarbete inom ytterligare ett antal verksamhetsområden.<br />
VERKSAMHETSKOSTNADER*<br />
2008<br />
Kollektivtrafi k<br />
Nettokostnad -13 470<br />
Budgetanslag netto 11 978<br />
Budgetavvikelse -1 492<br />
Revision<br />
Nettokostnad -584<br />
Budgetanslag netto 625<br />
Budgetavvikelse 41<br />
Överförmyndare<br />
Nettokostnad -1 193<br />
Budgetanslag netto 993<br />
Budgetavvikelse -200<br />
Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige<br />
Nettokostnad -1 966<br />
Budgetanslag netto 2 256<br />
Budgetavvikelse 291<br />
Kommunledningskontoren och serviceenhet<br />
Nettokostnad -15 484<br />
Budgetanslag netto 15 460<br />
Budgetavvikelse -24<br />
I lågkonjunkturens spår…<br />
PERSONAL*<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
»Arbetet inom näringslivsverksamheten måste<br />
inriktas mot att skapa bra förutsättningar för<br />
företagande och etableringar för att på detta<br />
sätt kunna åstadkomma fl er arbetstillfällen.«<br />
Åren som kommer<br />
Den pågående djupa lågkonjunkturen med vikande skatteintäkter<br />
kommer att sätta sin prägel på de kommande åren.<br />
Utmaningen att få balans i <strong>kommun</strong>ens ekonomi och att använda<br />
givna resurser så effektivt som möjligt kommer att ha högsta<br />
prioritet. En utveckling av <strong>kommun</strong>ens mål- och kvalitetsarbete<br />
samt en fördjupad dialog och samverkan mellan <strong>kommun</strong>ens<br />
olika förvaltningar och bolag är delar i detta arbete. Samarbetsmöjligheter<br />
med våra grann<strong>kommun</strong>er skall också prövas.<br />
I lågkonjunkturens spår kan man befara en ökad arbetslöshet.<br />
Arbetet inom näringslivsverksamheten måste därför inriktas mot<br />
att skapa bra förutsättningar för företagande och etableringar för<br />
att på detta sätt kunna åstadkomma fl er arbetstillfällen. Fortsatta<br />
åtgärder för att stärka <strong>kommun</strong>ens attraktionskraft som samhälle<br />
att leva och verka i skall genomföras. Den fysiska planeringen<br />
med framtagande av attraktiva bostadsområden samt marknadsföring<br />
av bostads- och industriområden är viktiga komponenter i<br />
detta arbete. Profi leringen av Lysekil som marint centrum skall<br />
fortsätta.<br />
Arbetet med att uppnå en förbättrad hälsa för <strong>kommun</strong>ens<br />
personal kommer fortsatt att vara av stor vikt. Ledarutveckling<br />
och arbetsmiljöfrågor är viktiga komponenter i detta arbete.<br />
Generationsfrågan med kommande pensionsavgångar och<br />
åtföljande behov av att rekrytera personal kommer att innebära<br />
ökade arbetsinsatser. För att kunna behålla och rekrytera<br />
personal med rätt kompetens och erfarenhet måste <strong>kommun</strong>en i<br />
ökad utsträckning erbjuda kompetensutveckling och möjligheter<br />
att påverka det egna arbetet samt arbetstidens omfattning och<br />
förläggning. Det personalpolitiska programmet med årliga<br />
prioriteringar kommer att vara ett stöd i detta arbete.<br />
2008<br />
Antal anställda 50<br />
varav män 18<br />
varav kvinnor 32<br />
Personalkostnad, tkr 23 563<br />
Personalkostnad i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad 40,1<br />
*Jämförbara data för åren 2006 och 2007 ej angivna p g a att omstruktureringar snedvrider jämförel-<br />
53
54<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Ordförande: Roland Karlsson (FP)<br />
1:e vice ordförande: Mats Karlsson (M)<br />
2:e vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (S)<br />
t o m juni. Jan-Olof Johansson (S) fr o m december<br />
Förvaltningschef: Olof Österberg<br />
Utvecklingsenheten<br />
Utvecklingsenheten är nyinrättad fr o m 2008. Till enheten har överförts och samordnats<br />
näringslivs-, exploaterings- och folkhälsofrågorna samt inrättats en beställarfunktion för tekniska<br />
verksamheter för gata, park- och naturvård. Prioriterade mål under året har varit att förbättra<br />
näringslivsklimatet samt tillskapa fl er områden för industrietableringar och bostadsbebyggelse.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
I enheten ingår funktioner för näringslivs-, exploaterings- och<br />
folkhälsofrågor samt beställarfunktion för tekniska verksam heter<br />
för gata, park- och naturvård, inkluderande ansvar för offent lig<br />
belysning, parkeringsfrågor samt bidrag till enskilda vägar.<br />
Inrättandet av enheten motiverades av <strong>kommun</strong>ens ambition<br />
att prioritera näringslivsfrågor som ett led i att förverkliga<br />
Vision 2015 – att <strong>kommun</strong>en skall vara ett levande samhälle året<br />
runt. Till enheten överfördes ansvaret för exploateringsverksamheten<br />
samt den tekniska beställarfunktionen för <strong>kommun</strong>ens<br />
tekniska verksamheter i samband med att dessa bolagiserades.<br />
I samverkan med externa aktörer samordnar näringslivsfunktionen<br />
även olika projekt med delfi nansiering från EU.<br />
Årets resultat<br />
Enhetens totala nettokostnad uppgår till 27,5 mnkr innebärande<br />
en negativ budgetavvikelse om 2,0 mnkr. Resultatet beror till<br />
största delen på kostnader för juridiska konsultationer 0,5 mnkr,<br />
ökade informationsinsatser till näringslivet och medborgarna<br />
0,5 mnkr, databas för lokala trafi kföreskrifter 0,4 mnkr p g a<br />
tvingande lagstiftning samt lägre parkeringsintäkter än<br />
budge terat 0,3 mnkr.<br />
EKONOMISKT RESULTAT*<br />
Tkr 2008<br />
Verksamhetens intäkter 6 662<br />
Verksamhetens kostnader -27 582<br />
Kapitalkostnad -6 580<br />
Verksamhetens nettokostnad -27 500<br />
Budgetanslag netto 25 538<br />
Budgetavvikelse -1 962<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 4,2<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR*<br />
Tkr 2008<br />
Nettoinvesteringar 23 030<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde 96 047<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Målsättningar under året har varit att uppnå ett förbättrat<br />
näringslivsklimat samt ta fram och sälja mark för såväl bostadsbebyggelse<br />
som för industriändamål.<br />
Det kan konstateras att arbetet med att förbättra näringslivsinsatserna<br />
har gett resultat. Av Svenskt Näringslivs undersökning<br />
om näringslivsklimatet i <strong>kommun</strong>en framgår att <strong>kommun</strong>en<br />
förbättrat sina positioner inom samtliga mätområden.<br />
Inom exploateringsområdet har målet att ta fram ytterligare<br />
mark och tomter uppnåtts. Den globala fi nanskrisen och lågkonjunkturen<br />
har dock medfört att försäljningen av framtagna<br />
tomter för bostadsbebyggelse inte motsvarat målsättningen.<br />
Avseende folkhälsoarbetet indikerar välfärdsbokslutet att<br />
folkhälsoarbetet ger resultat. Bl a har ohälsotalet minskat. Mer<br />
detaljerad redovisning om resultatet från folkhälsoarbetet<br />
framgår i årsredovisningens avsnitt om Välfärdsredovisning.<br />
En omfattade arbete har bedrivits med att åstadkomma en ny<br />
strandpromenad i Norra Hamnen. Entreprenadarbeten har<br />
upphandlats och påbörjats för att byggnation av ny småbåtshamn,<br />
strandpromenaden, ny gata samt gång- och cykelväg.
Högsta prioritet…<br />
»Arbetet att ta fram ytterligare markområden<br />
för näringslivsetableringar och bostadsbyggande<br />
har fortsatt högsta prioritet.«<br />
Årets viktiga händelser<br />
Inom näringslivsområdet har många olika aktiviteter förekommit<br />
i form av företagsbesök, seminarier, informationsträffar,<br />
företagsriktade nyhetsbrev, workshops och andra arrangemang.<br />
Vissa av arrangemangen har genomförts i samarbete med<br />
Näringslivscentrum. Enheten har varit organisationer och privata<br />
företag behjälplig med att söka bidrag för specifi ka insatser.<br />
Enheten har också medverkat till att starta upp arbetet med en<br />
s k lokal utvecklingsplan (LUP) i Brastad. Många företagskontakter<br />
som sökt information har lotsats vidare såväl internt som<br />
externt. Bl a kan nämnas företaget Seabased AB som etablerat<br />
sig i södra hamnen för att påbörja produktion av kommersiella<br />
vågkraftverk. Vidare har en pilotanläggning för odling av torsk<br />
erhållit bidragsmedel och projektet kommer att realiseras under<br />
2009.<br />
Enheten har också varit involverad i ”Västerhavsveckan” – ett<br />
publikt arrangemang med utställningar och föreläsningar under<br />
sommaren med syfte att öka kunskapen om havet och dess<br />
möjligheter. Under året har arbetats med projektet ”Maritimt<br />
center Lysekil” som syftar till att skapa ett bättre samarbete<br />
mellan den marina forskningen, näringslivet och <strong>kommun</strong>en kring<br />
marina frågor för att profi lera Lysekil som en stad vid havet.<br />
Mark- och exploatering har tagit fram nio bostadstomter på<br />
Torvemyr vid Grundsund. Projektering av industritomter på<br />
Grönskult på Skaftö har påbörjades. De i stort sett sista tillgängliga<br />
industritomter i Lysekil har sålt vilket inneburit nya<br />
företagsetableringar.<br />
Ett omfattade arbete har bedrivits med att åstadkomma en<br />
ny strandpromenad i Norra Hamnen. Entreprenadarbeten har<br />
upphandlats och påbörjats för att byggnation av ny småbåtshamn,<br />
strandpromenaden, ny gata samt gång- och cykelväg. En<br />
del andra arbeten har genomförts i Norra Hamnen, som rivning<br />
av gamla fi skhallen samt färdigställande av badhus/badplats vid<br />
den nya småbåtsbryggan.<br />
Arbetet med <strong>kommun</strong>ens avfallsplan har fastställts av<br />
<strong>kommun</strong> fullmäktige. Därutöver har arbetet med <strong>kommun</strong>ens<br />
naturvårdsplan fortsatt med målsättning att denna skall antas av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige under 2009.<br />
Projektet Interreg KASK ”Skagerack – ett hav av möjligheter”,<br />
ett samarbetsprojekt mellan Sverige, Norge och Danmark,<br />
bifölls dessvärre inte av berörda myndigheter inom EU.<br />
Arbetet med att förbättra näringslivsklimatet har gett resultat<br />
PERSONAL*<br />
RESULTAT PER VERKSAMHET*<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
2008<br />
Antal anställda 10<br />
varav män 5<br />
varav kvinnor 5<br />
Personalkostnad, tkr 3 396<br />
Personalkostand i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad 8,3<br />
Tkr 2008<br />
Folkhälsoarbete<br />
Nettokostnad -1 007<br />
Budgetanslag netto 1 030<br />
Budgetavvikelse 23<br />
Näringsliv<br />
Nettokostnad -2 165<br />
Budgetanslag netto 1 950<br />
Budgetavvikelse -214<br />
Mark- och exploateringsverksamhet<br />
Nettokostnad -343<br />
Budgetanslag netto 225<br />
Budgetavvikelse -118<br />
Väghållning, parker, naturvård, offentlig<br />
belysning m m teknisk verksamhet<br />
Nettokostnad -19 871<br />
Budgetanslag netto 18 228<br />
Budgetavvikelse -1 643<br />
*Jämförbara data för åren 2006 och 2007 ej angivna p g a att omstruktureringar snedvrider jämförelserna.<br />
Åren som kommer<br />
Som ett led i att förverkliga VISION 2015 kommer även<br />
kommande år fortsatt fokus att riktas på näringslivsfrågorna för<br />
att stödja det lokal näringslivet samt profi lera <strong>kommun</strong>en som<br />
marint centrum och som besöksort. God draghjälp har <strong>kommun</strong>en<br />
i detta arbete efter ombyggnationen av hotellen VANN,<br />
f d Lingatan samt Gullmarstrand till moderna och attraktiva<br />
konferens- och SPA-anläggningar.<br />
På exploateringssidan har arbetet att ta fram ytterligare<br />
markområden för näringslivsetableringar och bostadsbyggande<br />
fortsatt högsta prioritet. Härutöver kommer en inventering att<br />
ske med syfte att söka förtäta bebyggelsen i tätorterna där så är<br />
lämpligt och möjligt.<br />
Avseende de tekniska funktionerna kommer förberedelse att<br />
ske för upphandling av teknisk service av gatu- och parkverksamheten<br />
etc.<br />
Folkhälsofrågorna kommer att överförs till personalenheten<br />
för att nå en bättre samordning med <strong>kommun</strong>ens personalsociala<br />
funktioner. Genom utveckling av friskvården och andra förebyggande<br />
aktiviteter skall målen om en förbättrad folkhälsa och<br />
minskad sjukfrånvaro uppnås samtidigt som ett trivsammare<br />
samhälle utvecklas.<br />
»Av Svenskt Näringslivs undersökning om näringslivsklimatet i <strong>kommun</strong>en framgår att <strong>kommun</strong>en förbättrat<br />
sina positioner inom samtliga mätområden.«<br />
55
56<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Ordförande: Roland Karlsson (FP)<br />
1:e vice ordförande: Mats Karlsson (M)<br />
2:e vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (S)<br />
t o m juni. Jan-Olof Johansson (S) fr o m december<br />
Förvaltningschef: Lars-Inge Einarsson<br />
Räddningstjänsten<br />
Den mycket torra våren gjorde att utomhusbränder ökade. Även anlagda bränder i fordon<br />
och containers fortsatte att öka. Bemanningen minskade p g a svårigheter att nyrekrytera<br />
deltidsbrandmän.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Räddningsnämndens verksamhetsområden omfattar räddningstjänstverksamhet<br />
i samverkan med Munkedal och Sotenäs<br />
<strong>kommun</strong>er. Verksamheten regleras enligt lagen om skydd mot<br />
olyckor, förordning, lagen om brandfarlig vara, <strong>kommun</strong>ernas<br />
Handlingsprogram samt genom samverkansavtal mellan Lysekil<br />
Munkedal Sotenäs <strong>kommun</strong>er. Övergripande kan verksamheten<br />
indelas i tre områden: Räddningstjänstdistrikt Lysekil Munkedal<br />
Sotenäs. Kommunstyrelsen i Lysekil är suverän i sitt beslutsfattande<br />
över räddningstjänstdistrikt Lysekil. Räddningstjänsten<br />
handhar sedan 2008 även <strong>kommun</strong>ens interna bilvårdsenhet.<br />
Årets resultat<br />
Årets resultat visar på ett överskott om 667 tkr. Det positiva<br />
resultatet beror på försäljning av brandbåten som inbringade<br />
313 tkr. Vidare har bemanningen minskat och vissa tjänster<br />
varit vakanta. Bemanningen har minskat p g a svårigheten att<br />
rekrytera deltidsbrandmän.<br />
Räddningstjänstens resultat 2008<br />
»Årets resultat visar på ett överskott om 667 tkr,<br />
vilket beror på försäljning av brandbåten som<br />
inbringade 313 tkr.«<br />
Lions har skänkt två defi bilatorer till räddningstjänsten.<br />
EKONOMISKT RESULTAT<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 2 221 1 001 1 077<br />
Verksamhetens kostnader -12 767 -11 681 -11 744<br />
Kapitalkostnad -1 306 -1 223 -1 470<br />
Verksamhetens nettokostnad -11 852 -11 903 -12 137<br />
Budgetanslag netto 12 519 11 945 11 417<br />
Budgetavvikelse 667 42 -720<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 1,8 1,9 2,1<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Verksamheten har bedrivits i enlighet med gällande lagstiftning<br />
som reglerar räddningstjänstens verksamhet och därtill även<br />
handlingsprogrammets mål.<br />
Elever har fått brandskyddsutbildning. Företag i <strong>kommun</strong>en<br />
har fått utbildning i brandskydd, hetarbete och hjärt-lungräddning.<br />
Egen personal har lokalt utbildats enligt plan.<br />
Byggnadsnämndens ärenden har behandlats på remiss. Andra<br />
besiktningar har utförts avseende ny- och ombyggnad, förvaring<br />
av brandfarlig vara samt polisiära tillstånd etc.<br />
Råd och anvisningar i brandskyddsfrågor har angivits<br />
skriftligt och muntligt till allmänheten, myndigheter m m.<br />
26 tillsyner har utförts under året. 80 objekt omfattas av<br />
kravet på att lämna in skriftlig redogörelse av brandskyddet till<br />
<strong>kommun</strong>en. Av dessa har 29 fått påminnelse om att lämna in<br />
dessa till <strong>kommun</strong>en.<br />
Räddningstjänsten använder så långt det idag går ”bra<br />
miljövals produkter” i verksamheten allt från avfettningsmedel<br />
vid fordonstvätt till skumvätskor för brandsläckning. Vid varje<br />
större insats skall räddningsledaren göra en bedömning om<br />
riskerna för miljöskada, och vidta åtgärder därefter. Räddningstjänsten<br />
deltar också i <strong>kommun</strong>ens övergripande arbete med att<br />
ta fram ett miljöledningssystem.<br />
Utbildningsinsatser<br />
»Elever har fått brandskyddsutbildning. Företag<br />
i <strong>kommun</strong>en har fått utbildning i brandskydd,<br />
hetarbete och hjärt-lungräddning.«
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Brand ej i byggnad ökade, från 39 år 2007 till 45 år 2008. Orsaken till detta var den mycket torra våren med fl era större bränder i öppen<br />
vegetation – de mest resurskrävande inträffade på Skaftö.<br />
Årets viktigaste händelser<br />
Insatserna vid trafi kolyckor år 2008 var 23 vilket är ungefär<br />
detsamma som 2007.<br />
Brand i byggnad har ökat i år från 17 år 2007 till 21 år 2008.<br />
Konsekvenserna efter bränder i byggnad har dock varit mindre<br />
än föregående år.<br />
Brand ej i byggnad ökade, från 39 år 2007 till 45 år 2008.<br />
Orsaken till detta var den mycket torra våren. De största och<br />
mest resurskrävande bränderna inträffade på Skaftö.<br />
Bränder i fordon och containers ökar, fl ertalet av dessa<br />
bränder är anlagda med uppsåt.<br />
Automatlarm ej brand har minskat från 48 år 2007 till 45 år<br />
2008. Sjukvårdslarm med avtal s k IVPA larm har ökat från 39<br />
år 2007 till 59 år 2008.<br />
Lions har skänkt två defi bilatorer till räddningstjänsten.<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Nettoinvesteringar 1 250 1 623 275<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde 8 853 7 063 7 750<br />
Åren som kommer<br />
Att aktivt arbeta för att utveckla samverkan med andra<br />
<strong>kommun</strong>er, samt myndigheter/förvaltningar inom <strong>kommun</strong>,<br />
andra organisationer, samt inom regionen. Detta för att ständigt<br />
söka nya vägar för att använda resurserna på ett optimalt sätt.<br />
Räddningstjänsten skall arbeta för att utveckla organisationen<br />
så att den i större utsträckning styrs utifrån människors behov<br />
och önskemål.<br />
Tillgodose personalens behov av fortbildning och kompetensutveckling<br />
för att kunna möta de ökande kraven från medborgarna<br />
och omvärlden. Samt i dialog mellan arbetsgivare, anställda och<br />
fackliga organisationer utveckla goda relationer för bästa<br />
arbetsmiljö och resultat.<br />
DE MEST FREKVENTA LARMEN<br />
2008 2007 2006<br />
Brand i byggnad 21 17 15<br />
Brand ej i byggnad 45 39 34<br />
Automatiska larm ej brand 45 48 53<br />
Trafi kolycka 23 24 23<br />
IVPA larm 59 39 51<br />
57
58<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Hamnen<br />
Under året fattades beslut om att förvärva stuveribolaget samt att hamnförvaltningens direkta<br />
hamnverksamhet och stuveriet skall sammanföras i ett gemensamt hamnbolag. Det beslöts<br />
också att ett infrastrukturbolag skall bildas. Godsomsättningen har varit svag i hamnen under<br />
det gångna året. I småbåtshamnarna har antalet platser ökat något.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Inom Hamnförvaltningen har det mesta av <strong>kommun</strong>ens marina<br />
verksamheter varit samlade. Handelshamnen, som i fortsättningen<br />
kommer att drivas i bolagsform tillsammans med stuveriverksamheten,<br />
svarar för alla hamnanläggningar och driver<br />
dessutom kranarna. Småbåtshamnarna omfattar ett tiotal<br />
båthamnar med sammanlagt 2 250 båtplatser samt därtill bl a<br />
gästhamnar och båtuppläggning. Rederiet bedriver båttrafi ken<br />
på Skaftö. Hamnen sköter också vissa andra marina frågor som<br />
t ex en del farleder och sjömärkningar.<br />
Årets resultat<br />
Handelshamnen<br />
Inom sjöfarten liksom inom andra branscher går utvecklingen<br />
mot större enheter och ökande specialisering. Konventionell<br />
sjöfart med relativt små fartyg – det område som hamnen<br />
huvudsakligen verkar inom – är ett utsatt segment där svårigheterna<br />
att bibehålla godsvolymerna och att hitta kompensation<br />
för förlorade kvantiteter är påtagliga.<br />
Under året minskade såväl gods- som fartygstrafi ken. Minskningen<br />
har inneburit ett intäktsbortfall vilket dock kompenserats<br />
av ökade magasinshyror, ett långvarigt fartygsombyggnadsprojekt<br />
och relativt förmånliga taxejusteringar. Kostnaderna har kunnat<br />
hållas nere dels genom att inga större haverier inträffat på kranar<br />
och annan utrustning och dels genom mycket stor återhållsamhet<br />
vad gäller underhållet. Handelshamnens nettokostnad har kunnat<br />
begränsas till ca 0,8 mnkr mot budgeterat ca 2,1 mnkr.<br />
EKONOMISKT RESULTAT<br />
Ordförande: Roland Karlsson (FP)<br />
1:e vice ordförande: Mats Karlsson (M)<br />
2:e vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (S)<br />
t o m juni. Jan-Olof Johansson (S) fr o m december<br />
Förvaltningschef: Olle Samuelsson<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 25 203 23 612 24 117<br />
Verksamhetens kostnader -22 667 -22 496 -20 377<br />
Kapitalkostnader -5 174 -4 603 -4 961<br />
Verksamhetens nettokostnad -2 641 -3 487 -1 221<br />
Budgetanslag netto 2 540 2 682 2 840<br />
Budgetavvikelse 115 -805 1 619<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 0,4 0,6 0,2<br />
Småbåtshamnarna<br />
Småbåtshamnarna har fått vidkännas kraftiga intäktsbortfall<br />
dels på grund av förseningar i Norra Hamnen och dels på grund<br />
av en kraftig nedgång i antalet gästande båtar – något som<br />
drabbat fl ertalet <strong>kommun</strong>er längs kusten. Sammanlagt uppgår<br />
intäktsbortfallet till ca 0,3 mnkr. Hamnarna har drabbats av<br />
stormskador och andra oplanerade händelser vilket tyngt<br />
kostnadssidan med ca 0,3 mnkr. Särskilt gästhamnarna belastas<br />
oproportionerligt hårt av kostnader för toalett- och serviceanläggningar.<br />
Kostnaderna för bara gästhamnarna uppgick till<br />
ca 0,5 mnkr för sådana anläggningar under 2008. Åtminstone<br />
hälften av detta belopp kan anses utgöra kostnad för offentliga<br />
toaletter och är inte specifi kt en kostnad för gästhamnar.<br />
Rederiet<br />
Kostnaderna för drift och underhåll har ökat avsevärt under året.<br />
Mest dramatisk har prisutvecklingen varit för bunkeroljan för<br />
vilken årskostnaden är ca 0,5 mnkr högre än budgeterat. Bunkerkostnaderna<br />
har i huvudsak kompenserats genom ett bunkertillägg.<br />
Övriga kostnadsökningar har emellertid inte kompenserats<br />
av de indexuppräkningar som avtalet med Västtrafi k stipulerar.<br />
GODSOMSÄTTNING [TUSENTALS TON]<br />
500<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08
RESULTAT PER VERKSAMHET<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Handelshamnen<br />
Intäkter 10 964 10 559 11 579<br />
Kostnader -11 735 -12 278 -13 446<br />
Nettoresultat -771 -1 719 -1 867<br />
Budgetanslag netto 2 140 1 900 2 180<br />
Budgetavvikelse 1 369 181 313<br />
Småbåtshamnarna<br />
Intäkter 6 516 6 006 5 455<br />
Kostnader -7 461 -6 760 -4 949<br />
Nettoresultat -945 -754 506<br />
Budgetanslag netto - 500 -364<br />
Budgetavvikelse -945 -254 142<br />
Rederiet<br />
Intäkter 7 691 7 019 7 047<br />
Kostnader -7 996 -7 452 -6 279<br />
Nettoresultat -305 -433 768<br />
Budgetanslag netto - - 40<br />
Budgetavvikelse -305 -433 808<br />
Måluppfyllelse<br />
Årets resultat för förvaltningen i sin helhet ligger inom ramen<br />
för vad som budgeterats. Detta innebär dock inte det övergripande<br />
målet att nå en ekonomi i balans har uppnåtts.<br />
Förberedelserna för en utökning av markytorna för hamn- och<br />
industriändamål har tagit ett steg framåt genom att Hamnen har<br />
fått både vattendom och detaljplan som medger en omfattande<br />
utfyllnad i havet söder om Grötörev.<br />
På Skaftö har båtplatsantalet ökat något genom en utbyggnad<br />
av bryggorna i Grundsund.<br />
Under året har hela hamnverksamheten varit föremål för<br />
tillståndsprövning enligt Miljöbalken och har erhållit sitt så<br />
kallade miljötillstånd. Alla miljöaspekter – emissioner, buller<br />
mm – har redovisats och prövats. De villkor som har meddelats<br />
för tillståndet att bedriva hamnverksamhet avser främst framtida<br />
utbyte av maskiner. I miljösammanhang kan det vara intressant<br />
att konstatera att hamnen lämnar mera positiva än negativa<br />
bidrag till miljön genom att hamnen tar emot stora mängder<br />
avfall från fartygen. Bl a levererar fartygen årligen nästan<br />
1 000 ton spillolja, som hamnen tar emot och sänder vidare<br />
för destruktion.<br />
Årets viktiga händelser<br />
Etableringen av Seabased AB:s verksamhet kan få stor betydelse<br />
inte bara inom hamnen utan för hela <strong>kommun</strong>en. Årets största<br />
investering i handelshamnen, 2,9 mnkr, avsåg ombyggnad av<br />
ett hamnmagasin för att inrymma vågkraftstillverkningen.<br />
Magasinet hyrs ut till företaget.<br />
De numera gällande kraven på hamn- och sjöfartsskydd har<br />
nödvändiggjort att större delen av hamnområdena har inhägnats<br />
med staket och att de inte längre är tillgängliga för allmänheten.<br />
I Norra Hamnen är alla de fl ytande anläggningarna färdigställda.<br />
Årets investeringar där uppgår till ca 1,6 mnkr. I Grundsund<br />
har ett 50-tal båtplatser anlagts innebärande en investering om<br />
ca 0,6 mnkr.<br />
PERSONAL<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Åren som kommer<br />
Handelshamnen<br />
För de båda bolagen <strong>Lysekils</strong> Hamn AB och Kolholmarna AB,<br />
till vilka handelshamnsverksamheterna fl yttats, kommer utvecklingen<br />
av den planerade tillverkningen av vågkraftverk att få den<br />
största betydelse. Projektet är inte bara ett industriprojekt utan i<br />
högsta grad också ett hamnprojekt. Om det slår väl ut kommer<br />
sjöfarten över hamnen att vitaliseras och få en väsentligen ny<br />
inriktning.<br />
Småbåtshamnarna<br />
På småbåtssidan förestår under 2009 färdigställande av den nya<br />
anläggningen i Norra Hamnen. En träbrygga längs stranden<br />
inom hamnen, servicebyggnad, sjöbodar är i huvudsak vad som<br />
skall göras det närmaste året.<br />
Kolholmehamnen är i mycket dåligt skick och kommer att<br />
byggas om i sin helhet under 2009. Ombyggnaden innebär också<br />
en utökning av antalet platser i hamnen.<br />
Det mödosamma arbetet att fi nna nya områden för utbyggnader<br />
av småbåtshamnar fortsätter. Förtätningar och utbyggnader av<br />
befi ntliga hamnar har bäst förutsättningar att vinna acceptans<br />
medan rena nyetableringar av hamnar ”seglar i motvind”.<br />
Ett annat lika angeläget område för de kommande åren är att<br />
förbättra standarden och ordningen i befi ntliga hamnar.<br />
Rederiet<br />
Avgörande för rederiet är Västtrafi ks upphandling för en ny<br />
trafi kperiod, vilken förmodligen kommer att slutföras under<br />
våren 2009.<br />
2008 2007 2006<br />
Antal anställda 19 17 17<br />
varav män 17 15 15<br />
varav kvinnor 2 2 2<br />
Personalkostnad, tkr 9 053 8 532 8 382<br />
Personalkostnad i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad 39,9 31,4 33,1<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Nettoinvesteringar 5 382 8 582 1 376<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde 47 336 45 647 42 219<br />
NYCKELTAL<br />
2008 2007 2006<br />
Antal anlöpande fartyg 188 253 306<br />
Godsomsättning (ton) 310 000 350 000 429 000<br />
Fasta båtplatser 2 250 2 200 2 070<br />
Gästbåtar 8 077 9 220 9 016<br />
59
60<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Fastighetsenheten<br />
Under året har en fastighetsutredning gjorts som syftar till att på sikt effektivisera förvaltningen<br />
av de <strong>kommun</strong>ala fastigheterna. Kommunens avtal med Bostadskreditnämnden har uppfyllts<br />
genom att de avställda fastigheterna på Fridhem har sålts. Avveckling har påbörjats av fastigheter<br />
som ej används i de <strong>kommun</strong>ala verksamheterna.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Fastighetsenheten ansvarar för drift och underhåll av <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhetsfastigheter såsom skolor, förskolor, äldreboende,<br />
idrottshallar, administrativa lokaler samt vissa offentliga<br />
byggnader. Fastighetsenheten ansvarar även för investeringsprojekt<br />
vid om- och nybyggnation av <strong>kommun</strong>ens fastigheter.<br />
På fastighetsenheten fi nns en städavdelning som har till uppgift<br />
att utföra städning hos <strong>kommun</strong>ens verksamheter.<br />
Årets resultat<br />
Fastighetsenheten redovisar ett positivt resultat om 0,5 mnkr.<br />
Intäkterna är i nivå med budget och kostnadssidan visar på ett<br />
positivt resultat med 0,7 mnkr. Tidigare investeringar om<br />
2,3 mnkr som inte har lett till avslutade investeringar har<br />
kostnadsförts. Driftkostnader samt kostnader för akut underhåll<br />
har blivit högre än planerat och har kompenserats med att allt<br />
planerat underhåll inte har utförts.<br />
Städavdelningen redovisar ett underskott på 0,1 mnkr främst<br />
beroende av att <strong>kommun</strong>als löneökningar blev högre än beräknat.<br />
För att klara nettoresultatet har stor återhållsamhet gällt för<br />
städmaterial samt att extrastädningar gett mer intäkter.<br />
Avställda fastigheter på Fridhem har avvecklats under året.<br />
Hyres intäkterna har varit lägre än tidigare år eftersom det<br />
funnits begränsning i uthyrningsmöjligheterna. Förutom de<br />
avställda fastigheterna på Fridhem har även Parkskolan,<br />
Slätte gården samt Hemvärnsgården sålts under året och<br />
inbringat en samman lagd realisationsvinst på 7,1 mnkr.<br />
Renodling av fastigheter<br />
Ordförande: Roland Karlsson (FP)<br />
1:e vice ordförande: Mats Karlsson (M)<br />
2:e vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (S)<br />
t o m juni. Jan-Olof Johansson (S) fr o m december<br />
Förvaltningschef: Susanne Kristensson<br />
»En renodling av <strong>kommun</strong>ens fastighetsbestånd<br />
har påbörjats genom försäljning av fastigheter<br />
som ej används i den <strong>kommun</strong>ala verksamheten.<br />
Fastigheter som sålts under året är Gunnesbo,<br />
Parkskolan, Slättegården samt Hemvärnsgården.«<br />
EKONOMISKT RESULTAT<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 67 760 63 678 60 655<br />
Verksamhetens kostnader -51 255 -47 181 -45 167<br />
Kapitalkostnad -19 165 -18 851 -18 882<br />
Verksamhetens nettokostnad -2 660 -2 354 -3 394<br />
Budgetanslag netto 3 132 4 082 4 063<br />
Budgetavvikelse 472 1 728 669<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 0,4 0,4 0,6<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Nettoinvesteringar 14 840 9 197 6 057<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde 172 568 171 376 181 830<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Fastighetsenhetens mål är att förvalta <strong>kommun</strong>ens fastigheter<br />
på ett kostnadseffektivt sätt och på sikt få hög kvalitet inom<br />
fastighetsbeståndet. Året har präglats av fastighetsutredningen<br />
där policy, drift- och åtgärdsplaner för det framtida arbetet tagits<br />
fram. Detta är grunden för att arbetet med fastigheterna i<br />
framtiden skall bedrivas på ett effektivt sätt. Nytt arbetssätt för<br />
driftarbetet och det planerade underhållet kommer att sjösättas<br />
under kommande år. I avvaktan på framtagna åtgärdsplaner<br />
har det under året inte utförts planerat underhåll upp till<br />
beräknad nivå.<br />
PERSONAL<br />
2008<br />
Antal anställda 61<br />
varav män 12<br />
varav kvinnor 49<br />
Personalkostnad i tkr 19 311<br />
Personalkostnad i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad 27,4<br />
*Jämförelseuppgifter för föregående år saknas p g a organisationsförändring.
Under 2009 kommer åtgärder att genomföras för att minska energiförbrukningen<br />
och avveckla oljeberoendet i de <strong>kommun</strong>ala fastigheterna.<br />
Ändrad hyrespolicy kommer att skapa incitament för hyresgästerna<br />
att påverka förbrukningen av el, vatten och fjärrvärme.<br />
Årets viktiga händelser<br />
Under året har gjorts en fastighetsutredning med syfte att<br />
klargöra ekonomiska, tekniska och juridiska förutsättningar för<br />
bildande av ett <strong>kommun</strong>alt bolag för ägande och förvaltning av<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamhetsfastigheter. Utredningen har även<br />
resulterat i reviderad hyrespolicy, driftplaner för fastigheterna,<br />
åtgärdsplan för eftersatt underhåll samt förändrat/effektiviserat<br />
arbetssätt för fastighetsteknikerna.<br />
Kommunens avtal med Bostadskreditnämnden har uppfyllts<br />
genom att de avställda fastigheterna på Fridhem har sålts. En<br />
renodling av <strong>kommun</strong>ens fastighetsbestånd har påbörjats genom<br />
försäljning av fastigheter som inte används i den <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten.<br />
Under året har ombyggnation av stadshuset slutförts vilket<br />
inneburit förbättrad ventilation samt uppfräschning av lokalerna.<br />
I <strong>kommun</strong>huset har en krisledningscentral färdigställts med<br />
delfi nansiering från Krisledningsmyndigheten.<br />
F d gymnastiksalen i Stångenässkolan har byggts om till<br />
fritidsgård som ersättning för den 2006 nedbrunna fritidsgården<br />
(3,9 mkr). För att tillgodose behovet av offentlig toalett i Fiskebäckskil<br />
har en byggnad uppförts vid Gullmarsstrand.<br />
Effektiv fastighetsdrift<br />
»Året har präglats av fastighetsutredningen där<br />
policy, drift- och åtgärdsplaner tagits fram för<br />
att i framtiden förvalta fastigheterna på ett så<br />
effektivt sätt som möjligt.«<br />
NYCKELTAL<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Åren som kommer<br />
Under 2009 skall beslut tas om fastighetsenhetens organisationsform.<br />
I <strong>kommun</strong>ens fastigheter har konstaterats ett eftersatt underhåll<br />
på 60 mnkr . Under 2009 påbörjas arbetet för att under en<br />
5-årsperiod åtgärda detta. Arbetet med att avveckla fastigheter<br />
som ej används i <strong>kommun</strong>ens verksamheter fortgår vilket<br />
kommer att innebära ytterligare försäljningar.<br />
Åtgärder för att avveckla oljeberoendet och att minska<br />
energiförbrukningen i de <strong>kommun</strong>ala fastigheterna kommer att<br />
påbörjas under 2009. Ändrad hyrespolicy kommer att skapa<br />
incitament för hyresgästerna att påverka förbrukningen av el,<br />
vatten och fjärrvärme.<br />
Planer fi nns att påbörja ombyggnation och renovering av<br />
Stångenässkolan. I projektet i ingår även utbyte av nuvarande<br />
uppvärmningssystem, olja, till bergvärme. Projektet beräknas<br />
sträcka sig över åren 2009 och 2010.<br />
2008 2007 2006<br />
Fastighetsförvaltning<br />
Total bruttoarea (m 2 ) 113 458 115 356 115 508<br />
Varav<br />
Verksamhetsfastigheter 84 440 85 940 86 189<br />
Övriga fastigheter 14 114 14 512 14 415<br />
Avställda fastigheter 14 904 14 904 14 904<br />
Bruttokostnad (kr/m 2 )<br />
Verksamhetsfastigheter 564 519 498<br />
– varav akut underhåll 35 34 29<br />
– varav planerat underhåll 39 36 31<br />
Övriga fastigheter 244 220 226<br />
– varav akut underhåll 23 20 28<br />
Städ<br />
Städyta (m 2 ) 50 065 53 210 51 304<br />
Kostnad/m 2 268 248 238<br />
BRUTTOYTOR [M 2 ]<br />
120000<br />
110000<br />
100000<br />
90000<br />
80000<br />
70000<br />
60000<br />
50000<br />
40000<br />
BRUTTOKOSTNAD VERKSAMHETSFASTIGHETER [KR/M 2 ]<br />
600<br />
575<br />
550<br />
525<br />
500<br />
475<br />
450<br />
425<br />
400<br />
Verksamhetsfastigheter<br />
Städyta<br />
2006 2007 2008<br />
2006 2007 2008<br />
61
62<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Ordförande: Yngve Larsson (FP)<br />
Vice ordförande: Torbjörn Stensson (S)<br />
Förvaltningschef: Johan Bengtsson<br />
Miljö- och byggnadsnämnden<br />
Det gångna året har nämnden arbetat med att göra Lysekil till en mer miljömedveten <strong>kommun</strong>.<br />
Av 25 pågående detaljplaner har nio antagits vilket möjliggör att cirka 150 bostäder kommer<br />
att kunna bebyggas under dess genomförandetid.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Miljö- och byggnadsnämnden är en förvaltningsmyndighet med<br />
ansvar för <strong>kommun</strong>ens verksamhet som gäller miljö, bygglov,<br />
planering och GIS, karta samt mätningstjänster. Ärenden av<br />
övergripande natur eller av principiell karaktär, planärenden och<br />
förhandsbesked samt miljöärenden av större vikt beslutas av<br />
nämnden. I övriga ärenden tas beslut enligt ny delegationsordning<br />
som det beslutades om under 2008.<br />
Årets resultat<br />
Till följd av stora oförväntade kostnader redovisade den samlade<br />
verksamheten ett underskott på 0,3 mnkr. Graden av avgiftsfi<br />
nansiering fortsättar att minska, beroende på minskade intäkter<br />
för bygglov och miljötillsyn. För 2008 var avgifts fi nansieringsgraden<br />
40 procent jämfört med 41 procent 2007.<br />
EKONOMISKT RESULTAT<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 5 716 4 359 4 938<br />
Verksamhetens kostnader -13 999 -12 427 -11 582<br />
Kapitalkostnad -420 -344 -227<br />
Verksamhetens nettokostnad -8 703 -8 412 -6 871<br />
Budgetanslag netto 8 431 8 298 7 642<br />
Budgetavvikelse -272 -115 771<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 1,3 1,4 1,2<br />
PERSONAL<br />
2008 2007 2006<br />
Antal anställda 21 22 20<br />
Varav män 11 10 11<br />
Varav kvinnor 10 12 9<br />
Personalkostnad i tkr 9 767 9 934 8 925<br />
Personalkostnad i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad 67,7 77,8 75,6<br />
Miljö- och byggnadsnämndens resultat 2008<br />
»Till följd av stora oförväntade kostnader<br />
redovisade den samlade verksamheten ett<br />
underskott på 0,3 mnkr«<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Badvattenkvaliteten på de 79 prover som tagits på strandbaden<br />
har varit god, ett prov på bassängbad har varit tjänligt med<br />
anmärkning.<br />
Under första delen av året fortsatte arbetet med omgodkännande<br />
av befi ntliga anläggningar i enlighet med LIVSFS<br />
2005:20. Under 2008 har 26 anläggningar godkänts och tre<br />
registrerats. Detta har fått till följd att det bara återstår nio<br />
anläggningar att omgodkänna under 2009 varefter detta arbete<br />
kan avslutas.<br />
Under 2008 gjordes 103 besök ute på verksamheterna i<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>. De fl esta av dessa var så kallade revisioner,<br />
där så väl egenkontrollprogram som livsmedelslokaler kontrollerades.<br />
Uppföljningsarbetet gällande radon har fortsatt under<br />
2008 – dock inte i den omfattning som borde ha gjorts. Fram<br />
till hösten 2008 har ca 3 740 mätningar utförts i bostäder.<br />
Under år 2008 har totalt 107 beslut om inrättande och<br />
ändring av enskilda avloppsanläggningar och torrtoaletter<br />
lämnats – motsvarande antal 2007 var 65.<br />
Totalt har 38 djurskyddstillsyner inspekterats under året.<br />
Dessa tillsyner köps av Uddevalla <strong>kommun</strong>. Fr o m 2009 tar<br />
Länsstyrelsen över ansvaret för djurskyddstillsynen.<br />
En ”Behovsutredning och tillsynsplan” har tagits fram för<br />
miljöenhetens verksamhet vilket var ett krav från länsstyrelsen<br />
att det skulle tas fram under 2008.<br />
Handläggningstiden för bygglovsärenden är fortfarande för<br />
lång. Genom översyn av rutiner samt ny delegationsordning<br />
skall därför bygglovsprocessen kvalitetssäkras under 2009.<br />
Under 2008 har arbete pågått med ca 25 detaljplaner. Nio<br />
detaljplaner har antagits vilket har bidragit till att ca 150 bostäder<br />
kommer att kunna bebyggas under dessa detal jplaners genomförandetid.<br />
Plantillstånd fi nns för ytterligare ca 35 detaljplaner.
Minskad bygglovsverksamhet<br />
»Trycket på bygglovsverksamheten är tydligt<br />
avhängigt konjunkturen, vilket under de senaste<br />
åren varit tydligt.«<br />
Årets viktiga händelse<br />
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen deltog med och i<br />
aktiviteter under ”Lysekil Women´s Match” i somras. Allmänheten<br />
erbjöds bussresor till aktuella planområden för att visa var<br />
det pågår detaljplanering samt var den kommande bebyggelsen<br />
kommer att ske.<br />
Under oktober månad var det en vecka med olika informationsdagar<br />
om hållbar utveckling riktade till företag och till<br />
allmänheten som förvaltningen var med att anordna.<br />
Det går sedan 2008 att läsa och ta till sig mycket information<br />
gällande bygglov samt bygganmälan på www.lysekil.se under<br />
”bygglovsguiden”.<br />
Åren som kommer<br />
Efter att konjunkturen varit mycket hög de senaste åren ser vi<br />
en generellt vikande konjunktur ett tag framöver. Trycket på<br />
bygglovsverksamheten är tydligt avhängigt konjunkturen, vilket<br />
under de senaste åren varit tydligt.<br />
Detaljplanering av områden för bostäder, centrumområden<br />
och verksamheter kommer att fortgå i oförminskad omfattning.<br />
Ett av dessa områden är det så kallade Norra hamnstranden som<br />
innefattar planer på bebyggelse för boende samt hotell och så ett<br />
industriplaneringsprojekt i Hallinden.<br />
NYCKELTAL<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Nettoinvesteringar 1 543 1 347 1 701<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde tkr 1 580 999 663<br />
2008 2007 2006<br />
Bygglov<br />
Diarieförda ärenden<br />
Ansökan om bygglov 364 350 410<br />
Ansökan om förhandsbesked 35 45 43<br />
Bygganmälan 294 270 161<br />
Brandfarlig vara 8 10 5<br />
Summa diarieförda ärenden 701 675 619<br />
Behandlade ärenden<br />
Beviljade bygglov 324 301 366<br />
Beslut om förhandsbesked 15 21 20<br />
Beslut om kontrollplaner 287 229 231<br />
Avslag 9 12 11<br />
Tillstånd brandfarlig vara 3 9 7<br />
Avskrivna ärenden 45 60 21<br />
Summa behandlade ärenden 683 632 656<br />
Plan<br />
Pågående detaljplaner 25 30 24<br />
Antagna detaljplaner 9 5 4<br />
Mät<br />
Utsättning 29 24 31<br />
Nybyggnadskartor 29 20 30<br />
Förrättningar 6 7 10<br />
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen deltog med och i aktiviteter under ”Lysekil Women´s Match” i somras. Allmän heten erbjöds bussresor<br />
till aktuella planområden för att visa var det pågår detaljplanering samt var den kommande bebyggelsen kommer att ske. Nio detaljplaner har<br />
antagits vilket innebär att cirka 150 bostäder kommer att kunna bebyggas under planernas genomförandetid. Detaljplanering av områden för<br />
bostäder, centrumområden och verksamheter kommer att fortgå i oförminskad omfattning.<br />
63
64<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Ordförande: Mats Karlsson (M)<br />
Vice ordförande: Klas-Göran Henriksson (S)<br />
Förvaltningschef: Kent Javette<br />
Bildningsnämnden<br />
I Sveriges Kommuner och Landstings mätinstrument ”öppna jämförelser”, visar det sig att<br />
Lysekil har mycket goda resultat utifrån sina förutsättningar gällande skolan. Nämnden har<br />
fortsatt arbetat med översyn av verksamheterna. En genomlysning av Gullmarsborg har skett<br />
under året vilket kommer att leda till förändringar kommande år. <strong>Lysekils</strong> första lokala kulturvecka<br />
anordnades under hösten med en mängd aktiviteter och arrangemang.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Bildningsnämndens ansvarsområden är barnomsorg, grundskola,<br />
musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverksamhet.<br />
Bildningsnämndens resultat 2008<br />
»Nämnden visar ett positivt resultat om 4,4 mnkr.«<br />
Årets resultat<br />
Bildningsnämnden uppvisar ett positivt resultat om 4,4 mnkr.<br />
Redovisningen har justerats vad avser intäkter i form av riktade<br />
statsbidrag (år 2006) för att åstadkomma en tydligare jämförelse<br />
mellan åren. Nämnden har under året arbetat hårt med att hålla<br />
budget och <strong>kommun</strong>ens övergripande mål bättre än budget.<br />
Intäkterna har ökat med 1,4 mnkr jämfört med år 2007 vilket<br />
främst beror på ökade barnomsorgsavgifter 0,5 mnkr, olika driftbidrag<br />
från staten samt ökad försäljning av verksamhet. Verksamhetens<br />
kostnader har ökat med 6,5 mnkr jämfört med år<br />
2007. Huvuddelen av kostnadsökningen kan hänföras till ökade<br />
personalkostnader på grund av löneökningar 5,9 mnkr. En<br />
organisationsförändring, då anställda har överförts från <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
till nämnden har påverkat kostnader med 0,9 mnkr och<br />
intäkter med 0,5 mnkr. Ökade livsmedelskostnader med 1,2 mnkr<br />
jämfört med år 2007 beror både på volym- och prisökning.<br />
Livsmedelspriset för en elevlunch har ökat från 9,24 kr till<br />
10,16 kr, en ökning med tio procent. Lokalkostnader inkl media<br />
har ökat med knappt elva procent mot föregående år.<br />
I stora drag beror det positiva resultatet på ökade intäkter, ej<br />
utnyttjat fortbildningsanslag för nämnden totalt med 1,4 mnkr,<br />
vakanshållning till viss del av tjänster samt återhållsamhet.<br />
Efterfrågan av barnomsorgsverksamhet är stort. Antalet<br />
placerade barn är något högre än föregående år och placeringstiden<br />
per vecka har ökat både inom förskola och skolbarnsomsorg.<br />
Förskoleverksamheten bidrar med 0,4 mnkr till årets<br />
resultat vilket i huvudsak beror på återhållsamhet med vikarier<br />
och ej nyttjat fortbildningsanslag. Under verksamhetsåret har en<br />
förskoleavdelning i centrala Lysekil stängts och ny avdelning<br />
har öppnats i befi ntliga lokaler, i Bergs skola, vilket medför<br />
något lägre lokalkostnader för nämnden.<br />
Elevantalet inom skolan har minskat och nämnden arbetar<br />
fortlöpande med att anpassa verksamheten utifrån behovet.<br />
Personalkostnaderna har ökat med 2,9 mnkr vilket motsvarar 1,7<br />
procent. Om man bortser från löneökningen för 2008 och ovan<br />
nämnd organisationsändring har personalkostnaden minskat<br />
med 2,3 procent jämfört med föregående år, för nämnden totalt.<br />
Förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg ger tillsammans<br />
ett överskott om 2,6 mnkr. Överskottet beror bland annat<br />
på att medel till fortbildning ej nyttjats fullt ut, högre bidrag från<br />
migrationsverket än budgeterat och statsbidrag till fortbildning.<br />
Intäkter för intern försäljning och tillfälliga lokalupplåtelser har<br />
ökat. Återhållsamhet med övriga kostnader och vikarier med<br />
lägre lön än ordinarie personal bidrar i hög grad till överskottet.<br />
Lägre inter<strong>kommun</strong>al ersättning och lokalkostnader bidrar till<br />
särskolans positiva resultat. Stödanordningar går back vilket<br />
främst beror på ökade kostnader för skolskjutsar -0,3 mnkr.<br />
Skolmåltider ger ett positivt resultat på grund av ökad försäljning.<br />
Kultur, Musikskola och Biblioteksverksamheten har under<br />
året fått en ny chef och överskottet från dessa verksamheter<br />
beror på vakanshållning av tjänster till viss del under året. Trots<br />
ökade intäkter går Gullmarsborg back 0,3 mnkr vilket i huvudsak<br />
beror på tidigare nämnd organisationsförändring och ej<br />
uppfyllt sparbeting. Fritidsgårdar ger ett överskott på grund av<br />
återhållsamhet och vakanshållning av tjänster.<br />
EKONOMISKT RESULTAT<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 29 510 28 071 27 894<br />
Verksamhetens kostnader -248 466 -241 924 -236 452<br />
Kapitalkostnader -1 249 -1 372 -2 390<br />
Verksamhetens nettokostnad -220 205 -215 225 -210 948<br />
Budgetanslag netto 224 609 218 136 215 256<br />
Budgetavvikelse 4 404 2 911 4 308<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad, (%) 33,6 35,0 35,4
RESULTAT PER VERKSAMHET<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Förskoleverksamhet*<br />
Nettokostnad 56 118 54 390 51 521<br />
Budgetanslag netto 56 532 55 080 52 397<br />
Budgetavvikelse 414 690 876<br />
Grundskola/Förskoleklass/Skolbarnsomsorg*<br />
Nettokostnad 119 012 118 029 118 466<br />
Budgetanslag netto 121 642 119 114 119 810<br />
Budgetavvikelse 2 630 1 085 1 344<br />
Särskola<br />
Nettokostnad 7 151 7 066 6 739<br />
Budgetanslag netto 7 386 7 249 8 078<br />
Budgetavvikelse 235 183 1 339<br />
Bibliotek<br />
Nettokostnad 6 039 5 934 5 842<br />
Budgetanslag netto 6 144 5 874 5 879<br />
Budgetavvikelse 105 -60 37<br />
Fritid<br />
Nettokostnad 17 415 16 154 15 937<br />
Budgetanslag netto 17 595 16 213 16 009<br />
Budgetavvikelse 180 59 72<br />
Kultur<br />
Nettokostnad 2 093 2 021 1 664<br />
Budgetanslag netto 2 143 2 002 1 672<br />
Budgetavvikelse 49 -19 8<br />
Musikskola<br />
Nettokostnad 3 886 3 758 3 178<br />
Budgetanslag netto 3 894 3 760 3 186<br />
Budgetavvikelse 8 2 8<br />
Stödanordningar<br />
Nettokostnad 12 341 11 243 11 479<br />
Budgetanslag netto 12 277 11 619 11 846<br />
Budgetavvikelse -63 376 367<br />
Bik, gemensam<br />
Nettokostnad 6 975 7 014 6 299<br />
Budgetanslag netto 7 287 7 306 6 525<br />
Budgetavvikelse 312 292 226<br />
Barnomsorgsavgifter<br />
Intäkt 10 825 10 384 10 177<br />
Budgetanslag netto 10 292 10 081 10 146<br />
Budgetavvikelse 533 303 31<br />
* Barnomsorgsintäkter fi nns ej med i redovisningen per verksamhet.<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Nettoinvesteringar 1 469 1 004 372<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde tkr 5 159 4 711 4 917<br />
PERSONAL<br />
2008 2007 2006<br />
Antal anställda 488 518 538<br />
varav män 69 81 89<br />
varav kvinnor 419 437 449<br />
Personalkostnad i tkr 168 029 165 152 161 657<br />
Personalkostnad i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad 67,3 67,9 67,7<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Verksamhetens kostnader har ökat med 6,5 mnkr jämfört med år<br />
2007 – huvuddelen av dessa kostnadsökningar är ökade personalkostnader<br />
i p g a löneökningar.<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Inom bildningsnämnden har de politiska målen varit inriktning<br />
för all verksamhet.<br />
När det gäller ekonomi är målet bättre än budget. Ett tydligt<br />
budskap om återhållsamhet har <strong>kommun</strong>icerats kontinuerligt<br />
under året. Översyn av kostnader och återhållsamhet har lett till<br />
att målet, bättre än budget, har uppnåtts i stort sett för samtliga<br />
enheter och nämnden totalt. Nämnden vill här särskilt framhålla<br />
chefernas och personalens goda insatser.<br />
Gällande målet inspirerande och nytänkande har det förekommit<br />
seminarier med fokus på framtidsfrågor. I bildningsnämndens<br />
ledningsgrupp har ”goda exempel” lyfts fram. Det har förekommit<br />
nätverk med andra <strong>kommun</strong>er vilket inspirerat till<br />
nytänkande. Lysekil har ett samarbete med åtta andra <strong>kommun</strong>er,<br />
Sotenäs, Tanum, Dals-Ed, Strömstad Färgelanda, Munkedal<br />
och Orust, s k V8-<strong>kommun</strong>erna. Inom denna samverkan förekommer<br />
bl a kollegial utvärdering, då kollegor i en annan<br />
<strong>kommun</strong> speglar och ger feedback på verksamheten. Under 2008<br />
gjordes en kollegial utvärdering i ett arbetslag på Gullmarsskolan.<br />
För att nå en god folkhälsa, uppleva känslan av delaktighet<br />
och strävan efter det goda livet har ett specifi kt stöd för barn och<br />
ungdomar i riskzonen påbörjats som ett förvaltningsövergripande<br />
samarbete mellan bildnings- och socialförvaltningen. För ökad<br />
delaktighet och strävan efter det goda livet, avsätts i skolan, tid<br />
för livsåskådningsfrågor av olika slag samt fortlöpande elev-<br />
och föräldrasamverkan. Översyn och förbättring av elevhälsan<br />
har påbörjats.<br />
Skolmåltidernas matråd fungerar bra, det fi nns ett stort<br />
engagemang bland eleverna. Elevernas synpunkter är väldigt<br />
viktiga att ta på allvar samt att de ser att skolmåltiderna kan<br />
förändras utifrån deras önskemål. Eleverna har haft en önskevecka<br />
på matsedeln 2008 som de själva fått bestämma, detta<br />
uppskattades mycket.<br />
65
66<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Förvaltningsövergripande samarbete<br />
»För att nå en god folkhälsa, uppleva känslan<br />
av delaktighet och strävan efter det goda livet<br />
har ett specifi kt stöd för barn och ungdomar i<br />
riskzonen påbörjats som ett förvaltningsövergripande<br />
samarbete mellan bildnings- och<br />
socialförvaltningen.«<br />
Bildningsnämnden har en tydlig policy när det gäller målet<br />
gott bemötande. Likabehandlingsplaner fi nns på alla förskolor<br />
och skolor och det fi nns också resurspersoner på enheterna som<br />
stödjer arbetet med att alla skall uppleva ett gott bemötande.<br />
Planerna är ett levande dokument och en gemensam policy som<br />
bygger på ett systemteoretiskt förhållningssätt. Alla nyanställda<br />
får introduktionsutbildning i ämnet.<br />
Tydlig information om verksamheten till <strong>kommun</strong>ens hemsida<br />
är under bearbetning och varje enhet arbetar på att informera om<br />
öppettider och kontaktpersoner för att tillmötesgå målet, god<br />
tillgänglighet.<br />
Det har visat sig i enkätundersökningar att målet att ha nöjda<br />
föräldrar i förskolan är ett mål som väl uppfylls. Nämnden har<br />
givit förutsättningar för att tillgodose behovet av barnomsorgsplatser.<br />
En brukarundersökning gjordes på <strong>kommun</strong>ens sim- och<br />
ishall, Gullmarsborg. Undersökningen visade på goda resultat<br />
när det gäller bemötande, 97,2 procent är nöjda eller mycket<br />
nöjda med personalens bemötande och när det gäller öppettiderna<br />
är 84,7 procent nöjda eller mycket nöjda.<br />
Även biblioteken har under året gjort en brukarundersökning,<br />
svaren ger en grund för framtagandet av en handlingsplan för<br />
verksamheten. Undersökning ger genomgående ett högt betyg åt<br />
biblioteken, 5,5 av 7 möjliga. Högst betyg får frågan om service<br />
(6,5). Många svarande har också valt att kommentera personalens<br />
bemötande och ger dem mycket positiva omdömen. För<br />
övrigt verkar låntagarna vara nöjda med bibliotekens samlade<br />
utbud (5,4), aktualitet (5,2) och samlad tillgänglighet (5,4).<br />
När det gäller miljöarbetet har bildningsnämndens egen<br />
”certifi ering”, ”Grön skola/förskola” tilldelats alla skolor och<br />
förskolor. Det fi nns miljöombud på varje arbetsenhet. Miljöombuden<br />
träffas två gånger per år för samordning, kompetensutbildning<br />
och vidareutveckling av nämndens miljöarbete.<br />
Minskad energianvändning, ökad miljömedvetenhet, minskad<br />
pappersförbrukning och ökad användning av digital teknik är ett<br />
ständigt pågående arbete. Bildningsnämndens mål för inköp av<br />
<strong>Lysekils</strong> goda resultat…<br />
ekologiska råvaror var 2008, 8 procent. Utfallet för skolmål tiderna<br />
blev 7,6 procent mot föregående års 6,4 procent och förskolornas<br />
andel av ekologiska livsmedelsinköp var 20,9 procent.<br />
Hälsocoacher har utbildats för att stödja och uppmuntra personal<br />
till friskvård. Andra friskvårdsinsatser som subventionerade<br />
motionskort på Gullmarsborg, motionslotteri, personalgympa har<br />
förekommit för att öka de anställdas hälsa och trivsel.<br />
När det gäller kompetens och livslångt lärande är målet att<br />
även satsa på de elever som presterar bra, skapa trygghet och<br />
delaktighet för eleverna samt att öka meritvärdespoängen och<br />
läskunskapen. Under året har en mycket stor andel av eleverna i<br />
årskurs 9 klarat godkänt eller mer i svenska på de nationella<br />
proven. Resultatet sjunker dock jämfört med tidigare år. I<br />
engelska når en stor andel elever godkänt eller mer och när det<br />
gäller matematik har resultatet ökat jämfört med tidigare år.<br />
Betygsvärdet i åk 9 har minskat från tidigare år och meritvärdespoängen<br />
har också minskat från 218 poäng 2007 till 212<br />
poäng i år. Målet att öka meritvärdet har därmed inte uppnåtts.<br />
Elevernas behörighet till gymnasiet har sjunkit från 95,6 procent<br />
2007 till 88,2 procent 2008.<br />
Verksamheten har utsett ett språkombud och två matematikutvecklare<br />
som samordnar och stödjer kompetensen inom dessa<br />
ämnesområden.<br />
Gullmarsborg har kontinuerlig simundervisning för alla<br />
6-åringar i <strong>kommun</strong>en Detta leder till en god simkunnighet,<br />
89 procent av barnen i åk 3 kan simma 200 m på djupt vatten<br />
varav 50 meter är ryggsim. Deltagandet i Gullmarsborgs<br />
lägerverksamhet, som arrangeras under sommaren, har ökat<br />
från tidigare år.<br />
Nämndens arbete med genomlysning av samtliga verksamheter,<br />
som startade år 2004, är nu genomförd och 2009 börjar<br />
genomlysningen om från början, för ständig förbättring. Arbetet<br />
med att nå goda resultat, så effektivt som möjligt visar sig bl a<br />
i Sveriges Kommuner och Landstings mätinstrument ”öppna<br />
jämförelser” 2008 (utifrån läsåret 2006/2007). Med hänsyn tagit<br />
till de förutsättningar som fi nns i respektive <strong>kommun</strong> rankas<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> som åtta av Sveriges <strong>kommun</strong>er gällande<br />
genomsnittligt meritvärde för elever i åk 9 och som 14 i landet<br />
gällande de elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Vid<br />
jämförelser av genomsnittlig nettokostnad per elev under åren<br />
2002–2006 rankas <strong>kommun</strong>en som 38:a i landet.<br />
<strong>Lysekils</strong> goda resultat genom åren har medfört att man<br />
inbjudits till skolriksdagen för att dela med sig av sina<br />
erfarenheter.<br />
»<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> rankas som åtta av Sveriges <strong>kommun</strong>er gällande genomsnittligt meritvärde för elever i åk 9<br />
och som 14 i landet gällande de elever som uppnått målen i samtliga ämnen. Vid jämförelser av genomsnittlig<br />
nettokostnad per elev under åren 2002–2006 rankas <strong>kommun</strong>en som 38:a i landet. <strong>Lysekils</strong> goda resultat genom<br />
åren har medfört att man inbjudits till skolriksdagen för att dela med sig av sina erfarenheter.«
Årets viktiga händelser<br />
En gemensam mall för kvalitetsredovisning inkl ekonomisk<br />
redovisning har arbetats fram.<br />
Med hjälp av Skolverkets lärarfortbildningsbidrag har fyra<br />
lärare studerat på Högskolan, spanska, svenska som andra språk<br />
och speciallärare. Lysekil har tillsammans med Munkedals och<br />
Orusts <strong>kommun</strong>er, med hjälp av Göteborgs universitet, anordnat<br />
en utbildning i Aktionsforskning där nio lärare har deltagit.<br />
Kronbergsskola och Skaftö skolas lärare har haft föreläsning av<br />
Lena Boström i Lärstilar, elevers olika sätt att lära. All pedagogisk<br />
personal inom grundskolan har genomgått en utbildning i<br />
Offentlighet och sekretess. Förskolans personal har haft fortbildning<br />
i ämnena ”Kvalitet i förskolan” och pedagogiks dokumentation<br />
och IUP (individuell utvecklingsplan). Introduktionsutbildning<br />
i Språkeri & språkera har genomförts. I samarbete med<br />
Tanums <strong>kommun</strong> har rektorer och kulturchef deltagit i utbildningen<br />
”Kvalitetstänkande skola”, föreläsare Margareta Eriksson.<br />
Datautbildning i Praktiska IT och Mediekompetens, PIM,<br />
har påbörjats för lärarna under året och kommer att fortsätta<br />
under 2009.<br />
Bildningsnämnden har uppmärksammats av SKL, Sveriges<br />
Kommuner och Landsting, för att Lysekil har åstadkommit goda<br />
resultat och betygsvärden i jämförelse med övriga <strong>kommun</strong>er i<br />
riket under fl era år.<br />
Bildningsförvaltningen har under ett halvår delat förvaltningschef<br />
med Munkedals <strong>kommun</strong>.<br />
Bildningsnämnden har på befi ntliga tjänster anställt två nya<br />
rektorer för förskolan samt en kulturchef som ansvarar för<br />
kulturen, biblioteket och musikskolan.<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Konstnär Graham Stacy med skulptur ”Trädgårdsmästare”.<br />
Fotograf Ingrid Sandberg.<br />
Under sommaren genomfördes en konstbiennal där elva skulptörer gavs möjlighet att ställa ut i stadsparken och presentera sina konstverk.<br />
Varje vecka under sommaren genomfördes guidade visningar av utställningen.<br />
Skolverket har infört nya mål i åk 3. Vidare under 2009 införs<br />
nationella prov i svenska, svenska som andra språk och matematik<br />
i år 3. Det kommer även att kompletteras med nationella prov<br />
i de naturorienterade ämnena fysik, kemi, och biologi i år 9.<br />
Skolverket har också beslutat att eleverna skall få skriftliga<br />
omdömen i alla ämnen. En arbetsgrupp har arbetat fram en<br />
gemensam mall som kan användas i <strong>kommun</strong>en och rektor<br />
ansvarar för hur de skriftliga omdömena skall se ut.<br />
Musikskolan har medverkat i en rad olika evenemang under<br />
året såsom lunch- och kvällskonserter, barnmusical, orkestersamverkan<br />
med Orust och Färgelandas musikskolor med<br />
dithörande konserter och lägerverksamhet, dansshower samt<br />
medverkan i grundskolornas avslutningar.<br />
Allmänkulturella området har under året arbetat fram en<br />
kulturplan, ett politiskt styrdokument för kulturverksamheten i<br />
<strong>kommun</strong>en. Under sommaren genomfördes en konstbiennal där<br />
elva skulptörer gavs möjlighet att ställa ut i stads parken. Biennalen<br />
inleddes med en invigning där konstnärerna gavs möjlighet<br />
att presentera sina konstverk. Varje vecka under sommaren<br />
genomfördes guidade visningar av utställningen.<br />
Mellan den 27 september och 5 oktober genomfördes <strong>Lysekils</strong><br />
första Lokala Kulturvecka. Evenemanget baserades på lokala<br />
kulturföreningar och organisationer. En stor mängd aktiviteter<br />
och utställningar förekom runt om i <strong>kommun</strong>en.<br />
Av bibliotekets många arrangemang märks bl a Världsbokdagen,<br />
Bokens Dag och frukostseminarier utanför Vikarvets<br />
museum under sommaren.<br />
67
68<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Åren som kommer<br />
» Kostenheten kommer att vara piloter i <strong>kommun</strong>ens<br />
utvärdering av politiska målet god <strong>kommun</strong>al service<br />
och bemötande.<br />
» Ny kostorganisation träder i kraft.<br />
» En arbetsgrupp kommer att tillsättas som kommer att se över<br />
undervisningen i engelska.<br />
» Implementering av nationella prov i åk 3 kommer att ske<br />
samt i de naturorienterade ämnena åk 9.<br />
» Arbetet med skriftliga omdömen i alla ämnen fortskrider.<br />
» Kultur- och fritidsverksamheten kommer att ses över,<br />
omorganisation av Gullmarsborg.<br />
» En ny lokalstruktur för grundskolan i centrala Lysekil i och<br />
med en ny gymnasieskola.<br />
» Förslag om allmän förskola för treåringar medför att fl er barn<br />
får rätt till avgiftsfri allmän förskola om minst 525 timmar<br />
om året.<br />
» Ett förslag om barnomsorgspeng skall ge ökad valfrihet inom<br />
barnomsorgen.<br />
KULTURSATSNING [NETTOKOSTNAD I KR/INVÅNARE]<br />
150<br />
140<br />
130<br />
120<br />
110<br />
100<br />
2006 2007 2008<br />
NYCKELTAL<br />
2008 2007 2006<br />
Skolmåltider<br />
Livsmedelskostnad/portion (kr) 10,16 9,24 9,04<br />
Andel ekologiska livsmedelsinköp (%) 7,6 6,4 1,4<br />
Grundskola/Förskoleklass inkl samlad skoldag<br />
Antal elever 1 588 1 642 1 698<br />
Nettokostnad/elev (kr) 68 221 65 588 63 250<br />
Skolbarnsomsorg 6–12 år<br />
Antalet placerade barn 426 412 392<br />
Genomsnittlig placeringstid/vecka (tim) 12,8 12,6 12,4<br />
Nettokostnad/barn, kr 33 045 32 374 37 004<br />
Särskola<br />
Antal elever 25 33 33<br />
Nettokostnad/elev (kr) 286 023 214 115 204 228<br />
Förskola 1–5 år<br />
Totalt antal placerade barn i förskola 533 515 484<br />
– varav barn i <strong>kommun</strong>al förskola 498 483 468<br />
– varav barn i enskild förskola 35 32 16<br />
Genomsnittlig placeringstid/vecka (tim) 29,3 28,3 29,2<br />
Nettokostnad/barn (kr) 97 412 97 231 96 213<br />
Familjedaghem 1–5 år<br />
Antalet placerade barn 48 55 64<br />
Genomsnittlig placeringstid/vecka (tim) 29,3 28,0 26,8<br />
Nettokostnad/barn (kr) 87 439 78 474 76 921<br />
Musikskola<br />
Elever i egen undervisning 442 443 464<br />
Biblioteksverksamheten<br />
Utlåning (antal) 101 701 106 018 104 705<br />
<strong>Lysekils</strong> stadsbibliotek (antal besök) 76 558 77 408 74 328<br />
Utlåning/invånare 6,95 7,23 7,16<br />
Aktivitetsstöd ungdomsföreningar,<br />
Antal sammankomster<br />
Idrottsföreningar 11 871 12 677 12 869<br />
Övriga 401 165 392<br />
Totalt 12 272 12 842 13 261<br />
Lägerverksamhet<br />
Lägerdeltagare 3 164 3 067 4 208<br />
Gästnätter 10 466 9 039 11 737<br />
Kultur<br />
Satsning nettokostnad i kr/invånare 143 131 114
Ordförande: Ragnhild Selstam (M) Sotenäs <strong>kommun</strong><br />
Vice ordförande: Katharina Laurén (M) <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
Förvaltningschef: Roland Mattsson<br />
Lysekil och Sotenäs Gymnasienämnd<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Gymnasienämnden har genom ett samarbete med Industrikommittén och Fyrbodals Gymnasieskola<br />
under verksamhetsåret startat och certifi erats som Teknik College. Samarbetet med<br />
Kungliga Vetenskapsakademien och Sven Lovén centrum för marina vetenskaper (Kristinebergs<br />
forskningsstation) har ytterligare utvecklats för att ge eleverna bra förutsättningar till kvalifi cerade<br />
studier i ett nationellt forskningscentrum. Utveckling av ett maritimt centrum har påbörjats<br />
utifrån ett ”tripple helix” koncept där skola, näringsliv och forskning samverkar. Nämnden har<br />
på uppdrag av <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> tagit fram upphandlingsunderlag enligt lagen om offentlig<br />
upphandling (LOU) för nya gymnasie lokaler i anslutning till högskolecentrum i Norra Hamnen.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Gymnasienämnden är en gemensam nämnd för Lysekil och<br />
Sotenäs <strong>kommun</strong>er. Nämnden ansvarar för ungdomsgymnasiet<br />
och gymnasiesärskolan i de två <strong>kommun</strong>erna och är organiserad<br />
i två skolenheter, Gullmarsgymnasiet i Lysekil och individuellt<br />
program i Sotenäs.<br />
Gymnasienämnden erbjuder 10 nationella program, på<br />
Gullmarsgymnasiet, varav ett är riksrekryterande naturvetenskapligt<br />
program med inriktning marinbiologi. Dessutom<br />
erbjuds individuellt program i Sotenäs och Lysekil, idrottsgymnasium<br />
(fotboll, handboll, ishockey, konståkning, golf) samt<br />
gymnasiesärskolans individuella program.<br />
Samverkansavtal med Fyrbodal fi nns för de nationella<br />
program som inte erbjuds i Lysekil.<br />
Årets resultat<br />
Nämnden redovisar ett positivt resultat på 1 541 mnkr fördelat<br />
på Lysekil 978 tkr och Sotenäs 563 tkr.<br />
Orsaken till det positiva resultatet är att fl er elever från<br />
Lysekil och Sotenäs har valt Gullmarsgymnasiet framför extern<br />
utbildningsort (28). Även inom Gymnasiesärskolan har fl er<br />
elever valt Gullmarsgymnasiet.<br />
Snittkostnad per utbildningsplats i den egna <strong>kommun</strong>en är ca<br />
10% lägre än kostnad på extern utbildningsort. Det marinbiologiska<br />
programmet minskade med 10 elever HT 2008 jämfört<br />
med planerat antal i budget. Nämndens egna verksamheter i<br />
Lysekil och Sotenäs har på grund av det förändrade elevantalet<br />
anpassat sin organisation.<br />
Snittkostnad per utbildningsplats<br />
»Kostnaden i den egna <strong>kommun</strong>en är ca 10 procent<br />
lägre än kostnad på extern utbildningsort.«<br />
Gymnasienämndens resultat 2008<br />
»Nämnden redovisar ett positivt resultat på<br />
1 541 mnkr fördelat på Lysekil 978 tkr och<br />
Sotenäs 563 tkr.«<br />
EKONOMISKT RESULTAT<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 54 450 51 794 51 595<br />
Verksamhetens kostnader -117 236 -113 318 -109 979<br />
Kapitalkostnad -907 -973 -1 036<br />
Verksamhetens nettokostnad -63 693 -62 498 -59 421<br />
Budgetanslag netto 64 671 63 680 59 566<br />
Budgetavvikelse 978 1 182 145<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 9,7 10,2 10,2<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Nettoinvesteringar 350 423 504<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde 2764 3 150 3 544<br />
ANTAL ELEVER<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
På Gullmarsgymnasiet<br />
Till annan <strong>kommun</strong><br />
Från annan <strong>kommun</strong><br />
2006 2007 2008<br />
69
70<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Målet för Gymnasienämnden är att skapa och säkra en god miljö<br />
för ungdomars mognad och lärande. Lärandet skall ha fokus på<br />
det livslånga lärandet baserat på skolans värdegrund. Gullmarsgymnasiet<br />
skall vara den ledande gymnasieskolan i regionen<br />
med kvalitetssäkrade utbildningar inom teknik, service, samhäll-<br />
och naturvetenskap. Nämnden har under året arbetat med<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>s sex övergripande mål samt skolplanens mål.<br />
Ekonomi<br />
Gymnasiet har utvecklat en ny modell för resursfördelning,<br />
förbättrat inköpsrutiner, infört regelbunden resultatredovisning<br />
till all personal samt utvecklat effektivare ekonomistyrning.<br />
Redovisar ett positivt resultat för 2008 – bättre än budget.<br />
Miljö<br />
Nya miljövänliga skrivare och kopiatorer har anskaffats,<br />
policy/rutinlista för minskad energianvändning har upprättats.<br />
93 procent av skolans elever har nått minst G i naturkunskap A<br />
och har därmed kunskaper om ekologisk hållbar utveckling.<br />
Nytänkande och omvärldsorientering<br />
Gullmarsgymnasiet har utvecklat regional samverkan kring<br />
teknik- och omvårdnadscollege. Skolan har startat projekt kring<br />
entreprenörskap tillsammans med näringslivscentrum i Lysekil<br />
och utvecklat en profi l för Hållbar utveckling på samhällsprogrammet.<br />
Tillsammans med Vuxenutbildningsnämnden och<br />
Kultur och Fritid genomfördes <strong>Lysekils</strong> Maritima vecka med<br />
tema Sol – Vind – Vatten.<br />
Minskad sjukfrånvaro<br />
»För att minska ohälsotalen hos personalen<br />
har nämnden genomfört hälsoprofi ler, bedrivit<br />
organiserad friskvård på arbetstid, förbättrat<br />
arbetsmiljön m m. Sjukfrånvaron har därmed<br />
minskat från 5,2 till 5,0 procent.«<br />
Folkhälsa och delaktighet<br />
En ny likabehandlingsplan är framtagen som strävar mot en skola<br />
fri från främlingsfi entlighet, mobbning och andra trakasserier.<br />
En kurs i levnadskunskap har startats för alla elever i åk 1<br />
och 2. Kursen tar upp värdegrundsfrågor och ANT. Under året<br />
har samtliga klassföreståndare för åk 1 genomgått en omfattande<br />
fortbildning i dessa frågor.<br />
Elevernas infl ytande har ökat genom tydligare rutiner kring<br />
klassråd, elevråd och skolkonferens. Representant från elevrådet<br />
och skolkonferensen deltar i gymnasienämndens möten. Rektorerna<br />
deltar regelbundet på elevrådets stormöten. Utveckling av<br />
gymnasienämndens verksamheter sker fortlöpande på studiedagar,<br />
arbetsplatsträffar, skolkonferens och yrkesråd vilket<br />
bidrar till att öka elevernas och personalens delaktighet.<br />
För att minska ohälsotalen hos personalen har nämnden<br />
genomfört hälsoprofi ler, bedrivit organiserad friskvård på<br />
arbetstid, förbättrat arbetsmiljön m m. Sjukfrånvaron har<br />
därmed minskat från 5,2 till 5,0 procent.<br />
Kommunal service<br />
Målet är professionellt bemötande med hög tillgänglighet.<br />
Åtgärder genomförda – utökade öppet tider och ansvarsområden<br />
för receptionen samt utvecklat <strong>kommun</strong>ikationsplattform mellan<br />
elev och lärare.<br />
Enligt Sveriges<strong>kommun</strong>er och landstings (SKL) senaste<br />
jämförelse mellan gymnasieskolor i Sverige så ligger Gullmarsgymnasiet<br />
på index eller över på de tre områdena – genomströmning,<br />
betyg och avgångselever med behörighet till högskolan.<br />
Organisations- och kompetensutveckling<br />
Verksamhetsåret 2008 har nämnden genomfört kompetensutveckling<br />
inom följande områden: utbildning kring/om värdegrunds<br />
frågor, skoljuridik för pedagoger, läsförståelse samt kollegiehandledning<br />
inom ramen för det <strong>kommun</strong>övergripande projektet<br />
”Lysekil en lärande <strong>kommun</strong>”. Vidare har översyn av den<br />
administrativa organisationen mellan gymnasiet och vuxenutbildningen<br />
påbörjats.<br />
Skolplanens mål<br />
Nämnden har under 2008 fokuserat på skolplanens fem utvecklingsområden<br />
– kvalitet i utbildningen, infl ytande, samarbete,<br />
internationalisering, livskvalitet och miljöansvar. Speciell<br />
uppmärksamhet har riktats på områdena betyg, elevhälsa,<br />
systematiskt arbetsmiljöarbete, värdegrundsarbete och likabehandlingsplanen.<br />
I skolplanen ingår en utvecklingsplan med nio mål som skall<br />
uppnås. Av dessa har åtta mål uppnåtts. Målet att 95 procent av<br />
eleverna fullföljer sin utbildning inom fyra år har inte nåtts.<br />
solvindvatten<br />
solvindvatten<br />
lysekil | 29 juli<br />
Förnybar energi och<br />
hållbar utveckling<br />
Presentation av solenergi,<br />
vågkraft och vindkraft i<br />
Havsbadsparken (11.00–18.00).<br />
Debatt i Stadsparken (17.30–19.00)<br />
där riksdagspolitiker och sakkunniga<br />
diskuterar:<br />
– Hållbar utveckling idag och imorgon<br />
– Nya energikällor<br />
– Klimatpåverkan<br />
– Hur välja rätt fordon och färdsätt?<br />
Medverkande riksdagspolitiker och sakkunniga: Magnus Andersson (c),<br />
Lars Tysklind (fp), Rosita Runegrund (kd), Ola Sundell (m), Tina Ehn (mp),<br />
Carina Ohlsson (s), Wivi-Anne Johansson (v), Billy Johansson (sakkunnig),<br />
Stefan Edman (sakkunnig). Moderator: Erika Bjerström (Journalist SVT)<br />
Gymnasienämnden, Vuxenutbildningsnämnden och Kultur och Fritid<br />
genomförde <strong>Lysekils</strong> Maritima vecka med tema Sol – Vind – Vatten.<br />
VisionPlus | Lysekil 0807
Mål för kvalitet i utbildningen<br />
Utbildningen skall bedrivas på en kvalitativ hög nivå så att<br />
eleverna är väl förberedda för inträde på arbetsmarknaden och<br />
för fortsatta studier. Behörig, och yrkesskicklig personal är en<br />
förutsättning, likaså aktuella läromedel, bra utrustning, samverkan<br />
med föräldrar och näringsliv samt pedagogiskt utvecklingsarbete.<br />
» Arbetsplan fi nns för respektive program.<br />
» Behöriga lärare är 93 procent jmf med riket 74 procent.<br />
» Näringslivets representanter anser att utbildningen håller<br />
hög kvalitet och tillgång till utbildade handledare vid<br />
arbetsplatsförlagd utbildning (APU) fi nns.<br />
» Läromedlen är relevanta och tidsenliga, IT används som ett<br />
pedagogiskt hjälpmedel. Lärarlösa lektioner förekommer<br />
endast vid personals korttidsfrånvaro.<br />
» Andelen elever som går vidare till högskolan ligger<br />
på 55 procent vilket är högst i regionen och över riksgenomsnittet.<br />
» Utvecklingsarbete pågår på olika program, t ex Teknik<br />
College och Hållbar utveckling.<br />
» Jämförelse av nationella prov och slutbetyg görs med<br />
Fyrbodal och hela riket.<br />
Gymnasieskolans olika program uppfyller i hög grad<br />
skolplanens mål vad gäller kvalitet i utbildningen.<br />
Mål för infl ytande<br />
Skolans elevråd och klassråd skall vara viktiga samarbetspartners<br />
för elevinfl ytande och elevansvar. Delaktighet och medansvar<br />
skall prägla arbetet. Genom sin utbildning får eleven förståelse<br />
för hur ett demokratiskt samhälle formas och utvecklas.<br />
» Eleverna är delaktiga i utvärdering och undervisningens<br />
utformning.<br />
» Elevråd, programråd, skyddskommitté och skolkonferens<br />
genomför regelbundna möten.<br />
» Representant från elevrådet och skolkonferensen deltar i<br />
gymnasienämndens möten.<br />
» Enkäter genomförs programvis för att mäta elevens<br />
infl ytande över sin utbildning.<br />
» Elevutbildningar genomförs i elevdemokrati och arbetsmiljö.<br />
Gymnasieskolan uppfyller skolplanens mål vad gäller<br />
infl ytande. Dock bör enhetliga enkäter, för att mäta elevens<br />
infl ytande utarbetas.<br />
En gymnasieskola av högsta kvalitet<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Mål för samarbete<br />
I skolan skall fi nnas programråd, klassråd, elevråd, skolkonferens,<br />
yrkesråd med representanter för elever, föräldrar, näringsliv och<br />
personal. Samarbete med föräldrar skall ske genom utvecklingssamtal,<br />
föräldramöten och skriftlig information om skolans<br />
verksamhet.<br />
» Utvecklingssamtal genomförs enligt bestämd rutin.<br />
» Utvecklat rutiner för frånvarorapportering och kontakter<br />
med hemmet.<br />
» Information om verksamheten sker genom årlig<br />
verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning.<br />
» Samverkansavtal fi nns med högskola och näringsliv.<br />
» Samarbete med företag och branschråd fi nns för att utveckla<br />
lärlingsutbildningar t ex stenteknik (IP) och omvårdnad (OP).<br />
» Samverkan med andra förvaltningar och myndigheter<br />
har skett inom områdena bibliotek, kultur-fritid, teknik<br />
undervisning, ANT (alkohol, narkotika, tobak), personalförsörjning<br />
och lokalutnyttjande.<br />
» Yrkesråd fi nns på de yrkesorienterade programmen.<br />
» Genom Teknikcollege (se text ovan) har samarbetet med<br />
teknikbranschen ytterligare förstärkts.<br />
Skolan uppfyller skolplanens mål.<br />
Mål för internationalisering<br />
Under sin studietid skall eleven stimuleras till internationella<br />
kontakter för att öka språkkunskaper och förståelse för andra<br />
länders kulturer och samhällsliv. För att uppnå dessa mål har<br />
gymnasiet utvecklat ett brett internationellt kontaktnät med<br />
olika skolor, vilket ger eleverna möjligheter att utveckla språk,<br />
kultur och yrkeskunskaper.<br />
» Elprogrammet har ett fortgående utbyte med Belgien<br />
(Dendermonde).<br />
» Alla yrkesprogram och samhällsprogrammet, ekonomisk<br />
inriktning, erbjuds arbetsplatsförlagd utbildning i England<br />
och Irland genom ett EU projekt.<br />
» Naturvetenskapsprogrammet deltar i det internationella<br />
projektet Vatten (H20).<br />
» Elever på språklig inriktning (SP) erbjuds individuellt utbyte<br />
med Spanien och Frankrike.<br />
Eleverna ges goda möjligheter till internationella kontakter på<br />
samtliga program och skolan uppfyller väl skolplanens mål.<br />
»Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en landsomfattande kvalitetsmätning av samtliga<br />
gymnasieskolor i landet. Gullmarsgymnasiet rankas som ett av de bästa i regionen och ligger på en hög nivå<br />
i nationell jämförelse.«<br />
71
72<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Mål för livskvalitet och miljöansvar<br />
Nämnden vill uppmuntra eleverna att inhämta kunskaper om<br />
livsmiljön i ett lokalt och globalt perspektiv för att själva kunna<br />
ta ansvar för sin livsstil och livsmiljö.<br />
» Miljön och hållbar utveckling fi nns med i den dagliga<br />
undervisningen, på temadagar, föreläsningar samt genom<br />
miljökurser inom ramen för individuellt val.<br />
» I skolans systematiska arbetsmiljöarbete skall alltid de<br />
psykiska och fysiska aspekterna fi nnas med. Handlingsplaner<br />
mot mobbing, våld, diskriminering och ANT fi nns. En ny<br />
likabehandlingsplan har tagits fram under året. Dessa planer<br />
utvärderas årligen.<br />
» Skolan genomför regelbundet miljö- och skyddsronder.<br />
Årlig utbildning av elevskyddsombud anordnas.<br />
» Kurs i livskunskap genomförs.<br />
» Miljöaspekter fi nns alltid med vid upphandlingar, inköp och<br />
byggnationer.<br />
» 93% av eleverna uppnår godkänt eller mer inom miljökunskap<br />
som ges inom ramen för kursen naturkunskap. Se övrigt<br />
punkten miljö ovan.<br />
Skolan bedriver ett aktivt arbete med livskvalitet och miljö och<br />
uppfyller väl skolplanens mål.<br />
Jämställdhet<br />
Nämndens strävan har varit att skapa en jämn fördelning av<br />
kvinnor och män inom nämndens olika verksamhetsområden.<br />
» Fördelning mellan kvinnor och män inom gymnasieförvaltningen<br />
är jämn.<br />
» Tillsammans med fack, har utvärdering skett av genomförd<br />
lönerevision för att jämföra löneutfallet mellan män och<br />
kvinnor.<br />
» Likabehandlingsplan framtagen.<br />
» Arbetat med att få fl er elever att inte välja mans- respektive<br />
kvinnodominerade utifrån traditionellt synsätt.<br />
Skolplanens mål uppnås inte helt eftersom valen till de olika<br />
programmen i hög grad följer traditionellt mönster även om en<br />
viss förändring skett inom yrkesprogrammen.<br />
Årets viktiga händelser<br />
Under året har Gullmarsgymnasiet arbetat med att utveckla och<br />
kvalitetssäkra de tekniskt inriktade programmen EC, IP, TE.<br />
Gymnasiet blev certifi erat som Teknikcollege i januari 2008.<br />
Teknikcollege är ett samlingsbegrepp för utbildningscentra som<br />
erbjuder ungdomar och vuxna tekniska och processinriktade<br />
utbildningar med inriktning mot teknikintensiva branscher.<br />
Teknikcollege Lysekil bygger på ett nära samarbete med<br />
näringsliv, vuxenutbildning och gymnasieskola.<br />
På en rikskonferens för Tenikcollege Sverige hösten 2008<br />
inbjöds Gullmarsgymnasiet och Vuxenutbildningen i Lysekil att<br />
redovisa sitt utvecklingsarbete.<br />
Utveckling av ett maritimt centrum i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> pågår,<br />
där skola, näringsliv och högskola samverkar kring forskning<br />
och utveckling.<br />
Projektet Vatten och Samhälle, ett regionalt samverkans projekt<br />
med Vänersborg, Mariestad, Lysekil, Åmål och Lidköping, har<br />
under året ytterligare fördjupats. Projektet fokuserar på vattnets<br />
betydelse för samhället och människan i den regionala miljön.<br />
På Gullmarsgymnasiet har i år erbjudits kurser med inriktning<br />
mot projektets mål.<br />
Internationella programkontoret har tilldelat Gullmarsgymnasiet<br />
medel för att genomföra ett 3-årigt projekt för arbetsplatsförlagd<br />
utbildning. Syftet är att främja elevers språk- och<br />
kulturutbyte. Irland, England och Belgien ingår i samarbetet.<br />
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en<br />
landsomfattande kvalitetsmätning av samtliga gymnasieskolor i<br />
landet. Gullmarsgymnasiet rankas som ett av de bästa i regionen<br />
och ligger på en hög nivå i nationell jämförelse.<br />
Nya svetslokaler har tagits i bruk i samverkan med vuxenutbildningen.<br />
Lokalerna möjliggör/skapar goda förutsättningar för<br />
en kvalitativ hög utbildning inom svets och rörmontage.<br />
Nämnden har fortsatt att utveckla Gymnasiesärskolan och<br />
erbjuder individuella utbildningsvägar för elever med olika<br />
typer av funktionshinder. Samverkan med bildningsnämnden,<br />
socialförvaltningen och andra institutioner fortgår i syfte att<br />
erbjuda elever och föräldrar ett kvalitativt och attraktivt hemortsalternativ.<br />
För de närmaste två åren kvarstår riksintag för den marinbiologiska inriktningen men nämnden har också för avsikt att ansöka om spetsutbildning<br />
inom marinbiologi hos Utbildningsdepartementet. Som ett led i denna strävan att utveckla verksamheten, kommer ett maritimt centrum<br />
att byggas upp i Rinkenäsområdet i samverkan med forskning, högskola och näringsliv.
Åren som kommer<br />
För att möta de krav som den enskilde, samhället och näringslivet<br />
kommer att ställa på <strong>kommun</strong>erna blir det alltmer viktigt<br />
att erbjuda en kvalitativ och kvantitativ hög utbildningsnivå<br />
såväl för den enskilde som för näringslivet. Detta kommer inte<br />
enbart att vara en framgångsfaktor utan än mer en överlevnadsfråga<br />
för båda <strong>kommun</strong>erna. För att lyckas med ovanstående<br />
krävs ett utökat samarbete mellan gymnasieskola, vuxenutbildning,<br />
högskola, forskning och näringsliv.<br />
Genom att erbjuda attraktiva utbildningar som leder till<br />
anställningsbarhet eller fortsatta studier, utnyttja lärarkompetens<br />
över skolformerna, samutnyttja lokaler och utrustning ökar<br />
förutsättningarna för att åstadkomma långsiktighet och en<br />
hållbar ekonomi inom gymnasienämndens verksamhetsområden.<br />
En ny gymnasieskola, lokaliserad till Rinkenäsområdet i<br />
Lysekil, skulle på ett positivt sätt bidra till att öka <strong>kommun</strong>ens<br />
attraktivitet hos såväl presumtiva invånare som företag och nu<br />
boende i <strong>kommun</strong>en.<br />
En ny gymnasiereform kommer att presenteras 2009. Staten<br />
kommer med största sannolikhet att föreslå ökade satsningar på<br />
yrkesutbildningar vilket passar väl in i nämndens satsningar på<br />
Teknikcollege, lärlingsutbildning och samverkan med vuxenutbildningen<br />
kring kvalifi cerad yrkesutbildning (KY) inom olika<br />
områden.<br />
För de närmaste två åren kvarstår riksintag för den marinbiologiska<br />
inriktningen men nämnden har också för avsikt att<br />
ansöka om spetsutbildning inom marinbiologi hos Utbildningsdepartementet.<br />
Som ett led i denna strävan att utveckla verksamheten,<br />
kommer ett maritimt centrum att byggas upp i Rinkenäsområdet<br />
i samverkan med forskning, högskola och näringsliv.<br />
NYCKELTAL<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
»En ny gymnasieskola, lokaliserad till Rinkenäsområdet i Lysekil, skulle<br />
på ett positivt sätt bidra till att öka <strong>kommun</strong>ens attraktivitet hos såväl<br />
presumtiva invånare som företag och nu boende i <strong>kommun</strong>en.«<br />
PERSONAL<br />
2008 2007 2006<br />
Antal anställda 120 116 120<br />
varav män 53 57 59<br />
varav kvinnor 67 59 61<br />
Personalkostnad i tkr 49 359 48 150 46 619<br />
Personalkostnad i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad 41,8% 42,1% 42,0%<br />
2008 2007 2006<br />
Antal elever i Lysekil 804 850 876<br />
Antal elever i Sotenäs 19 22 28<br />
Summa elever 823 872 904<br />
Antal elever från annan <strong>kommun</strong> 148 172 191<br />
Antal elever till annan <strong>kommun</strong> 308 296 301<br />
Antal elever som avbrutit studier/uppskov 31 13 19<br />
Antal elever som bytt studieväg 21 15 16<br />
Kostnad per elev i Lysekil* 93 882 86 039 79 441<br />
Kostnad per elev externt 102 098 105 568 102 043<br />
Studentexamen<br />
Antal elever med slutbetyg (%) 83 91 90<br />
Antal elever med samlat betygsdokument (%)** 17 9 10<br />
Summa (%) 100 100 100<br />
Antal lärare/tjänster 79 83 85<br />
Antal lärare/100 elever 9,6 9,5 9,4<br />
Antal administrativa tjänster 10 10 11<br />
Antal elevvårdande tjänster 6 6 7<br />
Kommentarer till nyckeltal<br />
Jämfört med 2007 har antal elever från annan <strong>kommun</strong> minskat med 24 elever,<br />
minskningen avser främst det marinbiologiska programmet (MB). Elever till annan<br />
<strong>kommun</strong> har ökat med totalt 12 elever.<br />
* Årskostnad för elev på marinbiologiska programmet är 115 672 kr, för elever på övriga<br />
program är snittkostnaden 89 527 kr.<br />
Kostnad per elev externt har minskat då Uddevalla ändrat beräkningsgrund för sina<br />
programkostnader, ex. byggprogrammet är sänkt med drygt 12 tkr per elev och år.<br />
** Fler elever väljer att fullfölja sin utbildning men reducerar någon kurs på programmet.<br />
Dessa elever har högskolebehörighet.<br />
73
74<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Ordförande: Katharina Laurén (M)<br />
Vice ordförande: Thommy Collén (S)<br />
Förvaltningschef: Roland Mattsson<br />
Vuxenutbildningsnämnden<br />
Vuxenutbildningsnämndens utbildningsverksamhet fi nns sedan oktober 2006 samlad i Högskolecentrum<br />
vid Norra Hamnen. Här erbjuds en fi n och fl exibel studiemiljö med den studerande i<br />
centrum. Genom ett väl fungerande och utbrett samarbete med olika universitet och högskolor<br />
erbjuds alltifrån fristående kurser till hela utbildningsprogram på högskolenivå med hjälp av<br />
distansteknik. Sedan januari 2008 ansvarar nämnden även för <strong>kommun</strong>ens Arbetslivsenhet (ALE).<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Vuxenutbildningens uppgift är att erbjuda vuxna de utbildningsmöjligheter<br />
som näringslivet och samhället i övrigt kräver.<br />
Vuxenutbildningen vänder sig med sin verksamhet till alla<br />
vuxna som fyllt 20 år eller som dessförinnan avslutat sin<br />
gymnasieutbildning. Arbetslivsenhetens uppgift är att hjälpa<br />
personer som befi nner sig i långvarig arbetslöshet eller personer<br />
med olika funktions- och arbetshinder till en aktiv sysselsättning<br />
så att deras möjligheter till egenförsörjning maximeras.<br />
Årets resultat<br />
Nämnden redovisar ett underskott mot budget på 2,1 mnkr.<br />
Vuxenutbildningsverksamheten svarar för 0,3 mnkr med en<br />
väsentligt utökad SFI-undervisning (svenska för invandrare),<br />
från ca 70 elever 2007 till ca 100 elever 2008. För att möta det<br />
ökade undervisnings behovet har två lärare anställts under året.<br />
Arbetslivsenheten visar underskott på 1,8 mnkr. ALE införlivades<br />
i nämnden 2008-01-01 och den verksamhetsplan som<br />
utarbetats för året har på grund av omständigheter utöver<br />
nämndens befogenheter ej kunnat verkställas.<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
Kursutbudet på gymnasienivå har koncentrerats mot behörighetsgivande<br />
kurser. På grund av minskat statsbidrag har kravet<br />
på efterfrågade kurser inte kunnat tillgodoses fullt ut. Yrkesutbildningar<br />
har bedrivits inom områdena restaurang och<br />
storhushåll, svets, verkstad och vård.<br />
Inom området kvalifi cerad yrkesutbildning (KY) har en<br />
tvåårig utbildning i Mekatronik genomförts i samverkan med<br />
företag från det lokala och regionala näringslivet. En ny utbildningsomgång<br />
med denna inriktning startades i september. Under<br />
augusti 2008 startades en ettårig KY-utbildning med inriktning<br />
mot svets och rörmontage. Båda dessa utbildningar har riksintag<br />
där utbildningsplatserna fi nansieras via statsbidrag.<br />
EKONOMISKT RESULTAT<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 8 749 4 504 4 703<br />
Verksamhetens kostnader -19 772 -13 032 -10 578<br />
Kapitalkostnad -221 -151 -45<br />
Verksamhetens nettokostnad -11 244 -8 679 -5 920<br />
Budgetanslag netto 9 129 8 445 5 706<br />
Budgetavvikelse -2 115 -234 -214<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 1,7 1,4 1,0<br />
Utöver grundläggande och gymnasial utbildning bedrivs<br />
också särvux (särskoleundervisning för vuxna), svenska för<br />
invandrare (Sfi ) och uppdragsutbildning. I alla utbildningar har<br />
den enskildes möjligheter till delaktighet och infl ytande hög<br />
prioritet. Sfi -undervisningen har under året kunnat kombineras<br />
med yrkesorienterande kurser med avsikt att nå en snabbare<br />
integration. I samarbete med universitet och högskolor erbjuds<br />
vuxna möjligheter till högskolestudier på distans. Under året har<br />
erbjudits programutbildning med inriktning sjuksköterska.<br />
Fristående kurser har omfattat områdena pedagogik, personalekonomi<br />
och handledarutbildning för sjuksköterskor som<br />
handleder studenter i programutbildning till sjuksköterska.<br />
Uppdragsutbildningen som genomförs på beställning av myndigheter<br />
och företag har kunnat ökas med ytterligare<br />
1,0 mnkr till 4,8 mnkr.<br />
Den praktiska verksamheten i ALE med bageri och kiosker/<br />
caféer har kunnat öppna en caféverksamhet på <strong>Lysekils</strong> sjukhus.<br />
Hemvaktmästeri planeras kunna starta i februari 2009. Genom<br />
Högskolecentrum har skapats en arena med tillgänglighet till<br />
utbildning på alla nivåer och där samverkan mellan utbildning<br />
näringsliv och myndigheter har kunnat utvecklas.
Den praktiska verksamheten i ALE med bageri och kiosker/caféer har öppnat en caféverksamhet på <strong>Lysekils</strong> sjukhus.<br />
Årets viktiga händelser<br />
En första utbildningsomgång inom området KY Mekatronik<br />
har genomförts och en andra omgång har startats. Utbildningen<br />
har krävt stora investeringar i form av automationsutrustning.<br />
Utrustningen används även för kurser i gymnasieskolans el- och<br />
teknikprogram och för uppdragsutbildningar. En första utbildningsomgång<br />
har startats inom KY svets och rörmontage. Fyra<br />
utbildningsomgångar är beviljade. Även här har stora investeringar<br />
behövt göras i ny utrustning. Lokaler och utrustning för<br />
svetsutbildningen samutnyttjas mellan gymnasiet och vuxenutbildningen.<br />
Under året har det skett en fortsatt fokusering mot<br />
mer yrkesinriktad utbildning. Svetsutbildning och verkstadsutbildning<br />
har genomförts på gymnasial nivå. Dessa utbildningar<br />
har också krävt stora investeringar i utrustning och i miljöförbättrande<br />
åtgärder i lokaler.<br />
I samarbete med socialförvaltningen och arbetsförmedlingen<br />
har sfi -undervisningen kunnat kombineras med yrkesorienterande<br />
kurser och meritportfölj i syfte att nå en snabbare integration.<br />
Åren som kommer<br />
Satsningen på yrkesinriktade utbildningar har varit framgångsrik.<br />
Fler yrkesinriktade utbildningar i samverkan med näringslivet<br />
kommer att behöva utvecklas. I kontakter med företag och<br />
arbetsplatser planeras för kompetensutveckling av anställda<br />
inom olika branscher. Ett specialområde för Lysekil kommer<br />
att vara automatiserad produktionsteknik. Andra områden är<br />
alternativ energi, havsbruk och entreprenörskap.<br />
På högskolenivå pågår ett kontinuerligt planeringsarbete<br />
för att ta fram lämpliga högskoleutbildningar. Högskolan Väst<br />
bidrar med personella resurser i detta arbete. Arbetslivsenheten<br />
behöver utveckla och bedriva fl er verksamheter där personer<br />
med olika funktionshinder kan fi nna arbetsuppgifter.<br />
Framgångsrik satsning…<br />
»Fler yrkesinriktade utbildningar i samverkan<br />
med näringslivet kommer att behöva utvecklas.«<br />
RESULTAT PER UTBILDNINGSOMRÅDE<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Gymnasial utbildning 5 827 5 511 2 409<br />
Grundläggande vuxenutbildning 425 539 421<br />
Uppdragsutbildning -1 268 -795 -314<br />
Högskoleutbildning 72 864 1 459<br />
Nationella kunskapsbygget 0 0 0<br />
Svenska för invandrare 2 632 2 395 1 756<br />
Särvux 83 130 149<br />
ALE 3 430 0 0<br />
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Nettoinvesteringar 563 805 148<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde 106 684 131<br />
PERSONAL<br />
NYCKELTAL<br />
2008 2007 2006<br />
Antal anställda 35 24<br />
varav män 13 11<br />
varav kvinnor 22 13<br />
Personalkostnad i tkr 12 179 7 880 6 667<br />
Personalkostnad i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad 60,9 59,8 62,8<br />
2008 2007 2006<br />
Antal utbildningsplatser (heltid) 225 181 204<br />
Gymnasial vuxenutbildning 110 100 124<br />
Grundläggande vuxenutbildning 15 11 20<br />
Antal kursdeltagare/personer 380 320 340<br />
Antal deltagare från annan <strong>kommun</strong> 9 5 4<br />
Antal heltidsstud. Som läser PU i annan <strong>kommun</strong> 0 0 0<br />
Antal kursdeltagare i sfi 100 70 58<br />
Bruttokostnad heltidsstuderande totalt 52 934 57 136 44 333<br />
Gymnasial vuxenutbildning 65 856 63 781 37 588<br />
Svenska för invandrare 35 318 34 200 30 287<br />
Antal lärare/100 elever 4,8 5,2 5<br />
Gymnasial vuxenutbildning 5,2 5,2 5<br />
Svenska för invandrare 4 3 3,3<br />
75
76<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Ordförande: Ann-Charlotte Strömwall (FP)<br />
Vice ordförande: Bernt Ortner (S)<br />
Förvaltningschef: Agneta Essén<br />
Socialnämnden<br />
Under 2008 har socialnämnden aktivt arbetat med fokusgrupper inom äldreomsorgen – detta<br />
för att stärka medborgarnas delaktighet. Antalet köpta vårddygn på institution kunnat minskas<br />
från föregående år med ca nio procent (212 vårddygn). Försörjningsstödet har ökat även<br />
om antalet hushåll som erhållit försörjningsstöd inte ökat. Särskilda insatser i form av arbetsförmågeutredningar<br />
väntas öka möjligheterna för enskilda individer att uppnå egenförsörjning.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Socialnämndens ansvarsområden omfattar <strong>kommun</strong>ens<br />
uppgifter enligt socialtjänstlagen (Sol) och vad som åläggs<br />
socialnämnd enligt lagstiftning. Dessutom ansvarar socialnämnden<br />
för insatser enligt lag om stöd och service till vissa<br />
funktionshindrade (Lss), färdtjänst och riksfärdtjänst, alkoholtillsyn,<br />
den <strong>kommun</strong>ala hälso- och sjukvården enligt hälso- och<br />
sjukvårdslagen (HsL) samt <strong>kommun</strong>ens fl yktingverksamhet.<br />
Socialnämnden ansvarar också för familjerådgivning, <strong>kommun</strong>ens<br />
skyldigheter enligt skuldsaneringslagen samt bostadsanpassning.<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
Individ- och familjeomsorgsavdelningen är uppdelad i en<br />
familjegrupp och en vuxengrupp. Familjegruppen arbetar med<br />
barn- och ungdomsfrågor. Olika stödfunktioner kan erbjudas<br />
barn-ungdomar och deras familjer där barnen visar tecken på<br />
ogynnsam utveckling, De insatser som kan erbjudas är t ex<br />
stödsamtal, kontaktperson/kontaktfamilj, boendestödsinsats,<br />
familjehem samt även institutionsvård. En familjerättsgrupp<br />
arbetar med familjerättsfrågor såsom faderskap samt umgänges-<br />
och vårdnadsfrågor. <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har också en familjerådgivare<br />
som även arbetar i övriga <strong>kommun</strong>er i Norra Bohuslän.<br />
Vuxengruppen arbetar med missbruksfrågor, ekonomiskt<br />
bistånd samt fl yktingverksamhet. Avdelningen för fl yktingmottagande<br />
ansvarar för att ta emot fl yktingarna i <strong>kommun</strong>en och<br />
introducera dem i det svenska samhället. De ordnar med<br />
praktiska frågor vid ankomsten såsom boende, svenskundervisning<br />
mm och är också behjälpliga för att introducera fl yktingen<br />
på arbetsmarknaden. Statliga medel utgår för denna verksamhet.<br />
Särskilda boenden inom äldre- och handikappomsorgen<br />
Lss/psykiatri<br />
Inom Lss/psykiatriavdelningen erbjuds alla de insatser som<br />
enskild fått beviljade enligt Lss eller Sol. Kommunen har sju<br />
gruppbostäder med plats för 48 boende. Kommunen kan även<br />
köpa annan boendeplats utanför <strong>kommun</strong>en. Ytterligare insatser<br />
är personlig assistans i den enskildes hem, daglig sysselsättning/<br />
daglig verksamhet genom <strong>kommun</strong>ens dagcenter, kontaktperson,<br />
ledsagarservice, avlösar service i hemmet, korttidsvistelse<br />
utanför egna hemmet samt korttidstillsyn för skolungdom över<br />
12 år. För att få insats enligt Lss eller Sol prövas den enskildes<br />
behov enligt de olika lagstiftningarna. Prövningen handläggs av<br />
biståndsbedömare.<br />
Äldre- och handikappomsorg<br />
Insatser inom äldre- och handikappomsorgen beviljas enskilda<br />
personer efter att deras behov särskilt prövats utifrån lagstiftning.<br />
Kommunen har fem särskilda boenden där det fi nns<br />
personal tillgänglig dygnet runt med sammantaget 201 lägenheter<br />
för boende. Hemtjänstgrupper fi nns verksamma i hela<br />
<strong>kommun</strong>en där insatser kan ges dygnet runt. Kommunen kan<br />
också erbjuda insats i form av korttidsvård antingen som<br />
avlastning för den som bor kvar i sitt eget boende eller som en<br />
form av mellanvård för den som vårdats på sjukhus och inte är<br />
fullt återställd för att komma direkt hem till det egna boendet.<br />
Kommunen har arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor<br />
som kan ge insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Inom<br />
Rehab-sidan säljer <strong>kommun</strong>en verksamhet till regionen genom<br />
arbets terapiinsatser och förskrivning av tekniska hjälpmedel.<br />
»Kommunen har fem särskilda boenden där det fi nns personal tillgänglig dygnet runt med sammantaget<br />
201 lägenheter för boende.
Årets resultat<br />
Socialnämnden överskrider budgeterade medel för 2008 med<br />
ca 4,5 mnkr vilket innebär en negativ budgetavvikelse med<br />
1,6 procent.<br />
Socialnämndens resultat 2008<br />
»Socialnämnden överskrider budgeterade medel<br />
för 2008 med ca 4,5 mnkr vilket innebär en<br />
negativ budgetavvikelse med 1,6 procent.<br />
Sedan föregående år har socialnämndens nettokostnader<br />
ökat med tolv procent ca 32 mnkr.«<br />
Sedan föregående år har socialnämndens nettokostnader ökat<br />
med 12 procent ca 32 mnkr. I denna ökning ligger 1,2 mnkr<br />
vilket utgör kostnad för bostadsanpassningsbidrag som fl yttats<br />
över till socialnämndens ansvarsområde från tidigare tekniska<br />
kontoret. De stora kostnadsökningarna ligger inom Lss/psykiatrisidan<br />
där nettokostnaderna ökat med ca 20 procent från föregående<br />
år, 9,9 mnkr. Förutom de kostnadsökningar som är<br />
hänförliga till avtalsenliga lönekostnadsökningar utgörs<br />
kostnadsökningen av köp av boende/korttidsvårdsplatser inom<br />
Lss- samt psykiatrisidan (2,6 mnkr) högre personalkostnader<br />
inom Lss-sidan för att verkställa beslutade insatser i form av<br />
personlig assistans, där timantalet ökat kraftigt, samt korttidsvård<br />
i egen regi. I <strong>kommun</strong>ens gruppboenden har personalinsatser<br />
utökats för att klara utökade behov i särskilda individärenden.<br />
Ett gruppboende har p g a boendemiljö fl yttat till<br />
annat boende vilket medfört extra kostnader får både personal-<br />
och fl yttkostnader. Kommunstyrelsen beslutade under året att<br />
anlita SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för att se över<br />
Lss-verksamheten och kostnadsutvecklingen inom området.<br />
Denna undersökning visade att <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> i relation<br />
till omfattningen av det uppdrag som skall verkställas inom<br />
avdelningen jämförelsevis inte har onormalt höga kostnader.<br />
Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat från föregående år<br />
med ca 1,4 mnkr. Institutionsköp inom barn- och ungdomssidan<br />
har ökat (ca 900 tkr) trots att antalet vårddygn har sjunkit.<br />
Kostnaderna för missbruksvården har minskat från föregående<br />
år.<br />
Vård- och omsorgsavdelningen har klarat sin budget för 2008<br />
medan kostavdelningen överskrider budget kraftigt. Socialnämnden<br />
beslutade under året om neddragningar inom kostavdelningen<br />
i enlighet med förslag som framkommit i en utredning<br />
som gjordes under året av den samlade kostproduktionen i<br />
<strong>kommun</strong>en. Den neddragning av anslaget som skedde till följd<br />
av detta förutsatte en snabbare verkställighet än vad som skedde<br />
sedan socialnämnden beslutat att skjuta upp verkställigheten.<br />
EKONOMISKT RESULTAT<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Samtliga prognoser för året har visat på budgetöverskridande.<br />
De viktigaste åtgärderna som vidtagits har varit dels anpassningen<br />
av kost avdelningen till den grundbemanning som<br />
kostutredningen föreslog, ökad satsning på hemmaplanslösningar<br />
för att minska behovet av institutionsköp inom missbruksvård<br />
samt barn- och ungdomsvård. Nämnden har också kunnat enas<br />
med hälso- och sjukvårdsnämnden om en annan kostnadsfördelning<br />
vad gäller vissa insatser inom missbruksvården samt<br />
rehaborganisationen så att socialnämndens kostnadsandel<br />
minskat. En avdelning för korttidsvård (Skäret) har gjorts om<br />
till särskilt boende samtidigt som platsantalet minskats med fem<br />
från 15 till tio platser vilket minskat nämndens kostnader.<br />
Personalbemanningen inom de särskilda boendena har inte<br />
utökats i den omfattning som planerades för året och på Skaftö<br />
har nattinsatserna dragits ner från fyra till tre samtidigt tjänstgörande<br />
nattpersonal. Anpassning har också gjorts av rehabinsatserna<br />
i <strong>kommun</strong>en varvid dagrehab-verksamheten helt<br />
upphört i den form som tidigare förekom. Mot slutet av året<br />
beslutade socialnämnden om ett anställnings- och inköpsstopp.<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 72 473 69 707 62 831<br />
Verksamhetens kostnader -365 469 -330 791 -307 740<br />
Kapitalkostnader -806 -702 -652<br />
Verksamhetens nettokostnad -292 996 -261 084 -245 561<br />
Budgetanslag netto 288 483 265 189 242 236<br />
Budgetavvikelse -4 513 4 105 -3 325<br />
Andel av <strong>kommun</strong>ens nettokostnad (%) 44,7 42,5 42,1<br />
RESULTAT PER AVDELNING<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Gemensam administration<br />
Nettokostnad -16 826 -10 215 -8 277<br />
Budgetanslag netto * 20 295 12 967 10 530<br />
Budgetavvikelse 3 469 2 752 2 253<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
Nettokostnad -38 303 -35 586 -38 803<br />
Budgetanslag netto 37 667 37 554 37 709<br />
Budgetavvikelse -636 1 968 -1 094<br />
Lss-psykiatri<br />
Nettokostnad -59 823 -49 924 -43 321<br />
Budgetanslag netto 55 154 48 920 41 915<br />
Budgetavvikelse -4 669 -1 004 -1 406<br />
Vård- och omsorg<br />
Nettokostnad -164 596 -154 642 -144 649<br />
Budgetanslag netto 164 614 154 935 140 762<br />
Budgetavvikelse 18 293 -3 887<br />
Kostavdelning<br />
Nettokostnad -13 447 -10 716 -10 511<br />
Budgetanslag netto 12 043 10 813 11 320<br />
Budgetavvikelse -1 404 97 809<br />
* Fr o m 2008 redovisas rekryteringsenhet och vaktmästeri under gemensam<br />
administration.<br />
77
78<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Mål och måluppfyllelse<br />
I socialnämndens målsättningar anges att resursfördelningen<br />
skall vara fl exibel och följa vårdtyngd och behov. Detta i syfte<br />
att ge likvärdiga förutsättningar för god kvalité oavsett var man<br />
bor i <strong>kommun</strong>en. Ett resursfördelningssystem som bygger på<br />
dessa principer tillämpas inom hemtjänstverksamheten, boendestödsverksamheten<br />
samt inom personlig assistans. Som särskilt<br />
uppdrag för att vidareutveckla denna målsättning har förvaltningen<br />
under 2008 arbetat fram ett förslag till resursfördelningssystem<br />
för de särskilda boendena inom äldreomsorgen samt<br />
inom Lss-sidan som socialnämnden ställde sig bakom under<br />
året. Dessa system kan implementeras i verksamheterna under<br />
2009.<br />
Individ- familjeomsorg<br />
Inom familjeenheten har 133 barn- och ungdomar varit aktuella<br />
för insats under året. Inriktningen har varit att ge förebyggande<br />
och tidiga insatser i närmiljön. Målsättningen är att skapa goda<br />
och trygga uppväxtförhållanden för barn- och unga i <strong>kommun</strong>en<br />
där behovet av mer ingripande insatser i form av institutionsvård<br />
minskar. För att säkerställa goda kvalitativa insatser har arbetsmodellen<br />
BBIC (barns behov i centrum) implementerats. Detta<br />
är en metod som lanserats av Socialstyrelsen och där särskilda<br />
krav ställs på <strong>kommun</strong>erna för att få arbeta med denna modell.<br />
Under 2008 har antalet köpta vårddygn på institution kunnat<br />
minskas från föregående år med ca nio procent. (212 vårddygn).<br />
Avdelningen klarar att utföra utredningar inom ansvarsområdet<br />
skyndsamt och inom de tidsramar länsrätten kräver.<br />
Försörjningsstödet har ökat även om antalet hushåll som<br />
erhållit försörjningsstöd inte ökat. Socialnämnden har beslutat<br />
om särskilda insatser i form av arbets förmågeutredningar vilket<br />
på sikt väntas öka möjligheterna för enskilda individer att uppnå<br />
egenförsörjning.<br />
Lss/psykiatri<br />
Målsättningen för arbetet inom Lss är att ge förutsättningar<br />
för goda levnadsvillkor, självbestämmande och integritet.<br />
De som beviljats insats skall ha en meningsfull sysselsättning,<br />
god boendemiljö, meningsfull fritid samt ges förutsättningar för<br />
en god hälsa och god omsorg. Förvaltningen har för avsikt att<br />
genom brukarundersökning mäta hur den upplevde kvalitén<br />
inom verksamheten är. Förvaltningens egen bedömning utifrån<br />
personalens uppfattning och samtal med enskilda brukare är<br />
dock att <strong>kommun</strong>en uppfyller kravet om goda levnadsvillkor.<br />
Under året har <strong>kommun</strong>en däremot haft svårigheter med att<br />
kunna erbjuda lämpliga boenden. I ett fall har även <strong>kommun</strong>en<br />
fått betala särskild avgift till staten för att boende inte kunnat<br />
erbjudas i ett enskilt ärende inom rimlig tid.<br />
Vård och omsorg<br />
Kommunen har kunnat ge de insatser som enskilda beviljats<br />
under året. Plats i särskilt boende har kunnat erbjudas inom tre<br />
månader efter beslut. För att säkerställa en individuell upplevelse<br />
av meningsfullhet är målsättningen att alla vård tagare skall ha<br />
en genomförandeplan. Detta arbete pågår men har inte kunnat<br />
verkställas fullt ut under 2008.<br />
NETTOKOSTNADSUTVECKLING 2005–2008 [MNKR]<br />
175<br />
150<br />
125<br />
100<br />
75<br />
50<br />
25<br />
0<br />
Vård- och omsorg<br />
Lss/psykiatri<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
2006 2007 2008<br />
Socialnämnden beslutat om att i vissa fall erbjuda arbetsförmågeutredningar för den som är beroende av försörjningsstöd i syfte att ge<br />
förutsättningar för att kunna komma ut på arbetsmarkanden och kunna uppnå egenförsörjning. Insatsen kan ha stor betydelse i enskilda<br />
fall särskilt med hänsyn till den rådande lågkonjunkturen och de skärpta sjukkasse reglerna.
NETTOINVESTERINGAR/ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Tkr 2008 2007 2006<br />
Nettoinvesteringar 725 1 460 878<br />
Anläggningstillgångar bokfört värde 4 728 3 460 2 336<br />
PERSONAL<br />
2008 2007 2006<br />
Antal anställda 726 712 689<br />
varav män 51 51 43<br />
varav kvinnor 675 661 646<br />
Personalkostnad i tkr 257 921 234 942 218 227<br />
Personalkostnad i procent av<br />
verksamhetens bruttokostnad) 70,4 70,9 70,7<br />
Årets viktiga händelser<br />
Under året har socialnämnden arbetat aktivt i enlighet med<br />
<strong>kommun</strong>ens strategi för att stärka demokratin och öka medborgarnas<br />
delaktighet i det <strong>kommun</strong>ala arbetet. Nämnden har bjudit<br />
in olika fokusgrupper för att diskutera särskilt angelägna frågor.<br />
Fokusgrupperna består av <strong>kommun</strong>invånare som har särskilt<br />
intresse för just de specifi ka frågor som fokusgrupperna<br />
hanterar. Under året har fokus skett på äldreomsorgsfrågor och<br />
företrädare för nämnd och förvaltning har träffat denna grupp<br />
vid ett par tillfällen. Socialchefen har löpande under året<br />
informerat i pressen om vad som pågår inom socialnämndens<br />
ansvarsområde och under 2009 kommer öppna socialnämndsmöten<br />
att praktiseras. Fokusområde för 2009 kommer att vara<br />
barn- och ungdomsfrågor.<br />
Landets <strong>kommun</strong>er står inför en stor utmaning då det gäller<br />
att möta framtidens krav på god kvalitet samtidigt som de<br />
ekonomiska ramarna inte kan utökas. Inom både myndighetsutövning<br />
och i de tjänster som erbjuds <strong>kommun</strong>invånarna<br />
måste den kvalitativa nivån säkerställas, god kompetens kunna<br />
erbjudas och en kostnadseffektiv organisation. För att stärka<br />
<strong>kommun</strong>ernas möjligheter i detta har ett samarbete påbörjats<br />
mellan <strong>kommun</strong>erna i Norra Bohuslän i syfte att säkerställa<br />
kompetens och kvalitet samt att minska sårbarheten. Socialchefen<br />
har sedan halvårsskiftet även innehaft befattningen som<br />
socialchef i Munkedals <strong>kommun</strong>. Hennes uppdrag har bl a varit<br />
att se över vilka samverkansformer som kan utarbetas för att<br />
gynna utvecklingen i båda <strong>kommun</strong>erna.<br />
Socialnämnden har under 2008 fortsatt sitt arbete med att<br />
vidareutveckla sina olika verksamhetsområden. Dels i syfte att<br />
fi nna bättre metoder som ger förutsättningar för ett bättre<br />
kvalitativt arbete dels också för att fi nna mer kostnadseffektiva<br />
sätt att verkställa de insatser som nämnden har ansvar för. Som<br />
ett led i detta har Socialnämnden beslutat om att i vissa fall<br />
erbjuda arbetsförmågeutredningar för den som är beroende av<br />
försörjningsstöd. Detta i syfte att ge förutsättningar för att kunna<br />
komma ut på arbetsmarkanden och kunna uppnå egenförsörjning.<br />
Insatsen kan ha stor betydelse i enskilda fall särskilt med hänsyn<br />
till den rådande lågkonjunkturen och de skärpta sjukkassereglerna.<br />
Boendestödsverksamheten har under året utvecklats<br />
genom nära samverkan mellan individ- och familjeomsorgsav-<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
delningen samt Lss/psykiatriavdelningen. Insatser sker i familjer<br />
med olika problematik i syfte att ge goda uppväxtvillkor för<br />
barn- och ungdomar i <strong>kommun</strong>en. Hemtjänstverksamheten har<br />
genom samlokalisering fått bättre förutsättningar för att ge en<br />
större kontinuitet i vårdarbetet vilket uppfattats som mycket<br />
positivt av brukarna.<br />
Det viktigaste redskapet för att tillhandhålla <strong>kommun</strong>invånarna<br />
en god <strong>kommun</strong>al service inom socialnämndens olika ansvarsområden<br />
är givetvis att personalen har en god och hög kompetens.<br />
För att stärka denna del har olika utbildningssatsningar<br />
gjorts under året. Här har insatser särskilt riktats mot att stärka<br />
grundkompetensen inom vård- och omsorgssidan och även att<br />
satsa på olika spetskompetenser t ex inom demensvården.<br />
I ett av <strong>kommun</strong>ens gruppboenden uppstod miljöproblematik<br />
under året. Detta medförde att hela verksamheten skyndsamt fi ck<br />
fl ytta till tillfälliga lokaler i Badhusberget. Socialnämnden<br />
lyckades genomföra detta på kort tid innan sommaren och på så<br />
sätt kunde både de boendes och personalens hälsotillstånd tryggas.<br />
Arbete i lokal närsjukvårdsgrupp har påbörjats under året.<br />
Inriktningen för denna grupps arbete är att genom förbättrad<br />
samverkan mellan <strong>kommun</strong>/region minska de ”trösklar” som<br />
den enskilde patienten kan uppleva genom ansvarsfördelningen<br />
mellan de två huvudmännen, ett optimalt resursutnyttjande samt<br />
minskat behov av den sjukhusanknutna akutvården genom<br />
utökade insatser för patienter inom närsjukvården.<br />
Tillsammans med <strong>kommun</strong>er i övriga Norra Bohuslän har<br />
under 2007 och 2008 genomförts en undersökning i SKL´s<br />
(Sveriges Kommuner och Landsting) regi som inriktat sig på<br />
kvalitativa delar inom hemtjänsten. Jämförelse har också gjorts<br />
över kostnaderna i de olika <strong>kommun</strong>erna. Undersökningen visar<br />
att <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> måste satsa ytterligare på kvalitén inom<br />
vissa områden inom äldreomsorgen medan <strong>kommun</strong>en däremot<br />
ligger bland de <strong>kommun</strong>er som har lägst kostnad för sin hemtjänst.<br />
Efterrätt inom vård- och omsorgssidan har återigen införts<br />
vilket var ett starkt önskemål från de boende.<br />
Under året har, trots det besparingsprogram som pågått, även<br />
skett vissa verksamhetsförstärkningar. Inom de särskilda<br />
boendena utökades personaltätheten på både Lysehemmet och<br />
Skaftöhemmet Gullvivan med en årsarbetare på vardera boende.<br />
Inom Lss-sidan har skett personalförstärkningar på fl era av<br />
gruppboendena på dagcenter och inom korttidsvården.<br />
Undersökningsresultat – Lss-verksamheten<br />
»Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har<br />
under året tittat på <strong>Lysekils</strong> Lss-verksamhet<br />
och dess kostnadsutveckling. Undersökningen<br />
visade att <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> i relation till omfattningen<br />
av det uppdrag som skall verkställas<br />
inom avdelningen jämförelsevis inte har<br />
onormalt höga kostnader.«<br />
79
80<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Åren som kommer<br />
Kommunfullmäktige har i december 2009 beslutat uppdra åt<br />
Kommunstyrelsen att tillsammans med socialnämnden genomlysa<br />
socialnämndens olika verksamheter. Syftet är att utarbeta<br />
och genomföra åtgärder för att tillgodose de kvalitetskrav som<br />
ställs på verksamheten, ett lagstadgat utbud som svarar mot<br />
målgruppernas behov, samt en långsiktigt hållbar ekonomi.<br />
Personalförsörjningen inom de verksamhetsområden som<br />
socialnämnden ansvarar för är en mycket viktig faktor inför<br />
framtiden. Idag fi nns stora svårigheter att rekrytera personal.<br />
Mot bakgrund av kommande pensioneringar och det faktum att<br />
allt färre väljer vårdutbildningar måste åtgärder vidtas för att<br />
säkerställa personaltillgången inför framtiden. Vårdarbetet<br />
måste göras attraktivt. Heltid och möjlighet att välja sysselsättningsgrad,<br />
trygga anställningsvillkor, möjlighet att själv<br />
styra sin arbetstid kan vara viktiga delar för att göra vårdyrket<br />
mer attraktivt. Dessutom behöver fl er män rekryteras.<br />
Kommunens befolkningsprognoser visar att antalet unga<br />
kommer att minska medan antalet äldre kommer att öka kraftigt.<br />
Inom barn- och ungdomsvården bör detta innebära ett minskat<br />
tryck samtidigt som insatser även fortsättningsvis behöver<br />
intensifi eras för att utveckla möjligheterna till insatser på<br />
hemmaplan, framförallt att möta behov i ett tidigt skede för att<br />
förebygga behov av mer ingripande karaktär. Missbruksvården<br />
behöver förstärkas för att tidigt upptäcka yngre personer som<br />
befi nner sig i riskzonen för att utveckla ett drogmissbruk<br />
Allt fl er personer får diagnoser som gör att de kan komma<br />
att omfattas av Lss-lagen och på så sätt få rätt till insats enligt<br />
denna lag. Det innebär att målgruppen växer vilket ställer nya<br />
krav på verksamhetens utveckling för att kunna tillgodose behov<br />
av stöd och hjälp inom t ex boende, daglig verksamhet, fritid<br />
och kultur.<br />
En statlig utredning kring Lss-lagstiftningen (SOU 2008:77)<br />
har lagt fram sitt betänkande. I utredningen föreslås att personlig<br />
assistans LASS fullt ut ska fi nansieras med statliga medel.<br />
Personlig assistans enligt LASS har också utifrån Försäkringskassans<br />
nya direktiv inneburit en större restriktivitet i bedömningarna.<br />
Det innebär att den enskildes behov av insatser får<br />
tillgodoses med andra insatser än personlig assistans LASS,<br />
t ex utökat boendestöd eller gruppboende vilket då blir ett<br />
ansvar för <strong>kommun</strong>erna.<br />
Enligt utredningsförslaget kommer dessutom personlig<br />
assistans enligt Lss och ledsagarservice att tas bort och ersättas<br />
med personligt utformat boendestöd. Personer med psykiska<br />
funktionsnedsättningar kommer under vissa omständigheter att<br />
få rätt till daglig verksamhet. Förslagen bedöms innebära en<br />
ökad kostnad för <strong>kommun</strong>erna trots att personlig assistans enligt<br />
LASS skall fi nansieras av staten. I <strong>kommun</strong>ernas egna yttranden<br />
och också i SKL´s yttrande är detta tydligt beskrivet.<br />
En ny lagstiftning som handlar om öppenvård med särskilda<br />
villkor trädde i kraft i september 2008. Personer med beslut<br />
om tvångsvård LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) och<br />
LRV (Lagen om rättspsykiatrisk vård) ska kunna erbjudas<br />
<strong>kommun</strong>ala insatser efter ansökan av chefsöverläkare till<br />
Länsrätten. Ekonomiska medel har tilldelats <strong>kommun</strong>en för att<br />
implementera den nya lagstiftningen i verksamheten och dessa<br />
har använts till utbildning och verksamhet under 2008.<br />
Under 2008 har Värdighetsutredningen sitt betänkande<br />
”Värdigt liv i äldreomsorgen” (SOU 2008:51). Utredningen<br />
lämnade förslag på en nationell värdegrund, ökat infl ytande för<br />
äldre, fokus på resultat av insatser och uppföljning, behovsbedömning,<br />
värdegrundsmärkning, ersättning till enskilda<br />
personer samt stöd för implementering.<br />
Under 2008 har Äldreboendedelegationen presenterat sitt<br />
slutbetänkande, (2008:113) ”Bo bra hela livet”. Enligt äldreboendedelegationen<br />
måste utvecklingen av seniorbostäder<br />
liksom skapandet av trygghetsbostäder stimuleras för att fl er<br />
äldre ska få tillgång till bostäder som underlättar och stödjer<br />
deras vardagsliv.<br />
Lag (2008:962) om valfrihetssystem har antagits av riksdagen<br />
och trädde i kraft den 1 januari 2009. Denna öppnar möjligheten<br />
för den enskilde vårdtagaren att själv välja vem som skall utföra<br />
den vård som beviljats. Lagen syftar till att stärka kvalitén inom<br />
äldreomsorgen. För att stimulera och underlätta för <strong>kommun</strong>erna<br />
att utreda förutsättningarna för att införa ett eventuellt valfrihetssystem<br />
i enlighet med lagens intentioner, har <strong>kommun</strong>erna<br />
kunnat ansöka om statsbidrag till detta under 2008. <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong> har sökt bidrag och beviljats 2 mnkr. Utredningsarbetet<br />
kommer att bedrivas under 2009.<br />
NYCKELTAL<br />
2008 2007 2006<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
Institutionsvård barn och ungdom<br />
Antal vårddagar 2044 2 256 2 607<br />
Kostnad kr/vårddag 3 558 2 836 3 139<br />
Försörjningsstöd<br />
Antal hushåll med bidrag 363 339 398<br />
Bruttokostnad kr/hushåll 34 723 31 184 26 922<br />
Lss/psykiatri<br />
Gruppbostäder<br />
Antal platser 39 36 32<br />
Bruttokostad tkr/plats 683 663 667<br />
Dagcenter<br />
Antal arbetstagare, genomsnitt 85,1 79,8 63,5<br />
Bruttokostnad tkr/arbetstagare 87 85 104<br />
Äldre- och handikappomsorg<br />
Särskilda boenden<br />
Antal platser 201 191 187<br />
Nettokostnad/plats 491 452 427<br />
Hemtjänst<br />
Antal vårdtagare med hemtjänst per 31.12 309 322 304<br />
Bruttokostnad tkr/vårdtagare 146 134 143
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
Sammanställd redovisning<br />
82 » Sammanställd redovisning för<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> med dotterbolag<br />
83 » Ekonomisk översikt och<br />
resultaträkning<br />
84 » Balansräkning<br />
85 » Noter<br />
81
82<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />
Sammanställd redovisning för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
med dotterbolag<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>s sammanställda redovisning omfattar <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>, koncernen <strong>Lysekils</strong><br />
Stadshus AB och RAMBO AB.<br />
Syftet med sammanställd redovisning<br />
Enligt lagen om <strong>kommun</strong>al redovisning skall <strong>kommun</strong>en årligen<br />
sammanställa en resultat- och balansräkning som skall omfatta<br />
såväl <strong>kommun</strong>ens verksamhet som sådan verksamhet som<br />
bedrivs genom andra juridiska personer i <strong>kommun</strong>ens ägo.<br />
Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen<br />
är att ge en bild av <strong>kommun</strong>ens totala verksamhet, resultat och<br />
ekonomiska ställning. Sammanställningen visar också hur<br />
respektive enhet påverkar totalbilden.<br />
Den sammanställda redovisningen för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
avgränsas enligt 20-procentregeln. Övriga <strong>kommun</strong>alt delägda<br />
bolag som inte ingår i den sammanställda redovisningen är<br />
Fyrstads fl ygplats AB och Västtrafi k AB. Den sammanställda<br />
RAMBO AB | ÄGARANDEL 38%<br />
RAMBO AB är ett aktiebolag som ägs av <strong>Lysekils</strong>,<br />
Tanums, Munkedals och Sotenäs <strong>kommun</strong>er.<br />
Bolagets ändamål är att insamla, transportera<br />
eller behandla avfall och driva annan därmed<br />
sammanhängande verksamhet.<br />
LYSEKILS STADSHUS AB | ÄGARANDEL 100%<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB skall äga och förvalta aktier i aktiebolag som <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong> använder för sin verksamhet och att åstadkomma en samordning av<br />
bolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande.<br />
Havets Hus i Lysekil AB är ett publikt havs akvarium vars ändamål är att visa och<br />
förmedla kunskap om den marina världens djurliv och förhållanden, främst med inriktning<br />
på Västerhavet samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall vända sig till olika<br />
besökskategorier samt aktivt medverka i marknads föringen och turismutvecklingen för<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Leva i Lysekil AB skall utifrån kraven på att hålla så låga avgifter som möjligt och med<br />
hög leveranssäkerhet effektivt och med miljöhänsyn driva och förvalta elnät samt producera<br />
och leverera vindkraft och fjärrvärme inom sitt koncessions område som i huvudsak<br />
omfattar <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag, vars ändamål är att främja bostadsförsörjningen<br />
i <strong>kommun</strong>en. Detta sker genom förvärv och förvaltning av bostadshus<br />
med tillhörande affärs lägen heter och kollektiva anordningar. Bolaget kan även agera som<br />
exploatör/fastighetsförvaltare för <strong>kommun</strong>ala inrättningar och småhus.<br />
redovisningen för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har som syfte att ge en<br />
rättvisande bild av <strong>kommun</strong>ens totala ekonomiska verksamhet,<br />
ställning och resultat.<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB förvärvades av <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> under<br />
2007. Bolaget övertog som moderbolag <strong>Lysekils</strong> Energi AB,<br />
numera Leva i Lysekil AB, <strong>Lysekils</strong>bostäder AB och Havets Hus<br />
i Lysekil AB från <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> den 31 december 2007.<br />
Leva i Lysekil AB äger i sin tur <strong>Lysekils</strong> Energi Vind AB. Under<br />
2008 har koncernen utökats med ytterligare fyra bolag, <strong>Lysekils</strong><br />
Stuveri AB, Kolholmarna AB, <strong>Lysekils</strong> Hamn AB och Stångholmen<br />
AB. <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB ingår enbart i <strong>Lysekils</strong> Stadshus<br />
AB:s koncerns balansräkning<br />
<strong>Lysekils</strong> Hamn AB skall bedriva handelshamnsverksamhet för fartygsoperationer och<br />
omlastningar med tillhörande logistiktjänster. Bolaget skall dessutom på uppdrag förvalta<br />
de anläggningar/kajer inom hamnförvaltningen som i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>s tidigare hamnförvaltning<br />
redovisats under övriga kajer.<br />
<strong>Lysekils</strong> Stuveri AB skall bedriva stuverirörelse samt därmed förenlig verksamhet.<br />
Kolholmarna AB skall ansvara för infrastrukturella frågor i <strong>Lysekils</strong> handelshamn och<br />
i angränsande områden. Bolaget skall till föremål för sin verksamhet äga, utveckla och<br />
förvalta markområden, kajer, magasin och övrig infrastruktur inom och i anslutning till<br />
handelshamnen i Lysekil.<br />
Stångholmen AB är ett vilande bolag.
Ekonomisk översikt<br />
RESULTATRÄKNING<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>s sammanställda resultat för 2008 är 5,7 mnkr vilket är en försämring jämfört<br />
med 2007. Det är de <strong>kommun</strong>ala bolagen som bidrar till det positiva resultatet.<br />
Resultat<br />
Den sammanställda redovisningen för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
redovisar ett sammanlagt resultat om 5,7 mnkr. Det är Leva i<br />
Lysekil AB, <strong>Lysekils</strong>bostäder AB och RAMBO AB som står för<br />
det positiva resultatet. I <strong>kommun</strong>ens resultat på 1,3 mnkr ingår<br />
realisationsvinster gentemot de <strong>kommun</strong>ala bolagen med<br />
sammanlagt 1,5 mnkr, 0,8 mnkr vid försäljning av fastigheter<br />
till <strong>Lysekils</strong> Bostäder AB och 0,7 mnkr vid försäljning av aktier<br />
i <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB till <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB.<br />
De sammanlagda intäkterna är två mnkr lägre 2008 än 2007<br />
medan kostnaderna har ökat med 19,4 mnkr. Avskrivningar har<br />
ökat med 4,1 mnkr vilket bl a beror på färdigställandet av<br />
vindkraftverken vid Humlekärr och färdigställandet av <strong>kommun</strong>husombyggnaden.<br />
Balansräkning<br />
Balansräkningens omslutning i den sammanställda redovisningen<br />
uppgick vid årsskiftet till 1 270,2 mnkr vilket är en ökning<br />
med 38,7 mnkr. Ökningen beror på de höga investeringar som<br />
skett främst inom <strong>kommun</strong>en men också på förvärvandet av<br />
<strong>Lysekils</strong> Stuveri AB. Kommunens andel av omslutningen är<br />
drygt 50 procent.<br />
De gemensamma anläggningstillgångarna har ökat med<br />
76,2 mnkr. Förutom de nya bolagsförvärven består tillgångsökningen<br />
av investeringar i elnätet för 21,4 mnkr, <strong>kommun</strong>ala<br />
investeringar 51,1 mnkr och 41,3 mnkr investeringar i vindkraftverk.<br />
Likviditeten har minskat från 50,4 mnkr till 12,6 mnkr.<br />
Minskningen beror främst på att de omfattande investeringarna<br />
har fi nansierats av den gemensamma likviditeten.<br />
De sammanställda långfristiga skulderna uppgick till<br />
807,0 mnkr av vilka <strong>kommun</strong>en svarade för 283,8 mnkr<br />
(35,2 procent), <strong>Lysekils</strong>bostäder AB för 375,0 (46,5 procent)<br />
och Leva i Lysekil AB för 147,2 (18,2 procent).<br />
Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmågan,<br />
har minskat från 18,8 procent 2007 till 18,7 procent 2008.<br />
PERSONAL<br />
Antal anställda 2008 2007 2006<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> 1 537 1 589 1 603<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder AB 4 4 4<br />
Leva i Lysekil AB 69 20 19<br />
Havets Hus i Lysekil AB 8 8 9<br />
RAMBO AB 20 17 17<br />
Summa 1 638 1 638 1 652<br />
Mnkr Not 2008 2007 2006<br />
Verksamhetens intäkter 1 415,2 417,2 385,6<br />
Verksamhetens kostnader 2 -974,7 -955,3 -886,8<br />
Avskrivningar 3 -56,5 -52,4 -51,4<br />
Verksamhetens nettokostnader -616,0 -590,6 -552,7<br />
Skatteintäkter 554,8 533,2 508,5<br />
Generella statsbidrag 101,2 99,1 100,3<br />
Finansiella intäkter 4 2,1 1,7 1,5<br />
Finansiella kostnader 5 -33,5 -26,8 -27,6<br />
Resultat efter skatteintäkter<br />
och fi nansnetto 8,6 16,6<br />
Årets skatt - -1,3 -1,1<br />
Uppskjuten skatt -2,9 -0,1 -1,7<br />
Förändring av eget kapital 5,7 15,2 -2,7<br />
83
84<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />
BALANSRÄKNING<br />
Mnkr Not 2008 2007 2006<br />
Tillgångar<br />
Anläggningstillgångar<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
– Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 818,4 913,2 841,5<br />
– Inventarier 7 357,9 187,5 200,9<br />
Finansiella anläggningstillgångar 8 5,0 4,4 19,0<br />
Summa anläggningstillgångar 1 181,3 1 105,1 1 061,4<br />
Omsättningstillgångar<br />
Förråd och exploatering 9 3,1 3,8 6,0<br />
Kortfristiga fordringar 10 73,2 72,2 60,4<br />
Kassa och bank 11 12,6 50,4 48,8<br />
Summa omsättningstillgångar 88,9 126,4 115,2<br />
Summa tillgångar 1 270,2 1 231,5 1 176,5<br />
Eget kapital och skulder<br />
Eget kapital<br />
Ingående eget kapital 231,7 216,5 189,2<br />
Utdelning - - -2,4<br />
Årets resultat 5,7 15,2 29,7<br />
Summa eget kapital 237,4 231,7 216,5<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar för pensioner m m 35,9 45,3 61,7<br />
Skulder<br />
Långfristiga skulder 12 807,0 740,9 692,2<br />
Kortfristiga skulder 13 189,8 213,7 206,1<br />
Summa skulder och avsättningar 1 032,7 999,9 960,0<br />
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 270,2 1 231,5 1 176,5
Noter 2008<br />
NOT 1 | VERKSAMHETENS INTÄKTER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 216,4 262,8 256,0<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 209,2 - -<br />
RAMBO AB 36,4 28,9 25,5<br />
Leva i Lysekil AB - 64,9 64,9<br />
Havets Hus i Lysekil AB - 7,4 5,9<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - 74,4 73,7<br />
Interna elimineringar -46,8 21,2 -40,5<br />
Summa 415,2 417,2 385,6<br />
NOT 2 | VERKSAMHETENS KOSTNADER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 848,7 848,1 809,4<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 138,0 - -<br />
RAMBO AB 31,8 24,6 22,8<br />
Leva i Lysekil AB - 47,3 42,0<br />
Havets Hus i Lysekil AB - 6,7 6,3<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - 48,9 46,9<br />
Interna elimineringar -43,8 -20,3 -40,5<br />
Summa 974,7 955,3 886,8<br />
NOT 3 | AVSKRIVNINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 23,4 29,5 29,9<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 31,2 - -<br />
RAMBO AB 2,2 1,9 1,7<br />
Leva i Lysekil AB - 10,9 10,0<br />
Havets Hus i Lysekil AB - 0,2 0,1<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - 9,9 9,7<br />
Interna elimineringar -0,3 - -<br />
Summa 56,5 52,4 51,4<br />
NOT 4 | FINANSIELLA INTÄKTER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 11,8 4,8 4,3<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 2,3 - -<br />
RAMBO AB 0,2 0,2 0,2<br />
Leva i Lysekil AB - 0,1 0,1<br />
Havets Hus i Lysekil AB - 0,1 0,1<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - 0,3 0,5<br />
Interna elimineringar -12,2 -3,7 -3,7<br />
Summa 2,1 1,7 1,5<br />
NOT 5 | FINANSIELLA KOSTNADER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 12,3 10,9 11,4<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 33,5 - -<br />
RAMBO AB - - -<br />
Leva i Lysekil AB - 4,4 4,4<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - -<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - 15,1 13,0<br />
Interna elimineringar -12,3 -3,6 -1,2<br />
Summa 33,5 26,8 27,6<br />
NOT 7 | INVENTARIER OCH MASKINER<br />
NOT 9 | FÖRRÅD OCH EXPLOATERING<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />
NOT 6 | MARK BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 370,3 437,1 421,5<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 438,5 465,7 -<br />
RAMBO AB 11,1 10,4 7,9<br />
Leva i Lysekil AB - - 6,7<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - -<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - - 408,2<br />
Interna elimineringar -1,5 - -2,8<br />
Summa 818,4 913,2 841,5<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 26,1 28,4 26,4<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 328,6 156,5 -<br />
RAMBO AB 3,2 2,6 3,0<br />
Leva i Lysekil AB - - 168,1<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - 0,7<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - - 2,7<br />
Summa 357,9 187,5 200,9<br />
NOT 8 | FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 2,5 121,3 58,7<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 1,1 1,2 -<br />
RAMBO AB 2,1 0,7 0,7<br />
Leva i Lysekil AB - - 0,1<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - -<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - - 1,6<br />
Interna elimineringar -0,7 -118,8 -42,1<br />
Summa 5,0 4,4 19,0<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 2,8 3,2 5,5<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 0,3 0,6 -<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - - 0,3<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - 0,2<br />
Summa 3,1 3,8 6,0<br />
NOT 10 | KORTFRISTIGA FORDRINGAR<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 55,6 44,3 37,9<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 47,0 36,3 -<br />
RAMBO AB 7,7 5,9 4,8<br />
Leva i Lysekil AB - - 11,1<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - -<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - - 9,4<br />
Interna elimineringar -37,1 -14,3 -2,8<br />
Summa 73,2 72,2 60,4<br />
85
86<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />
NOT 11 | KASSA OCH BANK<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 3,3 44,3 39,4<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 5,4 0,2 -<br />
RAMBO AB 3,9 5,9 5,2<br />
Leva i Lysekil AB - - -<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - 3,6<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - - 0,6<br />
Summa 12,6 50,4 48,8<br />
NOT 12 | LÅNGFRISTIGA SKULDER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 283,8 261,1 250,8<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 741,4 597,5 -<br />
RAMBO AB - - -<br />
Leva i Lysekil AB - - 66,5<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - -<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - - 374,9<br />
Interna elimineringar -218,2 -117,7 -<br />
Summa 807,0 740,9 692,2<br />
NOT 13 | KORTFRISTIGA SKULDER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Kommunen 159,4 169,3 153,7<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB 58,6 50,4 -<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder - - 13,8<br />
RAMBO AB 8,9 8,3 5,8<br />
Leva i Lysekil AB - - 35,0<br />
Havets Hus i Lysekil AB - - 0,6<br />
Interna elimineringar -37,1 -14,3 -2,8<br />
Summa 189,8 213,7 206,1<br />
NOT 14 | BORGENSFÖRBINDELSER<br />
Belopp i mnkr 2008 2007 2006<br />
Förlustansvar egna hem 1,2 1,7 2,4<br />
Bostadsrättsföreningar 2,4 2,4 2,4<br />
Övriga 9,8 9,7 9,9<br />
Summa 13,4 13,8 14,7<br />
NOT 15 | UTLÄMNAT AKTIEÄGARTILLSKOTT LBAB<br />
Enligt avtal med Bostadsdelegationen 1999 utlämnades ett villkorat<br />
aktieägartillskott till <strong>Lysekils</strong>bostäder AB om 20 mnkr. Återbetalning får<br />
ske fr o m 2002 om bolagets resultat så tillåter.<br />
Eftersom <strong>Lysekils</strong>bostäder AB numera är ett dotterbolag till <strong>Lysekils</strong><br />
Stadshus AB redovisas återbetalning av aktieägartillskott till detta bolag.<br />
2008 2007 2006<br />
Utlämnat tillskott (tkr) 20 000 20 000 20 000<br />
Återbetalning 2004 -641 -641 -641<br />
Återbetalning 2005 -1 125 -1 125 -1 125<br />
Återbetalning 2006 -1 265 -1 265 -1 265<br />
Återbetalning 2007 -1 160 -1 160 -<br />
Återbetalning 2008 -180 - -<br />
Återstående villkorat tillskott 15 629 15 809 16 969
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
NÄMNDSREDOVISNING<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> – Bolag<br />
88 » <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB<br />
89 » Kolholmarna AB<br />
89 » <strong>Lysekils</strong> Hamn AB<br />
89 » <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB<br />
89 » Havets Hus i Lysekil AB<br />
90 » Leva i Lysekil AB<br />
91 » <strong>Lysekils</strong>bostäder AB<br />
92 » RAMBO AB<br />
92 » Stångholmen AB<br />
87
88<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
LYSEKILS KOMMUN – BOLAG<br />
Bolagens verksamhet<br />
Kommunen har ansvar för ett brett spektra av verksamheter, funktioner och infrastruktur som<br />
till stor del bedrivs i förvaltningsform. Vissa delar av infrastrukturen där <strong>kommun</strong>en av olika<br />
skäl har tagit på sig ett ansvar drivs dock i bolagsform.<br />
Koncernen <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB<br />
Ordförande: Roland Karlsson (FP) | Verkställande direktör: Lena Fischer<br />
Moderbolaget <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB förvärvade ytterligare fyra<br />
bolag under 2008. Tre av dessa var nybildade bolag som först<br />
under 2009 kommer att bedriva verksamhet och det fjärde var<br />
<strong>Lysekils</strong> Stuveri AB.<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB:s verksamhet skall bestå i att äga och<br />
förvalta aktier i aktiebolag som <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> använder för<br />
sin verksamhet och att åstadkomma en samordning av bolagen<br />
till nytta för ett optimalt resursutnyttjande. Bolaget bedriver i<br />
övrigt ingen egen verksamhet.<br />
Årets resultat för koncernen blev 5,4 mnkr. Samtliga verksamma<br />
dotterbolag i koncernen bidrar positivt till resultatet.<br />
Moderbolaget <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB har erhållit 4,0 mnkr i<br />
koncernbidrag från bolagen. Utdelning från dotterbolagen har<br />
skett med knappt 0,7 mnkr. Moderbolagets räntekostnader till<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> uppgick till 4,6 mnkr.<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB förvärvar bolag<br />
»Moderbolaget <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB förvärvade<br />
ytterligare fyra bolag under 2008. Tre av dessa<br />
var nybildade bolag som först under 2009<br />
kommer att bedriva verksamhet och det fjärde<br />
var <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB.«<br />
Värdet av koncernens anläggningstillgångar uppgick till<br />
769,4 mnkr och omsättningstillgångarnas värde uppgick till<br />
52,7 mnkr. Totala långfristiga skulder uppgick till 741,4 mnkr<br />
varav 523,2 mnkr var lån till kreditinstitut och 218,2 mnkr var<br />
lån hos <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>. Koncernen eget kapital uppgick<br />
till 5,5 mnkr.<br />
Årets resultat för koncernen blev 4,4 mnkr. Samtliga verksamma dotterbolag i koncernen bidrar positivt till resultatet. Moderbolaget <strong>Lysekils</strong><br />
Stadshus AB har erhållit 4,0 mnkr i koncernbidrag från bolagen.
Kolholmarna AB<br />
Bolaget bildades i augusti 2008. <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB köpte<br />
bolaget i november 2008. Bolagets verksamhet består av att<br />
ansvara för infrastrukturella frågor i <strong>Lysekils</strong> handelshamn och<br />
angränsande områden. Bolaget skall till föremål för sin verksamhet<br />
äga, utveckla och förvalta markområden, kajer, handelshamnen<br />
i Lysekil samt bedriva därmed förenlig verksamhet.<br />
Bolaget hade ingen verksamhet under 2008.<br />
<strong>Lysekils</strong> Hamn AB<br />
Bolaget bildades i augusti 2008. <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB köpte<br />
bolaget i november 2008. Bolagets verksamhet består av att<br />
bedriva hamnverksamhet för fartygsoperationer och omlastning<br />
med tillhörande logistiktjänster. Bolagets verksamhet skall<br />
kännetecknas av personlig service, effektivitet och kvalitet för<br />
att därigenom stärka kundernas konkurrensförmåga. Bolaget<br />
skall dessutom förvalta hamnanläggningar och kajer inom<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> och därmed förenlig verksamhet. Under<br />
2009 kommer bolaget att fusioneras med <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB.<br />
<strong>Lysekils</strong> Stuveri fusioneras in i <strong>Lysekils</strong> Hamn<br />
»Fr o m den 1 januari 2009 drivs verksamheten i<br />
det nybildade <strong>Lysekils</strong> Hamn AB. Inom ramen för<br />
detta bolag drivs stuveri- och handelshamnens<br />
verksamhet. <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB kommer under<br />
2009 att fusioneras in i <strong>Lysekils</strong> Hamn AB.«<br />
Lysekil Stuveri AB<br />
Ordförande: Evert Karlsson (FP) | Verkställande direktör: Tor Carlsen<br />
Lysekil Stuveri AB bildades 1933 av stadens handelsmän och<br />
har därmed drivits i privat regi under 75 år. <strong>Lysekils</strong> Stadshus<br />
AB har köpt samtliga aktier i stuveriet under 2008.<br />
Markandsinsatserna har ökat betydligt under året jämfört med<br />
föregående år. Det har skett genom bl a framtagande av en helt<br />
ny broschyr som även fi nns digitalt via hemsidan. Vidare har<br />
bolaget medverkat i Logistik & Transportmässa samt ökat<br />
annonseringen i olika media.<br />
Godsomsättningen uppgick till ca 326 500 ton vilket är en<br />
minskning med ca 51 000 ton jämfört med föregående period.<br />
Orsaken till minskningen är förändringar i logistikupplägget hos<br />
några av bolagets största kunder samtidigt som fi nanskrisen och<br />
lågkonjunkturen medförde volymminskningar under hösten.<br />
Räkenskapsårets omsättning för 12 månader, uppgick till<br />
21,0 mnkr att jämföras med föregående verksamhetsår som<br />
varade i 18 månader då omsättningen uppgick till 35,3 mnkr.<br />
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt slutade på<br />
0,4 mnkr. Investeringsnivån har varit låg under året. Rörelseresultatet<br />
före fi nansiella poster har förbättrats per hanterat ton<br />
jämfört med föregående verksamhetsår.<br />
Fr o m den 1 januari 2009 drivs verksamheten i det nybildade<br />
<strong>Lysekils</strong> Hamn AB. Inom ramen för detta bolag drivs stuveri-<br />
och handelshamnens verksamhet. <strong>Lysekils</strong> Stuveri AB kommer<br />
under 2009 att fusioneras in i <strong>Lysekils</strong> Hamn AB.<br />
Stora Turismpriset<br />
Havets Hus i Lysekil AB<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
LYSEKILS KOMMUN – BOLAG<br />
»Efter att under 2008 vunnit regionfi nalen i<br />
”Stora Turismpriset” gick Havets Hus till fi nal<br />
där man erhöll ett hedersomnämnande ”Hedersomnämnande<br />
för föredömliga insatser som<br />
bidragit till att utveckla turismen i Sverige”.«<br />
Ordförande: Lisbeth Calner (S) | Verkställande direktör: Maria Jämting<br />
Bolaget driver publikt havsakvarium i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> med<br />
verksamhet som har en naturlig anknytning därtill. Bolagets<br />
ändamål är att visa och lära om den marina världens djurliv och<br />
förhållanden, främst med inriktning på närområdet – Västerhavet,<br />
samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall i sin<br />
verksamhet t ex erbjuda utställningar inom det marina området,<br />
guidningar, föreläsningar och fi lmvisningar som riktar sig till<br />
olika besöksgrupper.<br />
Efter att under 2008 vunnit regionfi nalen i ”Stora Turismpriset”<br />
gick Havets Hus till fi nal och ansågs därmed vara en av Sveriges<br />
främsta företrädare för turismutvecklingen i Sverige. I fi nalen<br />
erhölls ett hedersomnämnande ”Hedersomnämnande för<br />
föredömliga insatser som bidragit till att<br />
utveckla turismen i<br />
Sverige”.<br />
I anläggningen fi nns<br />
ca 45 akvarier innehållande<br />
ca 100 olika<br />
djurarter från Västerhavet,<br />
varav ca hälften är fi skarter.<br />
Under 2008 besöktes<br />
Havets Hus av ca 80 000<br />
besökare, 1 000 fl er än<br />
prognosticerat.<br />
2008 års utställning hade en<br />
hög grad av interaktivitet och<br />
på ett lättillgängligt sätt<br />
beskrevs bläckfi skar. Utöver denna utställning så invigde<br />
Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson<br />
utställningen ”Tillsammans för havsmiljön” i början av maj som<br />
pågår även under 2009. Denna utställning togs fram i samarbete<br />
med Jozo Salt<br />
Årets resultat är 724 kr efter bokslutsdispositioner och skatt.<br />
Resultatet är bättre än budgeterat och beror främst på att en del<br />
reparationer och underhåll som låg inplanerade under året<br />
kommer att genomföras under nästa verksamhetsår.<br />
GJORDA INVESTERINGAR UNDER 2008<br />
» Havets Hus övertog byggnader och anläggning på fastigheten Kyrkvik 1:150.<br />
» Bangolfbanan byggdes om till en pedagogisk bangolfbana med<br />
marinbiologiskt tema.<br />
» Tillbyggnad av Bistro och Café Havets Hus med ca 30 m2 .<br />
» Återuppbyggnad av bryggan utanför Havets Hus som förstördes av<br />
stormen Gudrun.<br />
89
90<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
LYSEKILS KOMMUN – BOLAG<br />
Leva i Lysekil AB<br />
Ordförande: Hans Nordlund (M) | Verkställande direktör: Conny Johansson<br />
Bolagets verksamhet omfattar produkterna elnät, fjärrvärme,<br />
vatten och avlopp samt skötsel av gata park och natur i <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong>. I dotterbolaget <strong>Lysekils</strong> Energi Vind AB produceras el.<br />
Bolagets syfte är att med <strong>kommun</strong>al likställighetsprincip i<br />
nätverksamheten och med effektiv organisation och affärsmässig<br />
inriktning i handelsverksamheten främja distributionen av<br />
ledningsbunden energi, fjärrvärme och vindkraft inom <strong>Lysekils</strong><br />
<strong>kommun</strong>.<br />
Under 2008 uppnådde fjärrvärmen sin högsta energileverans.<br />
Detta trots det varmare klimatet. Den höga nivån beror på fl er<br />
kunder. Bolaget har drygt 140 anslutningar.<br />
Fler fjärrvärmekunder<br />
»Under 2008 uppnådde fjärrvärmen sin<br />
högsta energileverans. Detta trots det varmare<br />
klimatet. Den höga nivån beror på fl er kunder.<br />
Bolaget har drygt 140 anslutningar.«<br />
Dotterbolagets vindkraftverk vid Humlekärr har anslutits till<br />
elnätet. Exploateringsområdet Norra Hamnen–Havsbo har<br />
färdigställts vad det gäller elnät.<br />
Bolaget övertog den 1 januari 2008 det <strong>kommun</strong>ala VA-nätet<br />
inklusive drift av vatten- och avloppsverken samt skötsel av<br />
gator, parker och natur i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>. Antalet VA-anslutningar<br />
har ökat under från 4 887 till 5 027.<br />
En stor del av bolagets medel återinvesteras varje år. Under<br />
året uppgick totala investeringar till 117,5 mnkr. Den största<br />
delen avser övertag av VA-anläggningar från <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
83,4 mnkr, årets VA-investeringar, 4,7 mnkr, samt investeringar i<br />
fjärrvärme, ledningar och transformatorstationer för elnätet 21.4<br />
mnkr. Under året har den egna fastigheten i Gåseberg om- och<br />
tillbyggts för 3,1 mnkr.<br />
Dotterbolagets vindkraftverk vid Humlekärr har anslutits till elnätet.<br />
VA-sanering har utförts i Kyrkvik i samordning med fjärrvärmen<br />
vilket både praktiskt och ekonomiskt har gagnat<br />
företaget. Ny sandtvätt har installerats i Långeviksverket<br />
Under våren 2009 utförs en större investering avseende<br />
VA-utbyggnad i Rågårdsvik.<br />
Omsättningen i nätverksamheten kommer att hållas på<br />
ungefär samma nivå som tidigare år. Bolagets investeringar<br />
inriktas på reinvesteringar och förnyelse av befi ntligt anläggningsbestånd.<br />
Omsättningen i fjärrvärmeverksamheten kommer<br />
under 2009 att öka marginellt. Investeringen avseende mätvärdesinsamlingssystem<br />
som påbörjades under 2007 kommer<br />
att avslutas i början av 2009.<br />
Årets resultat uppgick till 2,6 mnkr efter bokslutsdispositioner<br />
och skatt.<br />
En stor del av bolagets medel återinvesteras varje år. Under året uppgick totala investeringar till 117,5 mnkr. Den största delen avser övertag av<br />
VA-anläggningar från <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>, 83,4 mnkr, årets VA-investeringar, 4,7 mnkr, samt investeringar i fjärrvärme, ledningar och transformatorstationer<br />
för elnätet 21.4 mnkr. Under året har den egna fastigheten i Gåseberg om- och tillbyggts för 3,1 mnkr.
<strong>Lysekils</strong>bostäder AB<br />
Ordförande: Ove Eliasson (FP) | Verkställande direktör: Torbjörn Karlsson<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder AB:s verksamhet är att inom <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller<br />
tomträtter med bostäder, affärs- och kontorslägenheter och<br />
därtill hörande kollektiva anordningar. Bolaget skall därmed<br />
inom den <strong>kommun</strong>ala kompetensen främja bostadsförsörjningen<br />
i <strong>kommun</strong>en.<br />
<strong>Lysekils</strong>bostäder AB förvaltar ca 1 200 lägenheter samt<br />
lokaler med en total yta om 87 600 m 2 . Dessutom ingår ca 190<br />
garageplatser och ca 700 parkeringsplatser.<br />
Vakansgraden i bolagets lägenhetsbestånd var under 2008<br />
runt 1 procent och omsättningen i bolagets lägenheter ökade<br />
från 17 till 19 procent.<br />
Bolagets satsningar på ökat underhåll och energikonverteringar<br />
kommer att fortsätta. Under 2008 påbörjades arbetet med<br />
att konvertera direktverkande el till vattenburen värme för 173<br />
lägenheter på området Fridhem i Lysekil. På Sågvägen i Brastad<br />
istallerades tre värmepumpsanläggningar vilket innebär att<br />
samtliga anläggningar i Brastad nu är konverterade till miljövänlig<br />
bergvärme.<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
LYSEKILS KOMMUN – BOLAG<br />
Ökat underhåll och energikonverteringar<br />
»Under 2008 påbörjades arbetet med att konvertera<br />
direktverkande el till vattenburen värme<br />
för 173 lägenheter på området Fridhem i Lysekil.<br />
På Sågvägen i Brastad istallerades tre värmepumpsanläggningar<br />
vilket innebär att samtliga<br />
anläggningar i Brastad nu är konverterade till<br />
miljövänlig bergvärme.«<br />
Detaljplanen för Östra Skolberget antogs av fullmäktige men<br />
överklagades vilket innebär att projektet vilar tills frågan utretts.<br />
Två nya fastighetsförvärv har genomförts – Slättegården samt<br />
Hemvärnsgården i Lysekil. På Slättegården är avsikten att bygga<br />
30–40 lägenheter för kategorin 65+ och på Hemvärnsgården<br />
6–8 lägenheter med formen bostadsrätt eller äganderätt.<br />
Årets resultat, 1,5 mnkr, är 1,4 mnkr sämre än budget och<br />
beror främst på ökad avskrivning, ökade driftskostnader samt<br />
ökade fi nansierings kostnader.<br />
Två nya fastighetsförvärv har under året genomförts – Slättegården samt Hemvärnsgården i Lysekil. På Slättegården är avsikten att bygga<br />
30–40 lägenheter för kategorin 65+ och på Hemvärnsgården planeras för lägenheter med formen bostadsrätt eller äganderätt.<br />
91
92<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
LYSEKILS KOMMUN – BOLAG<br />
Stora miljövinster när RAMBO-regionens brännbara avfall blir energi. RAMBO-regionens brännbara avfall som levereras till energiutvinning genererar<br />
varje år elektricitet motsvarande 25 st normalstora vindkraftverk. Sedan december 2008 levereras avfallet till det nya Avfallsvärmeverket i<br />
Uddevalla vilket gentemot tidigare reducerar transportsträckorna med över hälften och därmed koldioxidutsläppen med över 60% per år.<br />
RAMBO AB<br />
Ordförande: Evert Karlsson (FP) | Verkställande direktör: Roland Fornum<br />
(t o m 081130), Claes Lundberg (fr o m 081201)<br />
RAMBO AB skall omhänderta, transportera och/eller behandla<br />
avfall och driva annan därmed sammanhängande verksamhet i<br />
första hand för att ombesörja angelägenheter som i dessa<br />
avseenden kan åligga <strong>Lysekils</strong>, Sotenäs, Tanums och Munkedals<br />
<strong>kommun</strong>er. I sin verksamhet har bolaget att tillämpa de<br />
<strong>kommun</strong>ala självkostnads- och likställighetsprinciperna. Inom<br />
verksamhetsområdet driver RAMBO fyra avfallsanläggningar,<br />
sju återvinningscentraler, femton miljöstationer och 85 återvinningsstationer<br />
(inkl Strömstad).<br />
RAMBO AB har under året hanterat 76 000 ton avfall vilket är<br />
en ökning med 2,0 procent jämfört med 2007. Av den hanterade<br />
mängden har 93 procent kunnat nyttiggöras i någon form medan<br />
resterande sju procent lagts på deponi eller deponiåterställning.<br />
Bolagets nya renhållningsuppdrag (insamling av hushållsavfall<br />
m m) för <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong> har integrerats väl med de övriga<br />
verksamheterna. Påtagliga besparings- och samordningseffekter<br />
förutsätter likartade uppdrag från de övriga ägar<strong>kommun</strong>erna.<br />
Rötgasanläggning för produktion av fordonsgas?<br />
»RAMBO studerar möjligheterna hur matavfall<br />
från hushåll, restprodukter från livsmedelsindustrin<br />
samt avloppsslam från de <strong>kommun</strong>ala<br />
reningsverken kan tas omhand i en eventuell<br />
rötgasanläggning för produktion av fordonsgas.«<br />
Enligt den avfallsplan som antogs under 2008 skall matavfall<br />
i ökande omfattning behandlas biologiskt. RAMBO studerar<br />
möjligheterna hur detta matavfall, restprodukter från livsmedelsindustrin<br />
samt avloppsslam från de <strong>kommun</strong>ala reningsverken<br />
kan tas omhand i en eventuell rötgasanläggning för produktion<br />
av fordonsgas.<br />
Sedan december levereras RAMBO-regionens brännbara<br />
avfall till det nya avfallsvärmeverket i Uddevalla för energiutvinning.<br />
Detta innebär stora miljö- och kostnadsfördelar då<br />
transportsträckorna mer än halveras och därmed även koldioxidutsläppen<br />
med över 60% gentemot tidigare.<br />
Årets investeringar om 10,5 mnkr består bl a i uppdatering av<br />
maskinpark, fordonsvåg på Siviks avfallsanläggning, miljöbyggnader<br />
för återvinning/återbruk i Munkedal samt iordningställande<br />
och asfaltering av stora ytor för hantering av fl is på Sivik i<br />
Lysekil samt Hogenäs i Sotenäs. Under 2009 kommer ny<br />
avvattningsanläggning att byggas på Siviks avfallsanläggning.<br />
Styrelsen i RAMBO tillsatte under 2008 en ny verkställande<br />
direktör då tidigare vd önskat frånträda befattningen efter 27 års<br />
tjänstgöring sedan bolagets bildande 1982.<br />
Årets resultat blev 3,9 mnkr vilket är 0,4 mnkr bättre än<br />
föregående år. Bolaget har inga långfristiga lån. Omsättningen<br />
uppgick till 94 mnkr och soliditeten till 65 procent.<br />
Stångholmen AB<br />
Bolaget bildades i oktober 2008. <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB köpte<br />
bolaget i december 2008. Bolaget är ett vilande bolag. Bolaget<br />
ändrade namn i mars 2009.
Övrigt<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING<br />
94 » Redovisningsprinciper<br />
95 » Revisionsberättelse<br />
96 » Kommunstyrelsens ledamöter<br />
97 » Kommunchefens ledningsgrupp<br />
99 » Begreppsförklaringar<br />
93
94<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
ÖVRIGT<br />
Redovisningsprinciper<br />
Övergripande principer<br />
I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal<br />
övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i<br />
redovisningsrapporterna. Analysen av den fi nansiella ställningen och utvecklingen<br />
baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande:<br />
REDOVISNINGSPRINCIPER<br />
» Principen om pågående verksamhet<br />
» Objektivitetsprincipen<br />
» Försiktighetsprincipen<br />
» Matchningsprincipen<br />
» Principen om öppenhet<br />
De mätprinciper som tillämpas leder till att en återhållsam bild<br />
av <strong>kommun</strong>ernas ekonomi redovisas. T ex gäller att en skuldredovisning<br />
av semesterlöner och pensionsåtaganden ska ske i<br />
enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen.<br />
Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av<br />
tillgångar ska ske försiktigt. En tillämpning av god redovisningssed<br />
innebär således att den fi nansiella redovisningen ger en<br />
försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen.<br />
Redovisningen anger en miniminivå för det fi nansiella läget.<br />
Sammanställd redovisning (koncernredovisning)<br />
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med<br />
proportionell konsolidering. Detta innebär att vid förvärvet<br />
anskaffat eget kapital elimineras. Vidare tas endast ägda andelar<br />
av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen.<br />
Redovisningen upprättas utifrån de riktlinjer som Rådet<br />
för <strong>kommun</strong>al redovisning utgivit samt den nya <strong>kommun</strong>ala<br />
redovisningslagen. Samma redovisningsprinciper tillämpas i<br />
princip i koncernredovisningen som i <strong>kommun</strong>ens redovisning.<br />
Kommunen tillämpar rak avskrivning utifrån anskaffningsvärdet<br />
med <strong>kommun</strong>förbundets rekommenderade avskrivningstider.<br />
Kommunal redovisningslag<br />
Kommunerna skall enligt den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen<br />
redovisa enligt god redovisningssed. Lagen reglerar vilka delar<br />
som skall ingå i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen skall<br />
ge en översikt över utvecklingen. Den skall även redogöra för de<br />
förhållanden som är viktiga för bedömningen av ekonomin. Här<br />
skall förhållanden som är kända fram till dess årsredovisningen<br />
upprättas redovisas.<br />
I 2008 års bokföring och bokslut har den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagens<br />
bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Nedan<br />
följer en kort beskrivning av vissa väsentliga principer som<br />
påverkar bokslut och redovisning.<br />
TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSPRINCIPER<br />
» Årets förändring av semesterlöneskulden, okompenserad övertid och jour<br />
redovisas under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Den totala<br />
skulden av dessa redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen.<br />
» Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men<br />
är hänförliga till redovisningsåret, har skuldbokförts och belastar 2008 års<br />
redovisning.<br />
» Redovisning av <strong>kommun</strong>ala skatteintäkter sker efter Rådet för <strong>kommun</strong>al<br />
redovisnings rekommendation om Redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen<br />
är att skatteintäkter skall redovisas efter bokföringsmässiga<br />
grunder baserat på av prognostiserat belopp.<br />
» Kostnadsräntor och intäktsräntor som kan hänföras till redovisningsåret har<br />
skuldbokförts respektive fordringsförts och belastar 2008 års resultat.<br />
» Pensionsskulden redovisas enligt den s k blandade modellen. Pensionsskuldens<br />
fi nansiella kostnader redovisas som fi nansiell kostnad i resultaträkningen<br />
och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för<br />
att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. År 2008<br />
intjänade pensioner redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen<br />
och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden<br />
inkl löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.<br />
Pensionsutfästelser för förtroendevalda redovisas som en ansvarsförbindelse<br />
utanför balansräkningen fram till dess de börjar utbetalas. När<br />
utbetalning aktualiseras kan utfästelsen preciseras varefter den kommer<br />
att redovisas som en avsättning.<br />
» Redovisning av extraordinära poster sker enligt följande kriterier:<br />
[1] Posten saknar klart samband med <strong>kommun</strong>ens ordinarie verksamhet.<br />
[2] Posten är av sådan typ att den inte kan förväntas inträffa ofta eller<br />
regelbundet.<br />
[3] Posten uppgår till ett väsentligt belopp.<br />
» Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag.<br />
Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade<br />
ekonomiska livslängd samt Sveriges <strong>kommun</strong>ers och landstings rekommendationer<br />
med något undantag där kortare avskrivningstid tillämpas baserat<br />
på beräknad livslängd.<br />
» Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärdet med tillägg för<br />
värdehöjande investeringar och med avdrag för planmässiga avskrivningar<br />
och eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar<br />
anskaffningsvärdet.<br />
» Leasingavtal skall klassifi ceras och redovisas som operationellt eller<br />
fi nansiellt avtal. Finansiell leasing redovisas både som tillgång och skuld i<br />
balansräkningen. Kommunen har ett leasingavtal avseende en hamnkran<br />
som klassifi ceras som fi nansiell.<br />
» Reverslån redovisas i sin helhet som långfristiga skulder. Fr o m år 2007<br />
inkluderas även den del i lånet som utgörs det kommande årets amorteringar<br />
som långfristigt. Orsaken till förändringen är att amorteringsdelarna<br />
av lånen är marginella samt att redovisningen med en totalbild av skulden<br />
blir tydligare.<br />
» Kommunen och de helägda <strong>kommun</strong>ala bolagen har de likvida tillgångarna<br />
placerade i koncernkonto. Tillgångarna redovisas som likvida medel i<br />
<strong>kommun</strong>en. De <strong>kommun</strong>ala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld/<br />
fordran i <strong>kommun</strong>en och som kortfristig fordran/skuld i respektive bolag.
Revisionsberättelse<br />
Revisorerna i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
Revisionsberättelse för år 2008<br />
Till <strong>kommun</strong>fullmäktige i<br />
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
ÖVRIGT<br />
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder samt genom utsedda<br />
lekmanna revisorer verksamheten i <strong>kommun</strong>ens företag.<br />
Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter<br />
som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det fi nns en tillräcklig intern kontroll samt årsredovisning till fullmäktige.<br />
Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med<br />
fullmäktiges uppdrag.<br />
Granskningen har utförts enligt <strong>kommun</strong>allagen, god revisionssed i <strong>kommun</strong>al verksamhet och <strong>kommun</strong>ens revisionsreglemente.<br />
Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.<br />
Som framgår av årsredovisningen redovisar <strong>kommun</strong>en ett ekonomiskt plusresultat med 1,2 mkr. varav 7,1 mkr utgörs av reavinster.<br />
Enligt balanskravet i gällande lagstiftning skall reavinster avräknas. Detta innebär ett resultat på minus 5,9 mkr. i jämförelse med budget<br />
för år 2008 är resultatet minus 10,1 mkr. Nämnderna redovisar sammantaget en negativ avvikelse med 2,7 mkr.<br />
Socialnämnden redovisar ett budgetöverskridande med 4,5 mkr. I vår revisionsberättelse för år 2006 riktade vi kritik mot socialnämnden<br />
för dess bristande styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Socialnämndens budgetavvikelse var då -3,3 mkr. Även i <strong>kommun</strong>ens<br />
bokslut för år 2004 och 2005 uppvisar socialnämnden överskridande av budget.<br />
Vi har under året följt socialnämndens verksamhet och utveckling och konstaterar att nämnden inte har haft förmåga att vidta tillräckligt<br />
kraftfulla åtgärder för såväl en ekonomi i balans som för att uppfylla de krav som ställs på verksamheten. Socialnämnden har enligt vår<br />
bedömning visat passivitet och oförmåga i sitt ansvar för uppföljning och intern kontroll av verksamheten. Socialnämnden har inte förmått<br />
att rätta till de brister i verksamheten som tillsynsmyndighet tidigare har påpekat för nämnden.<br />
Mot bakgrund av ovanstående riktar vi allvarlig anmärkning mot socialnämnden för dess bristande styrning, uppföljning och kontroll<br />
av ekonomi och verksamhet.<br />
Ansvarsfrihet<br />
Vi tillstyrker trots ovannämnda allvarliga anmärkning att ansvarsfrihet beviljas ledamöterna i styrelse och samtliga nämnder<br />
ansvarsfrihet för år 2008.<br />
Vi tillstyrker att <strong>kommun</strong>ens årsredovisning godkänns.<br />
Vi åberopar i övrigt bifogade redogörelse och rapporter.<br />
Lysekil 2009-03-30<br />
Jan-Erik Andersson Kent Olsson Anita I Andersson<br />
Ordförande Vice ordförande<br />
Harald Holmgren Lars Hansson Inga Larsson<br />
Till revisionsberättelsen hör bilagorna:<br />
Granskningsrapport, årsbokslut 2008<br />
Granskningsrapport, uppföljning av socialnämnden<br />
Granskningsrapport, personal- och kompetensförsörjning<br />
95
96<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
ÖVRIGT<br />
Kommunstyrelsens ledamöter 2008<br />
Ledamöter i <strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong>styrelse 2008.<br />
Ronald Rombrant (LP)<br />
Finanschef | Född 1959 | Lysekil<br />
Ledamot i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2007 Även ledamot i <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
och valberedningen.<br />
Yngve Larsson (FP)<br />
Banktjänsteman | Född 1950 | Brastad<br />
Ledamot i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2003. Även ledamot i <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Ordförande i miljö- och byggnadsnämnden fr o m 2007.<br />
Peter Ahlberg (S)<br />
Enhetschef | Född 1947 | Lysekil<br />
Ledamot i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2008. Även ledamot i miljö- och<br />
byggnadsnämnden.<br />
Jan-Olof Johansson (S)<br />
Gymnasielärare | Född 1961 | Lysekil<br />
Oppositionsråd och 2:e vice ordförande i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2008.<br />
Även ledamot i <strong>kommun</strong>styrelsens ledningsutskott, i Leva i Lysekil samt i<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB.<br />
Hans Nordlund (M)<br />
Adjunkt | Född 1938 | Lysekil<br />
Ledamot i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2007. Även ledamot i <strong>kommun</strong>fullmäktige,<br />
ordf i Leva i Lysekil AB samt ledamot i miljö- och byggnadsnämnden.<br />
Saknas vid fotograferingen<br />
Torbjörn Stensson (S)<br />
Jurist | Född 1959 | Lysekil<br />
Ledamot i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2007. Även v ordf i miljö- och<br />
byggnadsnämnden.<br />
Ann-Charlotte Strömwall (FP)<br />
Förskolelärare | Född 1948 | Lysekil<br />
Ledamot i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2008. Även 2:e vice ordförande i<br />
fullmäktige, ordförande i socialnämnden och socialnämndens arbetsutskott.<br />
Mats Karlsson (M)<br />
Lantbrukare | Född 1941 | Brastad<br />
1:e v ordf. i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2007. Även ordf i <strong>kommun</strong>fullmäktige,<br />
bildningsnämnden, bildningsnämndens arbetsutskott, 1:e vice ordförande i<br />
<strong>kommun</strong>styrelsens ledningsutskott samt ledamot i <strong>Lysekils</strong> Stadshus AB.<br />
Anita Lannesjö (S)<br />
Speciallärare | Född 1940 | Lysekil<br />
Ledamot i <strong>kommun</strong>styrelen fr o m 2007. Även v ordf i valnämnden, ledamot<br />
i <strong>kommun</strong>styrelsens ledningsutskott, Havets Hus i Lysekil AB samt <strong>Lysekils</strong><br />
Stadshus AB.<br />
Roland Karlsson (FP)<br />
Ambulanssjukvårdare | Född 1946 | Lysekil<br />
Kommunalråd och ordförande i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2007. Även ledamot<br />
i <strong>kommun</strong>fullmäktige, ordförande i <strong>kommun</strong>styrelsens ledningsutskott samt<br />
<strong>Lysekils</strong> Stadshus AB.<br />
Anders Nilsson (S)<br />
Vårdbiträde | Född 1984 | Lysekil<br />
Ledamot i <strong>kommun</strong>styrelsen fr o m 2007. Även ledamot i bildningsnämnden.
Kommunchefens ledningsgrupp 2008<br />
Framifrån från vänster till höger.<br />
Lena Fischer | Kommunchef<br />
Olle Samuelsson | Hamnchef<br />
Susanne Kristensson | Fastighetschef<br />
Lars-Inge Einarsson | Räddningschef<br />
Kent Javette | Bildningschef<br />
Ola Ingevaldsson | Administrativ chef<br />
Eva-Lott Swahnberg | Ekonomichef<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
ÖVRIGT<br />
Maria Vikingsson | IT- och intendenturchef<br />
Agneta Essén | Socialchef<br />
Roland Mattsson | Gymnasie- och vuxenutbildningschef<br />
Olof Österberg | Utvecklingschef<br />
Roger Karlsson | Samordningschef<br />
Johan Bengtsson | Miljö- och stadsbyggnadschef<br />
Larsolov Jovemo | Personalchef<br />
97
98<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
ÖVRIGT<br />
Anteckningar
Begreppsförklaringar<br />
Anläggningskapital<br />
Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder plus<br />
avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet.<br />
Anläggningstillgångar<br />
Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav.<br />
Ansvarsförbindelser<br />
Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och dylikt.<br />
Om förpliktelsen måste infrias så belastar den resultatet.<br />
Avskrivningar<br />
Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde som ska<br />
spegla värdeminskningen.<br />
Avsättningar<br />
Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst<br />
men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. När förpliktelsen infrias<br />
belastas resultatet. I <strong>kommun</strong>en gäller detta bl a pensions åtagande.<br />
Balanskrav<br />
Lagstadgat krav om att <strong>kommun</strong>ens intäkter ska överstiga kostnaderna.<br />
Balansräkning<br />
Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår<br />
hur <strong>kommun</strong>en använt respektive anskaffat sitt kapital.<br />
Driftredovisning<br />
Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten<br />
under året ställt mot budget.<br />
Eget kapital<br />
Kommunens förmögenhet, alla tidigare års ackumulerade överskott.<br />
Består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital.<br />
Exploateringsverksamhet<br />
Åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att<br />
kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier.<br />
Kassafl ödesanalys<br />
Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet,<br />
investeringar samt fi nansiering och därmed likviditetsförändringen.<br />
Finansiella intäkter<br />
Finansiella intäkter består av ränteintäkter och annan avkastning på<br />
kapitalplaceringar.<br />
Finansiella kostnader<br />
Med fi nansiell kostnad avses räntekostnader på lån.<br />
Kapitalkostnader<br />
LYSEKILS KOMMUN ›› ÅRSREDOVISNING 2008<br />
ÖVRIGT<br />
Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning dels av<br />
ränta på bundet kapital. Är en intern post.<br />
Kortfristiga fordringar och skulder<br />
Skulder och fordringar som har förfallodag mindre än ett år efter<br />
balansdagen.<br />
Likviditet<br />
Kassa- och bankmedel som utgör <strong>kommun</strong>ens betalningsberedskap<br />
på kort sikt.<br />
Långfristiga fordringar och skulder<br />
Skulder och fordringar som har förfallodag senare än ett år efter<br />
balansdagen.<br />
Omsättningstillgångar<br />
Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som<br />
inte är avsedda för stadigvarande bruk.<br />
Pension<br />
Fr o m 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som<br />
innebär att skuld upparbetad t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse<br />
utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad<br />
fr o m 1998 redovisas som en avsättning.<br />
Periodisering<br />
Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod de<br />
uppstått.<br />
Resultaträkning<br />
Resultaträkning är ett sammandrag av samtliga kostnader och<br />
intäkter under budgetåret. Syftet med resultaträkningen är att<br />
klargöra hur verksamheten har påverkat <strong>kommun</strong>ens fi nanser<br />
och därmed också hur det egna kapitalet har förändrats.<br />
Rörelsekapital<br />
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.<br />
Visar <strong>kommun</strong>ens fi nansiella styrka.<br />
Soliditet<br />
Eget kapitals andel av det totala kapitalet uttryckt i procent.<br />
Visar långsiktig betalningsförmåga.<br />
Utdebitering<br />
Anger hur stor del av intjänad hundralapp som betalas i<br />
<strong>kommun</strong>alskatt.<br />
99
<strong>Lysekils</strong> <strong>kommun</strong><br />
Besöksadress: Kungsgatan 44–46 | Postadress: 453 80 Lysekil | Telefon: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-147 75 | www.lysekil.se<br />
Grafi sk form & produktion: VisionPlus | Foto: Daniel Wester, Andreas Carlsson, Torbjörn Fredh | Lysekil 2009