Ladda ner PDF - Tofsen

Passion
TORE mannen bakom nördarnas revansch CAPOEIRA
på Chalmers ELEKTROMODE ett yrke PASSION för snö
ENTREPRENÖR i Nepal KÄRLEK genom tiden
#6 05

Frukost på väg
Energiladdade frukostpåsar i
Byssjan från 25 kr
Med laddat gäst- eller
kårkort 20 kr
BLI HUMANIST.
LÄMNA BLOD.
HÄR KAN DU LÄMNA BLOD:
Droppen i Nordstan, Götgatan 16, 4 tr. Östra Sjukhuset, Sahlgrenska Sjukhuset och Blodbussen,
telefon: 031–4104 00. Kungälvs Sjukhus, telefon 0303–985 83. www.GeBlod.Nu
VI BEHÖVER A, B OCH O.
och
och
och boxgym
Prisexempel
6 månaders Deltakort: 1050 kr, gäller för all verksamhet på Fysiken
Gibraltargatan. 6 månaders Alphakort: 1795 kr, gäller för all verksamhet
på både Fysiken Gibraltargatan och Fysiken Kaserntorget.
www.fysiken.nu
och aerobics
och cykel
Alla nyheter
på en och
samma sida.
Läs GP i telefonen.
Gå in på
mobil.gp.se
något för alla

innehåll
12
18
foto: jonas palm
2 0 0 5
14
5ledare
6 rektor & kårordförande
7-8 nyheter
9svanberg&kårensdag
10 passion x 2
11 kvibergs marknad
12 entreprenör i nepal
14tore–älskadnörd
16 sagan om ringen, SMgulden
& passionen
18 yrke: kläddesigner
20leif&capoeira
23detperfektahoppet
pressbild: viasat

ledare
En kylig kväll i april ställde jag mig inför Chalmers
fullmäktige och kårledning med syfte att förklara
varför just jag skulle bli vald till Tofsens chefredaktör.
Klockan var elva på kvällen och den långa spända
väntan gjorde att nervositeten bytts ut mot trötthet.
Det var inget snällt fullmäktige som, efter min presentation,
inte tvekade att grilla mig ordentligt. Likt
Bosse Ringholm upprepade jag mitt mantra att göra
Tofsen till en tidning med större fokus på mångfalden
bland chalmerister och i högre grad granska
Chalmers och kåren.
Det kanske inte låter särskilt märkvärdigt, men
löftet att verkligen göra en tidning för chalmerister är
inte så lätt att uppfylla som många tror. Genom åren
kan man fråga sig om tidningen gjorts för chalmerister
eller efter redaktionens egna intressen. Det gäller
att känna till den kundgrupp som skall tillfredsställas.
För att ytterligare stärka tidningens varumärke
tre medarbetare
Elisabet Sjölund
Passa på och njut av Elisabets
text för snart lämnar hon trygga
Chalmers för att praktisera i
Stockholm. Hon läser fjärde året
på Kemiteknik och skriver om
Chalmers Big Jump Open.
Chalmers studentkår samarbetar med:
Elias Svensson
Tillbaka i den grå vardagen efter
en tid i Kosovo har Elias tagit
sitt förnuft till fånga och börjat
skriva för Tofsen. Han läser
andra året på Teknisk design och
tycker om kärlek.
kommer den därför att begåvas med ett nyhetsblock
innehållande bevakning av Chalmers och dess kår.
Här finner ni nyhetsnotiser och mer granskande
framställningar. I detta nummer gör vi en trevande
början till något bättre. Självklart kommer inte den
stil som präglat
tidningen genom
åren att spolas
bort, utan resten
av tidningen
behåller sitt tidigare
format med
teman, humoristiskaframställningar
och plats
för eftertanke.
Erik Carlsson
Karin Åkerman
Efter hemkomsten från fjärran
länder läser Karin fjärde året på
Kemiteknik och börjar se slutet
på den långa resan. Läs hennes
intervju med Janne, en kille
med passion för livet.
information om
chalmers kårtidning tofsen
adress
Teknologgården 2
412 58 Göteborg
info@tofsen.se
www.tofsen.se
chefredaktör och
ansvarig utgivare
Erik Carlsson
chefred@tofsen.se
031-772 3923
070-772 2279
annonsansvarig
Henrik Sangö
annons@tofsen.se
031-772 3924
070-772 2278
medverkande i detta nummer
Johan Borg, text
Erik Carlsson, text
Sara Grund, layout & illustration
Hanna Ljungqvist, text
Elisabet Sjölund, text
Elias Svensson, text & foto
Annie Thorburn, layout & illustration
Karin Åkerman, text
omslag
Annie Thorburn
repro / tryck
Sandstens AB
info
Tofsen är Chalmers Studentkårs medlemstidning
med en upplaga på 6500 exemplar.
Tidningen finansieras helt av annonsintäkter.
Redaktionen ansvarar inte för obeställt
material. Insänt material antas vara avsett för
publicering om inte annat anges. Allt material
lagras elektroniskt och kan göras tillgängligt
på Internet och i databaser om inte förbehåll
mot detta görs av skribenten. Eftertryck utan
redaktionens skriftliga tillstånd är ej tillåtet.
5

6
rektor & KO
Jag får ofta frågan vad som är viktigast
eller högst prioriterat på Chalmers, utbildning
eller forskning. Svaret på den frågan
är dock enkelt, ett framgångsrikt universitet
eller högskola såsom Chalmers bygger hela
sin verksamhet på att skapa en utbildning
som skall vila på en vetenskaplig grund,
det vill säga vila på en stark forskning.
Jag vet inte riktigt vad det är som gör
att en människa väljer att engagera sig i
något. Kanske är det stundens infall, ett sug
att göra något eller en vilja att åstadkomma
förändring.
I samband med att året närmar sig sitt
slut är delar av rekryteringen till kårens
och studerandesektionernas verksamheter i
full gång. Förutsättningen för att Chalmers
Studentkår skall fungera är att våra medlemmar
engagerar sig för att verkligen göra vår
kår och högskola till det bästa Sverige kan
erbjuda. Jag är oerhört stolt över att kunna
säga att vi har hundratals duktiga och hängivna
studenter som arbetar ideellt varje dag
för att du som kårmedlem skall få det bättre.
Det finns en uppsjö kommittéer och föreningar
inom kåren med en otrolig bredd och
något för allas tycke och smak. Erfarenheten
och glädjen av gemenskapen och engagemanget
i ett gemensamt projekt sätter spår
i en som aldrig går ur. Den tid jag har
investerat i Chalmers Studentkår har jag
Visserligen kan man finna personer som
kommit till Chalmers för att främst bedriva
forskning och som har en mycket stor
passion för detta och andra som i huvudsak
brinner för undervisningen men majoriteten
av kollegiet vid Chalmers ägnar sig åt båda
delarna med liv och lust.
Symbiosen mellan utbildning och forskning
syns också i den strategiska plan som
för närvarande styr Chalmers verksamhetsutveckling.
I december 2002 presenterade
jag underlaget till en vision för ett efterföljande
strategiarbete. Detta arbete resulterade
sedan i december 2003 i en 4-årig
strategisk plan: www.chalmers.se/sections/
om_chalmers/mal_och_vision.
I samklang med en hållbar samhällsutveckling
och i samverkan över gränser skall
Chalmers tekniska högskola vara förstahandsvalet
för forskning, utbildning, bildning
och innovationskraft. Chalmers strävar
efter att vara ett ledande tekniskt universitet
med en stark förankring i naturvetenskap,
matematik och arkitektur. Visionen innebär
dessutom att Chalmers utbildning och
forskning båda skall bidra till en hållbar
också investerat i mig själv och min egen
utveckling. Det har alla gånger varit värt de
sällsynta besvär jag stött på. Jag är säker på
att ni som också engagerat er känner igen er
i min beskrivning och att ni som ännu inte
gjort det skulle känna samma sak.
Av alla de ideella uppdrag som finns
är kanske de som utbildningsbevakare på
alla nivåer inom högskolan några av de
viktigaste. Det är ni som gör skillnaden i
utbildningens utveckling. Det är ni som i
sammanhanget definierar hög utbildningskvalité.
För min del är drivkraften för mitt engagemang
utmaningen att göra något som jag
aldrig gjort tidigare, något som tänjer på
mina gränser och tvingar mig att utvecklas.
De erfarenheter och lärdomar jag drar av
varje dag på mitt jobb som kårordförande
förändrar mig ständigt och inspirerar mig att
ta nya steg. Varje dag tillför mig något extra.
Min passion i livet är engagemang i vardagens
villkor omkring mig. Det är något som
samhällsutveckling. Många personer vid
Chalmers arbetar också med en stor glöd
och en stor entusiasm för att förverkliga
detta. I planen poängteras också att en
stark internationell forskning är en mycket
nödvändig bas för att skapa förutsättningar
för utbildningar av högsta kvalitet. Balansen
mellan utbildning och forskning är således
synnerligen viktig. Planen har också legat
till grund för den förändrade utbildningsstrukturen
(Bolognastrukturen) som vi
är på väg in i. En förändring som är en
nödvändighet för att vi bättre än idag skall
kunna se till att utbildning och forskning
kommer ännu närmre varandra och förstås
för att vi skall få internationellt jämförbara
utbildningar. Mitt mål är att om några år
så skall alla som studerar på Chalmers ha
kommit i nära kontakt med en eller flera av
våra framgångsrika forskarmiljöer under sin
utbildningstid. Jag är övertygad om att detta
också hjälper till att förverkliga en devis som
studentkåren ofta använder, nämligen att
alla under sin Chalmerstid skall trivas och
utvecklas.
Jan-Eric Sundgren
jag alltid kommer tillbaka till oavsett vad jag
tar mig an. Varje människa har någon passion
i livet. Vilken är din?
Ta chansen att utvecklas lite extra under
din tid här på Chalmers. Engagera dig i
Chalmers Studentkår. Hör av dig till någon
av studerandesektionsstyrelserna eller kårledningen
så berättar vi gärna mer.
Jag brinner för kåren – gör det du med!
Nicholas Tengelin

Var tionde student hos kronofogden
CSN-skulderna växer hos kronofogden.
Hittills i år har drygt 113 000 ärenden som
gäller obetalda studieskulder registrerats.
Skulden är oftast liten, i genomsnitt 8 000
kronor, men konsekvenserna kan ändå bli
förödande. SFS menar att dagens återbetalningsregler
inte är anpassade till individen
och Lotta Ljungquist, vice ordförande, oroas
över att ännu fler kan hamna i skuldfällan.
– Återbetalningssystemet fungerar om man
har en inkomst, men om man exempelvis
lever på a-kassa slår det hårt.
Höga studieskulder i Sverige
Sverige har bland de högsta studieskulderna
i världen, enligt en färsk rapport som jämför
studielån i flera industriländer. En svensk
student har i genomsnitt skulder på 230 000
kronor vid examen, högre än de andra länderna
som ingår i studien. En tysk student
har exempelvis en genomsnittsskuld på
53 000 kronor vid utbildningens slut, enligt
Educational Policy Institute.
Stämmer yrket med utbildningen?
I SCB:s nya rapport »Fokus på arbetsmarknad
och utbildning« presenteras en studie av
personer med eftergymnasiala utbildningar
och de jobb de fått.
Journalistutbildade visar sig ha den
högsta överensstämmelsen mellan utbildning
och jobb, 70 procent. Personer med
civilingenjörsutbildning och juristutbildning
har också en hög överensstämmelse. För
personer med en längre högskoleutbildning
i ekonomi stämmer jobbet inte alls lika
bra med utbildningen. Det kan antingen
tolkas som att utbildningen inte svarar mot
arbetsmarknadens krav eller att utbildningen
ger en stor flexibilitet i valet av yrke.
Ekonomutbildningen och civilingenjörsutbildningen
har den största andelen personer
i ledande positioner.
nyheter
Nytt utbildningsprogram
Arkitektur och teknik heter Chalmers nya
utbildningsprogram som sjösätts under
hösten 2006. Utbildningen kommer att ges i
gränslandet mellan Arkitektur och Väg och
vatten.
Tanken med programmet är att kombinera
ingenjörens och arkitektens roll. Enligt
gamla normer gestaltar arkitekten medan
ingenjören realiserar. Genom det nya utbildningsprogrammet
hoppas Chalmers kunna
töja på gränserna, då det enligt högskolan
krävs ett gemensamt språk och förståelse för
vad den andre kan, vill och menar.
Programmet kommer att omfatta 200
poäng, men kan efter 180 poäng leda till
en civilingenjörsexamen i Arkitektur och
teknik, alternativt till en arkitektexamen i
Arkitektur och teknik.
I slutet av december
öppnar vi i Johanneberg!
Under vecka 1 har vi öppet hus då du
tränar gratis, i mån av plats.
På Gibraltargatan 3 kommer du att
ha tillgång till aerobic, gym, jympa,
skivstång och spinning.
Askim (öppnar i slutet av december) - Eriksberg
Johanneberg (öppnar i slutet av december)
Majorna - Turion - Västra Hamngatan
friskissvettis.se/gbg
7

8
nyheter/insändare
Kvinnliga studenter får jobb
För första gången får kvinnliga studenter
jobb snabbare än manliga, konstaterar en
rapport från Högskoleverket. Ända sedan
mitten av 90-talet har manliga studenter
haft lättare på arbetsmarknaden och skillnaden
har som mest varit 13 procentenheter.
Men nu har alltså utvecklingen vänt, 79%
av kvinnorna var etablerade på arbetsmarknaden
ett år efter examen, jämfört med 77%
av männen.
Förklaringen ligger bland annat i att
det satsas mer på traditionellt kvinnliga
yrkesområden som vård och skola, medan
exempelvis IT-branschen där männen är i
majoritet, är fortsatt kärv.
Positiv särbehandling behövs
Centrum för rättvisa stämmer två av landets
lärosäten för diskriminering. Det är Örebro
och Karlstad universitet som anklagas eftersom
de använt sig av kvoter vid antagningen
till vårdutbildningen. Universitetsledningen
vill se fler manliga studenter på utbildningen
och därför viks tio procent av platserna
till manliga sökande i antagningsprocessen.
Universiteten menar att de arbetar efter
regeringens mål att bredda rekryteringen,
öka mångfalden på utbildningen och skapa
balans i studentgruppen. Detta är alltså diskriminerande,
menar Centrum för rättvisa.
SFS välkomnar debatten och hoppas att
lagarna på området ska bli tydligare för att
främja denna typ av positiv särbehandling.
Ett liknande fall togs upp i tingsrätten
för en tid sedan. Uppsala universitet åtalades
och fälldes för att ha kvoterat in sökande
med invandrarbakgrund till juristlinjen.
Universitet förklarade att studenter med
en annan bakgrund än den typiske juriststudenten
(svensk ung kvinna/man från
medel- eller överklassen) skulle kunna öka
kvaliteten på utbildningen och att de behövs
i den specifika yrkeskåren. Diskriminering,
Få arbetarbarn på Chalmers
Om det inte hade funnits någon social
snedrekrytering till högskolan skulle var
tredje student ha arbetarbakgrund. Men
idag kommer endast var fjärde student från
arbetarhem. Chalmers har tillsammans med
de stora universiteten i Lund, Uppsala och
Stockholm en relativt låg andel studenter
från arbetarhem. Det visar en ny analys från
Högskoleverket.
24% av alla som började studera vid högskolor
och universitet läsåret 2003/2004 hade
arbetarbakgrund. Det kan jämföras med
34% av hela befolkningen. Skillnaderna
mellan svenska högskolor och universitet
är stor. Handelshögskolan i Stockholm står
i en klass för sig när det gäller social snedrekrytering.
Endast 6% av studenterna har
arbetarbakgrund. Chalmers befäster också
en av bottenplaceringarna i undersökningen
med 19% tillsammans med KTH på 17%,
menar Centrum för rättvisa. Två unga
svenska kvinnor från medelklassen kände sig
diskriminerade av Uppsala universitet och
fick ett stort skadestånd.
SFS menar att högre utbildning behöver
verktyg som positiv särbehandling för att
bredda rekryteringen. Idag finns redan positiv
särbehandling av vissa grupper inbyggt
i våra system. Det är redan lättare för vissa
ungdomar att påbörja en högre utbildning
än det är för andra. Även strukturell och
institutionell diskriminering finns inbyggd
i samhället. Oftast är det kvinnor, personer
med invandrar- eller arbetarbakgrund
eller minoritetsgrupper som halkar efter
i exempelvis utbildningsväsendet. Positiv
särbehandling i antagningen skulle kunna
vara ett verktyg för dessa grupper att komma
ikapp. Vi anser att det alternativa urvalet
kan användas för att bredda rekryteringen,
riktade informationsinsatser till särskilda
grupper är ett annat.
Nu hoppas vi att debatten kan leda till
tydligare lagar på området. Den fällande
domen i Uppsalas fall visar att vissa regler
och lagar kolliderar. Regeringen har gett
Göteborgs universitet på 20% och
Linköpings universitet på 21%.
Högskolor i mindre städer samt de nya
universiteten rekryterar däremot fler studenter
från arbetarhem. Skillnaden mellan högskolorna
beror bland annat på var i landet
de ligger och vilka utbildningar de erbjuder.
Ungdomar från de övre sociala skikten väljer
oftare långa prestigefyllda utbildningar vid
de stora universiteten, till exempel läkar-,
arkitekt- och juristutbildningen. Få med
arbetarbakgrund läser dessa utbildningar.
De väljer istället att utbilda sig till lärare,
socionom, sjuksköterska och högskoleingenjör
– utbildningar som står för en stor del av
utbildningsutbudet vid de mindre och
medelstora högskolorna. I toppen av tabellen
ligger Högskolan i Gävle med en andel
på 35% studenter med arbetarbakgrund.
lärosätena en möjlighet att vika tio procent
av sina platser till ett alternativt urval, vilket
i och med en ny utredning snart kan utökas
till tjugo procent. Samtidigt har lärosätena
givits en uppgift att verka för ökad mångfald
och breddad rekrytering. Om det alternativa
urvalet inte kan användas för att anta fler
kvinnor till teknikutbildningar, fler män till
vårdplatser, fler studenter med invandrarbakgrund
till polis- och juristutbildningen
– vad ska det då användas till?
SFS tror att positiv särbehandling gynnar
högre utbildning. Studenter med olika
bakgrund och perspektiv kan höja kvaliteten
på utbildningarna. I förlängningen kan
flera yrkesgrupper bli mer balanserade och
återspegla det övriga samhället. Och kanske
kan vi erbjuda en liten kompensation till
de grupper som på olika sätt diskrimineras
idag. Positiv särbehandling är inte diskriminering
som Centrum för rättvisa vill påstå.
Det är en åtgärd för att motverka en negativ
särbehandling och ett sätt för privilegierade
grupper att dela med sig av det goda.
Lotta Ljungquist
Vice ordförande, SFS

pressbild: ericsson
Inte lust att svara
I förra numret av Tofsen (nr.5, 2005) kritiserade
kåraktiva David Elebring och Kim
Leandersson Chalmers engagemang för
studenterna. De pekade ut flera bevis på att
Chalmers struntar i sina studenter. I debattartikeln
kritiserades bland annat slapphet
när det gäller rättning och rapportering av
tentamina. Artikeln belyste vidare studieportalens
svagheter, framför allt under tentaveckor,
och den försenade fastställningen
av tentamensdatum. Tofsen har varit i
kontakt med vicerektor Peter Olsson, som är
ansvarig för Chalmers grundutbildning och
pedagogik, för att få en kommentar. Peter
låter dock hälsa att han avstår från att svara
just här och nu. När Peter har lust att svara
är ännu oklart.
Dålig uppslutning på Kårens dag
De flesta av studentkårens föreningar och
kommittéer var på plats, men dessvärre uteblev
besökarna på Kårens dag. Flera av de
föreningar som Tofsen talat med hade bara
haft fyra till fem besökare under hela dagen,
publikfriande montrar till trots.
Förra numrets omslagsflicka, Anna Peterson,
framför Tofsens fina men tyvärr obesökta
monter i Kyrkan.
Ericssons VD på Chalmers
Ericssons VD, Carl- Henrik Svanberg,
gästade på torsdagen den 3:e november
Chalmers. Inför en fullsatt RunAn inledde
han föredraget med att gratulera alla chalmerister
till ett mycket bra val av utbildning
och högskola. Chalmers Börssällskap stod
som arrangör och kan knappast vara missnöjda
med vare sig studenternas uppslutning
eller Svanbergs engagemang. En lång tid
efter föredragets slut stod Carl-Henrik kvar
med en CBS-baguette i handen och diskuterade
med pratglada teknologer.
Carl-Henrik Svanberg har en civilingenjörsexamen
i teknisk fysik från Linköpings
Tekniska Högskola. Enligt Svanberg själv
visade sig kunskaperna tyvärr inte särskilt
användbara i verkligheten, utan den stora
nyttan låg i att lära sig att planera sitt liv.
Den stora arbetsbelastningen med många
chalmers
Johan Lodin, ordförande för studentkårens
sociala enhet, menar att det bör ifrågasättas
om det verkligen var dålig uppslutning på
Kårens dag.
– Tyvärr är det så att montrarnas placering i
väldigt hög grad påverkar antalet besökare.
Vissa föreningar som jag talat
med har varit mycket positiva
och har lyckats värva upp emot
100 nya medlemmar. Tanken
är att placeringarna skall växla
från år till år och i förlängningen
skall det bli rättvist.
– Att avveckla Kårens dag är
absolut inte ett alternativ. De
senaste åren har dagen, som
uppkommit på initiativ från
föreningar och kommittéer,
växt. Information om dagen
har spridits genom bland annat
affischer, kårens hemsida och
informationsteven. För att förbättra arrangemanget
har en särskild arbetsgrupp, med
representanter från föreningar och kommittéer,
kommit på förslag.
och svåra kurser på en och samma gång
innebär en god mental prövning inför framtiden.
På chalmeristernas oroliga frågor om konkurrensen
från Kina och andra låglöneländer
kunde tryggande besked levereras.
– Om man är en nyutexaminerad chalmerist
är man en vinnare. Jag förstår inte varför
tillströmningen till teknisk utbildning inte
är större. Många har byggt upp en illusion
om att naturvetenskap och teknik är svårt
och krångligt. Jag är inte orolig när det gäller
konkurrens om jobb eftersom man som
företagare måste ha närhet till sin marknad.
Chalmers och KTH är de högskolor som
alla i Norden känner till. Här har Chalmers
gjort ett mycket gott jobb, eftersom fokus
annars alltid brukar ligga på huvudstaden.
Erik Carlsson
9

10
skilda passioner
& ERIK CARLSSON
Kristoffer från CKG
– Genom kristendomen får jag en trygghet
som även är ett stöd i mina studier. Vi finns
här av en orsak och jag kan hålla kvar glädjen
i livet. Min stora passion är att få lära
känna Gud och att få vara mer lik Jesus.
Orden kommer från datateknologen
Kristoffer Wiklund, 21, som är aktiv i
Chalmers Kristna Grupp, CKG.
– När man är kristen vill man gärna berätta
det för andra och föra budskapet vidare.
Jag är uppvuxen i en kristen familj och har
genom åren deltagit i en stor del av kyrkans
aktiviteter. På gymnasiet var jag aktiv i en
kristen förening och när jag började på
Chalmers kändes det naturligt att fortsätta
mitt engagemang i CKG. Det betyder mycket
att kunna ta med sin tro i vardagen.
Richard från CTK
– För att passa in på Teknologkonsulternas
anställningsprofil krävs det att man är duktig
och social. Det gäller att klara av en försäljningssituation
på ett tillfredsställande sätt.
Har man ambitioner och visar en passion för
vad man gör så väger det tyngre än betygen.
CKG arrangerar lunchsamlingar på tisdagar
under benämningen »Jesus i Gasquen«.
Samlingen består av lovsång, böner,
Bibelstudier och mat. Dessutom möts föreningens
medlemmar i samband med morgonbönen
klockan 7.30 i kårhusets grupprum.
– Det viktigaste i kristendomen är nyfikenheten;
att vilja lära känna Jesus, att läsa och
samtala. Gud har givit oss sin öppna hand
och det gäller för oss att släppa in Gud i
våra liv.
– I framtiden kan jag tänka mig att volontärarbeta.
I Sverige finns ett stort behov
av att diskutera religion. Vi har tyvärr inte
samma andliga öppenhet som i övriga delar
av världen. När man diskuterar kristendom i
västvärlden känns det alltid som man måste
bevisa onaturligheter och ge prov på mirakel,
men det är inte vad det handlar om.
Richard Carlsson är nytillträdd VD för
Chalmers Teknologkonsulter. Han menar
att alla teknologer borde känna till företaget,
som delvis ägs av studentkårens företagsgrupp.
En teknologkonsult kan inte göra
några större pengar, utan den stora behållningen
ligger i de fantastiska erfarenheter
som en anställning medför.
– Det mesta arbetet ute i näringslivet
bedrivs idag i projektform och vårt företag
erbjuder möjligheter till avancerad praktik
inom detta område. Det är endast arbete
som utförs i företagen som arvoderas, medan
all intern företagsutveckling är helt ideell.
– Vi rekryterar många konsulter just nu. På
bara några få månader har vi gått från 10 till
28 anställda. Om kompetens som krävs för
ett projekt trots det inte finns inom företaget
går vi ut och söker hjälp bland övriga chalmerister.
Någon gång ibland kan vi tvingas
tacka nej till projekt som visar sig alltför
krävande.
Trots posten som VD för Chalmers
Teknologkonsulter ser Richard inte konsultbanan
som den stora drömmen, utan
istället som en mycket god inkörsport till
arbetslivet.
– Man ska inte tro att det är en förutsättning
att drömma om jobb inom konsultbranschen
bara för att man söker sig till oss.
Vi märker hur det kommer in fler och fler
riktigt bra ansökningar, och jag tror att det
beror på att många tidigare har varit lite
rädda för att söka. Vi har som strategi att
vara så jämnt fördelade som möjligt mellan
de olika sektionerna, och självklart blir det
roligare om man kan erbjuda hjälp inom
flera olika områden.
– En vanlig vecka lägger våra konsulter ner
ungefär 5 timmar, men om man är inne i
ett projekt med strikta tidsramar kan det
självklart krävas mer tid än så. Om man inte
anstränger sig tillräckligt får man inte heller
lika mycket tillbaka i form av erfarenheter
och framgång.

Perfekt present till hela familjen.
Du behöver: bomullsgarn i två olika färger,
virknål avvägt efter garnkvalitén, men inte
för tunn. Lägg upp udda antal m av färg 1
så långt som du vill att din grytlapp ska bli
bred. Virka färg 1 m fm i 4v. varv 5 X virka
fram till de 3 mittersta m med färg 1, byt till
färg 2 och virka 3m fortsätt v ut med färg 1 X
upprepa mellan X tills lappen är nästan kvadratisk.
X virka 4m med färg 1 byt till färg 2
och virka tills 4m återstår, virka dessa i färg
1 X upprepa mellan X ytterligare 2 v. avsluta
med 4v av färg 1. Färdig!
Nu fi nns
GP
överallt.
Läs nyheterna i
telefonen. Gå in
Som ett land långt borta
Den som vill uppleva en spännande och
exotisk marknad behöver inte resa särskilt
långt. Ungefär 10 minuters spårvagnsfärd
från centralstation med linje 7 eller 11 ligger
Kvibergs kaserner. Det gamla regementet
bjuder på kontraster av sällan skådat slag.
I ena änden av området ligger nybyggda
studentlägenheter och i den andra till synes
tomma kasernbyggnader omgärdade av
marknad
Rymd och raketer
gamla skjutfält. Varje helg lever området
upp och förvandlas till en enda stor marknadsplats.
Frukt och kött, tidningar och
parfymer, Biblar och Koraner, slöjor och
märkesskor i en salig röra. Att tillbringa
några timmar av lördagen på denna plats är
som att för en stund förflytta sig till ett land
i Mellanöstern och man återvänder hemåt
full utav intryck och känslor.
på mobil.gp.seÖstra Larmgatan 16
Göteborg
(Nära Gamleport) Tel 031-13 06 70
foto: elias svensson

12
Entreprenör i Nepal
ERIK CARLSSON JONAS PALM & DAN SÖDERBERG
» Detärförstislutetavmiddagensomjaginser
syftetmedallavänligheter.Minaffärskontakt
vill helt enkelt gifta bort sin dotter till mig. «
Han kom till Nepals huvudstad Katmandu
som volontärarbetare direkt efter gymnasiet.
Tre år senare utsågs han av Företagarnas
Riksorganisation till »Sveriges mest spännande
entreprenör«. Det är mycket som
har hänt på bara några få år för Björn
Söderberg, 24.
Det Nepal som mötte honom vid ankomsten
till Katmandus flygplats var ett land fullt
av kontraster. Ett land som i flera år plågats
hårt av inbördeskrig och med en huvudstad
som mer eller mindre håller på att dränkas
i sopor. Orättvisorna i Nepal är många.
Föräldralösa, lågkastiga och kvinnor har
mycket små möjligheter att få kvalificerade
arbeten. Människor kan vara dömda till att
bära tegelsten på en byggarbetsplats bara för
att deras pappa har gjort det. Då spelar det
inte någon roll hur kunnig du är eller om du
har skaffat dig en bra utbildning.
– När jag kom till Nepal fick jag till en
början bo i ett kollektiv tillsammans med
föräldralösa ungdomar. Mina upplevelser
därifrån gjorde att jag i mångt och mycket
kom att ändra mina livsvärderingar. Jag och
en annan kille gick och funderade på vad vi
skulle kunna göra för att förbättra situationen
för dessa utsatta grupper. Det var då jag
fick tanken att man borde kunna utgå ifrån
det som är Katmandus stora problem, nämligen
soporna som täcker stadens gator.
– Min idé var att återvinna papper som
slängts på gatorna och sedan göra något
användbart av materialet. Genom några kontakter
lyckades jag sälja ett stort antal julkort
till ett företag i Sverige. Det stora problemet
var att det bara var några månader till jul
och att ingen överhuvudtaget visste hur man
återvinner papper. Jag började rekrytera personal
och vi fick lära oss grunderna i pappersåtervinning.
Till startkapital användes
de pengar som lagts undan till flygbiljetten
hem. Företaget Watabaran var nu bildat och
vi utvecklades i en rasande fart.
Idag är Watabaran ett av tre företag som
ingår i det nätverk som grundats av Björn
Söderberg under namnet Fair Enterprise.
Utöver Watabaran, med sin tillverkning av
julkort, visitkort och annat pappersmaterial,
ingår ett företag som organiserar resor inom
eko-turism till Nepal och ett IT-företag
med flera internationella storkunder. ITföretaget
är det senaste i raden och är unikt
på flera sätt. Man anställer enbart kvinnor
och bygger bland annat webbsidor åt stora
börsnoterade företag. Arbetstillfällen, med
internationella kontakter av det här slaget, är
mycket ovanliga i Nepal och i synnerhet för
kvinnor. Det revolutionerande konceptet har
väckt stort intresse och fått mycket utrymme
i media, både i Nepal och i övriga världen.
Enligt Björn är de tjejer som jobbar för
bolaget generellt mycket mer ambitiösa än
männen, då de för att komma så långt i ett
mansdominerat samhälle har varit tvungna
att ha en väldigt stark drivkraft.
– Tanken är att alla anställda skall vara delaktiga
och utveckla bolaget. Alla är delägare
och min förhoppning är att de anställda till
slut ska driva företaget vidare på egen hand,
medan jag kan fortsätta att utveckla fler nya
företag. Jag vill verka som styrelseordförande
och coach för verksamheten.

Utmärkelsen »Sveriges mest spännande
entreprenör« ser Björn som ett bevis på att
kunskaperna inom etik växer och dessutom
att aktörer i det etablerade näringslivet visar
sig allt mer intresserade.
– Fair Enterprise ligger långt fram när det
gäller etikarbete och jag är övertygad om att
det kommer att vara en stark konkurrensfördel
i framtiden. Förmodligen kommer
etik att vara lika stort som miljöfrågorna är
idag.
Björn tycker att det absolut roligaste med
arbetet är att coacha de nya adepterna i
Nepal. Det är dock inte helt ofarligt att vistas
i landet, och speciellt inte i egenskap av
västerländsk entreprenör med revolutionerande
idéer. Förutom den säkerhetsvakt som
nu patrullerar företagets faciliteter kan det
bli aktuellt med en personlig livvakt, ifall
verksamheten fortsätter att utvecklas i lika
stor utsträckning som tidigare.
Kulturella skillnader bidrar ibland till en del
komiska situationer. Björn hade bjudits hem
till en affärskontakt, som dukat upp till
en fantastisk festmåltid. Under hela kvällen
serverade en strålande vacker flicka maten.
Det visade sig att flickan var affärsmannens
dotter som skulle giftas bort.
– Situationen var ganska komplicerad och
jag visste inte hur jag skulle klara mig därifrån.
Jag försökte förklara med »We don’t do
like that in Sweden«, men fick ett upprört
svar tillbaka; »You don’t like my daughter?!«.
För att lösa problemet förklarade jag att
endast min far får utse min hustru. Det fick
bröllopsfixaren på andra sidan bordet att
överge sina planer.
Nepal är oerhört korrumperat. Björn
Söderbergs viktigaste och dyraste investering
är därför en nepalesisk toppadvokat. När
myndigheterna ställer sig på tvären, är det
bara att visa upp advokatens visitkort så löser
sig de flesta problem på några få sekunder.
Nepaleserna har en mycket stor respekt för
auktoriteter. I andra fall, som när det visade
sig att det låg en bordell ovanför företagets
kontor, räckte det med att vifta med några
sedelbuntar framför hyresvärden för att
kunna få till en avhysning.
– Jag funderade länge på om vi skulle
försöka hitta en ny lokal, men kom fram
till att vi minsann inte skulle jagas bort av
en bordellverksamhet. Hyresvärden talade
om att bordellen hade legat där i 10 år och
alltid betalat hyran i god tid. Jag erbjöd då
en, med svenska mått mätt, mindre summa
pengar för att få dem avhysta. Hyresvärden
accepterade budet, men menade att de hade
tre månaders uppsägningstid. Efter att ytterligare
en bunt med sedlar placerats på bordet
så lovades att de skulle vara avvisade före
den kommande helgen. På fredagseftermiddagen
kom ett antal biffiga typer och det
blev ett jäkla oväsen på övervåningen. Några
timmar senare var de borta för gott.
Halva året tillbringar Björn Söderberg i
Sverige och den andra halvan i Nepal.
Tiden i Sverige används främst till att föreläsa
om vikten av humanekologiskt tänkande
inom näringslivet och om sina erfarenheter
från arbetet i Nepal.
Vill du veta mer om Björn Söderberg och
Fair Enterprise?
Besök www.fairenterprise.net
13

14
Älskad nörd.
JOHAN BORG & ERIK CARLSSON FR. V: JOHAN MICKELS, RUNE WESTIN, ANDERS HJELMBERG
Tore Kullgren är en 25-årig KTH:are från Lidingö som på bara några månader blivit
ett av de hetaste namnen i svensk tv. ZTV:s realityserie om ett antal nördar, som skall
lära sig spela fotboll under ledning av Glenn Hysén, har blivit en stor succé.
Härliga personligheter som framställs med
humor och värme har fångat tv-tittarna.
FCZ har blivit folkkärt och i synnerhet
lagets store »bolltrollare«, Tore Kullgren.
Tofsen har tagit ett snack med Tore, som nu
är tillbaka i studierna på KTH, och frågat ut
honom om de stora passionerna i livet.
Vad är det som tilltalar dig inom den tekniska
utbildningen?
– För närvarande läser jag en kurs i strömningsmekanik
och numeriska metoder. Jag
är intresserad av hur saker och ting egentligen
fungerar i den riktiga världen. Jag har
lättare att förstå saker än människor. Rent
karriärmässigt är det svårt att sia om framtiden,
men doktorandstudier känns inte helt
främmande.
Hur ser du på studentlivet?
– Jag har varit engagerad i fysikernas spex,
Fysikalen, i flera år. Jag har aldrig varit uppe
på scen annat än under pausunderhållningen,
utan istället ägnar jag mig åt att skriva
manus och sångtexter. Det är verkligen en
stor passion för mig. Överhuvudtaget så
gillar jag studentikosa arrangemang, men
jag ägnar även en stor del av min tid till att
skriva för ett uppslagsverk på Internet.
Steget från spex och studier till intensiv fotbollsträning
under Glenn Hysén har inneburit
en stor omställning för Tore, som aldrig
tidigare spelat fotboll. Träningen startade
i april och kulminerade i augusti, då laget
i princip tränade varje dag inför matchen
mot Djurgården på Stockholms Stadion.
Programmet har givit upphov till blandade
reaktioner bland kursarna på KTH.
– De flesta har varit positiva. Folk tycker
det är kul att vi är med på tv, men samtidigt
har det också funnits de som inte varit lika
imponerade. Vi representerar ju trots allt en
lite annorlunda grupp av KTH:are som kanske
inte alla kan identifiera sig med.
Följer du själv serien på tv?
– Ja, jag kollar på serien med de övriga i
laget och tillsammans med mamma och
pappa.
Vad har varit det roligaste med tiden i FCZ?
– Det roligaste var helt klart matchen mot
Djurgården. Den spelades direkt efter en

allsvensk match och det var tusentals åskådare
i publiken, dels djurgårdsfans som stannade
kvar och en stor skara supportrar till
FCZ i form av familj och vänner. Matchen
är alltså redan spelad, men resultatet hålls
hemligt tills dess att programmet sänts på tv.
Varför har programmet fått sådan stor
genomslagskraft?
– Serien har blivit stämplad som dokusåpa,
vilket jag inte tycker är särskilt rättvist.
Det handlar mer om att bygga ett lag från
grunden och att skapa laganda bland människor
med väldigt olika bakgrund. Jag tror
dessutom att den originella kombinationen
mellan reality-tv och sport tilltalar väldigt
många. Det är en kombination som hittills
inte provats.
» Jagärintresseradavhursakerochting
egentligen fungerar i den riktiga världen.
Jagharlättareattförståsakeränmänniskor «
Hur hanterar du all uppmärksamhet?
– Överlag tycker jag att det är kul med
uppmärksamheten. Men allt har ju sina
baksidor. Jag ställde nyligen upp på en
intervju med Expressen och i det fallet blev
jag mindre nöjd med hur man framställde
mig och mina svar. Däremot tycker jag att
den vinkling som finns i tv-programmet
ger en bra bild av mig. Fast det är klart att
boxningsinslaget med Paolo Roberto var
onödigt, eftersom det egentligen inte hade
så mycket med programidén att göra.
Tycker du att fotboll är kul?
– Ja, absolut. Jag kommer att fortsätta spela
fotboll oavsett om det blir en ny säsong eller
inte. I Danmark är serien inne på sitt andra
år och jag hoppas att så blir fallet även i
Sverige. Jag spelar fortfarande fotboll regelbundet
även om det börjar bli lite kyligare
ute nu.
Vad är din styrka som fotbollsspelare?
– Det är helt klart positionsspelet, men samtidigt
har jag ju ett mindre bra tillslag. Jag
spelar gärna fysisk fotboll, där det gäller att
gå på kropp.
Serien börjar nu lida mot sitt slut på ZTV.
För de som missat Tores och hans lagkamraters
eskapader, kommer TV3 att sända hela
serien i repris under december. Tofsen tackar
för visat intresse och önskar Tore lycka till
i framtiden oavsett om det blir fotboll eller
doktorandstudier.
15

16
Sagan om ringen,
SM-gulden & passionen
På botten av en vild älv i Falun ligger en vigselring och glimmar. Den hamnade
där förra sommaren, en vecka innan Jan Lennartsson skulle gifta sig med sin Elin.
Varför den ligger där är en gåta, förmodligen hade det något med kajakpaddling och
vinnarinstinkt att göra...
KARIN ÅKERMAN SARA GRUND
Det luktar blöt hund hemma hos familjen
Lennartsson denna novemberkväll. Jag är
här för att prata med Janne om livet i allmänhet
och passioner i synnerhet, men han
spänner misstänksamt blicken i mig. Ända
sedan den där gången jag tipsade Elin om
en bra tatueringssalong (vilket resulterade i
en groda på höften) har han haft lite svårt
att lita på mig... Förmodligen är han bara
rädd för att jag skall spräcka myten om Jan
Lennartsson som den välorganiserade, matematiska
handbollsstjärnan.
Det har varit mycket skriverier om Jan den
senaste tiden. Efter svenska landslagets seger
i Super Cup blev han sportjournalisternas
kelgris över en natt och förbundskapten
Ingemar Linnéll menade att Janne gjort sitt
internationella genombrott.
– Jag spelade precis som jag gör i Sävehof,
men helt plötsligt var det ingen som ifrågasatte
mig i landslaget längre. Givetvis är det
en stor ära att få representera ett landslag,
men ingenting jag kräver. Om jag skulle
förvänta mig att vara given i laget skulle det
vändas till något negativt. Det handlar om
en chans att ha roligt, i slutändan är det
trots allt bara sport...
Är du elitseriens bäste kantspelare?
– Nej, det är jag inte, haha! Men jag tror
däremot inte att någon är bättre än mig...
man måste tro på sig själv, att man är en
vinnare.
När proffsspel kommer på tal blir han lite
dämpad. Numera är ett missat skott bara ett
missat skott, men som proffs tas ett misstag
på mycket större allvar.
– När och om jag sticker utomlands kommer
jag att vara redo för det livet, hoppas jag...
säger han och kastar en mjuk boll mot Elin,
som genast får isbjörnshunden Santos över
sig. Jans största gissel har varit att Santos
vägrat springa efter bollar. Som valp fick
Santos därför ibland baconinlindade bollar,
tills han äntligen lärde sig. Nu apporterar
han snällt och tackar genom att äta upp husses
boll.
Samtidigt som Jan spelar handboll i Sävehof
doktorerar han på avdelningen Matematisk
Statistik. Jan blev färdig civilingenjör i
elektroteknik i februari och sedan dess har
han inriktat sig på extremvärdesteori. Han
undersöker sannolikheten för att det allra
värsta scenariot skall inträffa, något som
uppenbarligen går att tillämpa på det mesta.
En vanlig vecka innebär att Jan arbetar
som doktorand mellan 8.00-16.00. Det är
träning med Sävehof alla dagar i veckan,
med undantag för matcher. På torsdagar är
det dubbla träningspass. Under oktober och
november har schemat varit extremt pressat,
i och med alla resor med Sävehof och
landslaget.
– Det har varit en väldigt intensiv tid. När
jag är borta sex av veckans sju dagar gäller
det att någon annan doktorand kan vikariera
som övningsledare för mig och efter fyra år
har jag äntligen lärt mig att plugga på bussresorna.
Det är två av förutsättningarna för att
kunna kombinera matten och handbollen.
Skulle du platsa i landslaget för matematik,
om det fanns ett sådant?
– Nej, absolut inte! Drömmen är att bli
bättre på matte än vad jag är på handboll,
säger han och berättar om när han höll på
att driva en sportjournalist till vansinne.
Journalisten menade att Jan borde satsa
enbart på handbollen och fortsätta med
matten senare, varpå Jan kontrade med
motsatsen.
– Det är skönt att handboll och matte är så
långt ifrån varandra som möjligt, det är två
helt skilda världar! säger Janne. Han menar
att handboll är kul och trevligt och har en
skön avsaknad av logik. Matte är roligare
då man hela tiden lär sig hur saker hänger
ihop. Den enda likheten är att båda bjuder
på stora utmaningar.
Janne klämmer in en sista pannkaka med
glass och konstaterar att han inte kommer
att kunna göra allting samtidigt hur länge
som helst. Men man vet aldrig, han har den
där sällsynta energin som aldrig verkar ta
slut. När jag tar upp ämnet passion refererar
han genast till kärlek och ger mig en konstig
blick när jag försöker trycka in handboll och
matte under temat.
Santos har tröttnat på att jaga sin svans
och ser oroväckande kissnödig ut.
Novemberkvällen har blivit ännu mörkare
och innan det är dags för en promenad med
vovven rundar jag av med en sista fråga.
Vad kan vi förvänta oss av Jan Lennartsson i
framtiden?
– Lite handboll, mycket matte... och mycket
passion! skrattar han och snurrar på sin
vigselring. Jag kan bara hoppas att den sitter
där på fingret nästa gång jag ser honom, för
enligt extremvärdesteorin ska vigselringen
visst vara väldigt lätt att tappa bort...

Snabbfakta
Namn: Jan Emanuel Lennartsson
Född: 22 september 1981
Uppvuxen: I Västerås
Familj: Frun Elin och hunden Santos
(Golden Retriever)
Äter: Allt utom skaldjur
Dricker: Cider
Spelar: Högerkant i Sävehof, svenska
mästare 2004 & 2005
Tröjnummer: 17
Favoritidrottsman/kvinna: Mark Spitz
(framgångsrik simmare under 70-talet)
Favoritformel: Eulers formel –
»världens vackraste formel...«
17

Yrke: Kläddesigner
Anna Hellner lever ett liv långt ifrån det hennes civilingenjörstitel vittnar om.
För drygt ett år sedan sade hon upp sig från sitt jobb på Telia för att istället starta
kläddesignföretaget AH Manufaktur. HANNA LJUNGQVIST ANNA HELLNER
I omgivningen fanns det de som hade svårt
att förstå att Anna verkligen tänkte välja bort
en karriär som ingenjör för en osäker framtid
inom något så luddigt som design, men
det var inget som bekymrade henne.
– Varför skulle inte jag lyckas när så många
andra har gjort det innan mig?
Utan formell designutbildning gav hon sig
in en värld där en examen från Chalmers
inte säger någonting.
– Visst känner jag mig osäker ibland av att
inte ha gått på Beckmans eller någon annan
designskola, men samtidigt tror jag inte att
jag hade vågat göra det här om jag vetat hur
tuff branchen är. Dessutom har jag andra
fördelar som många designers kanske saknar.
Mitt fokus ligger inte på det konstnärliga
utan på att göra kläder som folk tycker
om och vill köpa. Det är klart att jag vill
ha en design som jag står för, men jag sätter
ingen stolthet i små detaljer. Vad gäller
företagandet har jag med mig mycket från
Chalmers som andra inte har och min passion
ligger lika mycket i själva företagandet
som i klädskapandet.
Om du nu ville bli kläddesigner, varför då ta
vägen om Chalmers?
– På högstadiet var jag helt inställd på att
det var designer jag skulle bli, men jag
tycker teknik är superkul och på något sätt
var det självklart att gå vidare till Chalmers.
När jag gick där var jag helt inställd på att
arbeta som ingenjör i framtiden. Samtidigt
kan jag tycka nu att det på sätt och vis är
ett icke-val att välja Chalmers. Man börjar
där för att det är bred utbildning som man
kan göra vad man vill efter. Sen står man
där med sin examen utan att riktigt ha tagit
några beslut alls. Man har valt kurser och
pluggat mycket för att få det där drömjobbet
och sen kanske inte några sådana jobb överhuvudtaget
finns.
När Anna väl var färdig fick hon anställning
hos Telia. Arbetet som ingenjör visade sig
inte vara lika intressant som hon hade hoppats
och åtta om timmar om dagen var för
mycket tid för att lägga på något som inte
kändes meningsfullt. Hellre då ett engagerande
dygnet-runt-jobb. Efter att ha satt sig
ner och funderat på vad hon egentligen ville
göra kom Anna fram till att det som varit
roligast under chalmerstiden inte främst
var tekniken i sig, utan snarare de projekt
där hon hade kunnat sätta egna gränser.
Dessutom hade de avslutande terminerna
på Entreprenörsskolan gett mersmak på eget
företagande. Men istället för att först jobba
några år bestämde sig Anna för att hon lika
gärna kunde försöka på en gång. Att det blev
ett företag inom just kläddesign var däremot
inte helt självskrivet.
– Intresset för design har funnits i bakgrunden
under hela skoltiden. Jag tänkte att jag
kunde hålla på med det vid sidan om, men
när jag ville starta ett företag där jag inte
behövde så mycket pengar, något som var
enkelt, så tänkte jag; Varför inte? Att starta
ett teknikföretag kändes mycket svårare
eftersom jag visste hur mycket det kräver.
Och på företagsplanet är kläddesign inte så
annorlunda från andra produkter.
Det bar hem till föräldrarna i Skövde och
till många timmars slit. Inte bara vid skissblocket
och symaskinen, utan även som säljare
av sina kollektioner. De första plaggen
sålde hon in i butik när hon stack in huvu-
det efter att ha sett en skylt i fönstret. Utan
att ha provkollektionen klar. Sedan dess har
det flutit på och hårt jobb i kombination
med modet att ta chanserna när de rusar
förbi har gett resultat. Idag finns kläder av
märket Anna Hellner i sex butiker i Sverige
och snart även i Köpenhamn. Dit flyttar hon
för att bli en av fyra klädskapande delägare
till en butik på Norrebro.
Livet som designer och småföretagare är
självklart inte alltid helt lätt. Pressen att sälja
tillräckligt finns där hela tiden.
– Då får man fråga sig varför den är där
och det är ju för att jag vill kunna försörja
mig på det här. Pressen får inte bli något
negativt, utan den beror ju på något som är
självvalt. Den dag jag inte vill längre kan jag
hoppa av. Visst har jag offrat mycket, men
än så länge har det alltid känts som om det
har varit värt det. Varje arbetssekund jag
lägger ner går tillbaka till något jag själv tror
på. Samtidigt är det vad som gör det otryggt.
Skiter det sig så gör det och då kan man
inte gömma sig. I så fall vill jag veta att jag
lade ner all energi jag hade, att jag aldrig
slappnade av. När det väl säljer får man så
otroligt mycket tillbaka och då är det bara
tack vare mig.
Några år utan trygghet och med knapp
ekonomi är Anna beredd att lägga för att
etablera sig på marknaden. Ångrat sitt beslut
har hon hittills aldrig gjort.
– Ibland när mina vänner får roliga, välbetalda
ingenjörsjobb känner jag att jag skulle
vilja ha lite mer pengar. Men det går över
väldigt, väldigt fort!
Nyfiken? Gå in på www.ah-manufaktur.se
19

20
Du är min renaste tröst
Du är min renaste tröst,
du är mitt fastaste skydd,
du är det bästa jag har,
ty intet gör ont som du.
Nej, intet gör ont som du.
Du svider som is och eld,
du skär som ett stål min själ –
du är det bästa jag har.
Karin Boye
ANNIE THORBURN

Leif & capoeira
Som student på Chalmers finns det mycket att ägna sig åt utöver studierna. Men allt
finns inte. När Leif Sandqvist började på Chalmers saknades en förening för de som
sysslar med capoeira. Så Leif startade en.
& ELIAS SVENSSON
Capoeira är en typ av kampsport, men liknar inte
andra då huvudmålet är att besegra motståndaren på
ett estetiskt sätt. I capoeira ingår både sång, musik,
dans, akrobatik, teater och kamp. Dess ursprung är
Brasilien, där capoeira numera är nationalsport. När
portugiserna koloniserade Sydamerika tog de med
sig slavar från Angola i Afrika. De förtryckta afrikanerna,
som tidigare krigat mot varandra i sitt hemland,
tvingades nu att kämpa tillsammans för frihet.
Kulturkrocken mellan stammarna och den gemensamma
kampen mot förtryck blev en av rötterna till
den form av kampsport-dansakrobatik som man idag
kallar capoeira. Den började utövas då slavarna förbjöds
öva riktig strid, som ett sätt att träna sig, men
också som en dans- och festsysselsättning.
1888 avskaffades slaveriet. Capoeiran förbjöds och höll
på att försvinna då man försökte dölja dess historia.
Enbart ett fåtal mästare fortsatte med capoeiran. Efter
en uppvisning inför Brasiliens president på 30-talet
tilläts capoeiran återigen och den sprids nu i rask takt
i två varianter över världen. Till Chalmers kom den
ena, capoeira Angola, med Leif för lite mer än två år
sedan.
Leif började träna capoeira i Stockholm för sex år
sedan, efter att ha blivit influerad av Tekken 3 och en
dokumentär på finsk tv. När han flyttade till Göteborg
fanns visserligen capoeiran här, men inte den stil som
han sysslade med och inte på Chalmers. En dag gick
därför Leif och Andreas Myrin fram efter en föreläsning
och sa att om någon var intresserad av capoeira
så skulle de hålla i en träning. Numera finns en etablerad
kårförening med ungefär 30 medlemmar, varav
hälften är chalmerister. Föreningen är del av en stor
grupp som finns över hela Europa, Filhos de Angola,
vars läromästare Roberval kommer från Brasilien.
Någon gång varje år kommer han till Sverige och tränar
med de grupper som finns här.
Varje år anordnas också en stor workshop någonstans i
Europa. Förra året var Leif, som även varit i Brasilien
och tränat en period, med vid en stor workshop i
Barcelona. Hans engagemang och glöd för capoeiran
går upp och ned i perioder, men Barcelona var en
höjdpunkt.
– När man sitter i en stor roda med 300 personer och
taket bara lyfter av sången – då njuter man.
Men Leif trivs nog så bra också med en vanlig träning
hemma på Chalmers.
– När man sitter i bastun efter att ha tränat capoeira
och man är helt slut i kroppen, en öl i handen, gott
sällskap och lite extra vatten på aggregatet – då mår
man som en kung.
Capoeira kan vara väldigt fysiskt jobbig, som ett
ordentligt träningspass. Kort sagt går det till så att
några deltagare spelar en särskild typ av musik på
speciella instrument och resten sitter i en ring, en så
kallad roda. Alla sjunger med i sångerna på portugisiska
och bygger upp en energi och stämning, samtidigt
som två personer spelar capoeira mot varandra i
rodan. De två följer varandras rörelser i ett rytmiskt
flyt, samtidigt som de ska besegra varandra med sparkmarkeringar
och ibland även fällningar. Men det är
flytet som är det viktiga enligt Leif.
– Går man in i rodan och spelar mot någon så är
tanken att man ska skapa en kommunikation med sin
motspelare. Anfall och försvar i en ström av rörelser.
Det är fullt tillåtet att träffa eller fälla sin motspelare,
men man ska vara medveten om att man höjer ribban
om man gör det och allt måste utföras med stil. I
spelet ingår också en hel del teater. En del kör väldigt
mycket sånt – de hoppar ur ringen när de blir träffade,
springer och gömmer sig. Det var det som lockade
mig, att det är så många sidor av capoeira. Det är en
otroligt skön kombination av olika egenskaper som
man blandar i en enda stor röra
Utövarnas viga akrobatik, med aldrig mer än händer,
fötter och huvud i marken, imponerar verkligen. Låga,
långsamma rörelser blandas med höga sparkar och
hopp. Allt till en stadig rytm som skapas av sången
och musiken, canto och toque. Stämningen är hög
och leendena är breda. Alla killar och tjejer turas
om att gå in i rodan och spela mot varandra. En från
början lite skeptisk Tofsenreporter kan inte låta bli att
sätta sig en stund i ringen med de andra och ta del av
stämningen. Tiden flyger förbi, och utanför de stora
fönstren i kårhusets sporthall faller ett lätt regn som
ingen tar någon notis om.
21

Familjen var en
socioekonomisk
konstellation
vars syfte var att
främja gruppens
framgång.«
22
Kärlekens förflutna
förälskelse & passion genom tiderna
Överallt talas det om kärlek. Medierna är fulla av
kärleksberättelser. Musik, lyrik, skönlitteratur, film
– alla berättar de om och om igen om den gränslösa
förälskelsen och dess olika skepnader. Det ses som
en norm och självklarhet att ha kärlek i sitt liv eller
att åtminstonde söka efter den. Men har det alltid
varit så? Vad hände med de av föräldrarna bestämda
giftemålen? Har kärlek alltid sett likadan ut?
Kärleken, eller man kanske egentligen ska tala om
kärlekarna, tar sig olika uttryck. Vi älskar på olika
sätt familjen, vännerna, hunden, jobbet, Gud och
partnern. Idag är nog den romantiska kärleken den
starkast lysande av de alla, men så har det inte alltid
varit. Kärleken har alltid funnits, men dess uttryck
har sett olika ut.
Under antiken, alltså ganska långt bak i tiden,
var det kärleken mellan vänner som skattades
högst. Stark vänskap stod för frihet och jämlikhet.
Familjen var inget annat än en socioekonomisk
konstellation vars syfte var att främja gruppens framgång.
Kärlek, med alla sina skiftningar, var en alltför
labil grund för att bygga någon vettig framtid på.
Förälskelse mellan trolovade var kanske en uppskattad
biprodukt av familjebildandet, men vanligtvis
hoppades man inte på mer än att kunna leva sina liv
i ett någotsånär konfliktfritt lugn. Kärleken, så som
det berättades om den, förknippades med olycka
och svaghet eftersom den var en störning i den
rådande sociala strukturen snarare än ett rättesnöre
och mål. Den ansågs kunna ta sig uttryck både som
den förälskades förvirrade sinne och rent fysiskt som
sjukdom och förfall.
Tiden vandrade vidare och steg så småningom in
i medeltiden. Fortfarande nöjde man sig med att
kunna leva sida vid sida utan att kivas, även om
äktenskapet gradvis blivit något mer jämställt än
tidigare. Dessutom såg man inte längre ner på den
romantiska kärleken på samma sätt även om den
fortfarande inte hörde hemma inom äktenskapet,
inte ens i berättelser och historier. Skrönornas
kärleksaktiviteter var alltid utomäktenskapliga, och
ledde obönhörligen till mörka kval eftersom det inte
fanns någon plats för dem.
ELIAS SVENSSON SARA GRUND
Viktigast av kärlekar under medeltiden var kärleken
till Gud. Då var tron på Gud något självklart – man
övervägde inte ens att ifrågasätta Guds existens.
Lika viktig som tron under medeltiden var också
kärleken till sina fränder – sina barn och släktingar.
När tiden till slut tagit sig ur medeltiden och
makligt stegat in i 1600-talet i vår del av världen,
ändrade kärleken karaktär, i alla fall i berättelserna.
Plötsligt kunde de älskande i historierna få varandra
i slutet, till skillnad från tidigare då kärlek alltid
betytt tragedi i en värld där resonemangsparti var
legio. Och här och där började det dyka upp äktenskap
som byggde på ömsesidig kärlek. När 1700-talet
så småningom visade sig vid tidens tröskel, började
kärlekens motvind mojna och så småningom pusta
åt andra hållet. Äktenskap skapade på kärleksgrund
blev vanligare, och med det ökade jämlikheten
mellan man och kvinna eftersom det nu var två
parter som gemensamt och av fri vilja klev in i ett
förhållande. De unga kvinnorna var inte lika mycket
objekt, och frigörelsen från könsförtryck kunde kanske
inte anas ännu men fröet var i alla fall sått.
När tiden gled in i 1800-talet var vinden fast och
stark i sin nya riktning. Inga andra orsaker än kärleken
fanns längre för att bli två istället för en. Nu
var passion inte längre något omvälvande, vilt och
farligt – det var istället en omvälvande, vild och
klart lysande kraft som band samman människor i
lycka och glädje.
I dagens samhälle har den romantiska kärleken
blivit självklar, så som Gud, tro och religion var förr.
Den innebär trygghet, framtid, lycka och hoppfullhet.
Den besjungs och berättas om. Tilltron till
kärleken är fullständig, i sin rena form kan dess kraft
inte betvivlas. Kraven och förväntningarna på kärleken
vrids upp. Man räknar med att få så mycket på
köpet då man finner kärleken. Kanske ökar därför
risken för att man får sina hopp grusade. Och det
kanske är därför mer än hälften av oss någon gång
kommer genomgå skilsmässa...
Intresserad av kärlekens historia? Läs Peter
Englunds Tusen år av kärlekar

Det
perfekta
hoppet
Tretton lastbilsflak med snö från Ruddalens ishall tippas av nedanför Olgas trappor,
och sedan jobbas det frenetiskt med spadar och skovlar under ett par dygn. Det kan
betraktas som en stor snölek för alla frivilliga, men det handlar om att bygga det
perfekta hoppet.
ELISABET SJÖLUND ANNIE THORBURN
Den 21:a januari går Chalmers Big Jump
Open av stapeln för femte året i rad. Skid-
och snowboardtävlingen är det i särklass
största evenemanget under året för CAS,
Chalmers Alternative Sports. Carolin
Ohlson är ledamot i CAS och beskriver
CBJO som Ȍrets skid- och snowboardevent
i centrala Göteborg« och tävlingen växer
snabbt på både höjden och bredden.
CAS-styrelsen består av nio chalmerister
med brinnande intresse för diverse olika
äventyrssporter. Carolin Ohlson jobbar för
andra året i rad med CBJO och berättar att
man hela tiden hittar nya saker att utveckla
och förbättra. Ibland måste man bromsa sig
själv för att inte CBJO ska bli för stort och
växa en ur händerna.
– Man måste utveckla med viss måtta, med
tanke på att vi trots allt pluggar samtidigt,
säger hon.
Arbetskraften är begränsad och man vill
behålla tävlingen i CAS egen regi. Inför
CBJO 2006 har man fått hjälp av en representant
från kåren som samordnar sponsring
och sköter viss ekonomisk administration.
På så sätt kan CAS-styrelsen arbeta med att
göra tävlingen så bra som möjligt.
Arbetet inför CBJO består av, förutom
att skyffla snö, att hitta sponsorer, prata med
media och på olika sätt sprida information
om evenemanget. Man jobbar nu särskilt
med att engagera allmänheten i Göteborg
för att få en bredare publik och öka intresset
för snösporten. Genom att hela tiden
höja nivån och få allt skickligare deltagare
i tävlingen ökar också intresset. För att få
delta i CBJO måste man skicka in ansökan
med meritförteckning och vara licensierad
tävlingsåkare. Det finns ett visst antal platser
som tillsätts genom utvärdering av bland
annat tävlingsmeriter. Numera kommer
svenska elitåkare till Chalmers för att visa
upp sina färdigheter och höja underhållningsvärdet
och det sporrar arrangörerna till
att förbättra saker ytterligare. Att sponsorer
börjar höra av sig själva och be om att få vara
med är också en viktig form av bekräftelse.
Själva hoppet konstrueras mycket noggrant.
Det har höga säkerhetskrav och måste byggas
med hänsyn till vilken hastighet som
kan uppnås och hur långt och högt man
kan hoppa. Tidigare års hopp har egentligen
varit för små för åkarnas kapacitet. Därför
tittar man nu på möjligheten att utnyttja
ett större område kring Olgas trappor och
bygga ett större hopp, bättre anpassat för
avancerade åkare. Det skulle förstås kräva
mer byggmaterial och mer jobb. Återigen
handlar det om att balansera önskan om ett
allt större och bättre arrangemang med realistiska
arbetsinsatser.
Vad är det som driver arrangörerna?
– Vi älskar snö och får inspiration av att
jobba med det här och av att engagera
andra, säger Carolin.
Med någonting lyriskt i blicken sammanfattar
hon med att berätta att hela CAS-styrelsen
är överrens om att det är värt allt slit.
– Det är en grym belöning att på tävlingsdagen
se att allt fungerar!
23

24
Interaktionsdesign
på riktigt
Hur fungerar det att lyfta in sitt företagsprojekt i en kurs på Chalmers? Erik Andersson och Jonas Sunryd
vet hur det är att studera och driva företag på samma gång. De har nyligen avslutat kursen Människa-
Dator-Interaktion (MDI). TEXT JOHAN TWEDBERG
Mitt på Avenyn ligger Monators lokaler. De tillhör
»Framtidens Företag«, som är en inkubator för unga kunskapsföretag
från Chalmers och Göteborgs Universitet.
Erik Andersson och Jonas Sunryd driver företaget tillsammans
med kollegan Björn Ryding. Det är ett relativt
nystartat konsultföretag inom management och IT med
fokus på affärsintegration. Sedan en tid tillbaka har
Monator arbetat med att anpassa ett schweiziskt kundvårds-
och säljstödssystem till svenska förhållanden.
– Vi hade en del idéer om hur vi skulle göra. Men när
Erik berättade att han ville gå MDI-kursen på Chalmers,
tyckte vi båda att det var en utmärkt möjlighet för oss att
både gå kursen och tillämpa den på ett riktigt projekt,
säger Jonas Sunryd. Erik har läst industriell ekonomi och
Jonas teknisk fysik på Chalmers.
– Det var skönt att kunna arbeta med det man studerar.
På Chalmers hade vi tidigare arbetat med fiktiva projekt
och det blir inte riktigt samma sak, fortsätter Jonas
Sunryd. Erik och Jonas var väl medvetna om vilka problem
som fanns i deras projekt. De hade även idéer om
hur de skulle kunna lösa dem.
– Men vi hade inte någon verktygsbox för att på ett analytiskt
sätt kunna angripa problemen. Det fick vi genom
kursen. Vi utvecklade ett eget ramverk tillsammans med
all den teori som fanns och det kan vi nu återanvända i
vår verksamhet när vi utvecklar nya system, säger Erik
Andersson.
Användaren i fokus
Människa-Dator-Interaktion (MDI) är en tvärvetenskaplig
kurs. Den handlar till stor del om människors användning
av teknik. Hur man kan skapa logiska brukargränssnitt
till tekniska system och göra dem lätta och meningsfulla
att arbeta med. Ett gränssnitt som är utformat efter
interaktionsdesignens riktlinjer, säkerställer att det går att
använda i det syfte som var tänkt. Oftast blir produkterna
också mer underhållande, lärorika och stimulerande när
de är lätta att använda.
– Kursen har funnits i tolv år på Chalmers och utvecklades
av dåvarande doktoranden Christopher Ahlberg.
Hans företag Spotfire är idag världsledande inom området,
berättar Morten Fjeld, lektor på Interaktionsdesign
med en Ph.D inom Human-Computer Interaction från
ETH Zürich bakom sig.
Morten Fjeld är den som håller i MDIkursen tillsammans
med kollegan Fang Chen. Kursen är helt på
engelska och det är bra, tycker Erik och Jonas. De gillar
även grupparbetena i små grupper, där man snabbt ska
brainstorma runt ett projekt och sedan direkt gå upp och
presentera det. Utbildningen är också lite mindre matematisk
än andra kurser och sätter användaren i fokus lika
mycket som tekniken.
– Kursen involverar så många olika deltagare från olika
utbildningar, att det blir lärorikt att se hur olika vi tänker
och vilka lösningar som kommer fram, säger Jonas
Sunryd.

Mer forskning behövs
MDI-området är relativt nytt och forskningen inom Eriks
och Jonas område, affärsintegration, har inte kommit
riktigt dit de vill än.
Vi har letat efter samarbetspartners som forskar på just
detta område, men det är svårt att hitta, konstaterar Erik
Andersson. Morten Fjeld menar att MDI är ett stort
område, men att resurserna finns på Chalmers i form av
kunskap och erfarenhet.
– Högskolan har alltid sökt samarbete med industrin.
En bra dialog är viktig, liksom företag som är villiga att
hjälpa till och finansiera forskningen, säger han. I många
kurser på Chalmers är det först under fjärde året som
man börjar närma sig forskningsfronten.
– Det var en stor och spännande skillnad från de kurser
vi gått tidigare. På MDI-kursen började vi med grunderna
och sen kom vi direkt fram till det som är cutting edge
inom MDI idag, säger Erik Andersson.
Beställarna bestämmer
Både Morten, Erik och Jonas är överens om att interaktionsdesign
kommer att bli allt viktigare i framtiden.
Utvecklingen av elektronik går i en rasande fart.
Komponenterna blir mindre, billigare och systemen mer
användarvänliga. Målgruppen för slutanvändarna blir allt
bredare. Det som förr krävde tekniker med specialistkompetens,
kan idag utföras av vem som helst med baskunskaper
i Windows.
– Affärssystemen är redan idag stora och komplexa. Allt
pekar på att denna utveckling kommer att fortsätta – mer
information skall hanteras, fler personer involveras och
ett ökat antal affärsprocesser stödjas. I takt med att systemen
blir mer komplexa, ställs högre krav på att gränssnitten
skall vara enkla och användarvänliga, säger Erik
Andersson.
Han får medhåll av sin kollega som menar att beställarna
är den länk i kedjan som avgör informationsdesignens
utvecklingsfart.
– Problemet är att beställarna främst tittar på att en produkt
ska ha en speciell funktionalitet. Man tittar inte lika
mycket på att systemet ska vara lätt att använda. Men vi
ser att det mönstret håller på att ändras. I de flesta fall
är det en kostnadsfråga. Komplexa system tenderar att
växa till för mycket ibland när man arbetar med de här
delarna. Att skapa program som är lätta att använda kräver
mer resurser i början, säger Jonas Sunryd.
På Chalmers finns ett stort intresse för kursen som lockar
deltagare från i stort sett alla utbildningar på högskolan.
– Jag tycker att det är mycket positivt att vi har kurser på
Chalmers, där deltagarna kan ta med ett eget projekt och
arbeta med som i Eriks och Jonas fall. MDI är ett spännande
område som utvecklas mycket fort. Det ser vi inte
minst inom telekombranschen. Framöver kommer vi att
få se hur inte bara open source software har inflytande
på vidareutvecklingen av brukargränssnitten, utan även
open source hardware, avslutar Morten Fjeld.
HÖGSKOLANS UPPSLAG
Kontaktperson:
Kerstin Törsäter, 031-772 25 58
kerstin.torsater@chalmers.se
Foto:
Jan-Olof Yxell
25

Ladda ditt kort
med månadens
lunchkassa!
Kårkortet
Gästkortet ästkortet
• Snabbare och enklare betalning i
våra restauranger, inga kontanter.
• Tillgång till våra ”gräddfiler”,
snabbkassor i John L’s Pub och i
Kårrestaurangen.
• Du kan alltid köpa Byssjans
”matiga” baguette med dryck eller
kaffe för 25 kr (ord. pris 35 kr).
Fråga efter gästkortet i någon av
våra restauranger i Kårhuset.
www.chalmrest.se
Välkommen till
Studentjuristerna
Juridisk rådgivning för dig som läser
vid Chalmers eller universitetet
Vad ska finnas med i ett andrahandskontrakt?
Vilka skyldigheter har min arbetsgivare?
Vilka regler finns kring samboskap?
Till Studentjuristernas mottagning kan du som är student
vid Göteborgs universitet eller Chalmers vända dig med
alla typer av juridiska frågor och få gratis rådgivning!
Mottagning onsdagar kl 14-18 (drop-in) på GFS
Studentservice kansli, Kaserntorget 11, vån 6.
Tel: 031-10 69 87 E-post: studjur@gfs.se
Ta med
GP i
fickan.
Läs nyheterna i
telefonen. Gå in
på mobil.gp.se

5299
VALID
THRU
@

.jonathananderzon.se
HALMERS KÅRTIDNING TOFSEN
OSTTIDNING B
VARDAGAR: 9.30-18.30 LÖRDAG: 9.30-15.30 SÖNDAG: 11.00-15.00
KILSGATAN 12-14 GÖTEBORG. TELEFON 031-61 98 30 WWW.HOLMENSHERR.SE