SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

Gäller yttrandefrihet för poliser? 

Mängdberäkning i dopningsärenden 

Värna nyanserna i narkotikadebatten! 

Utvidgat förverkande på gatan 

Nr 2/2013 

Alltfler insatser mot dopning på gym

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Mika Jörnelius 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson (GH) 

REDAKTIONSKOMMITTÉ: 

Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör 

Christoffer Bohman (CB) 

Lennart Karlsson (LK) 

Emil Lundberg (EL) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidning 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

LKP – NarkR 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

Webb: www.snpf.org 

SVENSKA NARKOTIKA- 

POLISFÖRENINGENS 

ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

annonser@snpf.org 

MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR 

Ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 Göteborg 

Tel: 010-562 83 53. 

Ansökan via hemsidan www.snpf.org 

Postgiro SNPF 63 73 06-2 

ADRESSÄNDRING: 

Via www.snpf.org eller e-posta till 

snpf@snpf.org 

MANUSSTOPP: 

Manusstopp 5 maj 2013. 

Utgivning vecka 24, 2013. Skicka in bidrag 

och bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

OMSLAGET: 

Gym är ingen fredad zon för dopning. 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon. 0471- 482 50 

www.akessonstryck.se 

ISSN 1101-6817 

2/13 Årgång 26 

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI 

LICENSNUMMER 341093 

INNEHÅLL 

Ledaren ............................................................................................... 2 

Info från styrelsen ................................................................................ 3 

Redaktörens spalt................................................................................ 3 

Gäller yttrandefrihet för poliser? .......................................................... 6 

Mängdberäkning i dopningsärenden ................................................... 10 

AAS-missbruk väcker många frågor .................................................... 14 

Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping.......................................... 18 

Operation ABC..................................................................................... 22 

Samverkansprojekt mellan gym mot dopning i Borås ......................... 26 

2012 ökade dopningsbrotten med 128 procent i Dalarna ................... 27 

När liberalism blir egoism .................................................................... 34 

Unga döda – och samverkan för barn som far illa ............................... 38 

Värna nyanserna i narkotikadebatten! ................................................. 42 

Drogförsäljning på nätet gjorde 20-åring fartblind ............................... 46 

Rättsrutan ............................................................................................ 50 

Cannabis påverkar hjärnan – nu vet forskningen mer ........................ 51 

om mekanismerna 

Notiser: Världen runt........................................................................... 54 

Landet runt ............................................................................ 55 

Utvidgat förverkande på gatan ............................................................ 58 

Kat – från grönsak till narkotika ........................................................... 61 

Follow the money! 25 år med FN:s narkotikabrottskonvention............ 64 

Goda grannar – Cannabis sativa i Björkarnas stad ............................. 69 

Stipendiatresa till Pennsylvania ........................................................... 72 

Boktips ................................................................................................ 76 

Stor ökning av nätdroger 2012 ............................................................ 78 

Polisen i siffror ..................................................................................... 78 

Stipendierutan ..................................................................................... 80 

Drogförsäljning på nätet 

gjorde 20-åring fartblind 

20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske 

kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning. 

I september 2012 fi ck polisen i Kristianstad sin första 

utredning som gällde försäljning av syntetiska droger 

på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning 

med storskalig knarkförsäljning och omfattande 

internetbedrägerier. 

Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen 

redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det 

visade sig den gången att han sålde Spice som inte var 

klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter 

ett par år fick han ett mindre bötesstraff. 

Avslöjad av en tillfällighet 

Liksom de fl esta andra polismyndigheter bedriver polisen 

i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att 

upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet 

kom, som så ofta, av en tillfällighet. 

20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i 

sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en 

av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna 

kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på 

behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt 

till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös 

när polisbilen dök upp. Han hade drygt 11 000 kronor 

i bilen och på en direkt fråga om han hade knark 

hemma, svarade han att det fanns ett par kilo. 

Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades 

hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat 

pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet, 

SKL, för vägning och analys. Den totala mängden 

pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade 

substanser. Det var fyra olika syntetiska 

cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt 

AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon, 

butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen 

(5-MeO-DALT). Sammanlagt 134 000 missbruksdoser 

enligt SKL:s sammanräkning. 

Sidan 58-59 

20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida 

som var kopplad till olika betalningssystem. Han mutade 

andra personer att skriva goda omdömen på Flashback. 

I 20-åringens bostad 

fann polisen en stor 

mängd syntetisk narkotika 

fördelad i små 

påsar för försäljning. 

Sammanlagd pulvermängd 

3 kilo, varav 

två kilo var klassat 

som narkotika. 

58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 

internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor 

med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla 

han också hållit på med under några år och hade 

goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt 

skickade i regel också till målvakterna. 

Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna 

eftersom bedrägerier har lågt 

straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade 

höga straffet för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling. 

Datorerna talar 

Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova 

brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen. 

Han medger att 20-åringen varit svår att överbevisa. 

Exempelvis har metoden att använda kapade 

kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp 

som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens 

okända männen, men detta påstående kunde också 

avfärdas. 

Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen 

av de olika preparaten var så hög, mellan 

94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i 

jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditionella 

narkotikautredningar. 

Kännbar påföljd för den 

20-årige fortköraren 

Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års 

fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget 

avseende vid mannens påståenden om att han hotats att 

begå brotten. 

Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten 

också om värdeförverkande av 174 630 kronor som 

utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning. 

Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklaga- 

Sidan 46-47 

Polisutredningen blev mycket omfattande och 

pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid 

genomgång av två beslagtagna datorer fick man fram 

arbete. 

rens begäran om utvidgat förverkande av Audin och 

att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska 

Men med hjälp j p av en ggrundlig g IT-forensisk under- 

de ca 11 000 kronor han hade i bilen vid gripandet. 

cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina, 

sökning av datorerna, lyckades man samla tillräckligt 

Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit 

framkommit 

500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han 

med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer. 

vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden 

gjort ytterligare en liknande beställning tällning tre månader 

Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de 

framstod framstod det som klart mer sannolikt att bilen, om värd brottet ca skett i vinningssyfte. Om vi hittar 100 000 

tidigare. 

100 000 kronor, och kontanterna utgjorde utbyte kronor av hos en person som också misstänks för innehav 

Via sin egenhändigt designade hemsida, men Utvidgat nam- 

förverkande på brottslig gatan 

verksamhet verksamhet än att så inte var fallet. och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv 

net Swercs, skaffade han kunder. r. I datorerna fanns 

Utvidgat förverkande förverkande är en ganska ny laglig möjlighet nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur 

kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas 

att komma åt brottspengar och det var första första uppenbart gången det än är att de kommer från brottslig verk- 

med fakturor att han sålt narkotika ka vid 145 tillfällen. 

Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten. 

Åklagaren menade att han sålt narkotika för 2008 minst 

kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster i större 

samhet. Kan vi ge domstolen underlag som vid bedöm- 

– En lärdom av den här typen av utredningar ningen är 

ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller 

300 000 kronor, men det belopp som gick att utsträckning styrka 

än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete hur med viktigt denna det är att nya följa pengarna, säger överlåtelse Niklas så är vi hemma. 

var 174 630 kronor. 

lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten. Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man 

kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som 

Förslagen bedragare 

döms som skyldig till brottet. 

Bevisregel 

Påstods agera under hot 

20-åringen anlitade kvinnliga bekanta, bosatta i Skåne 

När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande Den tid tredje på regeln är att åklagaren skall visa domstolen 

anta, bosatta i Skåne 

20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps och Småland, som målvakter för att ta emot paket med 

sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson att värdet hade 

klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig 

att ta emot paket med 

och häktades efter några dagar. Han hävdade att han de beställda drogerna och för att ta emot pengar från 

hört ryktas genom mannens advokat att man verksamhet, troligen 

än att så inte är fallet. Exempel på detta 

handlat under hot av fyra män som tvingat honom att kunder på sina bankkonton. De fick fi ck 500 eller 1000 

inte avsåg att överklaga. är då någon ■ har en klocka värd 200 000 kronor men 

Bilen som blev föremål för utvidgat förverkande var skriven 

beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vi- kronor i ersättning för varje uppdrag. rag. 

Innan 2008 fungerade lagstiftning så att domstolen en- 

inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen 

på mannens syster, men polisutredningen visade att han var 

dare till kunder på nätet. 

Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande 

dast kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa 

lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkom- 

användaren. 

Gunnar Hermansson 

Hermansson 

kom från ett specifi kt brott. Exempel på detta är då posterna.lisman 

ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och 

Sammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att 

46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas 

som en brottsvinst enligt BrB § 36:1. 

domstolen 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 

47 

skall kunna förverka brottsvinsten: 

• Förverkandeutlösande brott 

Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brotts- 

• Karaktär att ge vinning 

pengarna eller de föremål som köpts av brottsvinsterna 

• Bevisregel 

långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt 

att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren 

Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss 

gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som 

redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid 

gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt 

första förhöret så minimerar vi möjligheten för den 

kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida 

misstänkte att undkomma med bortförklaringar som Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa 

tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då 

ofta kommer senare i utredningen. Typ ”pengarna ni utvidgat förverkande. 

inte detta använts i någon större utsträckning sen änd- 

hittade kom från en spelvinst” osv. 

ringen 2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått 

vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat 

Skillnaden mellan att förverka och mäta 

förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta 

släppt det då det blir krångligt. Många har också varit 

i tron att det endast är vid stora utredningar som detta 

blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta 

är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka 

runt 100 000 kronor av en underårig med beslag av 

cannabis under gränsen för normalgradsbrott. 

Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget 

och hur vi ska använda det operativt. Det är dock 

viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är 

en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt 

med en utredning om ett specifikt brott. För att 

förverka pengar eller egendom måste den misstänkte 

dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kom- 

påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa mer från brottslig verksamhet. 

att de kommer från brottslig verksamhet utan domen 

blir det förverkandeutlösande. 

Förverkandeutlösande brott 

de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel). 

Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla ty- 

Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara 

per av brott. Det behövs ett så kallat ”förverkandeutlö- 

6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande 

brott” och för att så enkelt som möjligt beskriva 

sande. De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang. 

reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse 

om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på 

6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straff- Karaktär att ge vinning 

ut med kronofogde? 

misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta 

Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning har vi satt både hängslen och livrem på det. 

av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer 

till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons 

Vad gör vi på fältet 

pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av 

Reglerna om ägandeskap är de samma som vid krono- 

sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper 

fogdens bedömning. Om en person inte står som ägare 

vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar 

till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom 

från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för 

som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kri- 

dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör 

minella skall vi alltid lägga ihop personen med bilen 

avvägningen. 

och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen 

Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i 

har blivit bättre på att koppla personer till fordon i 

samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi 

t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glöm- 

behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då 

mer ofta att dokumentera dem som förare. När vi på- 

den som genomför en husrannsakan har rätt att ta 

börjar en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan 

vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att 

då börja dokumentera föremål och saker som de äger. 

informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvid- 

Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att 

gat förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsproto- 

hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med 

koll oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent 

oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägar- 

tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåbevis, 

klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska 

sar, narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om 

tillgångar osv. 

förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det 

Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa 

är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall 

och glöm inte att även små beslag renderar i förver- 

det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande 

kanden, så det är inget krav på att det måste vara stora 

med i utredningen eller att en sådan utredning startats. 

ärenden. ■ 

När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förskalan, 

utan 6 år skall fi nnas med i straffskalan. Exem- Den andra regeln att följa för att brottet skall vara 

budsmeddelande på det om den misstänkte har skulder. 

pel på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge 

Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det 

högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normal- 

behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla 

som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösangraden ett förverkandeutlösande brott, men endast 

så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till den 

Christoffer Bohman 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 59 


1

Ledaren 

Legaliseringsrörelsen i USA har vunnit vissa framgångar. 

Nu är det delstaterna Washington, Colorado och 

Massachusetts som legaliserat och tillåter marijuana 

för s.k medicinskt bruk. Colorado har fått en explosion 

av marijuanaförsäljning och de kända turistorterna 

som Vale m.fl. är på väg att byta sin publik. Mellan 

varven kan vi se en rapportering i svenska medier om 

utvecklingen dock utan att någon djupare research 

genomförts. SNPF kan genom deltagandet i National 

Narcotic Officers Associations Coalition direkt följa 

vad som sker. 

Den välfinansierade legaliseringsrörelsen har agerat 

briljant och fått fokus bort från missbruk. Man har 

agerat med bluffar, framfört känslomässig smörja om 

att marijuana är den enda förnuftiga och rätta medicineringen 

för den som tillbringar sin sista stund med 

cancerns plågor och hur det i övrigt biter på flertalet 

krämpor. Andra argument är att man genom legalisering 

bekämpar karteller och samtidigt drar in skattepengar 

likt den ännu mer farliga alkoholen. 

De som agerat mot den destruktiva utvecklingen 

har drunknat i mediabruset som helt dominerats av 

motståndarna som fått stark draghjälp av okritisk 

mediabevakning. De som engagerat sig vittnar om att 

det mediemässigt och inom stora delar av kulturen 

betraktas som en närapå fascistisk hållning om man 

argumenterar emot också med sakliga argument. Det 

har varit ett kommunikationsproblem för dem som 

försökt stå emot och oftast hamnat på defensiven mot 

kulturpersonligheter som ställt sig på legaliseringssidan. 

Köpta annonser och TV-program vinklas hårt och 

i musikens värld är det gott om dj.s som hyllar droger. 

Polisen har haft framgång i sina åtgärder men det är på 

policynivå tappet blivit. 

Det måste till en ny strategi där fakta och forskning 

om skadeverkningarna kommer fram och kunskapsförmedlingen 

måste ske på ett offensivt sätt. Det finns 

redan forskning kring CBD som har samma verkan 

som THC men inga ruseffekter. Det vore önskvärt 

med fler doktorer på arenan som kan beskriva hur 

marijuanamissbruket ser ut idag. Att 400 000 söker 

vård för marijuana varje år tack var att den blivit 5 ggr 


Genomskåda 

legaliserings- 

rörelsen nu! 

starkare än på 70-talet och att USA har 22,5 miljoner 

narkotikamissbrukare, i stort samtliga med marijuana 

som ett av preparaten, är tal man måste förhålla sig till 

i debatten i ett land med stormaskiga sociala skyddsnät 

och en ekonomi i ”Fiscal Cliff” 

Legaliseringsrörelsen har på vissa platser hamnat på 

defensiven när det mobiliserats på rätt sätt emot, eller 

där folk blivit medvetna om de förfärliga konsekvenserna. 

I Kalifornien, Arkansas, Montana och Oregon 

blev det bakslag för legaliseringsförsöken. 

Det verkar ologiskt, men det är den vita medelklassen 

som är den grupp som måste upplysas och vinnas 

tillbaka. Afroamerikaner och hispanic vill inte legalisera, 

då många ser och lever i narkotikans eländiga miljöer 

och har fått smaka av marijuanans alla negativa 

konsekvenser. En mätning kring förra presidentvalet 

visade att 47 procent av Obamas anhängare var för en 

legalisering mot Romneys 51 procent. 

Kampen är inte på något viss förlorad trots att 

det ligger en motion från februari 2013, H.R 689, i 

Representanthuset där man vill lyfta marijuana till 

en betydligt lättare listning federalt för att möjliggöra 

legalisering i delstaterna. Fortfarande kolliderar de 

olika lagarna med varandra. 

Strategin för framgång måste vara handling på flera 

plan. Återta medelklassen och även dess cs-missbruk 

genom upplysning och medicinska, sociala samt medmänskliga 

argument. Sätta hälsoaspekten, utbildningen 

och säkerheten åter i fokus. Och det brådskar. 

Det får inte glömmas bort att legaliseringsrörelsen 

dolda agenda är att all narkotika släpps fri. Det är kanske 

då ”Big Tobacco Company” träder in bilden och 

driver verksamhet med narkotika på samma hänsynslösa 

sätt som man gjort med tobak. Förhoppningsvis är 

vi ett tillräckligt antal här i landet som tagit till oss och 

genomskådat det som skett i USA, så att beredskapen 

finns här när det blir dags för det kan man räkna med 

kommer att ske. 

Anders Stolpe 

Vice ordförande i SNPF

Info från styrelsen 

Är du ansluten till SNPF:s medlemssida 

på Facebook? 

SNPF:s officiella medlemssida på Facebook har nu varit 

i bruk i ett par månader. Som medlem i SNPF kan du 

också bli medlem på SNPF:s Facebooksida. Du ansöker 

via Facebook eller via swe.narkotikapolisforeningen@ 

gmail.com. 

På Facebooksidan finns redan en del narkotikarelaterad 

information publicerad som tjänar föreningens syfte och 

mål. 

Kim Nilvall och Christoffer Bohman administrerar sidan. 

Hör av dig till dem via mailadressen ovan om du har 

några funderingar eller synpunkter. 

I detta nummer medverkar följande externa skribenter: 

Milja Ranung, Dopingjouren sid 14 

Henrik Blusi, polisen Sundsvall 22 

Björn Ekström, polisen Göteborg 26 

Magnus Sjödén, polisen Dalarna 27 

Roar Sellevold, Norska Narkotikapolisföreningen 61 

Jonas Rickeborn, polisen Uppsala 72 

Redaktörens 

spalt 

Trycket från legaliseringsrörelsen 

är påtagligt just nu. Svenska folket 

matas i kvällspressen, i TV och på 

annat sätt om påståenden och åsikter 

som kan få många att tro att cannabis 

snart är avkriminaliserat i vårt 

land. 

Cannabis är ju heller inte lika 

farligt som alkohol och det är en 

”sanning” som särskilt ungdomar 

gärna tar till sig. Motargumenten 

från forskarhåll blir betydligt torrrare 

framställda i media och får inte 

samma genomslagskraft. 

Trovärdiga personer måste gå 

emot med argument från det verkliga 

livet och här kommer polisen 

in. Två av våra duktiga medarbetare 

i redaktionen gör sin röst 

hörd i debatten i det här numret. 

Beklagligtvis accepterar inte den 

andra åsiktssidan att poliser tycker 

till i narkotikadebatten, men alla har 

lyckligtvis sin fria rätt att ha åsikter 

här i landet. 

Vi belyser också AAS-problemet, 

särskilt i gymmiljö. Inte bara poliser 

utan också gymägare, kommuner 

med flera gör numera olika insatser 

för att gymmen inte ska få vara en 

fredad zon för dopning. 

Det händer mycket annat på 

AAS-fronten just nu. Hovrätten för 

Nedre Norrland kom med sin dom 

i det omfattande Liquidmålet, en 

dom som ändrade straffvärdet för 

dopningsbrott radikalt jämfört med 

tidigare praxis. 

I början av april startade rättegången 

i ett annat jätteärende, 

Tullkriminalens Operation Robin 

som gäller rekordstor illegal tillverkning 

av anabola steroider. 

Det kommer ständigt att finnas 

mycket att bevaka för en redaktör, 

som nu återvänt till Skåne efter 45 

år i exil uppåt landet. 


070-751 5371 


3

Gäller yttrandefrihet 

för poliser? 

I yttrandefrihetsgrundlagen står det att alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, 

tankar och känslor. Man får uttrycka dem fritt i tv, radio, videogram, ljudupptagningar 

eller andra sorters upptagningar. Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen 

och hänvisar till denna när de kommer till yttrande som är att anse som brott. Enligt 

tryckfrihetsförordningen kan man endast straffas om uttrycken strider mot tydlig lag. 

Finns det då någon tydlig lag som hindrar poliser från 

att utrycka åsikter, tankar och känslor i skrift eller annan 

media? 

I polislagens första paragraf står det följande att läsa 

om polisverksamhetens ändamål: ”Som ett led i samhällets 

verksamhet för att främja rättvisa och trygghet 

skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän 

ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten 

skydd och annan hjälp.” 

Ok? Kan det kanske till och med vara så att poliser 

i vissa fall har en skyldighet att ge allmänheten information 

som syftar till att upprätthålla säkerhet och 

tillförsäkra skydd? 

I polisförordningens 4:e kapitel, första paragrafen, 

ställs det krav på hur en polis ska uppträda i sitt arbete: 

” Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett 

sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda 

hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta 

självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas 

som utslag av ovänlighet eller småaktighet.” 

Även om polisförordningen reglerar polismannens 

uppträdande i tjänst så kan det nog vara på sin plats att 

förhålla sig till denna även i sitt privata uppträdande. 

Särskilt som det för många utomstående är svårt att 

skilja polisen från privatpersonen. 

Hövligt, hänsynsfullt och undvika vad som kan 

uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet. 

Regler som talar om hur du ska förhålla dig. Det är 

dock knappast något som utgör ett tydligt lagstadgat 

förbud mot att ha en bestämd eller för den delen kontroversiell 

åsikt i en fråga. Möjligen kan polisförordningens 

bestämmelser tolkas som att den tvingar oss 


poliser att ha en kontrollerad ton när vi diskuterar. 

Något som jag skulle tro uppskattas oavsett. Om man 

nu vill bli trovärdig. 

Alla tycks inte vara av samma uppfattning 

I början av april 2012 skrev jag en insändare på Svenska 

dagbladets debattsida Brännpunkt. 

Artikeln hade en rubrik som löd: ”De som vill legalisera 

bör se helvetet först”. 

Artikeln blev på några timmar en av de mest kommenterade 

och bloggade artiklarna under hela 2012. 

Var det något unikt? Var det något kontroversiellt? 

Nej knappast. Vad var det då som satte sådan fart i 

debatten? Jo, det faktum att en polis fick utrymme i 

massmedia och uttryckte ett fast och tydligt ställningstagande 

i narkotikadebatten. Att en polis dessutom 

spelade på känslor. 

Inledningen på artikeln var tydligen känslomässigt 

sprängstoff. Jag citerar: ” De argument som förs fram 

om att avkriminalisera narkotika på olika vägar, är 

inget annat än en skymf mot oss som försöker rädda 

liv. Det är också en skymf mot de vars liv vi försöker 

rädda.” 

Ganska snabbt fylldes fälten med kommentarer. Den 

stora majoriteten av dessa var otroligt upprörda och 

menade att en polis inte har rätt att uttrycka sig med 

känslor i dessa typer av frågor. Många kommentarer 

handlade naturligtvis om att mina åsikter var fel, inte 

helt oväntat. Med att så många kommentarer handlade 

om att jag rätt och slätt borde undvika debatt eftersom 

jag är polis förvånade mig något.

Artikelförfattaren blev kallad ideologisk bromskloss när han uttryckte sin mening mot legalisering av narkotika. 

En intellektuell uppmaning att hålla käft 

Ganska snart kom repliken. I efterföljande brännpunkt 

författades artiklar av annan åsikt från det förväntade 

hållet. Alexander Bard med vänner författade den första 

artikeln. Innehållet i deras replik var ganska sakligt 

och välformulerad. Rubriken och avslutningen på artikeln 

var dock anmärkningsvärd: ”Polisen skall inte 

utgöra ideologisk bromskloss”. 

En åsikt värd att reflektera över. Vad menar Bard 

och hans vänner med detta påstående? 

Ska jag som narkotikapolis inte få ha en uppfattning 

om den narkotikapolitiska utvecklingen? 

Är det inte att tillförsäkra allmänheten skydd om 

man informerar om att det är farligt att knarka? Att 

en legalisering av narkotika skulle innebära mer död, 

elände och missbruksproblem? 

Först blev jag förvånad. Men sedan kom jag på att 

jag faktiskt har sett mönstret förut. Det finns tydligen 

något djupt irriterande hos vissa personer när just poliser 

uttalar sig. En del tycks vara sprunget ur uppfattningen 

att poliser inte befinner sig på en tillräckligt hög 

intellektuell nivå för att kvalificera sig i den allmänna 

debatten. Andra tycks uppfatta att polisers åsikter är 

farliga för att de associeras med makt. Det senare baseras 

enligt mitt förmenande på en absurd vanföreställning. 

Skulle jag som polis utnyttja min polismakt på 

mina meningsmotståndare och göra vad? Gripa dem? 

Är polisers åsikter farliga för samhället? 

Ja vissa tycks tro det. När Stockholmspolisens narkotikarotel 

twittrade att man var besvikna på att Plura och 

Tommy Körberg, i tv-programmet Pluras kök, skämtade 

om att ta droger så blev reaktionen återigen kraftigt 

irriterad. 

Daniel Wiklander, chefredaktör för tidningen 

Arbetaren, skrev en ledare med inledningen: ”Polisens 

twittrande har blivit obehagligt maktspråk” 

Daniel Wiklander ifrågasätter den åsikt som med 

stöd av yttrandefrihet framfördes av polis. På ett effektivt 

sätt tar han bort fokus på själva frågan och påstår 

att polisens åsikt istället handlar om ett förtäckt försök 

att kväva fri media. Med sitt påstående gör dock 

Wiklander en riktig logisk tankevurpa. Han glömmer 

bort att själva finessen med fri media är att man tillåts 

ha åsikter om densamma. 

Wiklander menar att polisen som myndighet ska 

vara neutral till innehåll i massmedia. Med andra ord, 

inte ha några egna åsikter. Naturligtvis kan man diskutera 

gränser i vilken mån polisen som myndighet skall 

ha synpunkter på tv-program. Att enskilda poliser inte 

skulle kunna ha åsikter om sakfrågor, som berör deras 

dagliga jobb, är ju förbluffande att påstå. Då skulle 

inte heller journalister, läkare, politiker eller andra tilllåtas 

att ha åsikter i frågor som rör deras vardagssyssla. 

Särskilt obehagligt blir det när Wiklander uppmanar 

läsaren till att påminna sig om diktaturer där yttrandefriheten 

är satt på undantag. Menar Wiklander att om 

svensk polis har åsikter i sakfrågor så närmar vi oss en 

diktatur? 

Information kan göra skillnad 

Poliser har i flera olika sammanhang bidragit till att 

påvisa problem som i förlängningen har påverkat i en 

positiv utveckling. Den senaste tiden har till exempel 

frågor om dålig kontroll av substitutionsersättning varit 

en het potatis. 

Jag har dock gjort en intressant reflektion. Många 

poliser, däribland jag själv, har under åren talat om 

forts s 30 


7

Dopning 

Mängdberäkning i dopningsärenden 

När narkotikabrott eller dopningsbrott utreds har de 

preparatmängder som tagits i beslag, eller i övrigt olovligt 

hanterats, fortfarande stor betydelse för brottets 

svårighetsgrad. Även om domstolarna numera tar mindre 

hänsyn till enbart mängden preparat vid bedömning 

av påföljder i ett mål, är det av största vikt att 

ha gjort en korrekt mängdbestämning, särskilt i inledningen 

av en förundersökning då övriga omständigheter 

ännu inte är utredda. 

Vid narkotikabrott är det sällan ett problem att 

fastställa preparatmängden. Däremot upplever många 

stor osäkerhet vid beräkning av beslag av anabola steroider 

(AAS) och andra dopningsmedel. Det finns flera 

anledningar till detta. 

1. Preparaten som omfattas av dopningslagen är läkemedel 

av olika slag och förekommer i regel som tabletter, 

vätska i ampuller eller flaskor för injektion 

eller som pulver. Den totala mängden måste anges 

med ett gemensamt värde. 

2. Dopningslagen har funnits sedan 1992, men anvisningar 

för mängdberäkning har aldrig getts ut 

eller funnits att tillgå från ansvarigt håll, som t.ex. 

Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i 

Stockholm. 

3. Högsta domstolen har ännu inte prövat något dopningsärende 

avseende mängdberäkning. Det skapar 

ibland stor osäkerhet i underrätterna, vilket 

gynnar vissa försvarsadvokaters möda att förringa 

sina klienters gärningar. 

Etablerad metod för preparaten 

i § 1.1 och 1.2 

Det finns trots allt sedan flera år en etablerad metod för 

mängdberäkning av anabola steroider vilken domstolarna 

i allmänhet accepterar som gällande praxis. 

Redan i förarbetena till Dopningslagen uttalades att 

”koncentrationen av verksam substans i det enskilda 

preparatet bör beaktas vid bedömningen av mängden 

dopningsmedel”. 

Resonemanget utvecklades vidare i Georg 

Sterzels bok Studier rörande påföljdspraxis, 1998. 

Utgångspunkten skulle vara 5 mg verksam substans 

som var vanligt i tabletter (Ryssfemmor) på den tiden. 

Den verksamma substansen i samtliga preparat skulle 

således räknas om till 5 mg tabletter, eller enheter á 

5 mg som det senare kom att benämnas. Även UC 

Stockholm tillstyrker metoden som började användas 

redan i slutet av 1990-talet. 

Jag tjänstgjorde mellan 1994 och 2006 på Rikskriminalens 

narkotikarotel med huvudansvar för kartläggning 

av den illegala handeln med dopningsmedel. 

En av mina uppgifter blev att sprida metoden för 

enhetsberäknig bland kollegor inom polisen och tullen. 

Enhetsberäkning av dopningsmedel har därefter blivit 


Mängdberäkningen av preparaten i Operation Liquid gjordes 

enligt de metoder som beskrivs här i artikeln. 

ett begrepp och jag har de senaste 15 åren medverkat 

i åtskilliga domstolsförhandlingar för att förklara 

metoden. 

Mängdberäkning av tillväxthormon § 1.3 

och hormonhöjande preparat § 1.4 

För mängdberäkning av tillväxthormon och hormonhöjande 

medel har det under alla år inte funnits någon 

metod, eller i alla fall ingen som varit enkel att tillämpa. 

Förra året utvecklade jag en ny och förbättrad metod 

för dessa preparat som i regel tas i beslag tillsammans 

med anabola steroider. Metoden har tillämpats i några 

mål under det senaste året och nu senast godkänts 

av Hovrätten för Nedre Norrland vid prövningen av 

det hittills största dopningsärendet i Sverige, den s.k. 

Operation Liquid. 

De mängdberäkningsmetoder som tills vidare bör tilllämpas 

är enkla att använda och hur man praktiskt går 

till väga presenteras på följande sidor. 

Gunnar Hermansson

Dopning 

Mängd- och enhetsberäkning av beslagtagna preparat enligt 

Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, § 1, p. 1-4 

Bakgrund och lagtext 

Lag om förbud mot vissa dopningsmedel (dopningslagen) 

reglerar vissa hormonpreparat och några hormonhöjande 

läkemedel. Lagen omfattar för närvarande 65 

kända substanser som finns förtecknade på en inofficiell 

lista på Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se/ 

dopning. Ungefär en tredjedel av dessa substanser förekommer 

i större eller mindre omfattning på den illegala 

marknaden. 

§ 1.1 och 1.2: avser det manliga könshormonet testosteron 

och dess derivat samt syntetiska anabola 

steroider, som är varianter av testosteron. Den allmänna 

benämningen är anabola androgena steroider, 

AAS, för alla preparat i denna grupp. Ett 40-tal 

sådana grundsubstanser finns på FHI:s lista, varav 

tio-femton är vanligt förekommande. 

§ 1.3: avser tillväxthormon, somatropin. 

§ 1.4: avser preparat som ökar kroppens produktion 

eller frisättning av testosteron eller tillväxthormon. 

FHI:s lista tar för närvarande upp 24 olika testosteron- 

eller tillväxthormonhöjande substanser. De 

vanligast förekommande testosteronhöjande läkemedlen 

på den illegala AAS-marknaden är humant 

choriongonadotropin (hCG), klomifen, tamoxifen, 

anastrozol, letrozol och exemestan. 

Substanserna i § 1.1 - 1.4 har olika önskade och oönskade 

effekter och olika farlighetsgrad. Intagssätt och 

dosering skiljer sig och syftet med användandet bland 

kroppsbyggare avviker helt från den medicinska användningen. 

Anabola androgena steroider, AAS, (§ 1.1 och 1.2) är 

basen i hormonmissbruket och preparaten tillförs kroppen 

i höga doser. AAS-preparat i form av tabletter och 

ampuller utgör mer än 90 procent av de preparat som 

tas i beslag med stöd av dopningslagen. 

Anabola steroider används inte längre som medicin 

inom svensk sjukvård, med undantag för testosteron 

som kan ges i små terapeutiska doser till män med 

underproduktion av testosteron på grund av ålder, 

sjukdom eller skada. 

Anabola steroider missbrukas i kroppsbyggande 

syfte i kurer om 8-16 veckor genom tillförsel av megadoser 

som är 10-100 gånger högre än den medicinska 

dosen. 

Tillväxthormon och hormonhöjande preparat (§ 1.3 

och 1.4) har alla en stor och legitim medicinsk användning 

inom sjukvården. 

När dessa preparat används av AAS-missbrukare 

sker det i doser som huvudsakligen motsvarar de medicinska 

doserna i FASS eller lägre. 

Tillväxthormon § 1.3 är dyrbara läkemedel som 

används av vissa steroidanvändare som ett komplement 

till AAS. 

De testosteronhöjande preparaten i § 1.4 är olika 

typer av läkemedel som i AAS-sammanhang regelmässigt 

används vid självmedicinering för att motverka 

vissa biverkningar som uppstår efter en tids användande 

av anabola androgena steroider. 

Den testosteronhöjande effekten av § 1.4-preparaten 

har sekundär betydelse i sammanhanget. 

Här följer en kort preparatbeskrivning av dels den 

vanligaste medicinska användningen och dels i kombination 

med AAS-preparat: 

• Tillväxthormon, somatropin, (1.3) används för 

behandling av barn med tillväxtstörning genom 

dagliga injektioner under huden. Även vuxna med 

påtaglig brist på tillväxthormon kan behandlas. 

Mängden somatropin anges i milligram (mg) och/ 

eller Internationella enheter (IE/IU). 1 mg motsvarar 

3 IE/IU. Tillväxthormon saluförs vanligen i styrkor 

mellan 0,2 mg och 15 mg. Den medicinska dosen 

varierar för olika åldrar och olika indikationer. 

AAS-användare kompletterar ibland med tillväxthormon 

för att förbättra muskeluppbyggnaden. En 

vanlig dagsdos är då 3 IE/IU (1 mg) oftast under 

kortare perioder av en AAS-kur. 

• HCH humant koriongonadotropin (1.4) är injektionspreparat 

som används för att stimulera 

ägglossning hos kvinnor som har nedsatt fruktsamhet. 

HCG kan också ges till pojkar med 

försenad pubertet och till män vars spermieproduktion 

inte fungerar normalt. Värdena på 

ampullerna anges i Internationella enheter och 

varierar vanligtvis mellan 1500 och 5000 IE/IU. 

Medicinska doser varierar beroende på indikation. 

Vid stort intag av AAS-preparat upphör testiklarnas 

produktion av testosteron. I slutet av och efter en 

kur självmedicineras med HCG under två-tre veckor 

för att stimulera testiklarna att återta sin funktion. 

Rekommenderad dagsdos upp till 500 IE/IU. 

• Klomifen (1.4) är ett läkemedel i tablettform 

för behandling av kvinnor med nedsatt fruktsamhet. 

Tabletterna innehåller 50 mg klomifen 

och medicinsk dos är 1-2 tabletter i fem dagar. 

AAS-användare tar ibland klomifen som ett alternativ 

till HCG efter en kur. Dosering 50 mg eller mer 

per dag under 2-3 veckor 

• Tamoxifen (1.4) är ett antiöstrogent läkemedel 

för behandling av kvinnor med bröstcancer. 

Substansen motverkar östrogenets verkan i kroppen. 


11

Dopning 

Tabletterna innehåller vanligen 20 mg och en 

medicinsk dagsdos är 20-40 mg. 

AAS-användare självmedicinerar med tamoxifen för 

att motverka oönskade bieffekter som gynekomasti, 

dvs. bröstkörteltillväxt även kallat ”bitch-tits”, till 

följd av ökad mängd östrogen i kroppen på grund 

av AAS-intaget. Tamoxifen tas både periodvis under 

och efter en AAS-kur. Dagsdosen är vanligen 20 mg 

vilket motsvarar en tablett. 

• Anastrozol, letrozol och exemestan (1.4) är de vanligast 

förekommande s.k. aromatashämmarna, som har samma 

medicinska användningsområde som tamoxifen. 

Tabletter med anastrozol innehåller 1 mg, letrozol 

2,5 mg och exemestan 25 mg verksam substans. 

Den rekommenderade medicinska dosen 

är 1 tablett om dagen oavsett preparat. 

Anledningen till att AAS-användare självmedicinerar 

med aromatashämmare under en kur, är för att mot- 

Etablerad mängdberäkningsmetod för 

anabola steroider § 1.1 och 1.2 

För AAS finns sedan flera år denna accepterade metod 

att beräkna mängder. 

Den aktiva substansen i AAS-preparaten anges i 

milligram och den sammanlagda mängden aktiv 

substans anger beslagets storlek. Domstolarna gör 

ingen skillnad mellan de olika AAS-substanserna. 

När denna metod togs i bruk i slutet av 1990-talet 

var 5 mg tabletter mycket vanliga. Av praktiska 

skäl gjordes en omräkning av den totala mängden 

aktiv substans i alla preparat till 5 mg enheter. 

Exempel: En tablett innehållande 50 mg oxymetolon 

motsvarar således 10 enheter. En 1 ml ampull 

innehållande 250 mg testosteron propionat motsvarar 

50 enheter. En 10 ml injektionsflaska innehållande 

substansen nandrolon, 200 mg/ml, motsvarar 

400 enheter, osv. 

Preparat/substans Dagsdoser som utgör 1 enhet Exempel 


verka att östrogen bildas och orsakar negativa effekter, 

(se tamoxifen). Dagsdosen under ett par månader 

under och efter en AAS-kur varierar mellan de olika 

preparaten och ligger vanligen under den medicinska 

dosen 

Högsta domstolen har inte prövat brott mot dopningslagen 

sedan 1995. 

Hovrätten för Nedre Norrland ansåg nyligen att 

mängden 100 000 enheter ska tillämpas av domstolarna 

som gränsvärde mellan dopningsbrott av 

normalgraden och grovt dopningsbrott vid ett rent 

mängdresonemang. 

För gränsen mellan ringa brott och dopningsbrott av 

normalgraden finns ännu ingen etablerad praxis. 


Ny metod för mängd- och enhetsberäkning 

av § 1.3 och 1.4-preparaten 

Metoden är enkel och utgår från genomsnittliga 

dagsdoser enligt AAS-litteraturen, vid självmedicinering 

med § 1.3 och 1.4-preparaten. En dagsdos 

utgör då 1 enhet, att jämföra med AAS-enheter § 

1.1 och 1.2 i den slutliga sammanräkningen. 

Injektionspreparaten tillväxthormon (§ 1.3) och 

HCG humant koriongonadotropin (§ 1.4) innehåller 

oftast flera dagsdoser per ampull. Enheter beräknas 

därför på antalet uppskattade dagsdoser per 

ampull enligt nedan. 

Vid användning av tillväxthormon i samband med 

AAS-missbruk är en uppskattad dagsdos vanligen 1 

mg eller 3 IE, vilket räknas som 1 enhet. 

Vid användning av HCG-preparat i samband med 

AAS rekommenderas i allmänhet dagsdosen 500 

IE, vilket blir 1 enhet. 

Tabletter i § 1.4 med substanserna klomifen 50 mg, 

tamoxifen 20 mg, anastrozol 1 mg, letrozol 2,5 mg 

och exemestan 25 mg får alla anses utgöra en dagsdos 

per tablett i AAS-sammanhang och en tablett 

räknas då alltid som 1 enhet. 

Tillväxthormon 1 mg/3 IE = 1 enhet Ampull 10 mg/30 IE = 10 enheter 

HCG 500 IE = 1 enhet Ampull 5000 IE = 10 enheter 

Tabletter enligt ovan 1 tablett = 1 enhet Klomifen 50 mg = 1 enhet

Dopning 

Dopingjouren: 

AAS-missbruk väcker 

många frågor 

Idealbilden av en man, såsom den framställs i vårt kulturella sammanhang är en man 

som är lång, slank och har en muskulös kropp. Att många är beredda att ta stora 

medicinska risker i hopp om att nå fram till denna idealbild är ett faktum. Det absolut 

vanligaste motivet till att man börjar missbruka hormonläkemedel är en önskan om en 

snyggare, dvs. i sammanhanget mer muskulös och slimmad kropp. 

”Jag är en kille på 19 år. Jag har tröttnat på att vara 

smal och liten, men jag vågar inte heller göra något. 

Jag undrar vad jag skulle kunna börja ta för att bli 

större och få en, tja, boost? Som sagt är jag rädd, men 

vad skulle vara bäst för mig att ta? (förutom ingenting) 

Jag vill inte bli beroende eller liknande, men behöver 

hjälp.” 

Snabba lösningar och resultat genomsyrar vårt samhälle 

och missbruket av anabola androgena steroider 

speglar en del av den kulturen. Hur ser en typisk AASmissbrukare 

ut? Det är en fråga som inte har något svar. 

Statistik ur vår databas visar att den vanligaste användaren 

av AAS är en man, mellan 16-35 år som styrketränar. 

Många av de unga män vi pratar med säger att 

”alla gör det”. Användandet sjunker nedåt i åldrarna, 

men har också blivit vanligare bland äldre män. Majoriteten 

av männen har inte genomgått högre studier 

och praktiska yrken är överrepresenterade. Missbruk 

av hormonläkemedel förekommer i en mängd olika 

sammanhang och vi ser också att blandmissbruket av 

narkotika ökat kraftigt under senare år. 

Den som missbrukar AAS ringer oftast till Dopingjouren 

när han/hon fått biverkningar. Bland de fysiska 

biverkningarna är gynekomasti (utveckling av kvinnliga 

bröstkörtlar), infektioner, akne och potensproblem 

vanliga. 

”För en vecka sedan valde jag att kliva av min kur. Kuren 

skulle ha pågått i 60 dagar men jag fick ångest så 

jag klev av. Kort efter fick jag knölar under bröstvårtorna. 

Det ser inte så farligt ut än men jag är väldigt 

rädd att det ska utvecklas ytterligare. Nu känner jag 

mig tvingad att köpa mer preparat för att få bort det 

här! Finns det någon annan utväg? Mår för tillfället extremt 

dåligt psykiskt.” 


Under det gångna året har vi också fått en del samtal 

från män som utreds för infertilitetsproblem och som 

inte berättat för sin läkare att de använt/använder AAS. 

Bland psykiska biverkningar ser vi nedstämdhet, ångest, 

oro och minskad sexuell lust som vanliga. Suicidtankar 

förekommer. 

”Jag har använt AAS i 10 år, de senaste 6 åren utan uppehåll. 

Jag har testat de flesta preparat, men har alltid 

haft testosteron som bas. Jag känner att det är dags att 

sluta, men jag lyckas inte. Jag har som mest varit utan 

testosteron i 3 veckor och då mådde jag riktigt dåligt 

psykiskt. Jag har varit sjukskriven ett antal gånger, för 

ångest och andra psykiska besvär. Vill verkligen slippa 

skiten. Finns det någonstans man kan få hjälp att sluta?” 

När det gäller biverkningar ger vi råd och hänvisar till 

somatisk, alternativt psykiatrisk vård för utredning vid 

behov. 

Anhöriga ringer oftast för att be om råd hur de ska 

hantera sin situation. Kanske misstänker de ett missbruk, 

eller så har de hittat preparat. Många upplever 

att de inte har någon kunskap om AAS. Vanligt är att 

det finns en stor oro kring den missbrukandes hälsa och 

man beskriver att den som tar AAS mår psykiskt dåligt, 

alternativt uppträder aggressivt, känslokallt och irriterat. 

Vi hör också beskrivningar av svartsjuka, misstänksamhet 

och avståndstagande. Misshandel eller hot 

om misshandel förekommer. Gemensamt för många 

anhöriga är att de själva mår psykiskt dåligt och behöver 

stöd. Vi hänvisar vidare till beroendemottagningar, 

socialtjänst, behandlande enheter och ideella stödföreningar 

som kan vara aktuella. 

”Är sedan många år tillbaka tillsammans med en 32 

årig man. Sedan några veckor tillbaka har han föränd-

Om Dopingjouren: 

• Rikstäckande verksamhet som bedriver 

forskning, utbildning och information 

rörande missbruk av dopningspreparat 

och dess konsekvenser. 

• Bemannas av fyra sjuksköterskor och 

en läkare. 

• Tillhandahåller telefonrådgivning, vardagar 

kl 10-16. Den som ringer kan vara 

anonym. 

• Bedriver en interaktiv hemsida www. 

dopingjouren.se med möjlighet att ställa 

frågor, rapportera biverkningar samt 

läsa fakta om dopning. 

• Bedriver ett utåtriktat arbete med föreläsningsuppdrag 

och deltagande i olika 

nätverk. 

rats i sitt sätt. Han är sur och grinig och tappar lätt 

humöret. Dessutom så har vi problem vid sex, vilket vi 

aldrig tidigare har haft. Han tränar förstås och har blivit 

väldigt stor snabbt! Snälla hjälp, vad kan jag göra? 

Har pratat med honom men då blir han arg och undrar 

hur jag ens kan säga så.” 

Ett missbruk påverkar också den missbrukandes omgivning 

även om ett vanligt argument för AAS missbruk 

är att: ”Jag gör som jag vill med min kropp och 

det ska omgivningen inte lägga sig i. Jag har rätt att se 

ut och vara som jag vill.” 

”Jag har en vän, tvåbarnspappa och delägare i ett företag 

det går mycket bra för. Han har börjat injicera 

anabola, och vuxit mycket i muskler sedan han började. 

Hans humör är ganska aggressivt och han ljuger 

om allt. Hans aggressivitet oroar mig, men behöver jag 

vara orolig? Hela familjen är nu ovänner på grund av 

hans humör och jag oroar mig för hans barn. Vad ska 

jag göra? 

En vanlig beskrivning av föräldrar är att deras son tränar 

hårt och har börjat använda kosttillskott och/eller 

AAS. Känslor av frustration och oro över sitt barns 

beteendeförändringar och ökade träningsfixering är 

vanligt. Många upplever också skuldkänslor över att 

de misslyckats i sin föräldraroll. 

”Jag har hittat ampuller, sprutor och dopningspreparat 

i vår sons rum. Jag har länge misstänkt att han tagit någon 

form av hormoner, då han blivit väldigt muskulös. 

Han tränar väldigt ofta och umgås med personer som 

också är misstänksamt muskulösa. Vi har konfronterat 

honom vid ett flertal tillfällen, men han har alltid nekat. 

Hur ska jag bäst bemöta honom? 

Dopning 

Vårdpersonal har frågor kring behandling. Den som 

ringer arbetar exempelvis inom primärvård, psykiatri 

eller beroendevård. Vilka prover bör jag ta? Vart ska 

jag remittera vidare? Vilken medicinering är aktuell? 

Ofta är en utredning komplex då både missbruk av andra 

preparat och neuropsykiatriska/psykiatriska diagnoser 

kan finnas med i bilden. 

En stor del av frågorna till vår hemsida handlar om 

kosttillskott. Kan jag bli positiv i test? Är det tillåtet? 

Är det farligt? Har det någon effekt? 

När det gäller AAS vill man veta: Hur når jag bäst 

resultat? Vilka preparat är bäst? Är det farligt? Vad 

kommer att hända? Vilka doser ska jag ta? Oro för 

biverkningar yttrar sig i frågor som: Kommer kroppen 

att återhämta sig? Hur lång tid tar det? Hur lång tid 

dröjer det innan preparatet går ur kroppen? Vem utför 

dopningstester och hur går det till? Vad får man för 

straff? 

Vi på Dopingjouren ser att såväl allmänheten som 

personal inom hälso- och sjukvård har låga kunskaper 

kring AAS-missbruk och dess konsekvenser. Vi vet att 

missbruket kan resultera i medicinska och psykosociala 

problem. Därför arbetar vi för att ge fler instanser 

kompetens att möta denna växande patientgrupp. 

Milja Ranung, 

sjuksköterska Dopingjouren 


15

Dopning 

Allt fler polismyndigheter har genomfört eller kommer inom kort att genomföra insatser mot det omfattande missbruket 

av dopningsmedel, dvs. anabola steroider och övriga preparat som omfattas av dopningslagen. Här följer 

korta erfarenhetsberättelser från fyra sådana aktioner. 

Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping 

Inspirerade av artiklar i denna tidning beslöt Norrköpingspoliserna Magnus Larsson 

och Anders Gennebäck att planera en insats på ett antal gym i syfte att avslöja steroidmissbrukare. 

På en SNPF-konferens i Örebro pratade de med poliser från Göteborg 

som hade erfarenheter av gyminsatser. 

Magnus Larsson och Anders Gennebäck är yttre befäl i 

Norrköping och i sitt arbete i ingripandeverksamheten 

kommer de och kollegorna i kontakt med misstänkta 

steroidmissbrukare. Dessa personer har fallit lite utanför 

polisens prioriteringar, något som Larsson och Gennebäck 

ville ändra på. 

Efterhand tog planerna form och man beslöt att 

göra en bred satsning på ett flertal gym i Norrköping. 

Planeringen hölls inom en snäv krets i polishuset. 

Larsson och Gennebäck hade satt upp tre mål för 

insatsen. För det första skulle planeringen och själva 

insatsen resultera i att den egna personalen blev utbildad 

om dopningsproblematiken och kunskaper i ämnet 

aktualiserades i turlagen. 

För det andra skulle operationen signalera att gym 

inte är någon frizon där kriminalitet kan fortgå. 

För det tredje ville man nå ett brett preventivt resultat 

och få en debatt i media. 

Både Magnus Larsson, som var insatschef, och 

biträdande insatschef Anders Gennebäck är efteråt 

överens om att målen mer än väl tycks ha uppfyllts. 

Den 13 februari genomfördes insatsen. Ett 70-tal 

poliser, som i de flesta fall tjänstgör i uniform, hade 

valts ut för att delta i en operation i civila kläder. De 

fick utbildning om anabola steroider i allmänhet och 

hur man upptäcker de som kan misstänkas syssla med 

dopning. 

Poliserna fördelades till en början på fem gym och 

inledde samtal med tränande som hade en muskelmassa 

som såg onaturlig ut i förhållande till deras ålder. Man 

siktade i första hand in sig på yngre män. Av de ca 40 

personer som konfronterades och togs med för urinprovstagning 

under kvällen, var 25 födda på 1990-talet. 

För att komma fram till en skälig misstanke om bruk 

av anabola steroider, fördes samtal om muskelmassa, 

kosttillskott, träningsprogram etc. Några erkände på 

plats att de använder steroider och i ett par fall gjordes 

husrannsakningar i deras bostäder, som resulterade i 

mindre beslag av AAS-preparat. 

De flesta nekade eller tvekade och menade att de till 

exempel kunde ha fått i sig någon förbjuden substans 

genom kosttillskott. Alla accepterade polisernas arbete 


Magnus Larsson (t.v.) och Anders Gennebäck planerade och 

ledde insatsen på ett tiotal gym i Norrköping. 

och de flesta hade inte tidigare haft något med polisen 

att göra. 

Alla provsvar på urinproverna har ännu inte kommit 

från Rättskemiska avdelningen, men Magnus 

Larsson uppskattar att totalt 20 procent av proverna 

kommer att påvisa intag av anabola steroider. I ett par 

fall påvisade också cannabis i proverna. 

Det kan tyckas vara en låg träffprocent, men huvudsyftet 

med insatsen var mer preventivt än uppdagande. 

Jämfört med prevalensen för AAS-missbruk i samhället 

i stort (officiellt 1-2 procent), visar resultatet av 

insatsen att AAS-användningen bland de som tränar 

på gym är stor. 

Magnus Larsson och hans kollegor är mycket nöjda 

med den välplanerade insatsen som helhet. En skribent 

från lokaltidningen följde poliserna under kvällen och 

insatsen fick stort utrymme i flera artiklar. 

Efteråt har tipsflödet till polisen ökat från gym, 

från anhöriga och andra. Norrköpingspoliserna tar nu 

oftare än tidigare in personer för provtagning avseende 

anabola steroider. Fortsatta insatser kommer att göras, 

men i mindre skala än denna. 

Gunnar Hermansson

Dopning 

Operation ABC 

Tipsbearbetning föregick större insats mot vissa besökare på ett gym i Sundsvall 

– Kom in till mig en stund, ropade chefen i korridoren. 

Inne på chefens rum sjönk jag ner i en av besöksstolarna, 

min kaffekopp skvimpade till när jag hasade 

ner i stolen men jag klarade skjortan, den här gången. 

– Vi har fått information om att flera personer på 

Iron Works missbrukar anabola steroider och jag vill 

att du planerar och genomför en insats mot detta, sa 

chefen. 

Detta var uppstarten till en snabb insats med ett förutbestämt 

mål att fokusera på tio personer som kunde 

betraktas som skäligen misstänkta för dopningsbrott 

genom eget bruk, samt att poliserna i insatsen skulle 

utbildas i hur de bygger upp skälig misstanke gällande 

eget bruk av dopingmedel. 

Insatsen förbereddes väl 

Bearbetning av den inkomna informationen utfördes 

och ett antal personer utkristalliserades som missbrukare 

av anabola steroider på det aktuella gymmet. 

Drygt ett 10-tal poliser planerades in att tjänstgöra 

civilt eftermiddagen den 17 januari 2013. Någon mer 

information lämnade inte ut vid den tidpunkten om 

vad som komma skulle. 

Personalen samlades i garaget på polisstationen och 

fick order att omedelbart bege sig till Tullverkets lokaler 

i centrala Sundsvall. Väl inne på Tullverket informerades 

poliserna om Operation ABC och samtliga 

fick därefter utbildning under ca 2 timmar i vad AASpreparat 

(Anabola Androgena Steroider) är för något, 

hur en skälig misstanke byggs upp, enhetsberäkning 

och övrig preparatkännedom. 

Utbildningsmaterial utdelades till samtliga gällande 

det som togs upp i utbildningen. Alla poliser fick också 

aktuella fotografier på de misstänkta personerna, 

deras fordon, bostad, ev. tidigare brottslighet och ASPnotiser. 


Sex av tio steroidpositiva 

Efter utbildningen begav vi oss så till gymmet Iron 

Works. Vi arbetade i patrull och varje patrull sökte 

upp personer som de inledde samtal med. Vid vissa av 

samtalen byggdes misstanke upp enligt vad de tidigare 

lärt sig på utbildningen. Kontakt togs med en förundersökningsledare 

som beslutade om kroppsbesiktning 

och vid detta tillfälle medtogs sex personer till polisstationen 

för urinprovstagning såsom skäligen misstänkt 

för ringa dopingbrott genom eget bruk. Efter att 

avrapporteringen var avklarad åkte vi till samma gym 

en gång till och medtog fyra personer misstänkta för 

samma brott. 

Av de tio personer som togs med har vi idag när detta 

skrivs fått tillbaka åtta analyssvar från Rättskemiska 

avdelningen, och av dessa hade fyra personer anabola 

steroider i kroppen. Två analyser är inte klara i skrivandets 

stund beroende på att det tar längre tid att 

analysera prover som är positiva, så vi kan med stor 

sannolikhet lägga till ytterligare två positiva urinprov. 

Således blir resultatet med stor sannolikhet att 60 

procent av dem som medtogs missbrukade anabola 

steroider just då. 

Det som var signifikant vara att INGEN erkände 

att de tagit några anabola steroider eller andra otilllåtna 

preparat. Chansen att få ett sanningsenligt svar 

på frågan ifall och när de brukat anabola steroider är 

enligt min erfarenhet minimal. Två av personerna var 

för övrigt förordnade som ordningsvakter. 

Insatsen var begränsad i tid mellan klockan 15-23. 

Personalen var inplanerad att tjänstgöra på ordinarie 

arbetstid. Ett mätbart mål var uppsatt. Utbildning för 

personalen genomfördes inför insatsen. Utvärdering 

gjordes efter insatsen och efter att analyserna inkommit, 

detta skickads därefter ut till samtliga i som deltog. 

Erfarenheter av insatsen 

Jag vill dra tre snabba lärdomar från insatsen. 

1. Antalet missbrukare av anabola steroider är numera 

långt fler än tidigare och omfattningen är större 

än vi trodde. 

2. Genom utbildning har vi blivit så mycket bättre på 

att identifiera skäligen misstänkta och kunna utreda 

dessa brott. 

3. Genom denna typ av insatser kan vi påverka personer 

att inte missbruka anabola steroider. Ett gym 

är inte en fredad zon och det finns risker att åka 

fast helt enkelt. 

Henrik Blusi, 

Sundsvalls närpolisområde

Dopning 

Samverkansprojekt mellan 

gym mot dopning i Borås 

Ett projekt med dopningsfria gym 

som mål inleddes under 2010 

Att dopning ger fysiska och psykiska skador är ett känt 

faktum. Efter att antalet anmälda dopningsbrott ökat 

i Borås initierade kommunen ett samarbetsprojekt för 

att komma till rätta med problemet. Tillsammans med 

polisen och ett antal gym tog man fram ett arbetssätt 

för att försöka förhindra och förebygga användningen 

av AAS-preparat på gymmen i Borås. 

Personalen på gymmen har fått ökad utbildning 

och de träningsanläggningar som deltar i projektet har 

regelbundna möten där man för diskussion om dopningsproblematiken. 

Informationsmaterial som förklarar 

rättsläget, att all hantering av AAS-preparat är 

förbjudet, och som kortfattat beskriver de skador som 

uppstår vid bruk och förklarar vart man kan vända sig 

för att få hjälp har tagits fram 

Den som börjar träna på något av de elva gym som 

deltar i samarbetet får skriva på ett avtal där det framgår 

att bruk eller annan hantering av AAS-preparat 

inte är tillåtet. Man medger även att prov får tas om 

misstanke om bruk skulle uppstå och att positivt eller 

uteblivet prov innebär avstängning under 24 månader. 

Provsvaret kommer även att delges de andra träningsanläggningarna 

som ingår i samarbetet. 

Smidigare provtagning 

”Ett stort steg i rätt riktning mot ett dopningsfritt 

Borås” säger Patrik Åslund som är gymansvarig på 

Friskis och Svettis, ett av gymmen i samarbetet. Tidigare 

skedde provtagningen i Riksidrottsförbundets 

regi, vi var då tvungna att vänta in dopningskontrollanter 

från förbundet.” Ibland hände det att den vi ville 

kontrollera inte var på plats när kontrollanten hade tid 

att komma”. Idag går det mycket smidigare, den som 

misstänks för bruk kallas till provtagning på kommunens 

missbruksenhet. I praktiken går det till så att en 

lapp överlämnas till personen som uppmanas att under 

en viss dag infinna sig på enheten för att lämna prov. 

Tidigare kunde en person som blivit avstängd på ett 

gym bara byta till ett annat, detta förhindras genom 

avtalet man skriver på. Åslund betonar att avtalet inte 

är till för att sätta dit folk utan att missbrukare av AASpreparat 

skall få hjälp. På kommunens missbruksenhet 

kommer den som testas positivt att erbjudas hjälp. Om 


man accepterar behandling är man välkommen tillbaka 

till gymmet tidigare än de 24 månader som avstängningen 

annars innebär. 

Björn Ekström, 

narkotikaroteln i Göteborg

2012 ökade dopningsbrotten 

med 128 procent i Dalarna 

Historiskt sett så har vi aldrig arbetat riktat mot dopningsbrott 

vid Polismyndigheten Dalarna. Tidigare 

artiklar i denna tidning samt föreläsningar under bl.a. 

SNPF:s årliga utbildningskonferenser har dock gett inspiration 

och en vilja hos många till att i vart fall försöka 

göra någonting. 

I samverkan med Länsstyrelsen, några av länets kommuner 

samt SNPF så inledde vi fjolåret med en serie 

föreläsningar av Tommy Moberg. Föreläsningarna 

riktade sig till flera olika målgrupper i syfte att höja 

kunskapsnivån på flera plan. Ca 40 poliser från olika 

områden och enheter deltog och dessa dagar som var 

väldigt uppskattade. 

Utbildning gav resultat 

Tiden efter denna lilla kompetenshöjande insats visade 

sig effekten omgående. Förhållandevis många anmälningar 

om misstänkt dopningsbrott skrevs in i RAR. 

Det var både från poliser i yttre tjänst och från utredare 

av våldsbrott. Tommy Mobergs föreläsningar hade gett 

många ytterligare ett verktyg i lådan och skapat en förmåga 

att bygga misstankar och göra kopplingar mellan 

AAS-missbruk och våldsbrott. 

Serien med föreläsningar gjorde också att flera kommuner 

startade upp samverkansgrupper med representanter 

från gymmen, polisen, kommunen, lokala BRÅ 

m.fl. Denna samverkan är mycket uppskattad och 

lyckad. 

Året avslutades med en tvådagars polisiär insats. De 

poliser som deltagit i föreläsningarna, samt visat en 

vilja och förmåga att arbeta med dopningsbrott, bjöds 

in till denna. Sammanlagt deltog 16 poliser i insatsen. 

Dessa kom från olika områden och enheter i myndigheten. 

En FU-ledare var vikt för insatsen och de övriga 

fördelades på tre grupper. 

KUT:en hade tagit fram mycket bra material på vissa 

orter och den inledande spaningen riktades både mot 

adresser och mot gym. I dialog med några av gymmen 

i samverkansgrupperna så bestämdes att inte agera 

mot någon inne på något gym. Metoden blev istället 

att prata med människor på väg till eller från gymmen 

och utifrån samtalen bygga vidare misstankar eller 

enbart skapa lite ”ringar på vattnet” genom att visa att 

polisen jobbar aktivt med dessa frågor i gymnära miljö. 

Många narkotikabrott vid insats 

mot gymbesökare 

Sammanlagt misstänktes sex personer för dopningsbrott. 

Fyra av dessa för eget bruk och de två övriga för 

både bruk och innehav. Beslag gjordes här av dopnings- 

Dopning 

medel i flytande form och tablettform samt av en del 

pumpar och kanyler. Hemma hos en av dem som enbart 

misstänktes för eget bruk hittades dock en tomkartong 

som enligt förteckningen tidigare innehållit dopningsmedel, 

vilket väl kan anses styrka upp misstanken något. 

Nio personer misstänktes dessutom för narkotikabrott, 

varav sex för eget bruk och tre för bruk och 

innehav. Beslag gjordes av ringa mängder cannabis, 

metylfenidat, kokain och bensodiazepiner. Detta styrker 

tesen att narkotikaanvändandet är utbrett bland 

AAS-missbrukare. Trots att inriktningen var AAS och 

gymmiljö så landade insatsen i fler narkotikabrott än 

dopningsbrott. 

Ytterligare brottsmisstankar som tillkom i samband 

med kroppsvisitation och husrannsakan var brott mot 

knivlagen, brott mot vapenlagen samt förberedelse till 

allmänfarlig ödeläggelse. Dessa misstankar gjordes mot 

bakgrund av beslag av knivar, patroner och sprängmedel. 

Den involverade personalen var mycket nöjd med 

insatsen och upplevde dessa två dagar som ett trevligt 

avbrott i vardagen. Bara en sådan sak som att blanda 

personal från olika enheter och områden är en positiv 

sak i sig. Att lära känna varandra och ta del av andras 

kunskaper är utvecklande. Någon liknande insats 

under 2013 är ännu inte planlagd. Förhoppningsvis 

kommer det att finnas utrymme för någon form av 

riktat AAS-jobb i alla fall. 

Magnus Sjödén, 

Spaningsroteln Dalarna 

Polisen i Dalarna 

återinför spaningsroteln. 

Under de senaste två åren har spaningsverksamheten 

i Dalarna organisatoriskt ingått i Kriminalunderrättelsetjänsten 

(KUT). Nu har man organiserat 

om och bildat en renodlad spaningsrotel med en 

grundbemanning bestående av en gruppchef och 

sex spanare. 

Rotelchefen Magnus Sjödén berättar att personalstyrkan 

dessutom kommer att förstärkas under 

vår och höst. Den närmaste tiden kommer man att 

prioritera narkotikabrott med fokus på överlåtelse 

och gatulangningsarbete. 


27

forts från s 7 

Även chefredaktören på tidningen Arbetaren ifrågasätter 

polisers yttrandefrihet. 

problem med läckage från beroendemottagningar. 

Åsikterna har i många sammanhang viftats undan 

som icke trovärdiga, överdrivna och som partsinlägg. 

Åsikterna har ifrågasatts med meningsmotståndarnas 

krav på att en polis minsann ska kunna uppge exakt 

hur stort läckaget är. När de själva har påstått att det 

inte sker något läckage utan att all illegal subutex eller 

metadon smugglas in, då har inte beviskravet varit lika 

hårt. 

När däremot en journalist, på ett mycket framgångsrikt 

sätt, beskriver samma sak som vi poliser har 

talat om. Då blir det helt plötsligt en helt annan effekt. 

Ett reportage med dold kamera som visar försäljning 

av Subutex bidrar till en helt annan debatt. I det här 

fallet överensstämde journalistens bild med polisens. 

Meningsmotståndaren går nu så långt så att man påstår 

att polis och massmedia är i maskopi med varandra. En 

slags ohelig allians i syfte att bevara en skadlig maktstruktur 

mot de svaga i samhället. Resonemangen får 

mig osökt att tänka på begreppet konspirationsteori. 

Tiga är silver tala är guld 

Min uppfattning är att svensk polis generellt är för 

senfärdig och otydlig i information och debatt som rör 

vårt eget yrkesområde. Genom att inte våga ta ställning 

och tydliggöra vårt vardagliga arbete så lämnar vi 

scenen öppen för spekulationer och missuppfattningar. 

Ett bra exempel är debatten om det så kallade 

REVA projektet. Alldeles oavsett vad man har för 

uppfattningar om svensk migrationspolitik så är det en 

av polisens skyldigheter att ingripa mot personer som 

uppehåller sig illegalt i landet. Detta är en arbetsuppgift 

som skall genomföras så länge som lagstiftningen 

inte förändras på området. Det som debatterades hårdast 

var en av polisens arbetsmetoder. Diskussionen 


Chefredaktören på Folkbladet gör ingen skillnad på polisers 

och andra medborgares yttrandefrihet. 

om denna arbetsmetod byggde på rena spekulationer 

och missförstånd. Arbetsmetoden hade för övrigt inte 

mycket att göra med REVA projektet som egentligen 

handlar om en effektivisering i att handlägga redan 

initierade ärenden. 

I flera olika media målades en bild upp. Polisen 

uppehåller sig i Stockholms tunnelbana och begär 

id-handlingar från varenda person med utländsk bakgrund. 

Den lilla detalj som glömdes bort var att det 

handlar om att personer som begår brott, dvs. passerar 

spärren utan giltig biljett. I samband med en kontroll 

vid spärren får de finna sig i att uppvisa id-handling. På 

samma sätt som en bilförare tvingas uppvisa ett giltigt 

körkort. Eller en snattare som ska identifieras. Personer 

vars arbetstillstånd kontrolleras vid restaurangkontroll 

etc. Att personer med utländsk bakgrund, som saknar 

möjlighet att uppvisa id-handlingar i samband med 

olika kontroller, kan bli föremål för en utlänningskontroll 

kanske inte är helt orimligt. Jag är dock övertygad 

om att detta inte sker regelmässigt. 

Svensk polis är också väldigt kompetent och medveten 

om de rättigheter som en asylsökande har. Jag 

har personligen tjänstgjort vid ett flertal tillfällen 

där utländska medborgare har kontrollerats utan idhandlingar. 

Efter en stunds kontroll så har det tydligt 

framgått att personerna i fråga har tagit sig in i landet 

illegalt. Ändå har de rätten att få sina asylskäl prövade. 

Vid dessa situationer har vi som poliser agerat mycket 

professionellt och vid vissa tillfällen till och med skjutsat 

asylsökande till socialjour eller migrationsverkets 

lokaler. 

Varför kommer inte denna bild fram i media? 

Fortsätt att debattera 

Polisen har en unik ställning i samhället. Vi har insyn 

i frågor som rör vårt dagliga arbete och som många 

andra saknar. Vi har också ett ansvar att hjälpa människor 

att få underlag för att fatta bra beslut.

Om det kommer ut ett ny farlig drog på marknaden så 

är polisen ofta de första som upptäcker detta. Självfallet 

ska vi blåsa i pipan och säga till. 

Om vårdinsatser som sätts in för att hjälpa missbrukare 

inte är tillräckliga så måste vi bidra till förbättring genom 

att ge feedback och samverka. 

Om system att hantera legalförskriven narkotika inte 

fungerar så måste vi fästa uppmärksamhet på detta och 

komma med alternativa förslag. 

Om förslag till förändringar sker i lagstiftning som på 

ett allvarligt sätt hotar samhällsutvecklingen så måste 

vi debattera med utgångspunkt från vår verklighet. 

Citat ur boken: 

Begreppet ”whistleblowers” 

”Whistleblowers” är ett engelskt 

begrepp som avser personer som 

slår larm om oegentligheter eller 

brottslighet, oftast hos sin arbetsgivare 

eller hos en myndighet. 

Denna bok handlar om sådana ”whistleblowers”. 

På svenska talar vi om människor som 

försvarar sin rätt – och har modet – att 

slå larm, men i denna skrift kommer att 

vi ibland att använda den engelska termen 

”whistleblowers” fortsättningsvis 

utan citattecken. Begreppet används 

med utgångspunkt i de rättsregler som 

finns eller borde finnas för alla arbetstagare 

inom ramen för den svenska 

modellen. En svensk whistleblower 

omfattas således av andra rättsregler 

och institutionella faktorer än en whistleblower 

från Storbritannien eller USA. 

Så länge vi är sakliga, hövliga, hänsynsfulla och undviker 

småaktighet så har vi precis samma rätt som alla 

andra att uttrycka åsikter. Man kan ju bara hoppas att 

våra meningsmotståndare håller samma hövliga och 

sakliga ton i debatten. 

Fotnot: Åsikterna i denna artikel är författade med stöd 

av lagen om yttrandefrihet. Det är i första hand mina 

åsikter som privatperson och inte nödvändigtvis representativa 

för polismyndigheten i stort eller övriga poliser 

i Sverige. 

Lennart Karlsson 

TCO gav 2011 ut en handbok om rätten att slå larm om 

missförhållanden på jobbet, en fråga som diskuterats inom 

polisen från tid till annan 

Med whistleblower avses här arbetstagare 

eller uppdragstagare i offentlig eller privat verksamhet som upptäckt allvarliga 

oegentligheter i verksamheten och som slagit eller avser att slå larm om detta. 


31

När liberalism blir egoism 

Jag är upprörd. Anledningen till att jag är så upprörd är att jag precis läst en artikel 

som publicerats i Aftonbladet den 23 mars samt i Aftonbladets nätbilaga med rubriken 

”Lagstifta inte bort rätten att röka och kröka” av kolumnisten Staffan Heimerson. 

Alla ska ha rätten att knarka 

Det går inte ta miste på Staffan Heimerssons ståndpunkt 

i narkotikadebatten då jag citerar artikeln ”Det 

räcker inte att avdramatisera haschbruket. Det ska avkriminaliseras.” 

Nu är han inte den förste att ifrågasätta 

kriminaliseringen av narkotikaanvändandet, men 

anledningen till denna ståndpunkt är mer ovanlig. Den 

handlar inte om att kriminaliseringen stigmatiserar en 

grupp människor i samhället, som är en vanlig anledning, 

utan helt enkelt att svensken ska ha rätt att njuta 

av knark. Staffan Heimersson avslutar artikeln med orden: 

”Röka, kröka, knarka är inte moral- eller lagfrågor. 

Det är livsnjutarfrågor. Det är elementärt, att fria 

människor får välja sin livsstil”. 

Den här meningen är enligt mig ett hån mot alla 

människor som förlorat en nära vän eller anhörig till 

narkotikan. 

Jag skriver inte denna artikel som narkotikaansvarig 

i Stockholm City, eller som nationellt ansvarig för 

en narkotikautbildning på Polishögskolan eller som 

medlem i Svenska Narkotikapolisföreningens styrelse. 

Jag skriver den för jag är en medmänniska. Många har 

försökt ta ifrån oss möjligheten att tycka saker, men 

jag hävdar yttrandefrihet och anser mig själv ha rätt 

till en åsikt. Även om jag 40 timmar i veckan har ett 

arbete som polis! 

Har media ett samhällsansvar? 

Alla människor har rätt till en åsikt vilket jag värderar 

högt och respekterar. Staffan Heimerssons åsikt är 

tydligen att alla ska få knarka och att det är att livsnjuta. 

Han förordar en linje som inte är direkt ovanlig 

bland liberaler i Europa. Men det är mycket långt från 

vad den generella svenska uppfattningen är. I Sverige 

står inte ens de mest liberala för de åsikter som Staffan 

Heimersson och Aftonbladet torgför. Att jag nu 

är upprörd beror inte detta. Jag är upprörd för att Af- 


tonbladet väljer att publicera en sådan här artikel. Jag 

blir oftare och oftare påmind om hur journalistik idag 

handlar om att jaga sensationer eller att kasta brandfacklor 

och kan inte låta bli att fråga mig om media inte 

har ett samhällsansvar? Ofta gömmer sig media bakom 

förklaringen ”människor får själva bedöma innehållet 

och kritiskt granska den”. Frågan är bara om alla har 

möjlighet att kritiskt granska media och artiklar av den 

här digniteten. Hur kommer en 15-åring att tolka den 

här artikeln? En 15-åring vars enda nyhetskälla kanske 

är just Aftonbladets nätbilaga. Vilka konsekvenser får 

en sådan här artikel i hans värld? Uppenbarligen har vi 

gått till en mediabevakning som allt oftare agerar uppviglare 

vilket är uppenbart i deras sätt att skriva rubriker. 

Den här artikeln måste ju vara ett levande bevis 

på det. 

Jag avstår gärna rätten att knarka 

Jag avstår gärna rätten att knarka då en stor del av befolkningen 

inte kan ”livsnjuta”. Jag skulle gärna avstå 

alkoholen av samma anledning. Vi har en extremt stor 

del av vår befolkning som dels bär genetiska förutsättningar 

för att skapa beroende och som också har växt 

upp med många riskfaktorer vilket ökar risken markant. 

I min värld är det av solidaritet för dessa som vi 

har en kriminalisering. Eller är det så Staffan Heimersson, 

att vi får räkna med ett visst svinn av Sveriges befolkning 

för att övriga ska ha rätten att få knarka? Hur 

många procent av Sveriges befolkning är du beredd att 

offra till beroendet för att det ska vara värt det? 

Alkohol kontra cannabis 

I min värld är det enkelt. Vi har en drog som av kulturella 

arv och andra faktorer är accepterad och laglig 

i Sverige men som ger katastrofala samhällskostnader, 

död, sjukdomar och inte minst barn som far illa i sjukdomens 

närhet. Varför i hela friden ska vi då ta in en 

drog till? För det är just det som legaliseringsprocessen

Artikelförfattaren är bekymrad över de tongångar om rätten till cannabis som njutningsmedel 

som kända kulturpersoner ofta framför i media. Sådana budskap missuppfattas 

lätt av påverkbara ungdomar som dras in i missbruk och en försämrad livssituation. 

ofta handlar om. Hur ofarlig cannabisen är i jämförelse 

med alkoholen. Matematiken är enkel. Finns det risk 

för beroende som har negativa konsekvenser? Är det en 

drog som kommer att påverka och vara skadlig för ett 

stort antal barn? Då har vi svaret där! Liberaliseringen 

är så fruktansvärt egoistisk där man sätter sin egen vinning 

först. Ja, det kanske är så att just du har de förutsättningar 

som behövs för att klara att röka cannabis 

ibland utan att bli beroende direkt. Du kanske är den 

som kan testa kokain utan att för den saken skull bli 

”pundare”. För det finns människor som klarar det. 

Alla som röker hasch blir inte heroinister som Maria 

Larsson ofta säger. Men det är en stor del av alla människor 

som inte kan det och för dem skriver jag nu detta. 

Förnekelse hos ungdomar 

Sådana här artiklar ger bara de ungdomar som finns i 

riskzonen vatten på sin kvarn. Det ökar deras förnekelse 

och ökar på deras förråd på anledningar till varför 

det inte är farligt. Resultatet ser vi varje dag då föräldrar 

får svårare att bemöta sina barn och dialogen om 

farligheten och riskerna försvåras. 

Staffan Heimersson radar upp anledningar till att avkriminalisera 

och går som så många andra vilse i vilken 

anledning som det egentligen bör handla om. 

Har fått till mig att 79 procent av alla våldsbrott är 

alkoholrelaterade. En ganska 

skrämmande siffra. Räkna då på 

att en misshandel kostar samhället 

i snitt ca 170 000 kronor. Är 

den siffran likadan när det kommer 

till cannabis och hur många 

våldsbrott är cannabisrelaterade? 

De är en del men inte ens i 

närheten av 79 procent. Så alkoholen 

är alltså värre än cannabis? 

Har man träffat ungdomar som 

fått sin uppväxt förstörd av personlighetsförändringar 

kopplade 

till cannabisbruk, mött ungdomar 

som inte vet vilken dag i 

månaden det är eller lämnat 

dödsbud åt en familj vars anhörig 

tagit livet av sig i en haschpsykos, 

så känns den procentuella 

siffran kopplat till våldsbrott inte 

så aktuell i diskussionen. 

Försvara alkoholen 

Jag har aldrig i någon av de 

många legaliseringsdiskussioner 

jag deltagit i försvarat alkoholen 

då den i diskussionen jämförts 

med cannabis. Hade alkoholen 

kommit som en ny drog idag 

hade den narkotikaklassats direkt. 

Staffan Heimersson jämför oss 

med Danmark och deras syn på 

droger i allmänhet. ”i Danmark 

är det andra takter” skriver han 

efter att ha förlöjligat svenska 

statens arbete med att få bort rökning. Ett synsätt som 

enligt Staffan Heimersson är mer ”rätt” men denna liberala 

syn avspeglas i den statistik över niondeklassare 

som röker marijuana tycker jag. Har han sett de siffrorna 

i Danmark och jämfört dem med Sveriges? Tror inte 

ens han kan hitta något positivt med siffror som påvisar 

högre antal högstadieelever som röker cannabis? 

Eller de kanske ska ha rätt att ”livsnjuta” de också? 

Jag diskuterar gärna runt kriminaliseringen och tycker 

debatten ofta är intressant och värd att ta. Men inte 

när anledningen är rätten att livsnjuta. Som polis lever 

jag med de människor som inte fått förutsättningar att 

njuta. Till Staffan Heimersson har jag bara en sak att 

säga: kom och se den värld vi lever i för en dag, istället 

för att sitta med dina vänner och vara nöjd över att så 

”osvenskt” låta dem röka inomhus. Vi lever med sjukdomen. 

 


Medmänniska 


35

Unga döda 

– och samverkan för barn som far illa 

Vilka är de gemensamma nämnarna, eller snarare, existerar några sådana när sex 

unga människor med missbruksproblematik dör i en relativt liten stad som Sundsvall 

under loppet av ett drygt halvår? Det var bland annat den frågan Robert S Öhman, 

tillförordnad chef på BF-Ungdomssektionen vid polisen i Sundsvall, ställde sig när den 

tragiska trenden var ett faktum. 

Att människor dör till direkt följd av sitt narkotikamissbruk 

är tyvärr inte ovanligt. De senaste åren har 

siffran för hela landet legat kring 400 per år. Därmed 

vore det också orimligt att Sundsvall inte skulle drabbas, 

men trots det var trenden under 2012 så alarmerande 

att någon måste göra något. 

Robert S Öhman berättar att han bad kriminalunderrättelsetjänsten 

i Sundsvall att sammanställa och 

analysera de aktuella dödsfallen. 

Genom åren har introduktionen av nya preparat på 

den illegala drogmarknaden gjort att många överdoserat 

och dött innan missbrukarna lärt sig hantera eller 

undvika preparaten. 

I Västernorrland dog till exempel ett flertal personer 

i början av 2000-talet efter att ha köpt fentanyl i tron 

att det var heroin och på andra håll i landet skördade 

Sex personer under 25 år dog av överdos inom ett halvår i 

Sundsvall. 


drogen DXM (Dextrometorfan) ett flertal dödsoffer 

under några år. En av frågorna som Robert ville ha 

svar på var alltså om någon ny sådan ”dödsdrog” hade 

fått fäste i Sundsvall. En annan fråga var om det fanns 

andra faktorer som visade på ett klart samband mellan 

dödsfallen, förutom det till synes självklara att alla var 

drogrelaterade. 

Sammanställningen 

Mathilda Björck, som var den på Kriminalunderrättelsetjänsten 

som tog sig an uppgiften, konstaterar redan 

i de första raderna av sin promemoria att alla dött till 

följd av ett blandmissbruk där blandningar av substanser 

varit direkt dödliga eller där överdosering skett, 

men att ingen substans förekommit i alla de aktuella 

fallen. Hon kunde inte heller peka på någon annan variabel 

som knöt samman de sex fallen förutom narkotikan 

och deras för tidiga frånfälle. 

Var det då svaret på frågan? Sundsvall hade inte 

drabbats av en ny ”dödsdrog” och därmed var allt 

bara ett utfall av den vidriga slumpen. Man kan nöja 

sig med det svaret, men en närmare studie av den förtjänstfullt 

nedtecknade historiken kring varje person 

ger ändå en bild som både är skrämmande och logisk. 

De unga döda 

Man 21: Rökt hasch sedan han var fjorton. 

Dokumenterat eller medgivet bruk av Cannabis, GBL, 

Amfetamin, Metamfetamin, Bensodiazepiner, JWH- 

122 (Spice). 

Dör av kronsikt missbruk, JWH-122, Tramadol, Amfetamin, 

Metamfetamin i blodet vid obduktion. 

Övriga brott: Misshandel, stölder 

Man 25: Missbrukat sedan 2006, mestadels amfetamin. 

Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis, 

Bensodiazepiner, Tradolan, Amfetamin, Dolcontin. 

Dör av Morfin och Alkohol-förgiftning. 

Övriga brott: Misshandel, stölder

Man 19: Missbrukat sedan han var 14, mestadels GHB. 

Dokumenterat eller medgivet missbruk av GBL, GHB, 

Cannabis, Amfetamin. 

Dör av GHB-förgiftning i kombination med Morfin 

och antidepressivt läkemedel. 

Övriga brott: Stölder, våld mot tjänsteman. 

Kvinna 23: Drogdebut när hon var elva, missbrukade 

dagligen sedan 2008. 

Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis, 

Amfetamin, Bensodiazepiner, Ecstasy, Metadon, Subutex, 

Dolcontin, Tradolan. 

Dör av blandning av Fenazepam och Morfin. 

Övriga brott: Misshandel, rån, häleri, stölder. 

Kvinna 22: Okänd drogdebut, upptäckt 2010. 

Dokumenterat eller medgivet missbruka av Amfetamin, 

Bensodiazepiner, Metamfetamin, Subutex, Dolcontin, 

Cannabis, GHB/GBL 

Dör av Subutex och Morfin-förgiftning. 

Övriga brott: Stölder, snatterier, bedrägerier. 

Man 23: Okänd drogdebut, medger dagligt intag av 

cannabis och Tradolan från 2006. Dokumenterat missbruk 

av Tradolan, Bensodiazepiner, Amfetamin, Subutex, 

GHB/GBL, Metadon, Dolcontin. 

Dör av Metadon och Subutex-förgiftning. 

Övriga brott: Misshandel, olaga hot, stölder, hälerier, 

bedrägerier. 

Det fanns som sagt ingen ”dödsdrog”, men det är 

slående med vilken gränslöshet dessa Sundsvallsungdomar 

missbrukat och hur vanligt missbruk av läkemedel 

verkar vara. Vidare verkar den gamla trosatsen 

att alla missbrukar cannabis, oavsett om man föredrar 

”uppåt-”, eller ”neråt-tjack”, gälla även bland de här 

ungdomarna. 

En annan sak som går att utläsa är att ingen av de 

unga döda hade lyckats ”flyga undan radarn” och undvika 

polisiär upptäckt. 

Den insikten gör också att man måste fundera på 

hur det kan gå så illa för så många, trots att både polis 

och följaktligen Socialtjänsten fått tydliga indikationer 

på hur det var ställt med de här ungdomarna. Viktigast 

av allt är nog ändå frågan hur man i framtiden reagerar 

på dessa varningssignaler och hur man agerar annorlunda 

för att undvika framtida dödsfall. 

Alarmerande i högsta grad 

Robert S Öhman delar uppfattningen om att resultaten, 

trots avsaknaden av gemensamma nämnare, är alarmerande. 

Att unga personer kan bli fast i sådana allvarliga 

blandmissbruk utan att det går att peka ut någon eller 

några särskilda faktorer måste tyda på att det att det på 

någon nivå saknas insatser och resurser. 

Robert berättar att han sedan ett år sitter med 

i den nybildade styrgruppen för något som kallas 

”Samverkan om barn som far illa”. Den har ett övergripande 

ansvar för samverkan mellan polis, skola, 

kommun och landsting och vänder sig till barn mel- 

lan 0 och 18 år. Styrgruppen utser arbetsgrupper och 

bestämmer fokusområden för samverkan. 

Efter att ha föredragit såväl drogsituationen i 

Sundsvall som undersökningen kring de drogrelaterade 

dödsfallen vid flera tillfällen så är det nu bestämt att 

drogsituationen bland unga kommer att vara ett fokusområde 

under 2013. 

Robert tror att den positiva responsen och beslutet 

om nämnda fokusområde till stor del beror på att rätt 

personer finns med i den styrgruppen. Han nämner 

chefen för elevhälsan i Sundsvalls kommun, chefen 

för Individ- och Familjeomsorgen (IFO) samt verksamhetschefer 

för såväl primärvården som Barn- och 

Ungdomspsykiatrin (BUP). 

Hoppfulla 

Robert S Öhman tror att just det faktum att det är höga 

chefer som sitter med i styrgruppen kommer att leda till 

att man i respektive budgetarbeten avsätter pengar och 

resurser för att möta problematiken på sina respektive 

områden. Målbilden måste vara att det som skedde under 

2012 inte ska hända igen och för att undvika detta 

måste åtgärder som inte bara är skrivbordsprodukter 

och papperstigrar tillkomma genom samverkan. 

Robert har i sina föredragningar pekat på det orimliga 

i att polisen tidigt identifierar unga människor 

med missbruk och kriminalitet och att de trots detta på 

bara några år skall bli tunga missbrukare och slutligen 

avlida i sviterna av detta missbruk. Han tror sig ha fått 

gehör för sin ståndpunkt och ser med tillförsikt på det 

fortsatta arbetet i frågan. 

Hur, eller om polisen ska jobba annorlunda när 

det gäller ungas missbruk kan inte Robert svara på 

idag. Hans uppfattning är att grunden skall vara att 

polismyndigheten i enlighet med de uppsatta verksamhetsmålen 

fokuserar på att upptäcka missbruk tidigt 

och att det jobbet redan i dag fungerar bra, men att det 

givetvis alltid kan bli bättre. 

Knäckfrågan är alltså hur övriga instanser tar vid 

när en ungdoms missbruk uppdagas, hur det följs upp 

och på vilket sätt dessa ungdomar skall stöttas. 

Kanske är ”Samverkan för barn som far illa” ett 

första steg på vägen mot en sådan lösning. 

Helene Nylander, IFO-chef på Sundsvalls kommun, 

är även hon positiv till den nya formen av samverkan 

och det aktuella fokusområdet. 

Naturligtvis har det i alla de aktuella fallen förekommit 

insatser från såväl socialtjänsten som barn och 

ungdomspsykiatrin, men Helene Nylander funderar i 

samma banor som Robert S Öhman. 

Helene Nylander menar att polis, skola, socialtjänst 

och Landsting allt för länge arbetat på varsitt håll utan 

att ha någon samsyn och insyn i varandras arbete. Målsättningen 

är naturligtvis att unga människor inte ska 

dö till följd av missbruk och ”Samverkan om barn som 

far illa” är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot 

det målet. 

Emil Lundberg 


39

Värna nyanserna i 

narkotikadebatten! 

Signalord 

I modern samhällsdebatt används ord och uttryck med 

stor symbolbetydelse, s.k. signalord. I USA har upp- 

delningen i abortfrågan tryckts ihop till ett val mellan 

två ord: ”pro choice” (för kvinnans fria val att göra 

abort eller ej) resp. ”pro life” (för fostrets rätt till liv, 

d.v.s. förbud eller kraftigt inskränkta indikationer för 

abort). 

När en debatt styrs av signalord blir det lätt att ta 

ställning men svårt att analysera olika förslag, försvara 

nyanser och driva sakfrågan vidare. Ett budskap riskerar 

att sorteras bort redan efter färgen eller namnet på 

avsändarkuvertet. 

Olika grupperingar i narkotikadebatten använder 

väl inmutade uttryck både för att beteckna delar av 

verkligheten men även för att markera tillhörighet – och 

”rätta” åsikter. Debattörer som talar om ”narkotikaepidemier” 

eller ”epidemiskt missbruk” har sannolikt 

hämtat sina förklaringsmodeller från polispsykiatern 

Nils Bejerot. Inlägg med nyckelord som ”symptom” 

eller ”bakomliggande orsaker” tyder på en bakgrund 

inom sociologi eller dynamisk psykologi. Motståndare 

mot den internationella narkotikakontrollen talar ofta 

om dess ”prohibitionistiska” hållning, alltså dess kärna 

av förbud (eng. ”prohibition”) mot privat användning 

av narkotika. 

Signalord används även i narkotikadebatten för att 

uttrycka sig nedsättande om motståndare. Tillmälen 

som ”knarkliberal” och ”amatör” (det senare har 

drabbat undertecknad) används som om de vore precisa 

begrepp med kraft att beskriva och förutsäga en 

persons uppfattningar, kunskaper och trovärdighet. 

Sådant finns det nog av i narkotikadebatten, i stället 

behövs mer nyanseringar. 

Nyanseringar i flera led 

Nyanseringar har två aspekter. Den psykologisk-retoriska 

aspekten handlar om tonläge, finter, billiga poänger, 

hållning till motståndaren m.m. Visst kan det verka 

42 


humoristiskt första gången att höra någon vänsterfraktion 

långt ute i bokstavssoppan på 1970-talet kalla en 

annan fraktion för ”småborgerlig”, men det tillförde 

inte debatten så mycket. Till förgrovningen i psykologiskt-retoriskt 

hänseende bidrar också att dagens tevedebatter 

inte ger tid till annat än enkla poänger (max. 

10 sekunder!) och att parterna egentligen inte talar med 

varandra utan primärt medverkar för att skicka sina 

budskap till olika tittargrupper. Twitter och Facebook 

förstärker denna tendens. Klassiska retoriska och pedagogiska 

metoder fungerar inte i dagens mediahets. 

” 

För många narkotikaklassade 

läkemedel finns också starka 

kontraindikationer, d.v.s. 

omständigheter i det enskilda 

fallet som gör att de inte får 

ordineras till vissa patienter. 

Den andra aspekten är terminologisk-faktamässig 

och handlar om korrekt språkbruk, fokusering på 

sakargument och om argument som kan föra debatten 

framåt. Den kräver gediget bakgrundsarbete, faktasökande 

och preciseringar. Inläggen kanske inte blir lika 

svulstiga men de brukar stå sig längre. 

Den höggradigt aktuella frågan om ”legalisering” 

av narkotika kan tjäna som exempel på behovet av en 

terminologisk-faktamässig nyansering. 

”Legalisering” med många betydelser 

Den senaste tiden har det förekommit nyhetstelegram 

om att amerikanska delstater ”legaliserat narkotika”. 

Enligt Svensk ordbok (1999, 3 uppl.) betyder

”legalisering” att ”göra eller förklara legal”, alltså 

laglig. Att ”legalisera narkotika” skulle alltså handla 

om att göra narkotika laglig. Avgörande blir då i vilket 

eller vilka avseenden. 

Traditionellt används i narkotikadebatten följande 

uttryck med följande betydelser: 

Legalisering av narkotika betyder fri försäljning 

som privata rusmedel. Olika slag av restriktioner kan 

tänkas: statsmonopol (som svenska Systembolaget för 

alkoholförsäljning), åldersgränser m.m. Kvar skulle 

dock finnas förbud mot framförande av motorfordon 

under påverkan o.s.v. Legaliseringskrav med denna 

innebörd har framförts främst kring cannabis. Men 

LSD-filosofen Timothy Leary ansåg på 1960-talet att 

även LSD och andra hallucinationer skulle vara helt 

fria som rusmedel. Legalisering används som beteckning 

även inom andra områden för att avskaffa tidigare 

straffsatser. Så har Sverige under efterkrigstiden 

legaliserat både prostitution och pornografi. 

Avkriminalisering innebär att man tar bort påföljderna 

för vissa brott, vanligtvis av ringa karaktär. Det 

kan ske både genom lagändring och genom praxisförskjutning. 

I narkotikadebatten har avkriminalisering 

främst handlat om att eliminera påföljderna för innehav 

avsett för ”eget bruk”. Många gånger har man 

satt en gräns för den mängd som anser vara för ”eget 

bruk”. I Nederländerna ligger denna mängd omkring 

25 gram cannabis. I Sverige förekom en administrativ 

avkriminalisering av narkotikaförseelse under åren 

1972 – 1980. Formellt föreligger inga hinder i FN:s 

narkotikakonventioner för en stat att hålla det personliga 

innehavet av små mängder utanför det straffbara 

området. 

Legala indikationer för medicinskt bruk av narkotikaklassade 

läkemedel bestäms av medicinska myndigheter 

på basen av forskning och klinisk erfarenhet. 

Indikationerna kan vidgas som för metadon till att 

omfatta underhållsbehandling för opiatmissbrukare, 

men även minskas eller helt elimineras, som aptitreduktion 

för syntetiska centralstimulantia (”bantningspiller”). 

Under senare tid har delta-9-THC (den psykoaktiva 

substansen i cannabis) fått den legala indikationen 

smärttillstånd vid multipel skleros. Däremot 

har Läkemedelsverket vägrat att godkänna några som 

helst indikationer för ibogain, som i en del andra länder 

används vid behandling av narkomani. Heroin har 

inte haft någon legal indikation i Sverige sedan många 

årtionden men har det fortfarande i Storbritannien. 

För många narkotikaklassade läkemedel finns också 

starka kontraindikationer, d.v.s. omständigheter i 

det enskilda fallet som gör att de inte får ordineras 

till vissa patienter. Flunitrazepam (Rohypnol® m.fl.) 

hade bl.a. en rad kontraindikationer med psykiska 

störningar. De var så formellt så starka att de inte 

fick skrivas ut till kriminella med missbruksproblem. 

Legalförskrivning har sedan det stora svenska 

experimentet 1965 – 1967 fått den speciella betydelsen 

av medicinsk förskrivning av narkotika på den 

legala indikationen narkomani. Det innebär att läkare 

får rätt att skriva ut narkotika till kända, ofta kroniska 

missbrukare, för att underhålla narkomani. Detta 

har, lite förenklat kallats, ”legalt knark”. Idag förekommer 

legalförskrivning av heroin bl.a. i Schweiz 

och Tyskland. 

Liberalisering innebär att samhällets inställning 

och åtgärder luckras upp och blir mer toleranta i 

fråga om narkotika. I fråga om narkotika kan det 

ske exempelvis genom mildare praxis, genom minskade 

resurser till narkotikabekämpning eller genom 

ändrade attityder till enskilt missbruk. Detta behöver 

dock inte gå via lagändringar. 

Skadebegränsning (eng. ”harm reduction”) innebär 

att samhällets insatser flyttas från att förebygga och 

hejda det riskdrivande beteende, som narkotikamissbruk, 

till att dämpa konsekvenserna, bl.a. infektioner 

och biverkningsfyllda rus. 

” 

I den internationella narkotikadebatten 

har under de 

senaste åren ordet ”legalisering” 

kommit att användas 

med allt vidare hänsyftningar. 

Glidande språkbruk 

I den internationella narkotikadebatten har under de 

senaste åren ordet ”legalisering” kommit att användas 

med allt vidare hänsyftningar. Det har brukats om 

nya indikationer för delta-9-THC, om avkriminalisering 

av innehav för eget bruk m.m. Genom sådana 

begreppsglidningar framstår ”legalisering” i traditionell 

mening som bara ett ytterligare steg i en förskjutning 

av samhällets narkotikakontroll i allt mer liberal 

(permissiv) riktning. För vissa debattörer är detta en 

medveten strategi för förskjutning av språkbruket, för 

andra bara ett sätt att hänga med i aktuella trender. 

Oavsett motivet blir resultatet en ökad förvirring. Betydelse- 

och nyansförskjutningar är viktiga metoder i 

totalitär propaganda för att styra folks tänkande. 

Den psykologisk-retoriska aspekten av en nyanserad 

narkotikadebatt kan vi sannolikt inte göra så 

mycket åt i dagens mediahets. Däremot kan vi var 

och en personligen bidra till en bättre nyansering av 

den terminologisk-faktamässiga aspekten av narkotikadebatten 

genom varsammare språkbruk och bättre 

faktaargument. 

Jonas Hartelius 


43

Drogförsäljning på nätet 

gjorde 20-åring fartblind 

20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske 

kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning. 

I september 2012 fick polisen i Kristianstad sin första 

utredning som gällde försäljning av syntetiska droger 

på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning 

med storskalig knarkförsäljning och omfattande 

internetbedrägerier. 

Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen 

redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det 

visade sig den gången att han sålde Spice som inte var 

klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter 

ett par år fick han ett mindre bötesstraff. 

Avslöjad av en tillfällighet 

Liksom de flesta andra polismyndigheter bedriver polisen 

i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att 

upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet 

kom, som så ofta, av en tillfällighet. 

20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i 

sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en 

av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna 

kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på 

behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt 

till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös 

när polisbilen dök upp. Han hade drygt 11 000 kronor 

i bilen och på en direkt fråga om han hade knark 

hemma, svarade han att det fanns ett par kilo. 

Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades 

hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat 

pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet, 

SKL, för vägning och analys. Den totala mängden 

pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade 

substanser. Det var fyra olika syntetiska 

cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt 

AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon, 

butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen 

(5-MeO-DALT). Sammanlagt 134 000 missbruksdoser 

enligt SKL:s sammanräkning. 

Påstods agera under hot 

20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps 

och häktades efter några dagar. Han hävdade att han 

handlat under hot av fyra män som tvingat honom att 

beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vidare 

till kunder på nätet. 


20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida 

som var kopplad till olika betalningssystem. Han mutade 

andra personer att skriva goda omdömen på Flashback. 

Polisutredningen blev mycket omfattande och 

pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid 

genomgång av två beslagtagna datorer fick man fram 

att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska 

cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina, 

500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han 

gjort ytterligare en liknande beställning tre månader 

tidigare. 

Via sin egenhändigt designade hemsida, men namnet 

Swercs, skaffade han kunder. I datorerna fanns 

kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas 

med fakturor att han sålt narkotika vid 145 tillfällen. 

Åklagaren menade att han sålt narkotika för minst 

300 000 kronor, men det belopp som gick att styrka 

var 174 630 kronor. 

Förslagen bedragare 

20-åringen anlitade kvinnliga bekanta, bosatta i Skåne 

och Småland, som målvakter för att ta emot paket med 

de beställda drogerna och för att ta emot pengar från 

kunder på sina bankkonton. De fick 500 eller 1000 

kronor i ersättning för varje uppdrag. 

Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande

I 20-åringens bostad 

fann polisen en stor 

mängd syntetisk narkotika 

fördelad i små 

påsar för försäljning. 

Sammanlagd pulvermängd 

3 kilo, varav 

två kilo var klassat 

som narkotika. 

internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor 

med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla 

han också hållit på med under några år och hade 

goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt 

skickade i regel också till målvakterna. 

Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna 

eftersom bedrägerier har lågt 

straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade 

höga straffet för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling. 

Datorerna talar 

Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova 

brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen. 

Han medger att 20-åringen varit svår att överbevisa. 

Exempelvis har metoden att använda kapade 

kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp 

som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens 

arbete. 

Men med hjälp av en grundlig IT-forensisk undersökning 

av datorerna, lyckades man samla tillräckligt 

med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer. 

Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de 

Bilen som blev föremål för utvidgat förverkande var skriven 

på mannens syster, men polisutredningen visade att han var 

användaren. 

okända männen, men detta påstående kunde också 

avfärdas. 

Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen 

av de olika preparaten var så hög, mellan 

94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i 

jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditionella 

narkotikautredningar. 

Kännbar påföljd för den 

20-årige fortköraren 

Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års 

fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget 

avseende vid mannens påståenden om att han hotats att 

begå brotten. 

Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten 

också om värdeförverkande av 174 630 kronor som 

utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning. 

Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklagarens 

begäran om utvidgat förverkande av Audin och 

de ca 11 000 kronor han hade i bilen vid gripandet. 

Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit 

vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden 

framstod det som klart mer sannolikt att bilen, värd ca 

100 000 kronor, och kontanterna utgjorde utbyte av 

brottslig verksamhet än att så inte var fallet. 

Utvidgat förverkande är en ganska ny laglig möjlighet 

att komma åt brottspengar och det var första gången 

Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten. 

– En lärdom av den här typen av utredningar är 

hur viktigt det är att följa pengarna, säger Niklas 

Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man 

kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som 

döms som skyldig till brottet. 

När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande tid på 

sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson hade 

hört ryktas genom mannens advokat att man troligen 

inte avsåg att överklaga. 



47

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 

Rättegången - en envig? 

Ibland får jag frågan om rättegången är en kamp 

som åklagaren måste göras sitt yttersta för att vinna. 

Mitt svar på den frågan är alltid nej. Rättegången 

är inte en kamp. Åklagaren måste inte vinna, även 

om förutsättningarna för bifall till ett åtal oftast är 

rätt goda. Åklagaren får nämligen inte väcka åtal 

om inte han eller hon på goda grunder kan se fram 

emot en fällande dom. Om det inte vore för den 

pedagogiska utmaningen är rättegången egentligen 

rätt trist. Vad en brottmålsrättegång ska innehålla 

är alltid känt på förhand. Det framgår av förundersökningsprotokollet. 

Rättegången består för åklagarens 

del av ett påstående (gärningsbeskrivning), 

en presentation av bevisningen och slutligen en argumentering 

för de slutsatser man kan dra av den. 

Det är under förundersökningen som den egentliga 

kampen sker, kampen att finna och säkra bevisning, 

eller som det står i rättegångsbalken: ”Under förundersökningen 

skall utredas, vem som skäligen kan 

misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligga 

för åtal mot honom, samt målet så beredas, 

att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas 

i ett sammanhang”. 

Förundersökningsprotokollet är alltså rättegångens 

manus. Det ska för den som tagit del av 

förundersökningsprotokollet inte komma några 

överraskningar under själva huvudförhandlingen. 

Nu sker det ändå ibland, vilket är olyckligt. Som 

utomstående betraktare kan man nämligen lätt få 

intrycket av att utgången av en rättegång beror på 

någon enstaka detalj som är till fördel eller nackdel 

för någon av parterna i rättegången. Det är lätt att 

inse, att så inte får vara fallet. Ställ dig själv frågan, 

om du är åtalad för ett brott, vill du då, vare sig 

du har begått brottet eller ej, att utgången till din 

nackdel ska bero på en enskild liten detalj. Svaret 

på den frågan är självklart nej. 

Dessutom måste man också komma ihåg att 

åklagarens objektivitetskrav gäller även under rättegången, 

vilket ibland leder till att åklagaren måste 

ifrågasätta sina egna vittnen eller särskilt påpeka 

förhållanden som talar till nackdel för åtalet. Det 

är därför som jag inte ser rättegången som en kamp 

som till varje pris måste vinnas. 

1. 21 kap. 7 § 1 st rättegångsbalken 

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 


Det är trots allt i rättegången som brottsmisstanken 

slutligen prövas. Men ganska ofta fokuserar 

försvaret inte på vad som förekommit under rättegången, 

utan på vad som förekommit eller påstås 

ha förekommit under förundersökningen. Genom 

att under huvudförhandlingen ifrågasätta förundersökningsåtgärder 

vill man få den bevisning som 

åtgärderna lett fram till ogiltigförklarad – på det 

sätt som vi känner igen från det amerikanska rättssystemet. 

I Sverige hänvisar man till artikel 6 i den europeiska 

konventionen angående skydd för de mänskliga 

rättigheterna och de grundläggande friheterna 

(Europakonventionen) som handlar om rätten till 

en rättvis rättegång. Motivet är självklart. Det 

ska leda till en ogillande dom. Provokation är ett 

exempel på en förundersökningsåtgärd, som när 

den har använts, regelmässigt kritiseras och ofta 

påstås bryta mot artikel 6 i Europakonventionen, 

men kritiken leder mera sällan till framgång. Det är 

nämligen inte otillåtet enligt Europakonventionen 

att använda sig av provokativa åtgärder, så länge 

dessa inte leder till att den provocerade begår ett 

brott som han eller hon annars inte skulle ha begått. 

Så vi kommer att fortsätta att vara offensiva 

under förundersökningarna och inte dra oss för att, 

när det är motiverat och proportionerligt, använda 

provokativa åtgärder eller andra okonventionella 

spaningsmetoder för att utreda allvarliga brott och 

lagföra brottslingarna. Vi ska noga dokumentera de 

provokativa åtgärderna och vi ska vara öppna med 

hur utredningen har bedrivits om förundersökningen 

leder till åtal. Gör vi undantagslöst så, kommer 

fler offentliga försvarare att ägna mindre tid åt att 

till varje pris vinna rättegången 

och större intresse åt bestämmelsen 

i rättegångsbalken, som 

säger att försvarare med nit och 

omsorg ska tillvarata den misstänktes 

rätt och i detta syfte 

verka för sakens riktiga belysning 

1 . 

Joakim Zander 

Internationella åklagarkammaren 

Malmö

Cannabis påverkar hjärnan 

– nu vet forskningen mer om mekanismerna 

När missbruket av cannabis (haschisch och marijuana) fick spridning på 1960-talet 

började missbrukarna själva prata om att en del kamrater blivit ”insnöade” av sitt 

drogintag. Det kunde handla om att de fastnat i missbruk, att deras tankar centrerade 

kring hasch eller att de minskat sina sociala kontakter. Efter en tid började behand- 

lingspersonal i Sverige tala om att en del av deras haschrökande klienter uppvisade 

psykiska störningar, allt från minnesproblem till psykotiska vanföreställningar. 

Nya metoder 

Länge var det dock ett problem att visa att störningarna 

var direkta resultat av just cannabisrökning, eftersom 

det kunde finnas med så många andra faktorer, t.ex. 

psykisk labilitet eller svag begåvning. 

Modern hjärnforskning har dock utvecklat metoder 

för att visa på mekanismerna för dessa skador som är 

associerade med cannabismissbruk. Några viktiga fynd 

skall här sammanfattas. I och med att Mechoulam 

1965 syntetiserade den rusgivande substansen i cannabis, 

delta-9-THC, blev det också möjligt att göra 

exakta experiment med olika doser på djur och människa. 

Efterhand fann forskarna att hjärnan hade egna 

receptorer för cannabis. Det förklarar varför cannabiseffekterna 

kan bli så starka. 

Unga hjärnor är – genom att de ej är fullvuxna – 

särskilt känsliga för cannabispåverkan. I en studie fann 

amerikanska forskare att cannabismissbrukare med 

hög konsumtion får förändringar i de delar av hjärnan 

som utvecklas sent i tonåren. Detta visar att omfattande 

cannabismissbruk kan störa hjärnans utveckling 

och därmed missbrukarens personlighetsutveckling. 

Den erfarenheten kunde föräldrar till missbrukare dela 

med sig av redan på 1970-talet. 

Även de hjärnsystem som påverkar känslolivet och 

beslutsfattande påverkas av cannabis. Det gäller allt 

från upplevande av hotfulla signaler till sorg och skam. 

En viktig del i beslutsfattande är förmågan att hålla 

information i korttidsminnet. Då detta störs av cannabispåverkan 

gör cannabismissbrukare fler misstag. 

Cannabismissbrukare använder också andra system i 

hjärnan vid sin problemlösning än kontrollpersoner. 

En mekanism i detta är att cannabis minskar nivån 

av serotonin. Över tid leder sådana sänkningar till 

depressioner. Det kan förklara varför cannabismissbrukare 

blir så nedstämda och oengagerade. 

Påverkan på unga 

Andra studier har kartlagt hur cannabisberusning hos 

unga människor inverkar på exempelvis uppmärksam- 

het, impulskontroll och intellektuell förmåga. Här har 

man sett försämringar. 

Från Nya Zeeland rapporterades 2012 hur unga 

människor hade påverkats över lång tid av sitt cannabismissbruk. 

Ett tusental personer födda 1972 – 1973 

fick redogöra för sina drogvanor. De gjorde också 

psykologiska tester fram till 38 års ålder. De som i 

unga år rökt cannabis hade en viss, bestående sänkning 

av intelligenskvoten. De som börjat röka tidigt 

hade sämre resultat. Studien (från Dunedin) kritiserade 

för att den inte tagit hänsyn till bl.a. sociala faktorer, 

men forskarna svarade att de tagit med sådana faktorer. 

Dunedin-studien stöds även av andra studier som 

påvisat intelligenssänkning hos unga som ett resultat av 

cannabisrökning. 

En viktig slutsats är att cannabismissbruk kan ge 

skador hos unga missbrukare och att dessa skador inte 

säkert går att reparera i vuxen ålder. 

Känt sedan länge 

Mycket av de nya resultaten från den moderna hjärnforskningen 

har varit känt sedan länge. Den franske 

författaren Charles Baudelaire, som vid mitten av 

1800-talet deltog i Haschklubben (Club des Hachichins) 

i Paris skrev om sina erfarenheter och observationer 

i boken De artificiella paradisen (fr. utg. 1860, 

sv. utg. 1965). Särskilt betonade han störningarna av 

haschisch på vilje- och känslolivet: ”Särskilt viljan, de 

dyrbaraste av alla själsförmögenheter, är angripen”. 

Idag skulle forskare peka på att detta är ett resultat av 

att vissa hjärncentra påverkas av cannabis. Baudelaire 

drog sina slutsatser på basen av sina observationer av 

egna och andras cannabisrus. 

Lästips: Pelle Olsson, Drugnews, för vidare referenser. 



51

Världen runt 

Nordkorea beordrar diplomater 

att bli langare 

Det låter helt galet, men det finns goda skäl att tro 

att dessa uppgifter från den ansedda sydkoreanska 

tidningen Chosun Ilbo kan vara sanna, skriver 

Washington Post på sin nätbilaga. 

Nordkorea har beordrat sina diplomater på 

några utländska ambassader att bli knarkförsäljare. 

Diplomaterna har var och en försetts med 20 

kilo narkotika som de måste sälja för 300 000 $. 

Som om inte detta vore nog, har diplomaterna 

tillsagts att i första hand ägna sig åt knarklangning 

före de ordinarie uppgifterna för att visa sin lojalitet 

inför firandet av Nordkoreas grundares Kim 

Jong Il´s födelsedag den 15 april. 

Det fattiga Nordkorea är i stort behov av kontanter 

för att ha råd med det lyxliv som regenten 

Kim Jung Un och hans innersta krets lever 

i Pyongyang, och för att bekosta det storslagna 

firandet av Kim Il Sung. 

Den drog som diplomaterna förväntas sälja är 

huvudsakligen metamfetamin av hög kvalitet tillverkat 

av staten. Det skulle i så fall vara en utvidgning 

av Nordkoreas tidigare vana att sälja statligt 

metamfetamin till Kina. 

Källa: Washington Post 

Knarkhundar ska ignorera marijuana 

Som en följd av att amerikanska delstaten Washington 

legaliserat cannabis uppmanas nu polisen där 

börja träna narkotikahundarna att strunta i att söka 

efter marijuana. 

Washington State Criminal Justice Training 

Commission, som bestämmer över bland annat 

narkotikahundarnas schema för utbildning, har 

nu tagit bort marijuana ur registret för sökbara 

substanser. 

Källa: Drugnews.se 


Bruk av dopningsmedel på väg att 

förbjudas i Norge 

I en proposition till Stortinget den 22 mars 2013, 

föreslår den norska regeringen genom Helse- 

og Omsorgsdepartementet att innehav och eget 

bruk av dopningsmedel blir straffbart. Frågan 

har diskuterats i mer än tio år i Norge och nu är 

tiden mogen. 

Regeringen Stoltenberg vill nu mobilisera 

mot dopning som samhällsproblem genom att 

integrera dopning i missbrukspolitiken, kriminalisera 

innehav och bruk av dopningsmedel 

samt prioritera forskning och sprida kunskap 

om dopning. 

Det är huvudsakligen missbruk av anabola 

steroider (AAS) som ses som ett större dopningsproblem 

i samhället, i Norge såväl som i Sverige. 

Den norska dopningslagen, som har funnits 

nästan lika länge som den svenska, har förutom 

brukandet även tillåtit innehav av en viss mängd 

dopningsmedel för eget bruk. Polisen har därför 

inte haft befogenhet att ingripa mot annat än 

större innehav och överlåtelse. 

Källa: Helse- og Omsorgsdepartementet 

Ge inte amfetamin till friska barn, 

varnar läkare 

Ge inte amfetamin till friska barn, varnar läkare 

Flera läkare i USA varnar för de etiska och medicinska 

följderna av att förskriva sinnesskärpande 

och stämningshöjande läkemedel till friska barn 

och ungdomar. 

ADHD-diagnoserna har ökat dramatiskt under 

de senaste två decennierna, och helt klart blir 

många barn med rätt diagnos hjälpta, menar läkarna. 

Men den centralstimulerade medicinen 

används alltmer av friska ungdomar som tror att 

de kan förbättra sin koncentration och prestera 

bättre i skolan. 

Enligt NIDA har 7,6 procent av eleverna i 

gymnasiets åk 3 utan medicinska indikationer 

använt läkemedlet Adderall, som heter Metamina 

i Sverige och innehåller substansen dexamfetamin. 

Preparaten köps på gatan eller av kompisar 

som får förskrivet av läkare. 

Det har också visat sig att friska ungdomar, 

med eller utan föräldrarnas samtycke, får dexamfetamin 

förskrivet av läkare för att öka koncentrationen 

i skolan. 

Läkarna i USA varnar också för att kunskaper 

om långtidseffekterna av dessa preparat inte är 

kända. 

Källa: Reuters Health information

Gratis knark på apotek 

med falska fullmakter 

I takt med att narkotikaklassade preparat i ökande 

mängd används som medicin inom vård och behandling, 

ökar också kraven på säkerhet vid hanteringen. 

Men ofta brister uppmärksamheten i systemet, 

vilket belyses av denna historia hämtad från 

Skånskan.se. 

En man i 30-årsåldern arbetade som praktikant 

på ett behandlingshem i mellersta Skåne. Av okänd 

anledning tvingades han avsluta sin praktiktjänstgöring 

på hemmet, men dessförinnan skrev han ner 

alla patienternas personnummer. Mannen skrev 

sedan ut falska fullmakter och med hjälp av dem 

hämtade han ut patienternas narkotikaklassade 

mediciner på apotek. Det rörde sig åtminstone i ett 

par fall on s.k. ADHD-mediciner, dvs. tabletter med 

den amfetaminliknande substansen metylfenidat. 

Enligt föreståndaren på behandlingshemmet är 

kontrollen och säkerheten ganska dålig på apoteken 

vid användning av fullmakter. Enligt reglerna ska 

den som hämtar ut medicin på fullmakt visa upp 

både sin egen legitimation och fullmaktsgivarens. 

Föreståndaren trior att praktikanten har utnyttjat 

falska fullmakter för 10-12 patienter utan 

problem. Fullmaktsblanketter finns utlagda på 

apoteken och med hjälp av patienters personnummer 

lyckades bluffen. 

GH 

Lyckad punktmarkering 

av livsstilskriminella 

Polisens nationella satsning mot livsstilskriminella, 

som vi skrev om i SNPF-tidningen nr 5-2012, visar 

på minskad brottslighet, fler domar och ökade vårdinsatser 

enligt Rikspolisstyrelsens delredovisning. 

Livsstilskriminella är personer som är välkända 

av polisen och som notoriskt begår brott, ofta för att 

finansiera ett narkotikamissbruk. Polisen har sedan 

den 1 januari 2012 punktmarkerat individer i denna 

grupp som utgör ca 10 procent av de kriminella, 

men står för hälften av alla anmälda brott. Vanligen 

är det stölder samt inbrott i bostäder och bilar. 

Satsningen bygger på att gripa och lagföra 

individerna, men också om att hjälpa och ge vård. 

Punktmarkeringen av de mest brottsaktiva 

livsstilskriminella personerna ledde under första 

året till att 1248 greps, 779 har anhållits och 434 

häktats. 1329 domar har meddelats och 317 vårdinsatser 

har genomförts. 

– Flera före detta kriminella, som tagit sig 

ur missbruk och kriminalitet, har också vittnat 

om nyttan med satsningen, säger rikspolischefen 

Bengt Svensson. 

Källa: Polisen.se 

Landet runt 

Bantningsmedel med hälsovådligt 

innehåll 

I ett samarbete mellan Läkemedelsverket och Tullverket, 

kallad Operation Slim, har postförsändelser 

med bantningsmedel från utlandet undersökts. 

Försändelserna som under några månader 2012 

ankom till Arlanda flygplats från länder utanför 

EU, valdes ut för analys av innehållet. 

I en rapport varnar myndigheterna för att varannan 

s.k. ”naturlig” bantningsprodukt beställd 

via internet innehöll läkemedelssubstanser som 

inte angavs på förpackningen och som kan vara 

hälsovådliga. Av 43 undersökta produkter innehöll 

21 läkemedelssubstanserna sibutramin, orlistat, sildenafil, 

fluoxetin eller yohimbin. Hela 19 produkter 

innehöll sibutramin, som är snarlikt efedrin, och 

tre av dem innehöll dubbelt så höga doser mot vad 

som är godkänt i läkemedelssammanhang. 

Sibutramin drogs 2010 tillbaka som godkänt 

läkemedel vid behandling av fetma, då preparatet 

kan orsaka förhöjd risk för hjärtinfarkt och 

stroke. De analyserade produkterna kom oftast 

från Thailand, Kina och Indien. 

Källa: ”Operation Slim – analys av bantningsprodukter 

inkomna till Arlanda postterminal”. 

Lurade 25 läkare att skriva ut 

150 000 narkotiska tabletter 

Stockholms läns landsting varnar för patienter som 

sätter i system att gå runt till olika läkare för att få 

ut narkotikaklassade läkemedel. 

Det är speciellt en person som genom att kalla 

sig pastor lyckats dupera 25 läkare under ett år att 

skriva ut 150 000 tabletter som Stesolid, Xanor 

och Stilnoct, mellan 50 och 400 tabletter per uttag. 

Gatupriset är ca 3 miljoner kronor för tabletterna 

som ”pastorn” fått betalda av högkostnadsskyddet. 

Källa: SvT 


55

Utvidgat förverkande på gatan 

2008 kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster i större 

utsträckning än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete med denna nya 

lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten. 

Innan 2008 fungerade lagstiftning så att domstolen endast 

kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa 

kom från ett specifikt brott. Exempel på detta är då polisman 

ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och 

få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas 

som en brottsvinst enligt BrB § 36:1. 

Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brottspengarna 

eller de föremål som köpts av brottsvinsterna 

långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt 

att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren 

gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som 

gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt 

kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida 

tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då 

inte detta använts i någon större utsträckning sen ändringen 

2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått 

vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat 

förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta 

släppt det då det blir krångligt. Många har också varit 

i tron att det endast är vid stora utredningar som detta 

blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta 

är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka 

runt 100 000 kronor av en underårig med beslag av 

cannabis under gränsen för normalgradsbrott. 

Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget 

och hur vi ska använda det operativt. Det är dock 

viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är 

en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt 

med en utredning om ett specifikt brott. För att 

förverka pengar eller egendom måste den misstänkte 

dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka 

påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa 

att de kommer från brottslig verksamhet utan domen 

blir det förverkandeutlösande. 

Förverkandeutlösande brott 

Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla typer 

av brott. Det behövs ett så kallat ”förverkandeutlösande 

brott” och för att så enkelt som möjligt beskriva 

reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse 

om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på 

6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straffskalan, 

utan 6 år skall finnas med i straffskalan. Exempel 

på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och 

högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott 

som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösan- 


Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kommer 

från brottslig verksamhet. 

de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel). 

Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara 

6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande. 

De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang. 

Karaktär att ge vinning 

Den andra regeln att följa för att brottet skall vara 

förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge 

vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normalgraden 

ett förverkandeutlösande brott, men endast

om brottet skett i vinningssyfte. Om vi hittar 100 000 

kronor hos en person som också misstänks för innehav 

och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv 

nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur 

uppenbart det än är att de kommer från brottslig verksamhet. 

Kan vi ge domstolen underlag som vid bedömningen 

ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller 

överlåtelse så är vi hemma. 

Bevisregel 

Den tredje regeln är att åklagaren skall visa domstolen 

att värdet klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig 

verksamhet, än att så inte är fallet. Exempel på detta 

är då någon har en klocka värd 200 000 kronor men 

inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen 

lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkomsterna. 

Sammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att 

domstolen skall kunna förverka brottsvinsten: 

• Förverkandeutlösande brott 

• Karaktär att ge vinning 

• Bevisregel 

Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss 

redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid 

första förhöret så minimerar vi möjligheten för den 

misstänkte att undkomma med bortförklaringar som 

ofta kommer senare i utredningen. Typ ”pengarna ni 

hittade kom från en spelvinst” osv. 

Skillnaden mellan att förverka och mäta 

ut med kronofogde? 

Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning 

av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer 

till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons 

pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av 

sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper 

vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar 

från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för 

dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör 

avvägningen. 

Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i 

samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi 

behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då 

den som genomför en husrannsakan har rätt att ta 

vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att 

informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvidgat 

förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsprotokoll 

oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent 

tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåsar, 

narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om 

förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det 

är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall 

det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande 

med i utredningen eller att en sådan utredning startats. 

När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förbudsmeddelande 

på det om den misstänkte har skulder. 

Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det 

behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla 

så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till den 

Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa 

utvidgat förverkande. 

misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta 

har vi satt både hängslen och livrem på det. 

Vad gör vi på fältet 

Reglerna om ägandeskap är de samma som vid kronofogdens 

bedömning. Om en person inte står som ägare 

till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom 

som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kriminella 

skall vi alltid lägga ihop personen med bilen 

och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen 

har blivit bättre på att koppla personer till fordon i 

t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glömmer 

ofta att dokumentera dem som förare. När vi påbörjar 

en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan 

då börja dokumentera föremål och saker som de äger. 

Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att 

hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med 

oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägarbevis, 

klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska 

tillgångar osv. 

Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa 

och glöm inte att även små beslag renderar i förverkanden, 

så det är inget krav på att det måste vara stora 

ärenden. 



59

Kat- 

Från grönsak till narkotika 

Nederländerna har traditionellt sett varit liberalt när det gäller lättare narkotiska 

preparat. Men från den 5 januari 2013 är kat intaget på narkotikalistan i träskolandet. 

Bakgrunden är en offentlig rapport som påvisade många negativa konsekvenser vid 

bruk av kat. 

Fram till nu har smuggling av kat skett via Nederländerna 

eller Storbritannien. I båda dessa länder har 

växten, som huvudsakligen odlas i Kenya, varit klassad 

som en grönsak. Men nu är kat infört som rusmedel 

på narkotikaförteckning II (Opium Act – lista II) i 

Nederländerna. 

Hälsofarligt 

– Jag är för ett förbud eftersom det ser ut att skapa 

allvarliga problem, särskilt för somalier, uppgav invandrarminister 

Gerd Leers till nederländsk radio 

förra året. En offentlig rapport som blev presenterad 

kom fram till att bruket av kat medförde stora sociala 

problem för många av brukarna, problem som gick 

ut över familjelivet, arbetsförmågan och den generella 

psykiska hälsan. Kat blev helt enkelt ansett som 

så hälsofarligt att Nederländerna, som är känt för en 

brukarvänlig narkotikapolitik, valde att förbjuda kat 

genom att föra upp preparatet på narkotikalistan. 

72 timmar 

Från att kat skördas på landsbygden i Kenya till dess 

att växten tuggas i Oslo, tar det normalt mindre än 72 

timmar. Kat brukas huvudsakligen som en färskvara, 

vilket kräver snabb och effektiv logistik vid smugglingen. 

Merparten av varorna har fraktats med flyg 

till Amsterdam och vidare mot Norden i bil. En del 

av smugglingen försiggår med flyg till Storbritannien, 

och det finns nu anledning att anta att detta smugglingssätt 

kommer att öka. 

Somalia 

Traditionellt sett har bruk av kat förknippats med de 

somaliska miljöerna. Alla rapporter pekar på att det 

är liten spridningsrisk till resten av befolkningen och 

att skadorna på hälsan vid långvarigt bruk kan vara 

stora. Det har hävdats att kat ursprungligen användes 

som medel för att hålla sig vaken under läsning 

av koranen, medan bruket idag är mer en tradition 

och en kulturellt betingad begivenhet i de somaliska 

miljöerna. 

Beslag och förbrukning 

Tollvesenet i Norge tog ca 3 ton varje år fram till 

2007, men efter det har beslagen legat stabilt på mellan 

8 och 11 ton. Rapporter tyder på att förbrukningen 

i Norge ligger någonstans mellan 100 och 150 ton 

per år. Med ett kilopris på runt 1500 (norska) kronor, 

finns det anledning att anta att det årligen omsätts 

för långt över 200 miljoner kronor av den narkotiska 

växten i Norge. 

Roar Sellevold, skribent i Norska Narkotikapolisföreningens 

tidning Motgift, där artikeln varit införd i nr 

1-2013. 


61

Follow the money! 

25 år med FN:s narkotikabrottskonvention 

FN:s narkotikabrottskonvention har under 25 år varit ett viktigt styrdokument för internationellt 

myndighetssamarbete. Den har även påverkat svensk lagstftning, bl.a. i 

fråga om penningtvätt. 

Förenta Nationernas allmänna narkotikakonvention 

(1961) och psykotropkonvention (1971) ålägger de anslutna 

staterna att begränsa den tillåtna användningen 

av reglerade medel till medicinska eller vetenskapliga 

ändamål. Sverige måste således – lika väl som t.ex. Nederländerna 

– motarbeta missbruk (icke-medicinskt 

bruk) av t.ex. cannabis eller LSD. Hur detta skall och 

bör ske lämnades dock länge till de anslutna länderna 

att avgöra. 

Vid mitten av 1980-talet framstod det som allt mer 

angeläget att folkrättsligt reglera även insatserna mot 

den gränsöverskridande narkotikabrottsligheten. År 

1988 utfärdade FN därför en internationell konvention 

mot narkotikabrottslighet. Den har idag tillträtts av 

188 av världens 193 länder. EU har tillträtt konventionen 

endast så vitt avser artikel 12 om kontroll av 

narkotikaprekursorer. 

Narkotikabrottskonventionen 

FN:s narkotikabrottskonvention (United Nations Convention 

Against Illicit Traffic in Narcotic Drugs and 

Psychotropic Substances) ingicks den 20 december 

1988 vid en konferens i Wien. Den kompletterar 1961 

års allmänna narkotikakonvention och 1971 års psykotropkonvention. 

I Företalet noteras att olaglig hantering av narkotika 

”utgör ett hot mot [parternas] stabilitet, säkerhet och 

suveränitet”. Parterna har föresatt sig att ”beröva de 

personer som bedriver olaglig hantering [av reglerade 

medel] vinningen av deras brottsliga verksamhet och 

därigenom undanröja huvudmotivet för denna verksamhet”. 

Syftet med narkotikabrottskonventionen är att främja 

samarbete mellan parterna. De reglerade drogerna 

är de samma som i allmänna narkotikakonventionen 

resp. psykotropkonventionen. 

Varje part skall belägga följande gärningar med 

straff, när de begås uppsåtligen och i strid med allmänna 

narkotikakonventionen eller psykoptropkonventionen: 


• produktion, tillverkning, extraktion, beredning, erbjudande, 

utbjudande till försäljning, distribution, 

försäljning, överlåtelse av varje slag, förmedling, 

försändelse, transitering, transport, import och export 

varje slag av narkotiska droger eller psykotropa 

ämnen, 

• odling av opiumvallmo, kokabuske eller cannabisväxt 

i avsikt att framställa narkotiska droger i strid 

med konventionerna, 

• innehav eller köp av varje slag av narkotiska droger 

eller psykotropa ämnen för ovanstående brottsliga 

syften, samt 

• organiserandet, ledandet och finansierandet av 

ovanstående brott m.m. 

” 


introducerade för första gången 

i folkrätten systematiska 

åtgärder för att förebygga och 

hejda penningtvätt. 

Listan är i det närmaste heltäckande när det gäller 

de grova förfarandena med narkotika. 

Särskilda bestämmelser ägnas åt kontroll av kemikalier 

som kan användas för olaglig framställning av narkotika 

(s.k. prekursorer), bl.a. övervakning av handeln. 

Eftersom EU som mellanstatlig organisation anslutit 

sig till denna artikel samordnas den aktuella listningen 

av sådana kemikalier mellan FN och EU.

Reglerar ej eget innehav 

eller icke-medicinskt bruk 

Bland de olovliga gärningar med narkotika som skall 

vara straffbara enligt narkotikabrottskonventionen 

anges ej innehav för eget bruk, ej heller icke-medicinsk 

konsumtion. 

Undantaget beror på att narkotikabrottskonventionen 

endast kontrollerar utbudet av narkotika. Det 

beror i sin tur på att alla internationella konventioner 

sedan den första (1912) haft fokus på utbudet av illegal 

narkotika (motsv.). I FN:s officella kommentar till 

1961 års allmänna narkotikakonvention noteras att 

den konventionen endast fordrar att parterna kriminaliserar 

innehav för distribution. En part kan dock 

kriminalisera även innehav för personlig konsumtion. 

Vidare sägs (mom. 20) att en 

kriminalisering av innehav för 

personlig konsumtion också 

innebär en kriminalisering 

av personlig konsumtion (det 

som på svenska kallas ”olovligt 

bruk” eller ”missbruk”). 

(Kommentarens analys leder 

dock till en annan slutsats än 

den tolkning som HD gjorde 

1983 när man fann att konsumtion 

inte täcktes av innehav, 

vilket gav upphov till en 

livlig debatt om kriminalisering 

av olovligt bruk). 

I FN:s officiella kommentar 

till narkotikabrottskonventionen 

sägs att ”paragraf 2 inte 

kräver att konsumtion av droger 

[d.v.s. de reglerade medlen] 

skall fastställas vara ett straffbart 

brott”. I praktiken blir 

detta en fråga för resp. part 

huruvida den skall straffbelägga 

eget bruk resp. konsumtion 

av reglerade medel. 

I det internationella regelverket 

för narkotikakontroll 

finns således inga bestämmelser 

som är bindande för alla parter 

för att kriminalisera olovligt 

bruk av narkotika och andra 

reglerade medel. Detta kan dock ske genom beslut av 

ett enskilt land. Sverige gjorde det inte när narkotikastrafflagen 

infördes (1968), utan det kom långt senare 

genom särskilda riksdagsbeslut (1988 och 1993). 

Följ pengarna! 

Narkotikabrottskonventionen introducerade för första 

gången i folkrätten systematiska åtgärder för att förebygga 

och hejda penningtvätt. Impulsen kom främst 

från USA, som allt sedan det sena 1920-talet funnit det 

vara enklare och effektivare att hejda gangsters genom 

att jaga dem för ekonomiska brott och skattebrott. 

Al Capone var den mest kända av de tidiga gangster- 

Förenta Nationernas Narkotikabrottskonvention 

(1988) lägger en folkrättslig grund för internationellt 

samarbete i narkotikabekämpningen. 

ledarna som fick erfara detta (han dömdes 1931 för 

bl.a. skattebrott). 

Idag är det en internationellt omfattad doktrin i 

bekämpningen av grov organiserad brottslighet att 

effektiva insatser även måste omfatta även insatser mot 

pengarna (vinningen och transaktionerna). Vinningen 

brukar ackumulera på toppen av brottsorganisationer. 

Genom att följa pengarna kommer man ofta toppfigurerna 

på spåret, vilket också har betydelse i ansvarsdelen 

för grova narkotikabrott. ”Follow the money!” har 

blivit ett ledord i internationell narkotikabekämpning. 

Världens största beslag av pengar i samband med 

illegal narkotikahantering gjordes 2007 i Mexico City. 

Dollarsedlar till ett värde av 200 miljoner USA-dollar 

(då c:a 1.500 miljoner svenska kronor) påträffades 

i ett illegalt laboratorium för 

framställning av metamfetamin. 

Sedelpackarna vägde 

över två ton. Det krävdes en 

lastbil med tungt beväpnad 

eskort för att frakta de beslagtagna 

pengarna till polisstationen. 

Laboratoriet hade kapacitet 

att framställa 180 kilogram 

metamfetamin varje dag. 

Brottslingarna importerade 

pseudoefedrin från Indien och 

Kina. Avsättningsmarknaden 

var USA. Tillslaget gjordes i 

samverkan mellan amerikansk 

och mexikansk polis. 

Sverige tillträdde narkotikabrottskonventionen 

1991 

(prop. 1990/91:127). Brottet 

penninghäleri (BrB 9:6a) infördes 

1999. 

Internationell betydelse 


har stor betydelse för det 

internationella myndighetssamarbetet 

mot olaglig narkotikahandel 

m.m. Den utgör en 

”plattform” för utbytet mellan 

internationella organ och 

nationella myndigheter. Den 

kräver att alla länder har samma grundläggande brottskatalog, 

d.v.s. kriminaliserar samma gärningar, t.ex. 

olaglig tillverkning. 

Konventionen ger även en folkrättslig grund för 

informationsutbyte mellan länder, t.ex. om penningströmmar. 

Den ger ökade möjligheter att samordna 

tillslagen mot internationella brottsorganisationer. 

Den amerikanske DEA-agenten Gregory D. Lee 

har om narkotikabrottskonventionen påpekat att den 

även skapade nya rättsliga grunder för praktisk brottsbekämpning. 

Den ger folkrättslig legitimitet åt bl.a. 

kontrollerade leveranser för att kunna följa och ingripa 

mot grupper som smugglar narkotika från ett land till 

ett annat. 


65

Världens största beslag av pengar i samband med illegal narkotikahantering 

gjordes 2007 i Mexico City. Dollarsedlar till 

ett värde av 200 miljoner USA-dollar (då c:a 1.500 miljoner 

svenska kronor) påträffades i ett illegalt laboratorium för 

framställning av metamfetamin. Sedelpackarna vägde över 

två ton. Tillslaget gjordes i samverkan mellan amerikansk 

och mexikansk polis. 

Narkotikabrottskonventionens viktigaste svaghet 

är att den inte uttryckligen ålägger parterna att vidtaga 

straffrättsliga insatser mot det olovliga personliga 

innehavet eller det olovliga bruket (missbruket) av narkotika. 

Med de tolkningar av dessa begrepp som finns 

i exempelvis Nederländerna kan innehav ”för eget 

bruk” bli så omfattande att det kan skapa en grund för 

en omfattande langarmarknad, ungefär som vi i Sverige 

hade det 1972 – 1980 när Riksåklagaren föreskrev att 

åklagarna skulle lämna åtalseftergift vid sådant innehav. 

Detta ändrades dock 1980, så att åtalseftergift 

skulle lämnas endast en gång för enstaka dos. 

Narkotikabrottskonventionen har kritiserats av 

drogliberala grupperingar för att den innebär en 

upptrappningav ”kriget mot narkotikan” (efter amerikansk 

modell). Varje part är dock förpliktad att vidta 

åtgärder mot alla nivåer av olaglig narkotikahantering 

(utom möjligen mot personligt innehav eller personligt 

bruk). Konventionen tvingar inte någon part att 

bedriva något ”krig” mot narkotika eller att använda 

paramilitära metoder. Konventionen utgör en fortsättning 

av mer än 75 års tidigare arbete med internationell 

reglering av narkotika, alltså långt innan ”krig 

mot narkotika” blev ett begrepp (det lär gå tillbaka 

till president Richard M. Nixon år 1971). Den svenska 

modellen med insatser mot narkotikahanteringen på 

alla nivåer har t.o.m. fått beröm av FN:s narkotikakontrollorgan. 

Hinder mot legalisering 

Narkotikabrottskonventionen utgör ett betydande 

folkrättsligt hinder mot legalisering av narkotika som 

privata rusmedel eller avkriminalisering av vissa gärningar, 

t.ex. innehav i stor skala. Likafullt finns i många 

länder en stark rörelse om är för frisläppande av narkotika 

och som fokuserat på just denna konvention. 


En rapport 2003 i Europa-Parlamentet föreslog ett 

upphävande av 1988 års konvention, men den röstades 

ner. En privat drogpolitisk grupp, känd under det 

pretentiösa namnet ”Global Commission on Drug Policy”, 

lade 2011 fram en kritisk rapport om ”kriget mot 

narkotikan”. Där kritiserades indirekt narkotikabrottskonventionen. 

Rapporten föreslog experiment med legala 

former för andra regleringar av narkotika, särskilt 

cannabis. Sådana steg skulle kräva att narkotikabrottskonventionen 

upphävs eller skrivs om på avgörande 

punkter. 

Bolivia utträdde den 1 januari 2012 ur 1961 års 

konvention för att kunna undanta traditionellt kokatuggande 

från narkotikakontroll. Landet inträdde i 

konventionen den 1 januari 2013 med reservation för 

sådant bruk. Sverige var ett av de länder som gjorde 

invändningar mot Bolivias agerande. 

” 

Genom att följa pengarna 

kommer man ofta toppfigurerna 

på spåret, vilket också 

har betydelse i ansvarsdelen 

för grova narkotikabrott. 

Genom folkomröstningar i de amerikanska delstaterna 

Oregon och Washington i november 2012 

beslöts att cannabis skulle vara ”legalt”. I praktiken 

omfattar besluten inte mer än småodling och småinnehav 

(upp till 28 gram, alltså ung. samma mängd som 

i Nederländerna) för eget bruk samt eget bruk. Det är 

således ännu inte tillåtet att odla eller sälja cannabis i 

kommersiell skala. Delstaten Washington håller på att 

utarbeta regler för försäljning av cannabis till vuxna. 

Hur detta kommer att förhålla sig till federal narkotikakontroll 

(på basen av FN-konventionerna) återstår 

att se. 

Idag finns inga kända diplomatiska hot mot narkotikabrottskonventionen 

eller andra narkotikakonventioner 

på den globala nivån. 


Referenser 

Global Commission on Drug Policy (2011): 

War on drugs. 

Lee GD (2003): Global Drug Enforcement. 

United Nations (1973): Commentary on the United 

Nations Single Convention on Narcotic Drugs. 


Nations Convention on Psychotropic Substances. 


Convention Against Illicit Traffic in Narcotic 

Drugs and Psychotropic Substances.

Goda grannar– Cannabis sativa i Björkarnas stad 

Ett rutinuppdrag för en polispatrull från Umeås ordningsavdelning 

visade sig vara något helt annat än vad 

det såg ut för vid första anblick. 

En kylslagen dag i början av december förra året 

beordrades en ambulans och en polispatrull till en 

adress i Ersboda norr om centrala Umeå. Anledningen 

var att oroliga grannar sett en ung man på en balkong 

som uppträdde förvirrat och av allt att döma verkade 

han ha förfrusit sina händer. Man fruktade även att 

han i sitt förvirrade tillstånd skulle ramla ned från 

balkongen. 

Fara för liv och lem 

När polispatrullen anlände fanns ingen man på balkongen, 

men i lägenhetsdörren stod ambulanssjukvårdarna 

och pratade med en kraftigt påverkad mansperson. Patrullen 

kunde se ytterligare personer i lägenheten som 

även de vid blotta anblicken uppträdde påverkat. 

En av polismännen, tillika yttre befäl med rätten 

att fatta beslut om tvångsmedel, beslutade om en husrannsakan 

och att de påverkade personerna skulle tas 

med för att lämna prov då de misstänktes för bruk av 

narkotika. 

En hundförare med tjänstehunden Alcatraz kallades 

till platsen och samtidigt som de som befunnit sig i 

lägenheten fördes till polishuset för provtagning så började 

det stå klart att det inte var någon vanlig ”kvart” 

man kommit till. 

Cannabis en masse 

Fördelat på ett 30-tal olika ställen i lägenheten fanns 

såväl marijuana och hasch förpackade i både stora och 

små poster och som pricken över i-et hittades under en 

säng en resväska med 10 stycken hårt tejpade paket 

innehållande hasch. 

Det till synes föga nervkittlande uppdraget med en 

förvirrad och förfrusen man hade nu raskt vuxit till ett 

ärende av dignitet med inte mindre än fyra gripna så 

som misstänkta för grovt narkotikabrott. 

Ärendet lämnades så som sig bör över till Grova 

brottsroteln. Det utredningsläge som från början var bra 

visade sig med tiden bara bli bättre när man satte igång 

med förhör och med att analysera de mobiltelefoner som 

tagits i beslag. 

Fler misstänkta 

Tre av dem som greps initialt kunde snart avföras från 

utredningen. Kvar i häkte blev en 20-åring som medgivit 

att han hanterat resväskan med cannabis och som dessutom 

namngav två andra män som gett honom uppdraget, 

utpekanden som han sedan försökte ta tillbaka. 

Utredarna fokuserades nu på dessa två män, ännu en 

20-åring och en 31-åring, även de från Umeå. Åklagaren 

begärde, och fick, tillstånd till hemlig telefonavlyssning 

mot de båda i förhoppning om att kunna skaffa hållbara 

bevis mot de dem. 

Väskan med haschpaket som hittades under sängen. 

Bakspåra 

Utredarna vid grova brott började nu lägga ett pussel av 

elektroniska spår och uppgifter från avlyssning och förhör. 

Långsamt växte en bild fram av hur 31-åringen rest 

till Stockholm och tagit kontakter som enligt utredarnas 

teori slutligen mynnat ut i att en kurir rest från Malmö 

till Umeå med de ca 10 kilo hasch som påträffades i lägenheten. 

Den ännu inte frihetsberövade 20-åringen har enligt 

utredarna varit länken mellan sin jämnårige kamrat och 

31-åringen. 

Utredarna kom så långt att man med hjälp av en 

mobiltelefons mastpositioner kunde ringa in en person 

och följa dennes färd genom Sverige och slutligen hitta 

honom på bild på en järnvägsstation. Mannen på bilden 

har inte kunnat identifieras, men väskan han drar efter 

sig är mest troligt den som påträffades under en säng i 

Ersboda mindre än ett dygn efter att den fastnat på övervakningskameran. 

Längre än så kommer utredarna inte. 

Men drygt en månad efter beslaget i lägenheten anses 

bevisläget så bra att 31-åringen och 20-åringen hämtas 

in, anhålls och häktas. 

Åtal och dom 

Utredarna Henrik Persson och Magnus Forsgren trodde 

på fällande domar för de tre åtalade, men när domen 

kom den 15 mars visade det sig att tingsrätten dömt de 

båda tjugoåringarna för grovt narkotikabrott till två år 

och tre månader respektive ett år och sex månader, medan 

man ogillade åtalet mot 31-årigen som bara dömdes 

för grovt vapenbrott för innehav av en pennpistol med 

ammunition. 

Utredarna är ändå på det hela taget nöjda med ärendet 

och poängterar att man utan ordningsavdelningens 

initiala arbete inte hade haft något ärende att nysta 

vidare i. 

Emil Lundberg 


69

Stipendiatresa 

PENNSYLVANIA NARCOTIC 

OFFICERS’ ASSOCIATION 

23rd ANNUAL TRAINING CONFERENCE 

and BUSINESS MEETING 

Jag fick på SNPF:s konferens Örebro i maj 2011 ett stipendium att åka på Pennsylvania 

Narcotic Officers´ Associations årlig konferens i Harrisburg. Med från styrelsen följde 

Lena Larsson, Rikskriminalen. Konferensen hölls mellan den 28 till 30 mars 2012 och 

var den 23:e i ordningen. 

Bakgrund 

Det finns ungefärligen 24 000 polistjänstemän i staten 

Pennsylvania. Dessa är till en eller annan del engagerade 

i kampen mot narkotikahandel i Pennsylvania. 4 

500 poliser är engagerade varje dag i kampen mot narkotika. 

PNOA grundades år 1990 och konferenser för 

utbildning anordnas varje år. 

Föreläsningarna under dessa dagar var färre en de 

vi brukar ha på våra konferenser men betydligt längre. 

Morgonpasset var från 08:00 – 12:00 och eftermiddagens 

föreläsning från 13:00 – 17:00. Dagarna avslutades 

med något som kallades ”Hospitality”. 

Innan den första föreläsningen var det inmarsch av 

hedersvakt med säckpipa. Följt av nationalsång och ett 

bildspel från 9/11. Därefter en tyst minut för de kollegor 

som blivit dödade i tjänsten. 

Stresshantering - ”Stress will kill you 

if you don´t kill it first”. 

Föreläsare Michael Murphy 

Murphy är f.d. polis och arbetade nu som coroner i 

Clark County, Las Vegas i Nevada. Efter 25 år tjänst 

som polis kunde Murphy gått i pension men han bestämde 

sig att läsa vidare och utbildade sig rättsläkare. 

Murphy och hans personal hanterar över 10 000 

döda per år i Clark County. Att hantera döden varje 

dag och alla de känslor som associeras med det har gett 

honom ett unikt perspektiv på livet. 

Murphy berättade inledande om detaljer att tänka 

på när polis blir kallad till ett dödsfall. En av dessa 

saker var att anhöriga flyttar på den döde från en plats 

till en annan. Vanligt var att den döde flyttades från 

toaletten och till sängen. Polisen som kom till platsen 

kunde då tro att det skett ett brott. 

Föreläsning handlade därefter om stress och hanteringen 

av denna. Den stora mängd döda personer som 

handläggs av Murphy och hans personal gjorde att 

stressen blev mycket stor. 

Murphy kom med några förslag för att motverka 

stress: 


• Motion, minst 20 minuter om dagen 

• Varje dag är en ny dag 

• Fira små segrar 

• Skriv en lista på bra saker 

• Förändring är bra 

• Vad du gör – gör skillnad 

• Inget regn – ingen regnbåge 

Outlaw motorcycle gangs 

Larry OŃeil, Philadelphia PD och Jimmy D, Pagans Mc 

OŃeil berättade om Outlaws-klubbarna i Pennsylvania 

där de stora är Hells Angels, Pagans, Warlocks, 

Mongols samt Outlaws. Bandidos har inte etablerat sig 

mycket på östkusten. OŃeil arbetade med spaning och 

dokumentation av dessa mc-gäng. Mycket dokumentationen 

utfördes från täckta fordon eller spaningsholkar. 

OŃeil tröttnade på detta och klev en dag ut och fotograferade 

gängen helt öppet. 

Efter ett par års arbete blev han accepterad av de 

flesta i gängen och dessa tillät fotograferingen. OŃeil 

berättade om vikten av dokumentering av nya patchar 

på västar, nya tatueringar mm. Genom detta kunde polisen 

se vilka i gänget som gjorde vad och vilka handlingar 

de utfört för klubben. Ett långt bildspel visades och de 

amerikanska kollegor nickade igenkännande när olika 

ansiktet dök upp. OŃeil arbetade även som medlare 

mellan lokal polis och gängen. När en stor fest eller 

möte skulle hållas valde klubbarna ofta ut små städer 

med få poliser. OŃeil blev då kontaktad av den lokala 

polisen att han skulle komma till platsen. OŃeils arbete 

var att se till att gängen inte rev ner hel staden. 

Efter halva föreläsningen kom den hemliga gästen 

in. Han var Jimmy D en f.d. president i Pagans Mc. 

Jimmy berättade om sitt liv i gänget som hade börjat 

när han var runt 16 år och fortsatt under en lång tid. 

Han berättade om ett antal mord han utfört samt 

om hur han framställde det bästa cracket i USA. Jimmy 

blev till sist värvad av FBI och vid en rättegång vittnade 

han emot Pagans Mc. Jimmy levde därefter ett antal år 

under vittnesskydd. Under en barrunda misshandlade 

han en man med en flaska och greps av polis.

Pagans och Warlocks är två av de större outlaw-klubbarna i Pennsylvania på USA:s östkust. 

Jimmy ställdes utanför vittnesskyddet och var nu en 

jagad man av både maffian och Pagans Mc. 

Parcel interdiction 

Detective Jerry Peters-Columbus (Ohio) PD. 

Kursen omfattade egenskaper och indikatorer som är 

gemensamma för paket och frakt som innehåller smuggelgods. 

Metoder som används för att hjälpa narkotikapoliser 

att utveckla samarbete med de stora transportfirmorna 

av paket. Frågor om husrannsakan och 

typer av utrustning som behövs för kontrollerade leveranser 

togs upp. 

Peters och hans arbetsgrupp arbetade endast med 

kontroll av paket och brev. Målen för arbetet var att 

ta så mycket narkotika i belag som möjligt och ta så 

mycket pengar som möjligt i beslag. 

Paket med narkotika skickas från Väst- till Östkusten. 

Pengar skickas omvänt, från Öst- till Västkusten. 

De hade ett nära samarbete med FedEx, UPS samt 

DHL. Gruppen hade eget tillträde till 

transportfirmornas lokaler på flygplatsen. De 

använder inte narkotikahundar i lokalerna p.g.a. kontaminering 

av paket som legat i samma last som det 

misstänkta paketet. En hund kunde användas efter en 

profilering, då i en annan lokal än transportfirman. 

Vid kontroll av paket gör man en profilering av paketet. 

Några av urvalen var: 

• Falsk mottagare 

• Falsk avsändare 

• Fel postkod 

• Innehållet värt mindre än frakten, t.ex. blöjor 

• Paketet kraftigt tejpade eller limmade 

• Paketet märkta med t.ex. ”Happy Birthday” 

• Paketet luktar kaffe eller urin 

• Paketet kan levereras i trapphuset, s.k. Drop the box 

• Leveransen betald kontant 

Stipendiatresa 

Gruppen valde ut misstänkta paket och dessa togs i beslag 

av polisen. Därefter föredrogs 

ärende för en domare som fattade beslut om att paketet 

kunde öppnas. Kontrollerade leveranser gjordes 

på mängder över 10 kilo marijuana alt. 1 kilo kokain. 

För att en leverans skulle ske krävdes minst två timmar 

spaning innan på leveransplatsen. Gruppen disponerad 

själv över ett antal fordon och uniformer från de 

olika fraktbolagen. Pakten riggades med UV-pasta och 

paketlarm. Peters visade upp ett stort antal paket som 

tagits i beslag. De var allt från basketbollar fyllda med 

marijuana till kartonger med kokain smugglad i själva 

kartongens wellpapp. 

Gruppen använde sig aldrig av personalen på budfirmorna 

som en del av bevisningen. Samarbete med 

firmorna var mycket viktigt och målet var att de skulle 

ringa polisen om de hittade något misstänkt. 

Diplomutdelning och avslutning 

Efter föreläsningarna på torsdagen skedde utdelning 

av ett stort antal diplom. De var olika grupper poliser 

som utmärkt sig i sitt arbete. Stora beslag av narkotika 

och pengar och antal gripna presenterades. Många på 

konferensen hade då bytt om till kostym, själv hade jag 

luvtröja och jeans. Efter utdelningen skulle det bli en 

middag. Jag gick därför upp på mitt rum och byte om 

till en kavaj och bättre byxor. När jag sedan går ner 

till middagen har samtliga kollegor klätt sig i enklare 

kläder igen. 

Vi blev mycket bra omhändertagna under hela konferensen 

och speciellt av styrelsen. Kollegorna var något 

avvaktade, men senare på kvällen hade de mycket frågor 

om Sverige och hur vi jobbade. Konferensen var 

mycket givande och jag tackar för att jag fick åka. 

Jonas Rickeborn, polisen Uppsala 


73

Film & Boktips 

Callgirl 

En thriller i regi av Mikael 

Marcimain 

1976 var det valår i Sverige. 

Kärnkraften stod på dagordningen 

men under ytan 

bubblade frågor om sexualpolitik 

och moral. Den tidigare 

liberala synen på sex 

började problematiseras. 

Dagens Nyheter uppmärksammade 

den utbredda 

prostitutionen i Stockholm, 

och när Justitieministern Lennart Geijer presenterade 

en sexualbrottsutredning med förslag om att sänka 

straffet för våldtäkt och att sexuellt ofredande enbart 

skulle gälla barn under 10 år blev reaktionerna oerhört 

starka. 

Det är i denna miljö som regissören Mikael 

Marcimains långfilm Callgirl utspelar sig . 

I centrum står sexhandelns drottning Dagmar, som 

magnifikt gestaltas av Pernilla August, och hennes 

finaste fynd 14-åriga Iris. Iris och hennes jämnåriga 

kusin Sonja bor på ett deppigt ungdomshem i en 

Stockholmsförort, övergivna av vuxenvärlden och 

med en urusel självkänsla blir de det perfekta bytet för 

bordellmamman Dagmar. Hon förför dem med dyra 

kläder, pengar, sprit och kokain. På nätterna tvingas 

de ligga med män från samhällets toppskikt. Dagmar 

ordnar sällskap åt politiker, poliser och andra rättsvårdande 

samhällstjänare vilket gör att hon känner sig 

säker. I hennes stall finns allt från småbarnsmammor 

till studenter. 

Dagmar tar hand om alla och mot sina flickor är 

hon kärleksfull så länge de gör som hon säger. 

I filmen väljer Iris efter mycket övertalning och 

påtryckning att ställa upp och vittna i bordellhärvan. 

Men eftersom maktens män krävt locket på får Iris 

aldrig ens chansen att öppna munnen för att berätta sin 

historia i rättssalen. Hon utsätts alltså för ytterligare 

ett övergrepp. 

Det som är viktigt att komma ihåg när man ser 

denna film är att den bara delvis bygger på verkliga 

händelser. Filmen bör ses som en fiction med viss inspiration 

från verkliga livet! 

Call Girl är en viktig film, och en av de bättre som 

kommit på länge! 


En man som heter 

Ove 

En man som heter Ove är 

Fredrik Backmans debutroman 

och den är fullkomligt 

lysande! 

Den handlar om den 

äldre arga mannen i grannhuset. 

För ett halvår sedan 

dog hans fru och för ett 

par dagar sedan blev han 

uppsagt från jobbet. Han 

är ensam och har helt enkelt ingen kunskap om hur 

man lever på egen hand. 

Ove är 59 år, han kör Saab och folk kallar honom 

”bitter” och han är grannarnas skräck! Ove själv anser 

att han inte bitter, han går väl bara inte runt och flinar 

jämt! 

Ove inleder sina dagar med en inspektionsrunda i 

kvarteret. Han flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnor, 

felparkerade bilar och att inget hänt under 

natten trots att det var flera år sedan som han avsattes 

som ordförande i bostadsrättsföreningen. Ove själv 

anser att det var en statskupp att han avsattes. Ove är 

en man av principer, det skall göras på hans sätt eller 

inte alls. 

Bortom den vresige mannen finns dock en historia 

och en sorg och helt plötsligt ingriper ödet när det 

nyinflyttade grannarna i radhuset mitt emot råkar förstöra 

Oves brevlåda. Ove blir vän med den utländska 

kvinnan och hennes familj och även andra i området 

blir hans vänner och han blir hela tiden tvungen att 

hjälpa andra fast han egentligen själv vill dö. 

Helt plötsligt startar en hjärtevärmande berättelse 

om oväntad vänskap. Ove visar sig i efterhand vara en 

man med det stora varma hjärtat! 

Boken är indelad i nu och dåtid och det är dåtiden 

som gör att tåren kommer i ögonvrån. Oves genuina 

kärlek till sin fru lyser från sida till sida och hur livet 

inte blev som han hade tänkt sig. 

Det är svårt att inte bli förälskad i Ove, man blir 

både glad och gråter en skvätt 

En underhållande feelgood-bok - sur, vresig och helt 

oemotståndlig berättelse i stil med hundraåringen som 

klev ut genom fönstret och försvann. Och till dig som 

bara läser sisådär en bok om året kan jag bara säga läs 

denna! 

Författare: Fredrik Backman 

Bokförlag: Forum 

Recension: Åsa Dahlberg

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org 

11.1 

Narkotika 

DOPNINGSMEDEL OCH 

HÄLSOFARLIGA VAROR 

Narkotika, dopningsmedel 

och 

hälsofarliga varor 

Upplaga 11.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor 

ger en detaljerad bild av 

det aktuella svenska missbrukspanoramat. 

För ett 

hundratal aktuella droger 

beskrivs deras samman- 

sättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar 

och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs 

skador i samband med missbruk samt metoder för att 

upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen 

i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. 

Fylliga ordförklaringar ger upplysningar 

om viktiga juridiska och medicinska termer. 

Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. 

Skriften har fått omfattande användning i utbildning, 

upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora 

grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. 

Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska 

och ryska. 

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut 

av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. 

Den idiotiska 

klubben 

En bok av Göran Bohlin 

Den idiotiska klubben kom ut 

första gången våren 1995 och 

är nu uppdaterad och utökad 

med 80 sidor. Boken kan ses 

som en resa från mitten av 

1950-talet och fram till 2006 

och där ges under resans gång 

exempel på rockmusikens efterhand 

allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken 

skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, 

dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen 

på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde 

m.m. 

Anabola Androgena Steroider 2.1 

ANABOLA 

ANDROGENA 

STEROIDER 

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Anabola 

Androgena 

Steroider 

Upplaga 2.1 

tar rättsväsendet och sjukvården alltmer. 

Boktips 

Den globala marknaden 

för anabola androgena 

steroider, AAS, är mycket 

omfattande och lukrativ. 

Missbruket av AAS-preparat 

är etablerat och den 

illegala hanteringen belas- 

I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering 

om bakgrunden till problemet fram till den aktuella 

situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, 

påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, 

illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, 

AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. 

Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena 

Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. 

Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande 

beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl 

för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande 

kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. 

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 


Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till missbruk 

av anabola steroider ökar. 

Sambandet mellan AAS-missbruk 

och våld är ett vedertaget 

faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad 

av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder 

behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken 

ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, 

rättsligt och socialt. 


77

Stor ökning av nätdroger 2012 

Den nationella beslagsstatistiken 

för 2012, som 

nyligen presenterades av 

Rikskriminalpolisen och 

Tullverket gemensamt, redovisar 

för första gången 

även beslag av nyare syntetiska 

internetdroger. 

Antalet beslag av såväl 

klassade som oklassade 

internetdroger uppgick 

till 5453 under 2012 och 

utgör nu 16 procent av 

alla beslag, ett betydande 

antal jämfört med många 

av de traditionella drogerna. 

Det är mer än en fördubbling 

jämfört med tillgängliga 

siffror för 2011. 

Totalt gjordes drygt 

34 000 beslag av olika 

droger under 2012 och 

fördelningen kan ses i 

cirkeldiagrammet ovan. 

Av beslagsstatistiken kan man med försiktighet utläsa vissa övriga trender i tillgången på droger i samhället. 

Antalet beslag av amfetamin t.ex. har mer än halverats sedan 2006. Hasch minskar något sedan 2009 

medan marijuanabeslagen har ökat femfaldigt sedan 2005. Ecstasy visade en bottennivå 2009 med knappt 

50 beslag och har sedan dess åter ökat till närmare 400 beslag förra året. Dessa trender överensstämmer 

med andra mätpunkter av drogsituationen i samhället. 

Källa: Rikskriminalpolisen 

Polisen i siffror 2012 

Rikspolisstyrelsen har gett ut skriften Polisen i siffror, en intressant t 

läsning för kalenderbitare. Här följer ett axplock av innehållet: 

• 28 347 personer var anställda vid polisen under 2012. 

• 1 400 000 brott anmäldes under året. 

• 84 rån mot guldbutiker, värdebolag och banker begicks i landet. 

• 21 245 internetbedrägerier anmäldes, en ökning med 42 procent 

jämfört med föregående år. 

• 2 300 000 utandningsprov utfördes. 

• 26 529 rattfulla stoppades av Polisen. 

• 223 287 personer fick böter för att de körde för fort. 67 000 av 

dessa upptäcktes via trafiksäkerhetskameror. 

• 2712 personer fick böter för att de inte hållit tillräckligt stort 

avstånd till fordonet framför sig. 

• 28 810 förare fick böter för att de kört bil utan bälte. 

• 1753 tillstånd till demonstrationer och annan opinionsyttring 

har Polisen utfärdat. 

• 1 414 986 pass utfärdades av Polisen. 


Polisen i siffror finns att läsa på www.polisen.se

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

Nästa nummer kommer ut i mitten av juni. 

Utbildningskonferensen i Karlstad 

kommer att redovisas i ord och bild. 

Övriga inslag är fortfarande i planeringsstadiet. 

Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 5 maj 2013. 

STIPENDIERUTAN 

SNPF:s resestipendium till PNOA:s 

årliga utbildningskonferens i 

Harrisburg, Pennsylvania. 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. 

se www.pnoa.org. 

Mediahusets resestipendium till CNOA:s 

årliga utbildningskonferens I Kalifornien 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. 

se www.cnoa.org 

SNPF:s stipendium för Årets Observation 

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken 

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande 

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. 

SNPF:s PTN-stipendium 

Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem 

att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk 

PTN-sambandsman i Europa. 


Nr 3/2013 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar 

och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. 

Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s 

utbildningskonferens 

Tullverkets stipendium 

Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman 

för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?