PERIODISKA SYSTEMET ppp ht 2012

PERIODISKA SYSTEMET
Atomkemi

Atomhistorik
400 f.Kr nämner den grekiske filosofen
Demokritos att materiens minsta delar är
odelbara atomer.
300 f.Kr så strider Aristoteles mot
Demokritos och säger att materia är eld,
jord, vatten och luft. Han blir betrodd i
2000 år.
På 1800-talet så vet man bättre och
Mendelejev ordnar kända grundämnen
efter atommassa 1869.
I slutet av 1800-talet upptäcker J.J.
Thomson elektronen.
1913 uppställde Niels Bohr en bild av
atomen som liknar ett planetsystem. Där
det är en liten positiv kärna och kring den
kretsar negativa elektroner.

Atomen
En atom består av tre
partiklar.
Proton - positivt laddad
Neutron – neutralt laddad
Elektron – negativt laddad
Protoner och neutroner
bildar en kärna
Elektronen svävar runt
kärnan i skal
-
+

Atomnummer
För att veta hur många
protoner det finns i kärnan hos
ett ämne tittar man på
atomnumret.
I detta fall är atomnumret 1 dvs
det finns 1 proton i kärnan
Vad är atomnumret hos syre?
En atom är elektrisktneutral
dvs. det finns lika många
protoner som elektroner.
1H
8O

Elektronskal
Elektronerna kretsar runt
kärnan i skal. Det innersta
skalet heter K-skalet. I det
skalet ryms det bara 2
elektroner. Ex 1H
I det nästa skalet, L-skalet,
ryms det 8 elektroner.
Ex. 4Be
-
-
-
+1
+4
-
-

Forts. skal
I det tredje skalet, M-skalet, ryms det
också 8 elektroner. Ex. 11Na
-
-
-
-
- -
-
-
+11
-
-
-

Perioder
De vågräta raderna i tabellen kallas
perioder.
Perioderna anger hur många skal
grundämnena har.
Ex. Alla grundämnen i period två har två
skal, K och L.

Grupper
De lodräta raderna i tabellen kallas grupper.
Grupperna anger hur många elektroner det
finns i det yttersta skalet. De kallas för
valenselektroner.
Ex. Grupp 1, alla grundämnen har en elektron
i yttersta skalet.

Olika grundämnesfamiljer:
Ädelgaser
Den grupp som ligger längst till
höger i tabellen är ädelgaserna.
Ädelgaserna har fullt i sitt yttersta
skal.
Det kallas för ädelgasstruktur.
Ex. 10Ne
-
-
-
-
-
-
+10
-
-
-
-

Alkalimetaller
De grundämnen som står i
gruppen längst till vänster kallas
för alkalimetaller. (väte ingen
metall)
De har bara en elektron i sitt
yttersta skal.
De vill jättegärna släppa ifrån sig
den. De uppnår då
ädelgasstruktur= fullt i sitt
yttersta skal.
De är därför mycket mjuka.
Ex. 3Li
-
+3
-
-

Halogener
Gruppen bredvid ädelgaserna är
halogenerna.
De saknar en elektron i sitt yttersta
skal för att få ädelgasstruktur.
De vill därför ta upp en elektron och
de blir då negativa joner, -1.
Halogener ingår ofta i salter. De
kallas saltbildare.
Ex. 9F
-
-
-
-
-
+9
-
-
-
-

Molekylförening
När två eller flera atomer/molekyler
förenar sig bildas en molekylförening.
I en molekylförening delar
atomer/molekyler på elektroner.
Bindningen kallas elektronparbindning
eller kovalent bindning.
Exempel finns på s. 193.

Exempel på molekylförening
Vattenmolekyl

Ex. på hur atomer blir till joner
Natriumatom
Elektroner 11-
Protoner 11 +
Laddning 0
Kloratom
Elektroner 17-
Protoner 17 +
Laddning 0
Natriumjon
Elektroner 10-
Protoner 11 +
Laddning 1+
Kloridjon
Elektroner 18-
Protoner 17 +
Laddning 1-

Joner och jonföreningar
En jon är en laddad atom, dvs den har ett över-
eller underskott av elektroner.
Alla atomer strävar efter att bli stabila, vilket
innebär att de får ädelgasstruktur.
Positiva joner bildas då en atom avger
elektroner.
Negativa joner bildas då en atom tar upp
elektroner.
När en positiv jon och en negativ jon förenar sig
bildas en jonförening.
Bindningen kallas för jonbindning.
Exempel finns på s. 189.

Metallbindning
I metaller är valenselektronerna
gemensamma för alla atomer. Detta
kallas metallbindning och håller ihop
metallen.
Elektronerna är inte bundna till en viss
atom utan rör sig fritt i metallen.
Metallbindning ger bra ledningsförmåga,
värmeledning och metallglans.

Isotoper
Atomnumret anger hur många protoner det finns i
kärnan.
Vi har tidigare sagt att det finns lika många
neutroner som protoner i kärnan.
Men vissa ämnen har isotoper, det betyder att det är
samma antal protoner i kärnan men antal neutroner
kan variera.
Tex. väte. I vanligt väte finns det ingen neutron i
kärnan. I deuterium finns det en neutron i kärnan. I
tritium finns det två neutroner i kärnan.
Deuterium och tritium är isotoper på väte.

Masstal
Masstal är summan av antalet protoner och
neutroner i kärnan.
Masstalet skriver man ovanför atomnumret.
I exemplet ovan har Helium atomnummer
två det betyder 2 protoner i kärnan.
Det har masstalet 4 och det betyder att det
har två protoner och två neutroner i
kärnan.
Hur många neutroner har:
14
6