Effekter på priset för handelsgödsel när skatten på ... - Statskontoret

STATSKONTORET
PM 42
2010-10-28 Dnr 2009/275-5
Statskontoret finner att bruttopriset (exkl. skatt) på den största kväveprodukten
på marknaden (NS27-4) till och med juni 2010 ökat med cirka
15,4 procent sedan september 2009. Priset för NPK 27-3-3 har stigit med
19,5 procent. Samtidigt har priset på CAN ökat med 32 procent under
samma period. Däremot har Ureapriset endast ökat med 3,5 procent och
Ammoniumnitratpriset med 4,9 procent under samma period.
Två olika prisserier har studerats för att kartlägga prisförändringarna på
marknaden för de största produkterna eller produktgrupperna under tidsperioden
september 2009 – juni 2010. Även om prisserierna visar på olika
resultat ifråga om prisernas förändring är en försiktig tolkning, sett över hela
datamaterialet, att prisförändringarna är i ungefär samma storleksordning.
Den svenska prisökningen kan ha flera olika möjliga förklaringar:
Prisutvecklingen följer den internationella prisutvecklingen. CAN har stigit
kraftigt under perioden och då särskilt kring årsskiftet. Detta förutsätter att
CAN, och inte exempelvis Urea, är den variabel som bäst förklarar priset för
NS27-4 bland jämförbara produktgrupper.
Prisutvecklingen följer den internationella utvecklingen av spannmålspriser.
Det faktiska och det förväntade spannmålspriset har historiskt sett påverkat
handelsgödselprisutvecklingen. Detta förhållande kan gälla även under den
undersökta perioden.
Priset på handelsgödsel har, trots tidigare antaganden om motsatsen,
påverkats av andra merkostnader såsom frakt och valutakursförändringar.
Statskontoret har i intervjuer och litteraturstudier erfarit att de flesta aktörerna
på marknaden bedömer att fraktpriser och valutakursförändringar inte har
någon substantiell påverkan på prisutvecklingen. Det är dock möjligt att
fraktpris- och valutakursförändringar kan förklara mindre skillnader i prisutveckling
mellan produkter på jämförbara marknader.
Imperfekt konkurrens leder till att priset styrs genom ett icke-optimalt
utbud. 66
Statskontoret konstaterar att det i producentledet finns en dominerande
aktör med tillräckligt stor marknadsmakt för att kunna påverka prisbildningen
genom att anpassa utbudet. Det finns vidare en dominerande
aktör i grossistledet som är prisledande. Statskontoret har dock inte undersökt
om någon aktör använt sin dominerande ställning och tillgodogjort sig
en större andel av kväveskattens mervärde än vad som hade varit fallet i en
annan marknadssituation. Denna observation av rådande marknadsstruktur
är dock en viktig utgångspunkt i det fortsatta utredningsarbetet.
66 Enskilda aktörer med stor marknadsmakt kan påverka prisbildningen genom att anpassa
sitt utbud. Detta innebär ett icke-optimalt utfall på marknaden med ett pris över och kvantitet
under optimum.