Kritiskt tänkande i fokus - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten ...

Ansökan om medel för pedagogisk utveckling 

Sökande: Felix Ho 

Institution: Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap 

Projektnamn: Kritiskt tänkande i fokus: ett pedagogiskt paket för TekNat-området (ProjektID: 182 ) 

Sökt belopp: 144000 

Budget: I följande kalkyl beräknas det att projektet, inklusive utveckling av 

undervisningsmaterialet, utförandet av undervisningen, utvärdering av projektet, samt 

Kortfattad 

beskrivning: 

Sammanfatta den 

pedagogiska 

förnyelsen i projektet: 

Sammanfatta hur 

projektet, om det 

lyckas, kan få 

genomslag i 

fakultetens 

utbildningar: 

Sammanfatta 

projektets eventuella 

betydelse för 

examinationsformer: 

Sammanfatta 

projektets eventuella 

betydelse för 

internationalisering: 

Kritiskt och analytiskt tänkande är en grundläggande byggsten för studenters 

vetenskapliga utveckling. Målet med detta projekt är att utveckla en samling av 

undervisningsmaterial för TekNat-utbildningar, som direkt sätter kritiskt tänkande i 

fokus, genom varierande och speciellt utformade övningar i källkritik samt skriftliga 

och muntliga presentationer. I detta pedagogiska ”paket” kommer kritiskt tänkande att 

vara i centrum. Det kommer även att vara anpassningsbart till olika kurser och ämnen, 

så att alla lärare ska kunna tillämpa materialet på ett effektivt sätt i sina kurser. 

Detta projekt kommer att se till att träning i kritiskt tänkande genomsyrar 

TekNat-utbildningar, och även förse lärare med ett ramverk för uppföljning av 

studenters progression. Framtidsvisionen är att flera lärare kan bidra till databasen, så 

att idéutbyte inom lärarkåren främjas.

Bakgrund 

Kritiskt tänkande i fokus – Felix Ho & Daniel Brandell 

Kritiskt och analytiskt tänkande är en grundläggande byggsten för studenters utveckling och inlärning vid 

universitetet. Dessutom är det viktigt för studenterna att kunna argumentera och formulera sig både skriftligt och 

muntligt på ett strukturerat sätt, med förmågan att diskutera och redogöra för sina kunskaper och slutsatser på ett 

kreativt och samtidigt vetenskapligt förhållnings- och arbetssätt. Stöd för dessa mål kan finnas inom 

högskoleförordningens examensordningar för kandidat-, master- och civilingenjörsexamina, och även UU:s 

Pedagogiska program (2008, §1.1, §1.2.3). Dessutom har studenter som erbjuds möjligheten att reflektera, 

ifrågasätta och nyansera kring innehållet under sin utbildning bättre chans att uppnå djupinlärning (Hedin 2006, 

Elmgren & Henriksson 2010). Barnett (1998) förespråkar även ett bredare koncept än kritiskt tänkande, så att 

universitet ska utbilda studenter till ”critical beings” för att bäst förbereda dem för livet i det moderna samhället. 

Det finns ett starkt samband mellan kritiskt tänkande och förmågan att analysera och använda språk (Halpern, 

1989), och Barnett (1998) har argumenterat för att en konception av ”kritiskt tänkande” utan aktiva handlingar är 

ofullständig. Därför är träning i kritisk och analytisk läsning samt skriftliga och muntliga presentationer ett bra 

sätt både för att belysa vikten med kritiskt tänkande och utöver ge praktiska möjligheter för studenter att 

utvecklas inom dessa områden. Träning i sådana färdigheter och tankesätt sker mer eller mindre konsekvent 

inom humanistiska utbildningar, då PM- och uppsatsskrivningar samt diskussioner är kärnverktyg inom dessa 

områden (Lagerqvist 2010). Däremot kan det påstås att liknande färdighetsträningar ges mindre direkt utrymme 

inom teknisk-naturvetenskapliga utbildningar där tekniska och matematiska kunskaper står i fokus. Däremot är 

förmågan att granska, organisera och presentera information på ett kritiskt, övertygande och evidensbaserat sätt 

lika viktigt i de tekniska och naturvetenskapliga studenternas framtida yrkesverksamma liv. Vare sig det blir 

akademin, industrin eller näringslivet som studenterna arbetar i efter utbildningen, måste man samla, granska och 

analysera information, och sedan både skriftligt och muntligt presentera och diskutera sina slutsatser och åsikter. 

Det är viktigt att komma ihåg att studenterna numera måste hantera en ständigt ökande mängd av information 

från många håll. Med de nya digitala mediernas och sociala nätverkens ankomst har informationslandskapet 

förändrats totalt. Det är därför mer angeläget än någonsin att studenter utvecklar sin förmåga i kritiskt tänkande 

för att kunna analysera och använda olika typer av information, och sedan resonera, formulera och presentera 

sina argument på ett vetenskapligt och pedagogisk sätt. 

Vad är målet, och vad ska göras? 

Målet med detta projekt är att skapa undervisningsmoment inom TekNat utbildningar som direkt sätter kritiskt 

tänkande i fokus, genom tydliga, varierande och speciellt utformade träningar i källkritik samt skriftliga och 

muntliga presentationer i olika former. För att uppnå detta mål ska ett pedagogiskt ”paket” utvecklas. Detta skall 

bestå av övningar, uppgifter, seminarier och annat stödmaterial som är särskilt anpassade för användning inom 

utbildningar på TekNat-fakulteten för att träna olika typer av vetenskaplig kommunikation. 

Termen ”vetenskaplig kommunikation” är här inte begränsad till akademiska uppsatser, rapporter och 

publikationer, utan kommer att omfatta även populärvetenskapliga skrifter och framställningar, muntliga och 

skriftliga diskussioner med tekniska och icke-tekniska medarbetare i industrin och näringslivet, 

smågruppsdiskussioner, rapporter till medier m.m. Detta pedagogiska paket kompletterar även TekNat:s DiaNa 

projekt, genom att bygga upp en rad undervisningsmoment som kan användas inom DiaNa-ramen för att 

utveckla studenters kommunikativa förmågor, samtidigt som kritiskt tänkande läggs i centrum. 

Undervisningsmaterial som ingår i paketet ska präglas av följande: 

• Alla övningar ska byggas på principen att studenternas kritiska tänkande ska främjas. Det ska finnas en 

tydlig och uttalad betoning på källkritik och kritisk granskning av information, med medvetenhet om hur 

informationens form, författarens syfte, perspektiv, antaganden, frågeställningar m.m. (Nosich 2009, Paul 

& Elder, 2009) påverkar informationens relevans, pålitlighet och användbarhet för uppgiften i fråga. 

• Genom att utföra övningarna ska studenterna öka sin förmåga att resonera, argumentera för, motivera och 

presentera med ett i alla delar vetenskapligt förhållningssätt. Övningarna ska förse studenterna med verktyg 

för att framföra välstrukturerade och understödda texter och presentationer. Detta är kritiskt tänkande i 

praktiken, i linje med Barnetts (1998) argument om träning i aktiva och kritiska handlingar, inte endast 

tänkande. 

• Undervisnings- och utvärderingsformerna ska vara varierande och studentaktiverande (t.ex. seminarier, 

skrivverkstad, rollspel, casemetodik, litteraturrapport, muntlig presentation, självrättning, kompisrättning…). 

• Olika svårighetsgrader och krav på självständighet kommer att appliceras för att ge studenter stigande 

utmaningar och därmed möjlighet för progression i takt med att deras färdigheter utvecklas (UU 

Pedagogiskt program 2008, §1.3.2) 

• Materialet kommer att ge studenter möjlighet att erövra ämnesrelaterade kunskaper samtidigt som deras 

kommunikationsförmågor och kapacitet för kritisk och vetenskaplig analys ökas. T.ex. kan materialet för en


övning med argumentanalys som huvudmål baseras på vetenskapliga och populära artiklar med anknytning 

till kursämnet/kursmålet i fråga. 

• Så långt som möjligt ska materialet vara anpassningsbart, med mindre arbetsinsatser för lärare, till olika 

kurser genom att byta ut den ämnesspecifika basen som undervisningsmomentet byggs på (t.ex. en 

paneldebattsövning som kan anpassas till olika ämnen genom att byta ut debattens frågeställning). 

• Alla undervisningsmoment ska kompletteras med stödmaterial för lärare som innehåller 

bakgrundsbeskrivningar, ”inlärningsmål-metod-förväntade utfall”-analys, hänvisning till relevant litteratur, 

råd och tips för momentens utförande, ev. rättningsmallar, förslag till examination osv. 

Ett exempel på en övning som utvecklades för användning inom Masterskursen ”Aktuella trender i kemi” 

bifogas i Appendix. I detta ingår Powerpoint-presentationen, utdelade material, och en minienkät som ifylldes av 

studenterna anonymt på Studentportalen. Utvärderingen av detta pilotförsök har gett en indikation på att sådana 

undervisningsmoment kan göras ännu mer värdefulla med noggrann planering, uppföljning och stödmaterial. 

Det finns klara möjligheter för att bygga upp ett värdefullt pedagogiskt paket med hjälp av mer arbete och 

resurser. Inspirationen ska hämtas från den pedagogiska litteraturen (t.ex. Halpern 1989, Nosich 2009, Paul & 

Elder 2009, Elmgren & Henriksson 2010), samt ansökarnas egna erfarenheter och diskussioner med kollegor. 

Implementering & Utvärdering 

Det finns en stor framtida utvecklingspotential för detta projekt, men i detta tidiga stadium ska projektet i första 

hand begränsas till fyra till sex övningar, seminarier och dylikt med fokus på planering, utförande samt 

utvärdering av effekter på studenters inlärning och färdighetsutveckling. Detta anses vara viktigt för att se till att 

projektet kan genomföras inom en rimlig tid, och att resultaten från utvärderingar kan användas för förbättringar 

och utveckling av undervisningsmomenten. 

Det beräknas att materialet kommer att utvecklas under vårterminen och sommaren 2012, och sedan testas i 

första hand på tre kurser inom Masterprogrammet i kemi under HT 2012 och VT 2013: Aktuella trender i kemi, 

Profilkursen i kemi för förnybar energi, och Energirelaterade material. Ansökarna är både inblandade i dessa 

kursers utveckling och undervisning, och har därmed möjlighet att använda de framtagna materialen som en del 

av sin undervisning för testning och evaluering. Eftersom dessa tre kurser är utspridda över Mastersstudenternas 

första läsår, och tas av i stort sett samma studenter, utgör dessa undervisningsmoment en röd tråd om träning i 

kritiskt tänkande genom utbildningen (UU Pedagogiskt program 2008, §1.3) 

Utvärderingar av undervisningsmoment ska ske genom t.ex. specifika frågor i kursvärderingar, enkäter eller/och 

intervjuer med studenter om vad de har lärt sig eller fått nya insikter om (”att fånga synvändor”: Ahlberg 2009), 

studenternas självvärdering, stickprov av studenters arbete som ger en ”före/efter” analys osv. Utvärderingarna 

kan vara formativa eller summativa, beroende på vilken form som bäst passar undervisningsmomentet i fråga. 

Informella dialoger med studenter anses vara också av stor betydelse för utvärdering och återkoppling av 

studenternas inlärning och upplevelse. 

Blicka framåt 

En databas av övningar, uppgifter, rättningsmallar m.m. kommer att samlas elektroniskt med olika källmaterial 

på en server där lärare kan ladda ner materialet för sin undervisning. Syftet är att detta ska leda till idéutbyte och 

spridning av projektets resultat. Förhoppningsvis kommer det också att leda till att andra lärare bidrar med sina 

egna övningar och idéer, så att den övergripande pedagogiska kompetensen vid TekNat kan utvecklas. Detta 

stämmer överens med både TUFF:s syften och UU:s Pedagogiska program (§2.3) 

Referenser 

Ahlberg, K (2009) ”Att fånga synvändor: mot en didaktisk modell för undervisning utifrån studenters lärande” i 

Johansson B-R (red.) (2009) Att undervisa med vetenskaplig förankring – i praktiken!, Avdelningen för 

universitetspedagogisk utveckling, Uppsala Universitet. 

Barnett, R (1997), Higher Education: a Critical Business, Buckingham, SRHE and Open University Press. 

Elmren M & Henriksson A-S (2010) Universitetspedagogik, Norstedts. 

Halpern, D F (1989) Thought and Knowledge: an Introduction to Critical Thinking, 2nd Ed, Hillsdale, Lawrence 

Erlbaum Associate. 

Hedin, A (2006) Lärande på hög nivå, Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, Uppsala Universitet. 

Lagerqvist, C (2010) Vad är “högre” I den högre utbildningen?, Avdelningen för universitetspedagogisk 

utveckling, Uppsala Universitet. 

Nosich, G M (2009) Learning to Think Things Through: a Guide to Critical Thinking Across the Curriculum, 

3rd Ed, Upper Saddle River, Prentice Hall. 

Thurén, T (2005) Källkritik, Falköping, Liber.


 

 

Undervisning 

Profilkurs i kemi för förnybar energi (Master i kemi, 10 hp 2008 – 2010; 5 hp 2011 – ) 

Jag utformade och utvecklade denna kurs och har varit seminarieledare och handlett studenternas 

projektarbeten. Jag skrev ett antal seminarieövningar, case-baserade inlämningsuppgifter, litteraturprojekt 

och presentationsuppgifter för denna kurs, och även agerat handledare för dessa. Jag har kontinuerligt 

utformat om kursen på grund av förändringar i mastersprogrammet. Utöver en introduktion till förnybar 

energitekniker finns det även en betoning på träning i kritiskt tänkande samt skriftlig och muntlig 

presentation. Jag har haft stort kursansvar sedan kursens inrättande år 2008 och blev formellt kursansvarig 

lärare år 2010. 

Kvantmekanik, kemisk bindning och spektroskopi (Kandidat i kemi, ÅK 2, 10 hp, 2008 – ) 

Jag håller föreläsningar och lektioner på spektroskopidelen av denna kurs, och undervisar även en av 

laborationerna. Jag har kontinuerligt uppdaterat labb- och lärarhandledningar till två av dessa laborationer, 

och skrivit om de två andra tillsammans med kollegor. Jag har även skrivit kurskompendiet och 

lektionsmaterialet. 

Processteknisk modellering (CivIng (X, K), ÅK 4, 5 hp, 2010 – ) 

Jag håller föreläsningar och lektioner om reaktordesign och materialbalans på denna kurs. Jag utvecklade 

kursmaterialet och kompendiet för dessa delar, och har varit kursansvarig lärare sedan 2011. 

Aktuella trender i kemi (Master i kemi, ÅK 1, 5 hp, 2011 – ) 

Jag utvecklade denna kurs tillsammans med tre kollegor. Jag skrev och undervisade seminarier om plagiat 

och källkritik, och medverkade i bedömningen av studenternas litteraturprojekt och muntliga 

presentationer. 

Proteinbioteknologi (CivIng (X, ÅK 4, Master i molekylär bioteknik ÅK 1, 10 hp, 2008 – 2010) 

Jag höll en föreläsning om djurcellsodlingar, och handledde år 2008 även en 4-dagarslaboration om 

bakterieodlingar i bioreaktorer. 

Molekylär bioteknik för förnybar energi (CivIng (X), ÅK5, 15 hp, 2011 – ) 

Jag ska föreläsa om molekylära modelleringsmetoder och deras tillämpningar i molekylär bioteknik. Jag 

ska även utveckla och undervisa en laboration om molekylär modellering. 

Biokemi med molekylärbiologi (Biomed. analytikerprogrammet, ÅK1, 34 hp, 2011 – ) 

Jag ska hålla föreläsningar om grundläggande koncept i kemisk bindning, inklusive grundämnen och 

atomer, periodiska systemet, redoxkemi och molekylära strukturer för dessa ÅK1 studenter. 

Forskningspraktik (Kand./Master i kemi, 5/10 hp, 2007, 2010): Jag har agerat handledare för fyra studenter. 

Pedagogisk utbildning: 

Pedagogisk kurs för universitetslärare, steg 1 och 2 (HT 2008, VT 2009) 

Handledarutbildning, steg 1 (HT 2007) 

Handledarutbildning, steg 2 (VT 2008) 

Konferenser, verkstäder och andra pedagogiska aktiviteter 

Konferens i universitetspedagogisk utveckling 2011, ”Universitetspedagogisk utveckling och kvalitet – i 

praktiken!”, UU, okt 2011. 

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska konferens (TUK) 2011, maj 2011 (muntlig 

presentation + poster) 

TUR verkstad ”Datorstörd eller datorstödd undervisning?”, maj 2011. 

TUR seminarium om internationella studenter, sep 2011 

Extern handledare till gymnasisters Specialarbete, Rosendalsgymnasiet, 2011/2012. 

Seminarier på Lärarlyftet i kemi, Inst. för fotokemi och molekylärvetenskap, 2009-2011. 

Lärare på träningsläget för svenska laget i Internationella kemiolympiaden, 2010. 

”Tutor-in-residence”, Shalom College, University of New South Wales, Sydney, Australien, 1998-1999. 

Övriga kommentarer 

I övrigt vill jag kommentera att jag har haft betydande internationella utbildningserfarenheter (grundskolan tills 

år 4 i Hongkong; grundskole- och universitetsutbildning på kandidatnivå i Sydney, Australien; utbytesstudent i 

Montreal, Kanada; doktorsutbildning i Cambridge, England; forskning och undervisning vid UU sedan 2006). 

Detta har gett mig värdefulla insikter om olika undervisningsmetodiker och studiekulturer, och jag anser att jag 

har mycket goda färdigheter i personlig och interkulturell kommunikation. Dessutom har jag en kandidatexamen 

i juridik (LL.B.) från Australien, som gav mig grundliga träningar i kritisk tänkande samt skriftliga och muntliga 

presentationer. Därigenom har jag också upplevt undervisningsmoment och undervisningsformer som idag 

används i mindre utsträckning inom tekniska och naturvetenskapliga områden. Jag tror att jag kommer att ha stor 

nytta av dessa erfarenheter i utvecklingen av det pedagogiska paketet som beskrivs i denna ansökan.


 

 

Undervisning 

Jag undervisar för närvarande med uppskattningsvis 20 % tjänstgöringsgrad, 

något jag gjort sedan år 2008. Jag är kursansvarig för: masterkursen Energirelaterade 

material, 5 hp (2009-2011), vilken jag också utvecklar kontinuerligt (inklusive 

omarbetat kursplanen, utvecklat laborationsövning samt skrivit kompendium om 

Livcykelanalys); doktorandkursen ”Chemistry of Electric Storage Materials”, 5 hp, 

som gavs första gången 2010-2011; samt den tvärvetenskapliga civilingenjörskursen 

Material för hållbar utveckling, 10 hp, som denna termin ges för första gången. Jag 

har vidare haft visst kursansvar och bedrivit kursutveckling inom kurserna Vätgas och 

batterier i energisystemet, 7,5 hp, samt Kemisk energilagring och energikonvertering, 

15 hp. På dessa kurser har jag också varit föreläsare och seminarieledare inom 

områden som polymermaterial, batterier, bränsleceller, elektrolyter, livscykelanalys, 

material och miljö, energisystemet, med mera. Jag har också undervisat på liknande 

ämnen inom kurserna Vätgassamhället, Teknik för förnybar energi, Termokemisk 

omvandling, Elektrokemi, Kemisk energilagring, Energirelevanta material, med flera. 

De senaste sju terminerna har jag get en kurs i introduktion till kemi för 

förstaårsstudenterna inom kostvetarprogrammet. Studenterna här saknar bakgrund 

inom kemiämnet. Jag har undervisat om kemisk bindning, stökiometri, elementär 

kemisk nomenklatur, lösningskemi, etc. Kursen innehåller en rad föreläsningar samt 

räkneövningar. Jag har också tagit ansvar för examinationen. 

Jag har under tre terminer agerat grupphandledare för 2-4 grupper som utfört 

grupperarbeten om jämförande livscykelanalys på kursen Miljöteknik, 5 hp, på STSingenjörsprogrammet. 

Jag har också grupphandlett sammanlagt ca 10 

litteraturstudieprojekt inom kurserna Materialkemi (10 hp) på 

civilingenjörsprogrammet samt Materialkemi (5 hp) inom masterprogrammet i kemi. 

Som doktorand var jag laborationslärare på kurserna Kemi NV1 och 

Oorganisk kemi under flera år. Vidare handledde jag datorlaborationer samt ledde 

räkneövningar på kursen Kemisk bindning. 

Jag har också varit handledare för sex olika examensarbeten inom 

masterprogrammet, både 30 och 45 hp, från 2006 till idag. Jag är också granskare av 

ett examensarbete på civilingenjörsprogrammet K. 

Samtliga ovannämnda kurser ges vid Uppsala Universitet. 

Formell pedagogisk utbildning 

Våren 2006 tog jag Pedagogisk kurs för universitetslärare, del 1 och 2, motsvarande 

fyra veckor hos UPI i Uppsala. Jag deltog också i pedagogisk träning inom DiaNa på 

naturvetarprogrammet, exempelvis på muntlig och skriftlig feedback. Hösten 2008 

tog jag kurserna Handledarutbildning I och II (motsvarande fyra veckor) på PU i 

Uppsala. Hösten 2010 deltog jag i kursen “Att utvecklas som ledare”, motsvarande en 

vecka. Jag har också deltagit i kortare pedagogisk utbildning som “Lärande för hållbar 

utveckling”. I augusti 2009 deltog jag i den kemipedagogiska konferensen SPUCK 

XIV i Göteborg. 

4(4)


 

 

Utförande: 

Verkstaden inleddes med ett seminarium i en timma om olika informationskällor och källkritik. Powerpointpresentationen 

som användes bifogas. Efter en kort genomgång om olika typer av källor (se presentationen) 

delades studenterna upp i smågrupper (4 studenter/grupp) för diskussion om för- och nackdelar med varje 

kategori av informationskälla. Sedan samlades hela studentgruppen igen (20 st) för en lärarledd diskussion. 

Anteckningar skrevs direkt på Powerpoint-presentationen (en digital whiteboard var tillgänglig). 

Studenterna fick sedan en övning att göra hemma (bifogad), där de skulle skumma igenom en rad olika 

informationskällor, reflektera över informationerna däri, och skriva anteckningar om en utvald informationskälla 

från varje kategori som diskuterades under seminariet inför den kommande kursträffen. Biobränsle valdes som 

tema eftersom det är ett omdiskuterat och samhällsrelevant ämne som har kopplingar till kemi. 

Under följande seminarium (2 timmar) tre dagar senare delades studenterna först upp i mindre grupper (3-4 

st/grupp), där de bytte sina anteckningar och diskutera sina iakttagelser och reflektioner. Alla samlades sedan för 

en lärarledd diskussion med hela klassen. En rad olika frågor togs upp, inklusive hur man granskade och 

utvärderade information, vad som präglar olika informationskällor och varför, om det finns större skillnader 

mellan eller inom kategorierna, huruvida det finns klara gränser mellan olika informationskategorier, vad som 

utgör ”bra” eller ”dålig” information, vad man skulle använda för informationskälla och när, osv. 

En kort enkät lades upp på Studentportalen för att få återkoppling från studenterna om huruvida de tyckte att 

verkstaden var värdefull och om den hjälpte dem bli mer medvetna om frågor kring informationskällor och 

källkritik. Sammanställningen av svaren bifogas. (Resultaten exporterades direkt från Studentportalen till Excel, 

som sedan formaterades om för klarhet, och även enkätfrågorna inkluderades.)


 

 

Utförande: 





















 

 

Utförande: 




















• 

• 

• 

• 

• 

• 

•

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•

Tutorial 2: Information source workshop 

1KB467 HT 2011 FMH 

The aim of this tutorial is for you to think about where we can get information from, and 

how the source of information could affect its quality and reliability, and any potential 

bias that may be involved. 

On the next page you will find a collection of links to documents and websites that deal 

with biofuels. You do not need to read all of them in detail, but browse through them 

briefly, then sort them into the different categories below. 

Traditional mass media (TV, radio, newspapers, general interest magazines) 

“New media” / social networking 

Peer-reviewed scientific publications 

Popular science articles (New Scientist, Scientific American, Populärvetenskap…) 

Statistics 

Policy documents (advisory bodies, special interest organisations, governmental 

organisations…) 

…? 

Before the next tutorial session, look more closely at one item from each category, and 

then reflect on the following points/questions: 

? How may the content and information presented be affected by the source of the 

document? 

? How objectively is the information presented? What are possible sources of bias / 

vested interests? 

? How reliable are the sources? Can the information be verified? Are sources of data / 

statistics quoted cited? 

? How accessible is the information presented? For whom and in which contexts? 

? Is biofuel a viable alternative to fossil fuels? What are the different interests / points 

of view that affect this judgement? 

? Is the information you obtained from the different sources different depending on 

where it came from? 

? How are these different points of view presented? What kinds of assumptions are 

made? 

? Have your views about biofuels changed? Why/why not?

Different information sources concerning biofuels 

1KB467 HT 2011 FMH 

Algae biofuel propels a braves’ new world - Times Online 

http://business.timesonline.co.uk/tol/business/industry_sectors/natural_resources/article6823231.ece 

Amereco Biofuels Corp 

http://www.amerecobiofuels.com/Home.html 

An EU strategy for biofuels 

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2006:0034:FIN:EN:PDF 

Bio Fuels Forum 

http://www.biofuelsforum.com/index.php 

Biofuel developments in Sweden and the Netherlands: Protection and socio-technical change in a longterm 

perspective 

http://www.sciencedirect.com/science?_ob=MImg&_imagekey=B6VMY-4TSC25T-4- 

1&_cdi=6163&_user=651519&_pii=S1364032108001718&_origin=search&_zone=rslt_list_item&_ 

coverDate=09%2F30%2F2009&_sk=999869993&wchp=dGLzVzzzSkzS&md5=f3e77bc0460281faed2fdff6bfe72c94&ie=/sdarticle.pdf 

Biofuels scandal + food prices. Biofuel crisis, biofuel oil, biofuel production, cars, algae, systems and basics 

introduction to facts about biofuels. Conference keynote speaker Patrick Dixon 

http://www.youtube.com/watch?v=yTBSJl9gabA 

Biofuels, Biodiesel and Ethanol - The New York Times 

http://topics.nytimes.com/top/news/business/energy-environment/biofuels/index.html 

Biofuels, biodiversity, and people: Understanding the conflicts and finding opportunities 

http://www.sciencedirect.com/science?_ob=MImg&_imagekey=B6V5X-4TFH2HH-1- 

G&_cdi=5798&_user=651519&_pii=S0006320708002954&_origin=search&_zone=rslt_list_item&_ 

coverDate=10%2F31%2F2008&_sk=998589989&wchp=dGLbVlzzSkWb&md5=c26fab6125b20438c7c68437c5957e1a&ie=/sdarticle.pdf 

Biofuels: Plan B 

http://www.sciencedirect.com/science?_ob=MImg&_imagekey=B83WY-4ST41SP-1K- 

1&_cdi=33799&_user=651519&_pii=S0262407908615493&_origin=browse&_zone=rslt_list_item 

&_coverDate=06%2F18%2F2008&_sk=998017338&wchp=dGLzVtzzSkzS&md5=add969d4ad9fba7afe550ebcc6758e7b&ie=/sdarticle.pdf 

Biofuelwatch 

http://www.biofuelwatch.org.uk/ 

BP Biofuels 

http://www.bp.com/productlanding.do?categoryId=9030593&contentId=7055794 

BP Statistical Review of World Energy June 2011 

http://www.bp.com/assets/bp_internet/globalbp/globalbp_uk_english/reports_and_publications 

/statistical_energy_review_2011/STAGING/local_assets/pdf/statistical_review_of_world_energy_f 

ull_report_2011.pdf 

Biomass program - US DoE 

http://www1.eere.energy.gov/biomass/ethanol_myths_facts.html 

Cellulosic Biofuels 

http://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev.arplant.043008.092125 

Directive 2009/28/EC of the European Parliament and of the Council of 23 April 2009 on the promotion of 

the use of energy from renewable sources and amending and subsequently repealing Directives

1KB467 HT 2011 FMH 

2001/77/EC and 2003/30/EC 

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:140:0016:0062:EN:PDF 

Department for Transport: Biofuels 

http://www.dft.gov.uk/statistics/series/biofuels/ 

Food vs. Fuel 

http://www.youtube.com/watch?v=OuWn9xtd-SU&NR=1 

IEA Energy Statistics Homepage 

http://www.iea.org/Textbase/stats/index.asp 

Life-cycle analysis and the ecology of biofuels 

http://www.sciencedirect.com/science?_ob=MImg&_imagekey=B6TD1-4VNKBW2-1- 

3&_cdi=5185&_user=651519&_pii=S1360138509000478&_origin=search&_zone=rslt_list_item&_ 

coverDate=03%2F31%2F2009&_sk=999859996&wchp=dGLzVtzzSkzk&md5=d7024514841924a31af8b75be2609e46&ie=/sdarticle.pdf 

Microalgae as biodiesel & biomass feedstocks 

http://pubs.rsc.org/en/Content/ArticlePDF/2010/EE/B924978H/2010-03-22 

Motor vehicles: use of biofuels 

http://europa.eu/legislation_summaries/energy/renewable_energy/l21061_en.htm# 

Myth: Corn Ethanol is Great 

http://www.youtube.com/watch?v=j9QQcP_Y1II&feature=related 

National Geographic Magazine October 2007 

http://ngm.nationalgeographic.com/2007/10/table-of-contents 

Oilgae 

http://www.oilgae.com/ 

Photobiological hydrogen-producing systems 

http://pubs.rsc.org/en/Content/ArticlePDF/2009/CS/B718939G/2008-10-22 

Renewable Fuels: From Farm To Fuel Pump 

http://www.youtube.com/watch?v=QfZcZOE3txI&feature=related 

Sustainable biofuels: prospects and challenges 

http://royalsociety.org/document.asp?id=7366 

Sustainable biofuels: prospects and challenges 

http://ec.europa.eu/environment/etap/pdfs/jan08_final_biofuels_report.pdf 

The Environment Site 

http://www.theenvironmentsite.org/forum/biofuel-forum/ 

The Truth About Biofuels in America 

http://www.youtube.com/watch?v=Hoy50APLi_w&NR=1 

Twitter @BiofuelsNews 

http://twitter.com/#!/biofuelsnews 

Wikipedia: Food vs. Fuel 

http://en.wikipedia.org/wiki/Food_vs._fuel

Antal svar 17 (av 20 studenter som deltog i lektionen; 1 var borta pga sjukdom) 

Fråga 1 The information workshop was interesting (Strong disagree --> Strongly agree) 

Fråga 2 The information source workshop made me more aware of the issues related to the use of information from different sources. (Strongly disagree --> Strongly agree) 

Fråga 3 I learnt more about the issues associated with biofuels through the information source workshop. (Strong disagree --> Strongly agree) 

Fråga 4 What did you think about the time allocated to the information workshop? (1 = much too little time, 3 = just right, 5 = much too much time) 

Fråga 5 The information source workshop was a valuable part of this course. (Strongly disagree --> Strongly agree) 

Fråga 6 If you have any comments or suggestions about the workshop, please write them below. 

Inlämnings-Id Fråga 1 text Fråga 2 text Fråga 3 text Fråga 4 text Fråga 5 text Fråga 6 text 

2828 Strongly Agree Agree Undecided 3 Strongly Agree No Answer 

2829 Agree Agree Strongly Agree 3 Strongly Agree No Answer 

2830 Strongly Agree Strongly Agree Agree 3 Strongly Agree No Answer 

Could be good to have a little more complicated/fuzzy examples. Now it's more good/bad. Also would be good to have a 

discussion about what sources are expected in what context, e.g. when writing an article for a scientific journal. The time 

constraint/source overflow aspect could be interesting as well. 

2834 Agree Agree Strongly Agree 3 Agree 

2835 Agree Strongly Agree Agree 3 Agree No Answer

The time allocated for the workshop was good but I think that there should be maybe a little bit more time for the group 

discussions (30-45 min). The group discussions are probably where I learned most regarding all these sources. It was nice to 

have a small group crosschecking and discussing the various sources (whether their views are different or not) in that way 

because the conversation flow is easier to follow and also people tend to open more up in these small cells rather than in a full 

classroom.But then again discussions in a full classroom are also required because it helps one to get a broader perspective of 

all these sources, and also can clear up a misunderstanding and/or provide information about an issue the small group didn't 

really address or think of.In short: More time for group discussions in small cells. 

2838 Agree Strongly Agree Disagree 3 Strongly Agree 

As to me, the first part of the tutorial (discussion in groups) was really nice. Maybe more participation of teacher was required to 

highlight some aspects about the information sources. Or less time could be devoted to this discussion (20 min)As regards 

the second part, it made the impression of not being organized in details. Maybe it would be interesting to have some piece of 

information (facts) and let the groups make it in different styles (like article in popular science magazine, in scientific journal, TV, 

etc.) and then present it and discuss a bit. This could make the difference between different sources of information more 

demonstrative. Of course, it requires more time, but then the first part possibly could be little shorter. 

2840 Agree Strongly Agree Strongly Agree 4 Agree 

2845 Agree Disagree Agree 3 Disagree Since we all wrote our bachelor thesis before, we already knew a lot about how to handle different source. 

I think that a more general criticism of sources would be necessary. Perhaps bing up the subject in a more philosophical and 

rethorical way. Make us aware of the most common ways to present information (which you did) and how to handle the different 

them (which you also did, but I would perfer a more general method, a cheat sheet :)). In rethorics one talks a lot about ethos, 

logos and phatos, to look for how an information sender are using these (consciously or unconsciously) says a lot about the 

source. In philosopic critisism of sources one usually analyses three things: what kind of sender? what kind of message? (how is 

this to be recieved, what kind of response is wanted) and what kind of intended audience? I think these two methods work in 

science as well, at least it's a good start. I liked this totorial, I really did, and I think it would be even better with a bit more 

structure and a genral view. 

2852 Agree Strongly Disagree Disagree 3 Undecided 

I did not feel we got to the interesting questions, moral, ethics ect. The workshop seemed to center around how the cite correctly 

instead about how to convey important information. I did not feel I learned anything new. 

2854 Agree Disagree Disagree 4 Disagree 

2873 Agree Agree Agree 3 Agree No Answer 

It was really interesting even if it was just about biofuels, subject which doesn't fascinate everybody, but this remains a good 

choice because everyone have a minimum of knowledge about this topic. Furthermore, it is a current subject, so this tutorial has 

completely its place in this course.To conclude I think it is good to speak with others students, we share our opinions, which are 

moreover a little bit different sometimes. So it could be good to have also the opinion of a professor ! 

2916 Agree Agree Agree 2 Strongly Agree

2937 Strongly Agree Agree Agree 3 Agree No Answer 

a little less sources might be enough, too. In our group we couldn't decide if we should answer every question for one media and 

then go to the next one or if we should take the first question and discuss it for every media. That interrupted our discussion, 

because we changed between the two possibilities 

2943 Agree Agree Strongly Agree 3 Agree 

I found the homework a bit comprehensive, because I spent a lot of time reading not very informative sources. Even though the 

discussion about it was very interesting, it was not worth the preparation. A thing I would like to add to the workshop is how to cite 

the various kinds of sources. Usually, we are only citing scientific articles. But as especially new media are getting more 

importatnt, it would be necessary to know how to include them in my future scientific work. 

2947 Agree Undecided Agree 4 Agree 

2949 Undecided Agree Agree 5 Undecided No Answer 

2986 Agree Agree Agree 3 Agree No Answer

Kritiskt tänkande i fokus - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?