Ladda ner PDF - Tofsen
03.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Ladda ner PDF - Tofsen

Ladda ner PDF - Tofsen

Ladda ner PDF - Tofsen

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
tofsen.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

TOFSEN TEMA HUMOR<br />

NR2 2007

Brain power<br />

Plug into The Power of Knowledge Engineering.<br />

Visit us at www.skf.com/knowledge<br />

By 2020, wind could provide one-tenth of our planet’s<br />

electricity needs. Already today, SKF’s innovative knowhow<br />

is crucial to running a large proportion of the<br />

world’s wind turbines.<br />

Up to 25 % of the ge<strong>ner</strong>ating costs relate to maintenance.<br />

These can be reduced dramatically thanks to our<br />

systems for on-line condition monitoring and automatic<br />

lubrication. We help make it more economical to create<br />

clea<strong>ner</strong>, cheaper e<strong>ner</strong>gy out of thin air.<br />

By sharing our experience, expertise, and creativity,<br />

industries can boost performance beyond expectations.<br />

Therefore we need the best employees who can meet<br />

this challenge!<br />

The Power of Knowledge Engineering

Massor av<br />

Manga!<br />

Östra Larmgatan 16<br />

Göteborg<br />

(Nära Gamleport) Tel 031-13 06 70

information om<br />

chalmers kårtidning tofsen<br />

adress<br />

Teknologgården 2<br />

412 58 Göteborg<br />

info@tofsen.chs.chalmers.se<br />

www.tofsen.chs.chalmers.se<br />

chefredaktör och<br />

ansvarig utgivare<br />

Wilhelm Tunemyr<br />

chefred@tofsen.chs.chalmers.se<br />

031-772 3923 alt. 070-772 2279<br />

annonsansvarig<br />

Christofer Boman<br />

annons@tofsen.chs.chalmers.se<br />

031-772 3924 alt. 070-772 2278<br />

<strong>Tofsen</strong>s redaktion<br />

Karin Blindh Pedersen, layout & illustration<br />

Christofer Boman, annonsansvarig<br />

Klara Insulander Björk, skribent<br />

JoAnna Strömberg, skribent & illustration<br />

Elias Svensson, hemsida<br />

Ylva Sörqvist, skribent<br />

Sophie Thornander, layout & illustration<br />

Wilhelm Tunemyr, chefredaktör<br />

Även medverkande i detta nummer<br />

Daniel Ekfjorden , illustration<br />

Fredrik Tengblad, text<br />

Görel Wranne, text<br />

Hanna Jacobsson, foto<br />

Hanna Nyberg, text<br />

Sofia Johansson, text<br />

Solmaz Hosseini, illustration<br />

Tobias Finndin, korsord<br />

Omslag<br />

Foto: Sauman Ng, The<br />

Studio<br />

Modell: Erik Ohlson<br />

Layout: Karin Blindh Pedersen, Sophie<br />

Thornander & Hanna Jacobsson<br />

repro / tryck<br />

Sandstens AB<br />

info<br />

<strong>Tofsen</strong> är Chalmers Studentkårs medlemstidning<br />

med en upplaga på 6500 exemplar.<br />

Tidningen finansieras helt av annons-intäkter.<br />

Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.<br />

Insänt material antas vara avsett för publicering<br />

om inte annat anges. Allt material lagras elektroniskt<br />

och kan göras tillgängligt på Internet och<br />

i databaser om inte förbehåll mot detta görs av<br />

skribenten. Eftertryck utan redaktionens skriftliga<br />

tillstånd är ej tillåtet.<br />

Chalmers Studentkår samarbetar med:<br />

4<br />

O<br />

INNEHALL<br />

NUMMER 1 2006 HUMOR<br />

O II<br />

5. LEDARE 6. REKTOR 7. KARORDFORANDE 8. NYHETER<br />

II II<br />

10. INSANDARE 12. DEBATT 14. NYA VISIONER FOR UTBILDNINGEN<br />

O<br />

18. HUMOR PA INTERNET 20.

LEDARE<br />

Kära läsare!<br />

Så kom den äntligen, snön. Utanför mitt<br />

fönster ligger Teknologgården insvept i<br />

vitt och stadens backar är fyllda av pulkaåkande<br />

barn. Fast någonting (inte enbart<br />

vanemässig pessimism!) säger mig att den<br />

kommer vara försvunnen när detta läses.<br />

Så, nog om vädret, över till saker som vi<br />

faktiskt kan påverka. Vår studiemiljö, till<br />

exempel, och studentkåren.<br />

I början av april öppnar valet till kårens<br />

fullmäktige, den församling som utgör vår<br />

representation på Chalmers. Kårstyrelsens<br />

verksamhet, budget, representation gentemot<br />

högskolan – allting bygger direkt eller<br />

indirekt på Fullmäktige. Vilket är bra, för<br />

Fullmäktige består i huvudsak av ett gäng<br />

teknologer med koll på läget och sunda<br />

åsikter. Men valdeltagandet brukar ligga på<br />

en nivå som, om det gällde ett land, skulle<br />

få FN:s observatörer att skaka på huvudet<br />

och ge upp. Förra året röstade cirka 30 % av<br />

chalmeristerna i valet. Mindre än var tredje<br />

chalmerist orkade alltså engagera sig i<br />

styrandet av den organisation som påverkar<br />

så mycket av de år vi tillbringar här på<br />

Chalmers. Så kan vi givetvis inte ha det.<br />

Om man jämför med andra studentkårer är<br />

det inte ett dåligt resultat, snarare får det<br />

anses vara bra. Men jämförelser med vad<br />

som i varje annat sammanhang skulle ha<br />

betecknats som demokratiska katastrofer<br />

hjälper inte situationen på Chalmers att<br />

bli ett dugg bättre – faktum kvarstår; vår<br />

demokratiska organisation vilar på en<br />

bräcklig grund.<br />

Om man vill kan man förstås hävda att<br />

detta inte är ett problem – de som vill rösta<br />

gör det, och de som inte bryr sig får väl<br />

stå sitt kast. Men riktigt så enkelt är det<br />

inte. Det låga valdeltagandet ökar inte bara<br />

risken för att Fullmäktige distanseras från<br />

oss studenter, eller att extrempartier kuppar<br />

in ledamöter. Det försvagar också kårens<br />

legitimitet gentemot högskolan och andra<br />

instanser. Vi får inte tro att kampen för<br />

studentinflytande är vunnen och avslutad;<br />

kåren behöver kunna representera studen-<br />

terna i kraft av demokratiskt mandat, inte<br />

bara obligatoriskt medlemsskap.<br />

Så när vallokalerna öppnar i april, ta några<br />

minuter av din tid. Om du inte lockas av<br />

priserna som lottas ut, bjudgodiset eller<br />

möjligheten till att kårordföranden tvingas<br />

åka spårvagn i ett helt dygn, så se det som<br />

att kåren behöver ditt stöd. Och det kanske<br />

inte är för mycket begärt?<br />

Det nummer av <strong>Tofsen</strong> som du nu håller i<br />

din hand har tema humor – vi dyker bland<br />

annat ned i internets alla humoristiska<br />

varianter, tittar på humorns roll i undervisningen<br />

och bjuder på några helt egenproducerade<br />

serier. Dessutom har vi träffat<br />

personen som har övertagit ansvaret för<br />

grundutbildningen på Chalmers, vicerektor<br />

Sven Engström. Jag hoppas du ska hitta<br />

något som faller dig i smaken!<br />

Trevlig läsning!<br />

/Wilhelm Tunemyr, chefredaktör<br />

5

6<br />

REKTOR<br />

För dagens studenter finns det ingen studieort i Sverige som slår Göteborgs valmöjligheter.<br />

Det gäller både studierna i sig och livet kring studierna. Det rika utbud som<br />

vi har här attraherar många studenter från både Sverige och länder runt omkring<br />

i världen. De som inte inspireras av det breda utbudet kan istället lockas av den lyskraft<br />

som en rad områden utvecklat i vår stad. Här finns mycket att välja på, som<br />

till exempel, hållbar utveckling för framtidens näringsliv, materialutveckling för allt<br />

från tillämpningar inom medicin till rymd, och ny teknologi för säker och effektiv<br />

kommunikation. Våra tekniska utbildningar med sin naturvetenskapliga grund och<br />

tillämpningar i framkant har också en egen dragningskraft för studier vid Chalmers.<br />

Hur är det då med den berömda humorn i vår stad? Att den är unik råder det inget<br />

tvivel om. Den ger också popularitet inom TV och radio för hela Sveriges befolkning.<br />

Men hur viktig är den göteborgska och särskilt den Chalmerska humorn för en attraktionskraft<br />

som gör att man väljer Chalmers för sina studier? Många vittnar om att<br />

tiden på Chalmers var rolig och av dem är det många sträcker sig till att säga att tiden<br />

på Chalmers måste ha varit roligare än vid andra tekniska högskolor. Inom Chalmers<br />

har humor en särskild tradition och betydelse. De som engagerar sig i föreningar<br />

och aktiviteter av olika slag dras med i det smittande ordvitsandet som ger mersmak<br />

och inre välmående. Jag måste erkänna att jag tillhör dem som gläds av både nya<br />

underfundiga och snabba associatio<strong>ner</strong> liksom av igenkännandet i återkommande<br />

humoristiska inslag.<br />

Humor är samtidigt starkt förknippat med kultur och språk. Därför sprids en särskilt<br />

härlig känsla när internationella gäster överraskas med gyckel och spex. Utan att förstå<br />

ordvitsarnas skärpa och djup, sprids det humoristiska budskapet förvånansvärt väl<br />

till all slags besökare. Ofta får jag även höra att man blir glad av att besöka Chalmers<br />

då det finns en inflätad humor och glädje i vår kultur. Den är påtaglig även om man<br />

inte förstår språket. Man kan då undra om vi utnyttjar denna unikhet på ett optimalt<br />

sätt och hur viktig humor egentligen kommer att kunna vara i en allt mer globaliserad<br />

tid. Finns det till och med ett hot i om vi kan behålla den kritiska massan av dem<br />

som bär traditionen? Eller, kanske det istället finns möjligheter att vår humoristiska<br />

kultur kommer att utvecklas även inom kinesiska och engelsktalande subkulturer inom<br />

Chalmers.<br />

Jag är mycket glad att jag upplevt båda spexen Casanova och Amelia Earhart under<br />

mitt första halvår på Chalmers. Veras proffsiga framträdande var en ren njutning<br />

och det trivsamma pausminglet gav en extra krydda. Genom humoristiska inslag<br />

lyckades Vera förmedla ett mycket viktigt budskap om att våga följa sina mål i livet.<br />

Bob upplevde jag i London i svenska kyrkan. Detta är ett årligt återkommande tillfälle<br />

som Chalmers alum<strong>ner</strong> bosatta i England inte vill missa. Applåderna lockade fram alla<br />

varianter på omtag och den chalmeristiska humorn nådde höga höjder. Vid det efterföljande<br />

spexkalaset var humorn alltigenom ledmotiv och det kändes helt naturligt att<br />

behålla partyöronen på hela natten.<br />

/Karin Markides , rektor

O<br />

KÅARORDFÖÖORANDE<br />

Vad gör Studentkåren egentligen?<br />

Många (både på Chalmers och i Göteborg) förknippar Chalmers och Studentkåren<br />

med spexande, både med klasskamrater, med övriga på Chalmers och resten av<br />

Göteborg. Därför kan man felaktigt få uppfattningen att Kåren bara sysslar med<br />

roligheter och inte har någon seriös verksamhet. Jag vill se det som att humor<br />

och spex inte är kärnan av studentlivet, men däremot det som berikar livet för<br />

Chalmeristen. Chalmers Studentkår och Chalmers studenter är seriösa men det<br />

hindrar oss inte från att med glimten i ögat skoja med våra medmänniskor.<br />

I mitt jobb som kårordförande möter jag då och då medlemmar i kåren som påpekar<br />

hur lite de vet om kåren, om vad kåren gör och att vi bara sysslar med saker som<br />

fester och kalas. Jag vill passa på och informera om vad jag gör. Jag jobbar för studenterna<br />

på Chalmers. Varje dag så sitter jag på möten, i telefon, framför dator eller i<br />

samtal med folk och försöker förbättra tillvaron för Chalmeristerna. Det går inte<br />

en dag utan att jag funderar på vad jag kan göra mer för att studenterna ska ha det<br />

bra. Och det går inte en dag utan att jag gör något som förbättrar livet för någon<br />

chalmerist. Detta är en något förenklad presentation av vad jag och kårledningen<br />

gör, men grunden i allt vi företar oss är att det ska gagna Chalmers studenter.<br />

Ibland kan vi i kårledningen göra saker som en del av studenterna uppfattar som<br />

fel. Det beror oftast på två saker, att vi som sitter i kårledningen har en större insyn<br />

i hur högskolan och kåren fungerar och därför har ett mer omfattande perspektiv.<br />

Eller så kan det bero på att det inte går att få alla nöjda med alla beslut hela tiden.<br />

Hur det än är så kan jag lova att vi i kårledningen sliter häcken av oss (ursäkta<br />

språket) för att se till att så många som möjligt är så nöjda som möjligt. Problemet<br />

är att överallt runt oss finns det folk som tycker att deras fråga/problem/uppgift<br />

är det viktigaste som finns. Då är det upp till oss i kårledningen att avgöra vilken<br />

fråga/uppgift/problem som vi ska arbeta med. Ibland är det lätt att inse vad som är<br />

viktigast men ibland är det nästan omöjligt att avgöra vad som ska prioritera högst.<br />

Ibland är det att lösa ett akut problem som hjälper en enskild student och ibland är<br />

det ett långsiktigt påverkansarbete som hjälper många studenter på lång sikt. Hur<br />

som helst så försöker vi hela tiden göra så mycket vi kan för Chalmers studenter.<br />

Kommer alla någonsin att bli nöjda? Troligtvis inte, det är en utopi att Studentkåren<br />

inte skulle behövas. Fram till den dagen då alla studenter på Chalmers är nöjda med<br />

tillvaron kommer Studentkåren kämpa, givetvis med glimten i ögat.<br />

Sammanfattningsvis vill jag säga att sluta aldrig att ifrågasätta vad som händer runt<br />

omkring dig. Ta reda på vad kåren gör och kom sedan med förslag för hur vi inom<br />

kåren kan hjälpa till ännu mer. Och se till att ha roligt medan du gör det.<br />

Vänliga hälsningar<br />

Maria Vidarsson, kårordförande<br />

7

O A<br />

MORGANISATION AV CHALMERS<br />

O II<br />

STUDENTKAREN FORLORAR INFLYTANDE?<br />

Som vi rapporterade i förra numret har rektor Karin Markides föreslagit<br />

en omorganisation, eller som hon föredrar att kalla det, en förändring<br />

i Chalmers mötesstrukturen. Detta har bland annat fått till följd<br />

att man har skrotat den informella ledningsgruppen för Chalmers, där<br />

studentkårens ordförande ingick. Kårordförande Maria Vidarsson säger<br />

till <strong>Tofsen</strong> att man inte är nöjd med förändringen.<br />

– Vi upplever beslutsstrukturen har blivit otydligare, och fokuserad på<br />

forskning snarare än grundutbildning, säger Maria. Men förändringen<br />

är inte skriven i sten, och vi kommer att fortsätta föra en dialog med<br />

rektor. Frågan kommer även diskuteras i högskolans styrelse i april.<br />

NYHETER<br />

_<br />

NTAGNINGSPROV SOM KOMPLEMENT TILL<br />

BETYGSURVAL?<br />

På programmen för Teknisk fysik samt Arkitektur och teknik pågår<br />

försök med antagningsprov för att komplettera urvalet med hjälp<br />

av gymnasiebetyg. Hösten 2007 kommer upp till en tredjedel av<br />

studenterna att antas på resultat från prov istället för betyg. Studentkårens<br />

utbildningsansvarige Erik Ohlson säger att kåren ser positivt på<br />

utveckling och förbättring av intagningskriterierna. – Det är inte bra<br />

med en genomströmning på 50 %. Det finns mycket att vinna på ett<br />

urval som tydligare speglar vad som behövs för att klara en utbildning<br />

på Chalmers, säger Erik i en kommentar.<br />

– För att klara Teknisk fysik behöver man inte ha jättehöga kunskaper<br />

i exempelvis språk, säger Patrik Nyman, studentrepresentant i projektgruppen.<br />

Det här är en bra chans att nå de som är riktigt duktiga på<br />

just matte och fysik, men i övrigt inte har tillräckliga betyg för att söka.

INGEN O<br />

KARAVGIFT<br />

II<br />

MEDFORDE<br />

II<br />

AVSTANGNING LYCKADE ARBETSMARKNADSDAGAR AVSLUTADE<br />

Studentkårens policy om att stänga av studenter som inte betalar sin Det tredje största CHARM genom tiderna genomfördes i februari,<br />

kåravgift (se <strong>Tofsen</strong> nr 6-2006) har börjat ge resultat. Enligt kårens ord- med mycket lyckat resultat. 154 utställande företag, varav 19 utländska,<br />

förande Maria Vidarsson har sex perso<strong>ner</strong>, efter upprepade påminnelser visade upp sig och sin verksamhet för Chalmers studenter. Projekt-<br />

och samtal från kåren, stängts av från lokaler, datorsalar och andra ledaren Tobias Will<strong>ner</strong> berättar att i stort sett allting gått enligt plan,<br />

resurser. – Alla utom två är redan tillbaka i systemet, och vi hoppas att och riktar en varm eloge till de över tvåhundra involverade studenterna.<br />

i framtiden inte behöva använda detta verktyg, säger Maria.<br />

ANONYMA TENTOR LARS LEIJONBORG<br />

II<br />

BESOKER CHALMERS<br />

Från utbildningsenheten meddelas att de praktiska problemen med I samband med CHARM besökte utbildningsminister Lars Leijon-<br />

anonymiserade salstentor nu verkar lösta. De exakta detaljerna är ännu borg Chalmers. Den mesta av tiden tillbringades med representanter<br />

hemliga, men det der ut som att man kan genomföra tester på ett par för högskolan, men under en timmes tid delgav Leijonborg åhörare i<br />

tentor redan i mars.<br />

RunAn sin syn på globalisering och utbildning. Även ett antal korta<br />

frågor hanns med, från kårordföranden och från publiken.<br />

KO ARLOKALER<br />

O<br />

PA LINDHOLMEN STUDENTER II<br />

ANMALDA II FOR FILDELNING<br />

Fredagen i läsvecka ett, 23/3, invigs äntligen studentkårens lokaler på Klagomålen gällande utdelning av copyrightat material i Chalmers<br />

Lindholmen. I skrivande stund pla<strong>ner</strong>as en grandios invigning kl 12.30 datornät ökar, vilket oroar de ansvariga. Från studentkåren meddelas<br />

med tal, bandklippning och allt som hör till. Även FestU pla<strong>ner</strong>ar för att man arbetar med att stödja studenternas rättssäkerhet, men man vill<br />

invigningen, med kalas i de nya lokalerna på kvällen. Information om poängtera att det inte är acceptabelt att de datorresurser som tillhanda-<br />

biljettsläpp kommer att läggas upp på studentkårens hemsida i början hålls missbrukas. Tydligare information om vilka regler som gäller har<br />

av läsvecka ett.<br />

bland annat lagts upp på NOMAD:s startsida.

FOTO: HANNA JACOBSSON ILLUSTRATION: SOPHIE THORNANDER<br />

Jag har försökt sluta, på en massa olika sätt, men det går bara inte. Ni<br />

förstår, jag har aldrig köpt ett paket cigaretter i hela mitt liv, än mindre<br />

fört en cigarett till mina läppar. Men ändå står jag här idag, rökare.<br />

Hur går det ihop? Jo tack vare en enad insats av väldigt många frivilliga<br />

Chalmerister och anställda som mer än gärna delar med sig av sina<br />

cigaretter. Genom att sprida dess rök vind för våg runt skolans alla<br />

byggnaders entréer och även via byggnadernas ventilationssystem så får<br />

jag i mig min beskärda del av tjära och andra mysiga saker som är mer<br />

eller mindre bra för kroppen.<br />

Jag har mailat studieombudsmän, skolans miljöansvarige, jag har försökt<br />

lägga om mina vägval på området, jag har försökt hitta entréer<br />

som ingen annan använder, jag undviker salar och byggnader där jag<br />

vet att problemet är stort. Jag undviker att gå på föreläsningar i problembyggnader.<br />

Jag har försökt få askkopparna flyttade så att de inte står<br />

i direkt anslutning till entréer och ventilationsinsug, men de som har<br />

hand om sådant gör inget förräns det kommer ett beslut från Chalmers.<br />

Men jag orkar inte mer nu. Kan någon hjälpa mig? Finns det någon mer<br />

som far illa?<br />

/Johan Lundström<br />

II<br />

INSANDARE<br />

HII JALP MIG SLUTA<br />

II<br />

ROKA!<br />

SII<br />

II<br />

OK FULLMAKTIGE!<br />

Jag har gått på Chalmers i ungefär 2.5 år nu och har tyvärr dragit på Det är dags att söka fullmäktige! Fullmäktige är Studentkårens högsta<br />

mig en fruktansvärt ful ovana under min tid här. Något som får mig att beslutande organ, och det är här som alla viktiga beslut fattas, såsom<br />

djupt avsky tillvaron på skolområdet. Det är så illa att jag gått och blivit budget och val av kårstyrelse. Ett år i fullmäktige ger dig värdefulla<br />

rökare. Jag får antagligen i mig några cigaretter om dagen, detta trots insikter i hur en komplex organisation fungerar, samtidigt som du<br />

att jag vet hur dåligt det är och att jag dessutom mår fysiskt dåligt av utvecklar dina retoriska färdigheter. Jag har haft stor glädje av mina<br />

dem.<br />

år fullmäktige, först i egenskap av ledamot, sedan Kårstyrelse och<br />

nu Talman. Chalmers Studentkår behöver ett engagerat fullmäktige<br />

för att klara av de förändringar som stor framför oss, bland annat ett<br />

eventuellt avskaffande av kårobligatoriet.<br />

10<br />

Jag hoppas att du är en av dem som är villig att bidra till vår organisations<br />

utveckling! Vi behöver alla, både tjejer och killar! Det enda som<br />

krävs är att man är medlem i Chalmers Studentkår. Så ta chansen och<br />

ställ upp i fullmäktigevalet, det kommer du aldrig att ångra! Registreringen<br />

av kandidatur är öppen till 24/3. Mer information hittar du på<br />

www.fumval.se. Om du har frågor eller bara vill prata om kåren och<br />

FuM är du välkommen att kontakta Valnämnden eller mig. Du hittar<br />

våra kontaktuppgifter via kårens hemsida!<br />

/Anna Peterson, Fullmäktiges Talman 06/07

SKICKA FORELASARNA II II PA O ENGELSKAKURS!<br />

Att Chalmers satsar på att tillhandahålla internationella masterprogram<br />

som kan följas även av studenter som inte behärskar svenska<br />

är naturligtvis mycket vällovligt. Väldigt många överväganden har<br />

säkert gjorts och många aspekter tagits i beaktande, men något som<br />

med stor sannolikhet har undgått dem som har genomfört förändringarna<br />

är troligen själva undervisningssituationen. Kursutvärderingar<br />

i de högre årskurserna är tyvärr fortfarande väldigt sällsynta, och en<br />

fråga som enligt min erfarenhet hittills inte har förekommit i en enda<br />

av dem är om föreläsaren talat tydligt och begripligt. Det är, också<br />

enligt min erfarenhet, tyvärr alltför vanligt att han inte gjort det.<br />

Själva föreläsningarna brukar vara ett mindre problem: Kan man inte<br />

formulera sig på engelska i realtid, så kan man alltid skriva upp det man<br />

vill säga på en overhead eller på egna anteckningar och läsa innantill.<br />

Det gör visserligen föreläsningarna ganska ointressant, men det är förlåtligt,<br />

eftersom det är en last som många föreläsare har, även om de får<br />

föreläsa på sitt modersmål.<br />

Något som däremot inte är acceptabelt är att föreläsarnas bristande<br />

engelskakunskaper gör det mycket svårt att få svar på frågor. För en<br />

student som har svårt att förstå ett visst koncept kan det vara svårt<br />

nog att formulera sin fråga på engelska, men när föreläsaren är så dålig<br />

på engelska att han inte förstår frågan även om den är någorlunda<br />

korrekt formulerad så blir situationen allvarlig. Och har man väl<br />

lyckats förmedla en fråga så ska ett svar formuleras, och igen blir<br />

språkbarriären ett problem.<br />

© Copyright 2007 ABB.<br />

Om man inte kan få svar på sina frågor, och om föreläsaren mest läser<br />

innantill, försvin<strong>ner</strong> en stor del av vitsen med att gå på föreläsning. Om<br />

Chalmers utbildningsledning fortfarande tror på föreläsningar som ett<br />

effektivt sätt att förmedla kunskap bör de se till så att de har en förutsättning<br />

att fungera så, och erbjuda alla föreläsare fortbildning i det<br />

engelska språket!<br />

/Student i fjärde årskursen<br />

Våra trainees förstår värdet<br />

av rätt förutsättningar<br />

ABB är världsledande inom kraft och automation. Vi förstår vad som är viktigt både<br />

för våra kunder och medarbetare. Vad motiveras du av? Utmanande arbetsuppgifter,<br />

personlig utveckling, ansvar och valfrihet? Då kan vi öppna möjligheter för dig.<br />

Börja med att läsa om vårt traineeprogram som ger anställning direkt.<br />

Vi ses på www.abb.se/jobb Ansök senast den 31 mars.

12<br />

II<br />

Undertecknad läser teknisk fysik och ligger<br />

betygsmässigt inte i topp, snittet under de<br />

tre första åren ligger på 3,4. Jag har enligt<br />

mitt helt egna omdöme pluggat som många<br />

andra, varken minst och knappast mest<br />

heller. Döm då om min förvåning när jag<br />

börjar läsa fjärde året på teknisk fysik. Jag<br />

har aldrig pluggat så lite och fått så höga<br />

betyg!<br />

I skrivande stund har jag hunnit få betyg i<br />

fyra av de fem kurser á fem poäng jag läst<br />

i höstas. Fyra av kurserna är rekommenderade<br />

inom ett av teknisk fysiks mastersprogram<br />

och den femte kursen ges också<br />

på fysik. Hittills har jag två femmor och två<br />

fyror. Enligt min bedömning har jag sällan<br />

gjort så lite för så goda betyg, nog för att<br />

man ibland gjort lite i en kurs och halkat in<br />

ett godkänt (3), men här räcker inte det utan<br />

man får fyror och femmor. Vad grundar<br />

man dessa betyg då? Hittills har jag haft en<br />

salstentamen på dessa fem kurser, annars är<br />

det projekt och inlämningar som ligger till<br />

grund för betygen.<br />

Vad är det då för fel på detta, det måste ju<br />

vara jättebra att jag får höga betyg! Och om<br />

jag dessutom inte behöver jobba så mycket<br />

borde jag ju vara ändå mer nöjd. Men det<br />

är inte vad det handlar om för mig. Jag går<br />

på Chalmers för att få en bra utbildning!<br />

Punkt. Men efter halva fjärde året gånget<br />

måste jag ställa mig frågan – är detta en<br />

bra avslutning på min utbildning? Hittills<br />

TOFSEN DEBATT<br />

O<br />

FJÄARDE AÅRET<br />

ETT UNDERLIGT ÅAR<br />

O<br />

snittar de kurser jag läst fyra timmar<br />

schemalagda föreläsningar i veckan per<br />

fempoängskurs. Under höstterminen har<br />

jag alltså haft schemalagda föreläsningar<br />

totalt 8 timmar i veckan under 20 veckor på<br />

20 poäng. Detta tillsammans med de som<br />

jag själv tycker bristfälliga examinationsformerna<br />

gör att jag måste ställa mig högst<br />

tvivelaktig till att Chalmers bedriver någon<br />

form av rannsakning i sin undervisning.<br />

Det är något som inte stämmer, under de<br />

tre första åren ligger en kuggningsfrekvens<br />

på inte ovanliga 30 %. Antingen måste alla<br />

studenter bli sjukt bra över en sommar eller<br />

så är det något som är fel i förhållandet<br />

treans-fyrans kurs eller i dess examinationsform.<br />

Eller så är det så att kurserna till fullo<br />

följer uppsatta mål och riktlinjer. Men det<br />

får jag ändå in<strong>ner</strong>ligt hoppas att de inte<br />

gör, jag måste hoppas att ledningen för<br />

Chalmers och teknisk fysik har satt ribban<br />

lite högre än detta och att det är varje kurs i<br />

sig som halkat efter kravnormen. Jag hoppas<br />

in<strong>ner</strong>ligt detta. Annars lägger jag inte många<br />

vitsord för Chalmers och högre utbildning.<br />

Jag är väldigt nyfiken på hur ni andra<br />

studenter upplever era fjärde år? Om det är<br />

fler som kän<strong>ner</strong> igen sig i det jag skriver om<br />

låt oss fundera över varför det är så och vad<br />

vi kan göra istället? Låt oss få höra!<br />

/Andreas Johansson

SVAR<br />

Jag fick läsa insändaren från Andreas<br />

Johansson, och blev dels sugen på att reflektera<br />

över vad han säger, dels på att få höra<br />

mer av andra studenters erfarenheter.<br />

Några kommentarer först. Det är säkert<br />

riktigt att genomsnittsbetygen är högre<br />

och underkännandegraden mycket lägre<br />

på valfria kurser än på grundkurser. Jag<br />

ser inga problem med det i sig. Är man<br />

genuint intresserad av ett ämne är det<br />

lättare att prestera bra. Många lärare<br />

tycker att studenterna har genomgått sitt<br />

”stålbad” och att det inte gör något om<br />

man premierar en bra arbetsinsats och ett<br />

visat stort intresse med ett överbetyg. Jag<br />

ser heller inget fel i att man har ett friare<br />

examinationssystem med mer inlämningar,<br />

projekt, hemtentor och muntor än på kandidatnivå,<br />

helt enkelt därför att det är genomförbart,<br />

trevligt och antagligen bra.<br />

Men om jag läser mellan raderna i denna<br />

konkreta kritik (och på raderna i den<br />

delen som rör arbetsinsatsen), får jag ändå<br />

intrycket att vi har att göra med en ganska<br />

normal student, som upplever att studierna<br />

från tredje till fjärde året plötsligt har<br />

blivit mycket mindre krävande, och som är<br />

orolig för att utbildningen faktiskt inte skall<br />

ha den höjd och det djup som han hade<br />

hoppats. Och där är jag förstås, och många<br />

med mig, oerhört angelägna att det inte<br />

skall vara så. Som ansvarig för Teknisk fysik<br />

vill jag såklart lägga ribban högt. Samtidigt<br />

tror jag att så gott som alla som kämpat<br />

sig över de ”lägre höjderna”, mekanik,<br />

vektoranalys, kvantfysik och vad det vara<br />

må, har höjden i kroppen,<br />

åtminstone om man väljer en<br />

avslutande inriktning med<br />

hjärtat. Rivning är inget<br />

kvalitetskriterium. Men<br />

självklart måste vi tillåta<br />

oss att underkänna dem<br />

som inte satsar.<br />

Låt mig konkretisera min oro,<br />

och samtidigt försöka föra upp<br />

diskussionen till Chalmersnivå.<br />

Vi har skapat en utbildningsstruktur<br />

enligt Bolognamodell. Den ser jättebra<br />

ut, åtminstone om den fylls av duktiga<br />

och arbetssamma studenter (och lärare),<br />

och av relevanta kurser med höga krav.<br />

Samtidigt har vi hamnat i en situation<br />

där vi har många masterprogram som<br />

skall konkurrera om studenterna. Det<br />

finns en fara i att man sänker kraven,<br />

dels inträdeskraven för att kunna anta<br />

fler studenter, dels examinationskraven<br />

för att exami<strong>ner</strong>a större andel av de<br />

antagna. Finansiering är ju knutet till<br />

”prestation”. För många masterprogram,<br />

särskilt dem som har en tvärvetenskaplig<br />

prägel, är det angeläget att rekrytera<br />

studenter med vitt skilda bakgrunder. Det<br />

finns knappast längre, till skillnad från<br />

för något decennium sedan, någon bred<br />

gemensam kunskapsgrund mellan civilingenjörsutbildningarna,<br />

så kunskapsgemenskapen<br />

i dessa program riskerar att bli liten.<br />

Det kan finnas en risk i att det som skall<br />

vara vidareutveckling och specialisering<br />

blir för lätt för alla. Detta är fria tankar,<br />

som delvis triggas av den nedåtgående<br />

ILLUSTRATION: KARIN BLINDH PEDERSEN<br />

trend<br />

för ämneskunskapernas<br />

status som<br />

(inte bara) jag tycker mig se,<br />

till och med på Chalmers. Jag vet<br />

inte om de är relevanta för Andreas<br />

situation och erfarenheter, men ser fram<br />

emot att fler uttrycker sin syn på detta.<br />

Målsättningen är förstås att Chalmers<br />

skall vara ett framstående tekniskt universitet,<br />

som exami<strong>ner</strong>ar civilingenjörer och<br />

masters som är stolta över att ha fått en<br />

bra utbildning. Om många tycker som<br />

Andreas lär vi inte kunna uppnå/vidmakthålla<br />

en sådan status. Isåfall får vi<br />

nog grunna på våra prioriteringar mellan<br />

kvalitet och kvantitet (min egen uppfattning<br />

är att kvalitet föder kvantitet,<br />

om man har tålamod att vänta). Om<br />

inte, tycker jag att det ändå finns skäl att<br />

tänka på vilka mekanismer vi har för att<br />

värna om de ämnesmässiga kvaliteterna<br />

i utbildningarna. På Chalmersnivå har<br />

mycket kraft och flera centralt initierade<br />

processer de senaste åren ägnats åt<br />

organisation och formella aspekter av<br />

självvärdering och projektutveckling, och<br />

mindre åt innehåll. Jag skulle önska mer<br />

fokus på ämneshöjd. Hur värnar vi om den?<br />

/Martin Cederwall, professor,<br />

programansvarig Teknisk fysik<br />

TOFSEN DEBATT<br />

13

14<br />

II<br />

YA VISIONER FÖOR<br />

GRUNDUTBILDNINGEN<br />

En bit in på det nya året presenterade rektor en ny organisation och ny ledning för<br />

Chalmers. I detta ingår också en ny vicerektor med ansvar för grundutbildningen.<br />

<strong>Tofsen</strong> har träffat Sven Engström, en man med många visio<strong>ner</strong> om vår om utbildning.<br />

Du är alltså vicerektor med ansvar från<br />

grundutbildningen, från 1 mars. Men det<br />

är inte det enda du ska göra?<br />

Nej, det är en halvtidstjänst. Så Chalmers<br />

centralt betalar hälften av min tjänst,<br />

och den andra hälften är det tänkt att jag<br />

ska fortsätta vara lärare och forskare i<br />

farmaceutisk teknologi. Jag har en relativt<br />

nyinrättad tjänst här på Chalmers, den<br />

skapades 2001. Jag började läsa kemiteknik<br />

på LTH 1970 – jag kom inte in här på<br />

Chalmers, det hade annars varit ett naturligt<br />

val eftersom jag kommer från Borås. Så<br />

efter civilingenjörsstudierna doktorerade<br />

jag i fysikalisk kemi, och flyttade senare<br />

över till naturvetenskaplig fakultet på<br />

Lunds Universitet. Efter det har jag jobbat<br />

även vid Umeå och Uppsala universitet.<br />

Men så när Göteborgs Universitet startade<br />

en farmaciutbildning utlystes en<br />

professur i farmaceutisk teknologi här<br />

på Chalmers. Jag undervisar främst på<br />

GU-programmen, men har även haft<br />

teknologer, bland annat i inledande kemi.<br />

Men jag har undervisat väldigt mycket<br />

teknologer innan, och är väldigt glad för<br />

min civilingenjörsutbildning. Det är så bra<br />

att man inte behöver veta vad man ska bli<br />

– om man trivs med ämnena räcker det.<br />

Hur har utbildningen förändrats sen du<br />

började? För att återknyta till vårt förra<br />

tema, var det bättre förr?<br />

Det är ju oerhört komplext att bedöma.<br />

När jag började hade högskolans expansion<br />

precis inletts. Vi var runt hundra i varje<br />

klass, de som började ett tiotal år innan<br />

kanske 40-50. Så undervisningen var<br />

lärartätare när det var färre som gick,<br />

och även utsållningen var hårdare. Det<br />

gör också att pengamängden per student<br />

har minskat, med följder för labbtider och<br />

sådant. Samtidigt måste man komma ihåg<br />

att det finns ju en penningpåse som ska<br />

räcka till många saker, inte bara utbildning.<br />

Så vi måste ta situationen för vad den är.<br />

Vi har de studenter vi har, vi har de pengar<br />

vi har, nu ska vi göra något riktigt bra utav<br />

det. Vi har de lärare vi har också, och det<br />

har i någon bemärkelse blivit lättare att bli<br />

professor idag eftersom det finns så många<br />

fler. Men jag tror inte att verksamheten blir<br />

sämre, utan att den gynnas av mångfalden.<br />

Alla måste ju inte vara excellenta på sina<br />

ämnen, det kan ju räcka att vara bra på<br />

ämnet och dessutom ha andra kompetenser<br />

som gör att man blir en bra lärare.<br />

Om man ser på kraven för att bli professor,<br />

och den pedagogiska kompetensen – är det<br />

något som behöver förändras?<br />

Jag tycker det har skett en förändring,<br />

pedagogiska meriter har börjat väga allt<br />

tyngre vid tillsättningen av olika tjänster.<br />

Det är svårt i sådana ärenden för den<br />

som inte har några som helst pedagogiska<br />

meriter att luta sig tillbaka på. Sen behöver<br />

det inte vara akademiska poäng i pedagogik,<br />

utan det finns många olika sorters<br />

meriter. Det jag ser som ett problem är<br />

att vi håller på att köra slut på människor<br />

genom att säga att det ska vara så bra på<br />

alla områden – och det är det väldigt få<br />

förunnat att vara. Men de flesta håller<br />

käften och lider istället för att ifrågasätta<br />

detta. Man borde fråga om det är OK att<br />

vara en bra lärare utan att vara excellent på<br />

sin forskning, kan man ändå göra nytta för<br />

Chalmers och samhället? Detta är ju mestadels<br />

sunt förnuft, men vi pratar så mycket<br />

om elit och excellens. Vi ska ju inte prata<br />

om oss själva som utmärkta, vi ska göra så<br />

gott vi kan, och lämna till andra att avgöra<br />

om vi är det eller inte.<br />

Trots att du inte tillträtt än, har du någon<br />

bild av vad du vill förändra?<br />

Det jag brin<strong>ner</strong> för är att vi måste ändra<br />

synen på vår rekryteringsbas, alltså skolan<br />

och studenterna. Det händer att det<br />

kommer hit studenter och får veta att de<br />

inte håller måttet, att de är för dåliga – så<br />

kan vi ju inte ha det. Vi har ju ett antagningssystem,<br />

som har släppt in de här<br />

studenterna, vi har bjudit dem till oss. Då<br />

kan vi inte kritisera dem för brister i det<br />

system som vi har varit med om att skapa.<br />

Vi måste skapa starkare band till skolan, de<br />

som undervisar här behöver veta mer om<br />

den skola som studenterna kommer från.<br />

Och vi måste förkovra oss i hur vi framför<br />

våra budskap, hur man fångar ett auditorium.<br />

Det räcker inte att säga att ”mitt<br />

ämne är så intressant att det talar för sig<br />

självt” – vill vi nå ut borde vi lära oss spela<br />

på några fler strängar.<br />

Vi har de studenter vi har,<br />

vi har de pengar vi har,<br />

nu ska vi göra något riktigt bra.

Jag skulle gärna se att fler lärare vände sig<br />

aktivt ut till skolorna i Västsverige i olika<br />

samarbeten. Ta till exempel gymnasiecentrum<br />

här på Chalmers. Dit kommer<br />

skolklasser från Göteborg och bedriver<br />

verksamhet under en eller ett par dagar.<br />

Jag hade ett projekt om läkemedel och<br />

hälsa tillsammans med en naturtvåa från<br />

Angeredsgymnasiet, det var oerhört stimulerande.<br />

Vilka ambitio<strong>ner</strong> det fanns hos<br />

ungdomarna! Där fanns många för vilka<br />

Chalmers var en prestigeskola, och det ska<br />

vi ta tillvara. Och man jobbar ju på flera<br />

håll med det här, det finns läxläsningsprojektet<br />

och matematikprojektet (Intize,<br />

reds anm) som ju är taget på initiativ från<br />

studenterna. Sådant ska vi stötta, vi ska<br />

kliva <strong>ner</strong> från våra höga hästar och se till<br />

att vi blir attraktiva. Vår skola ska vara<br />

excellent och elit, men det ska komma<br />

underifrån, inte genom att vi säger att vi<br />

är det.<br />

Så det är det ena, synen på de som studerar<br />

här. Det andra är miljön, klimatet. Jag<br />

tycker ju att informationen har funnits<br />

länge, men nu är det ju så tydligt. Där<br />

måste Chalmers spela en aktiv roll, vi har<br />

ett ansvar att vara drivande. Vi har ett<br />

uppdrag från samhället att inte bara vara<br />

utbildande och förvaltande, utan även<br />

driva utvecklingen framåt mot en ökad<br />

hållbarhet.<br />

För två år sedan skrev du att lärarutbildningen<br />

borde konkurrensutsättas,<br />

och du nämnde Chalmers som en möjlig<br />

aktör. Hur ser du på det nu?<br />

Ja, det är en av de sakerna jag vill driva, det<br />

är ett led i synen på skolan. Tittar man på<br />

Sverige så är det en teknikpositiv nation,<br />

men vi tycker ändå att för få ungdomar<br />

vill läsa teknikrelaterade yrken. Jag tror att<br />

delar av detta beror på hur våra kärnämnen<br />

behandlas i skolan. Kemi och fysik ses<br />

TEXT: WILHELM TUNEMYR FOTO: HANNA JAKOBSSON<br />

ofta som svåra ämnen, ibland även som<br />

onyttiga. Matte tycker de flesta man har<br />

nytta av, men den betraktas ändå som<br />

väldigt svår.<br />

Tittar man på antalet studenter på högskolan<br />

så finns det fem gånger flera<br />

inom teknikvetenskapen än på de naturvetenskapliga<br />

fakulteterna, inklusive<br />

matematik. Men det är inte här deras<br />

lärare har utbildats, och det märks. Det<br />

är inte så att naturvetarna gör fel, men<br />

det finns kulturskillnader, perspektiven<br />

är annorlunda. Sen tror jag inte vi ska<br />

göra det i konkurrens med Göteborgs<br />

Universitet, men vi ska inte heller ge bort<br />

kärnan, pedagogikutbildningen. Vi kan<br />

vinna mycket på att ha lärarutbildning här,<br />

vi kommer närmare skolan, och skolan<br />

får lärare som delar vårt perspektiv. Då<br />

kommer vi att arbeta oss närmare visionen<br />

om en skola som verkligen är excellent, inte<br />

bara säger att den är det. <br />

15

16<br />

Dags för nästa steg?<br />

Läs mer om Lorenz och om Umeå universitets masterprogram<br />

i naturvetenskap och teknik på www.teknat.umu.se/master<br />

Hösten 2007 kan du välja mellan 21 olika masterprogram.<br />

MILJÖ<br />

Biologi<br />

Ekologi<br />

Geoekologi<br />

Naturvård<br />

TEKNIK – IT<br />

Beräkningsteknik<br />

Datavetenskap<br />

Interaktiva tekniska system<br />

Människa-dator-interaktion<br />

Robotik och reglerteknik<br />

ENERGI<br />

Biodrivmedel<br />

E<strong>ner</strong>gy online<br />

Namn: Lorenz Gerber<br />

Ålder: 29<br />

Kommer från: Schweiz<br />

Studerar: på Umeå Plant Science Centre<br />

Hobby: friluftsliv, resa<br />

KEMI<br />

Kemi<br />

Läkemedelskemi<br />

Protei<strong>ner</strong>s struktur och funktion<br />

Swedish School of<br />

Environmental Chemistry<br />

BIOTEKNIK<br />

Genetik<br />

Mikrobiologi<br />

Molekylärbiologi<br />

Växt- och skogsbioteknik<br />

FYSIK<br />

Fysik<br />

Optisk fysik<br />

Bli svensk mästare i<br />

framtida teknik år 2007!<br />

Anmäl dig och en kompis senast 27 mars<br />

till kvaltävlingen i Teknik-SM på<br />

www.tekniksm.se<br />

THE STUDIO<br />

FLYTTAR TILL NYA<br />

STÖRRE LOKALER<br />

I NORDSTAN<br />

Det vill Vi fira med att inbjuda<br />

Dig och en vän till en GRATIS<br />

make-up och fotografering<br />

hos Sveriges första och största<br />

makeover studio.<br />

Erbjudandet är<br />

värt 750 kr<br />

För tidsbokning<br />

031-333 09 80<br />

Uppge kod: Nordstan<br />

STOCKHOLM - LONDON - GOTHENBURG<br />

Vi finns på Götgatan 16 i Nordstan samt på<br />

Lästmakargatan 3 vid Stureplan, Stockholm

18<br />

Det är lätt att förskräckas när farorna<br />

med internet får allt mer uppmärksamhet<br />

i medierna. Man kan lätt få<br />

intrycket att det lurar pedofiler bakom<br />

snart sagt varje hemsida och ondsinta<br />

hackare bakom varje mejl. Då kan det<br />

vara på sin plats att påminna om att<br />

internet också kan vara fantastiskt<br />

roligt. <strong>Tofsen</strong> hjälper dig hitta guldkornen<br />

i tillvaron, eller i varje fall på<br />

nätet.<br />

Som alla nya medier har internet gett<br />

upphov till en helt ny typ av humor. Den<br />

baserar sig på så kallade internetfenomen,<br />

där lustigheter, oftast i form av korta filmklipp,<br />

sprids via maillistor och forum. Ett<br />

tidigt exempel i genren var Ansiktsburk<br />

på kramgo.com (fullständ adress på motstående<br />

sida), en kort filmsnutt med svensk<br />

text till en turkisk sång, som spreds som en<br />

löpeld på nätet just efter millennieskiftet.<br />

På senare tid har den här typen av humor<br />

också nått traditionella nyhetsmedier.<br />

Såväl svenska som utländska medier<br />

har rapporterat om fenomen som Yalestudenten<br />

Aleksey Vay<strong>ner</strong>s anställningsvideo<br />

på ivygateblog.com, surfaren som<br />

säljer sitt liv, nicael.com, och farorna<br />

med Nintendos nya handkontroll,på<br />

wiihaveaproblem.com. Exemplen kunde<br />

mångfaldigas, men eftersom det ligger i<br />

fenomenens natur att vara av övergående<br />

art, blir en sådan uppradning ganska tröttsam.<br />

Läsaren rekommenderas istället vara<br />

uppmärksam på nya lustigheter. Kanske<br />

kommer de snart till en inkorg nära dig.<br />

En starkt bidragande orsak till spridningen<br />

av internetfenomen, är den uppsjö av sajter<br />

där användarna själva skapar innehållet.<br />

Ingen har väl missat YouTube, videosajten<br />

som köptes av Google för fantasisumman<br />

12 miljarder kronor. Prova till exempel att<br />

söka på Coca-Cola light och Menthos, eller<br />

microwave och light bulb. (Obs! <strong>Tofsen</strong> vill<br />

på inget sätt uppmuntra till farliga experiment,<br />

och frånsäger sig allt ansvar för eventuella<br />

skador. Reds. Anm.)<br />

En något annorlunda sajt är ytmnd.com (förkortningen<br />

står för lätt obegripliga ”You’re<br />

the man now, dog”), som låter användarna<br />

skapa korta sekvenser av stillbilder, kombi<strong>ner</strong>at<br />

med rörlig text och ljud. Den har<br />

blivit mycket populär, inte minst på internets<br />

många diskussionsforum.<br />

Eftersom sanningen som bekant överträffar<br />

dikten, finns det också gott om humor som<br />

bygger på insänt material från verkligheten.<br />

Den på senare tid mest omtalade svenska<br />

humorsajten, tjuvlyssnat.se, bygger på den<br />

principen. Läsarna skickar in intressanta,<br />

roliga eller tankeväckande samtal de råkat<br />

höra, och även om man ibland kan ställa sig<br />

tveksam till tjuvlyssningarnas trovärdighet,<br />

är de ofta fantastiskt roliga. Andra sajter<br />

med liknande tema är bash.org, som<br />

publicerar utdrag ur chatloggar (nivån på<br />

inläggen är tyvärr ofta skrämmande låg, så<br />

om man inte har hög tolerans för sådant,<br />

rekommenderas topplistan, som innehåller<br />

de inlägg som rankats högst av läsarna), och<br />

worsethanfailure.com (tidigare the Daily<br />

WTF), som publicerar konstigheter från<br />

källkodens underbara värld och kräver viss<br />

kunskap om programmering för att kunna<br />

uppskattas.<br />

Men det finns också mer traditionell humor<br />

på nätet. Amerikanska, theonion.com,<br />

som parodierar nyheter, har enligt egen<br />

uppgift 600 000 läsare. Dock är mycket av<br />

materialet riktat främst till amerikanska<br />

läsare, och delvis svårbegripligt för<br />

svenskar. Motsvarigheten på svenska heter<br />

yttermera.se, men dess ganska uddlösa<br />

texter, ofta översatta från engelska, lyckas<br />

främst illustrera hur svårt det är att parodiera<br />

en tidning som på fullt allvar har<br />

rubriker som ”Bildextra: Här kramas<br />

Britneys ex” och ”Monsterfirre skrämde<br />

slag på fiskare” (aftonbladet.se, en nyhetsparodi<br />

som blir så mycket roligare av att<br />

den tar sig själv på allvar).<br />

En kategori av näthumor, som är traditionell<br />

i sin utformning men samtidigt<br />

mycket anpassad till internet, är webcomics.<br />

Internets goda möjligheter för vem<br />

som helst att publicera sina verk, har gett<br />

upphov till ett enormt utbud seriestrippar.<br />

Många webcomics har en ganska smal målgrupp.<br />

Till exempel finns det ett överflöd<br />

av dataspels- och nördhumor. Exempel på<br />

det förra är Ctrl-alt-del, cad-comic.com och<br />

Penny arcade, , och på det senare Dilbert på<br />

unitedmedia.com, Irregular webcomic.net<br />

och skribentens personliga favorit, xkcd.<br />

Internet är som bekant stort. Verkligt stort.<br />

Ingen skulle kunna tro hur ohyggligt, fantastiskt,<br />

vansinnigt stort det är. Därför vore<br />

det naivt att tro att en enda artikel skulle få<br />

med allt, men förhoppningsvis har du i alla<br />

fall fått något roligt tips. Och skulle just<br />

din favoritsida saknas, så gråt inte över det.<br />

Klaga istället bittert inför dina vän<strong>ner</strong> över<br />

vilken usel kårtidning vi har. Eller, ännu<br />

bättre, skriv om det i <strong>Tofsen</strong>.

Ännu fler lustigheter<br />

www.avigsidan.se, roligheter klippta ur tidningar<br />

och annat kul<br />

www.gronkoping.nu, den klassiska tidningen finns<br />

även på nätet<br />

www.rinkworks.com/stupid, Om hur fel och<br />

roligt det kan bli när ovana människor<br />

möter datorer<br />

www.sr.se/cgi-bin/p3/humor P3s humorarkiv<br />

innehåller mycket roliga saker, tex<br />

de klassiska Hassan-busringningarna<br />

www.youtube.com/watch?v=eWEjvCRPrCo,<br />

The internet is for porn, en fantastisk filmatisering av<br />

en sång från Broadway-musikalen Avenue Q<br />

http://verizonmath.blogspot.com, Den<br />

amerikanska internetleverantören Verizon<br />

har en alldeles egen matematik<br />

Länkar nämnda i texten<br />

www.kramgo.com/ansiktsburk<br />

www.ivygateblog.com/blog/tags/aleksey_vay<strong>ner</strong><br />

www.nicael.com<br />

www.wiihaveaproblem.com<br />

www.youtube.com<br />

www.ytmnd.com<br />

www.tjuvlyssnat.se<br />

www.bash.org<br />

www.thedailywtf.com<br />

www.theonion.com<br />

www.cad-comic.com<br />

www.penny-arcade.com<br />

www.unitedmedia.com/comics/dilbert<br />

www.irregularwebcomic.net,<br />

www.xkcd.com.<br />

Prova att söka på<br />

Coca-Cola light och<br />

Menthos på YouTube<br />

TEXT: FREDRIK TENGBLAD ILLUSTRATION: SOLMAZ HOSSEINI<br />

19

20<br />

Humor har stått långt upp på listan över egenskaper<br />

jag uppskattar hos en lärare ända sen jag började grundskolan.<br />

Att det är en prioritering jag delar med många<br />

andra är relativt lätt att bevisa, vilket också har gjorts<br />

otaliga gånger. Men lika lätt som att säga att man vill<br />

ha föreläsare med humor, lika svårt är det att ge det<br />

en mer uttömmande motivering än att ”det är roligt”.<br />

För att undersöka om det över huvud taget finns några<br />

andra motiv gav jag mig ut på jakt i den vetenskapliga<br />

litteraturen och fann en artikel med den adekvata titeln<br />

”Humour and Teaching in Higher Education” av herrar J.<br />

P. Powell och L. W. Andresen.<br />

Det låter onekligen som ett absurt projekt att bedriva<br />

forskning om humor. Finns det något som så förlorar i<br />

värde av att förklaras och analyseras? Inte desto mindre<br />

görs det, vilket känns tillfredsställande, åtminstone för<br />

oss som måste ha ovedersägliga bevis på allting för att<br />

kunna tro på det. Avsaknaden av siffror i forskningsmaterialet<br />

är visserligen skrämmande för en naturvetare,<br />

men även ett allvarligt menat försök att klä vår<br />

allmänna uppfattning att ”humor i undervisning är<br />

bra” i konkreta termer är beundransvärt. Powell och<br />

Andresen gör ett sådant försök och lyckas ganska bra.<br />

De lämnar dessutom talrika referenser till olika undersökningar<br />

där man får förmoda att de funnit några lämpliga<br />

procentsatser att luta sig mot.<br />

Det starkaste argumentet för humor i undervisningen<br />

brukar vara att den främjar inlärning och förståelse. Det<br />

argumentet har två problem; dels att det är svårt att verifiera,<br />

och dels att den stora merparten av alla försök som<br />

har gjorts att verifiera det har gett negativa resultat.<br />

Svårigheten med att testa huruvida humor i undervisningen<br />

direkt främjar inlärning och förståelse består nog<br />

främst i att forskarna velat dela upp humorns positiva<br />

verkningar i olika delar. Då drabbas de av svårigheten<br />

att avgöra om det verkligen är humorn i sig som gör att<br />

studenter ibland tycks ta åt sig visst material lättare om<br />

det förmedlas på ett humoristiskt sätt, eller om det är<br />

någon annan positiv effekt av humorn som i sin tur givit<br />

upphov till den bättre inlärningen. Ungefär här kan det<br />

vara motiverat att fråga sig om det egentligen spelar<br />

någon roll.<br />

Positiva effekter av humor i undervisningen utöver<br />

bättre inlärning finns det gott om, och dessa är välbeskrivna,<br />

bevisade och väldokumenterade. En av<br />

dem är att ett välavvägt användande av humor i undervisningen<br />

skapar en positiv miljö i klassrummet eller<br />

föreläsningssalen. Nu är vi farligt nära ovetenskapligt<br />

flumsnack, och vi måste nog gå vidare till nästa nivå av<br />

konsekvenser för att kunna motivera ovanstående. Med<br />

en ”positiv miljö” tycks i de flesta fall avses en miljö där<br />

upplevelsen av statusskillnader minskar, där studenter<br />

och lärare kommer varandra närmare och där de får<br />

en mer positiv inställning gentemot varandra. Nu blir<br />

kopplingen till förbättrad inlärning tydligare: Har vi en<br />

positiv inställning till vår lärare så får vi också nästan<br />

automatiskt en positiv inställning till allt som läraren<br />

står för, till exempel det ämne som den undervisar i.<br />

Och har man en positiv inställning till ett ämne är det<br />

troligt att man lägger mer tid och e<strong>ner</strong>gi på att lära sig<br />

det, vilket nästan undantagslöst faktiskt leder till att<br />

man lär sig mer.<br />

En mer direkt koppling mellan humor och inlärning<br />

går via studenternas koncentration. Jag tror inte att<br />

någon som läser detta kunnat undvika att låta tankarna<br />

vandra vid något tillfälle när en kunnig men ack så<br />

ohumoristisk föreläsare försökt förmedla sin kunskap<br />

på ett visserligen kompetent sätt, men utan att väcka<br />

tillräckligt med engagemang för att fånga ens flackande<br />

Det låter onekligen som ett absurt projekt<br />

att bedriva forskning om humor

Vi är farligt nära ovetenskapligt flumsnack<br />

uppmärksamhet. Här visar många undersökningar att<br />

humorn kan komma till undsättning. Med en humoristisk<br />

framtoning kan föreläsaren fånga och hålla kvar<br />

studenternas uppmärksamhet och även att få dem att<br />

delta mer aktivt i undervisningen. Kopplingen mellan<br />

mer uppmärksamhet riktad mot läraren och förbättrad<br />

inlärning är väl ganska uppenbar, åtminstone om föreläsaren<br />

faktiskt förmedlar något som är relevant för<br />

inlärningen.<br />

Här kan det vara lämpligt att anmärka att lagom som<br />

vanligt är bäst: Humor i sådan omfattning att alltför lite<br />

tid blir kvar för förmedling av kunskap är naturligtvis<br />

inte bra. Att ett aktivt deltagande från studenternas sida<br />

medför förbättrad inlärning är också väldokumenterat<br />

och ligger till grund för trenden att allt mer undervisning<br />

sker i form av grupparbeten och seminarier.<br />

En i mitt tycke ännu mer intressant aspekt av humor<br />

är att den sägs bidra till att utveckla den kognitiva förmågan.<br />

Argumentationen lyder: ett skämt kräver oftast<br />

att man gör en liten intellektuell ansträngning för att<br />

förstå det. Eftersom det nästan alltid är eftersträvansvärt<br />

att ”fatta skämtet”, och man dessutom får en<br />

belöning i form av ett gott skratt, så finns det en stark<br />

motivation för att göra denna ansträngning. Om man<br />

utför denna lilla intellektuella övning tillräckligt ofta<br />

ger det en förbättrad kognitiv förmåga. Det ska nog till<br />

ett väldigt välsnickrat skämt för att denna process ska<br />

öka studenternas förståelse för ett visst koncept, men<br />

förhoppningsvis kan en förbättrad kognitiv förmåga öka<br />

deras förmåga att tillgodogöra sig kunskap i allmänhet.<br />

Ett annat sätt att<br />

använda humor i kombination med vår önskan att<br />

”fatta skämtet” är att skapa intern humor som bygger på<br />

det ämne som man undervisar. Detta ger dels en ökad<br />

gemenskap inom en grupp och en ökad motivation att<br />

lära sig ämnet för att kunna ta del i denna gemenskap.<br />

Även om den direkta kopplingen mellan humor och<br />

inlärning återstår att bevisa, så anser jag att det finns<br />

tillräckligt många indirekta kopplingar för att berättiga<br />

användandet av humor i undervisning på rent pedagogiska<br />

grunder. Men egentligen anser jag att det<br />

allra starkaste argumentet ändå är att humor gör livet<br />

roligare. Strunt samma om vi lär oss mer: Det är roligt<br />

att ha roligt, och om föreläsaren bjuder mig på ett skratt<br />

så blir jag glad och tacksam bara därför!<br />

Återstår att utreda hur föreläsarna ska bära sig åt för<br />

att få mig och mina medstudenter att skratta. Troligen<br />

vet de redan att vi uppskattar humor, men bevisligen<br />

har inte alla lyckats lägga sig till med den. Powell och<br />

Andresen föreslår att man bygger upp en liten databas<br />

med ämnesrelaterade lustigheter, lägger in<br />

dem på passande ställen och övar inför sina<br />

kollegor på att framföra dem med rätt<br />

timing och känsla för att framkalla skratt.<br />

Min inblick i Chalmers lärarfortbildning<br />

är bristfällig, men jag har en känsla av att<br />

humorövningar inte förekommer mer än ett<br />

par gånger om året. Nåja, detta är studenternas<br />

tidning. Jag överlåter åt alla ohumoristiska föreläsare<br />

som läser detta att lägga upp en egen handlingsplan. <br />

TEXT: KLARA INSULANDER BJÖRK ILLUSTRATION: DANIEL EKFJORDEN<br />

HUMOR<br />

21

22<br />

Varje sammanslutning utvecklar oundvikligen sin egen form<br />

av humor. Chalmers har inte bara en sorts humor utan flera<br />

karaktäristiska genrer. Något som kännetecknar dem alla är<br />

de starka traditio<strong>ner</strong>na; årgång efter årgång av chalmerister<br />

följer i sina företrädares fotspår.<br />

För många göteborgare är Cortègen det som starkast förknippas<br />

med Chalmers. Dess tidiga historia är, som sig bör, delvis höljd<br />

i dunkel, men från 1909 och framåt har göteborgarna roats av<br />

chalmeristernas tåg varje Valborg (undantaget krigsåren) – och<br />

av Cortègeprogrammet. Programmet följer sedan många år en väletablerad<br />

mall där annonser och skämtteckningar flankerar mycket<br />

korta beskrivningar av vagnarna. Typiska skämt i programmet<br />

är antingen vitsiga, oanständiga eller båda; anspelningar på sex<br />

och omotiverade teckningar av könsorgan är för många det som<br />

tydligast utmärker programmet. Ibland är de (åtminstone ganska)<br />

roliga i sig, ibland ligger det roliga mest i det absurda och opassande<br />

i teckningens innehåll. Huruvida det är roligt eller bara pinsamt<br />

och pubertalt ligger förstås i betraktarens ögon, den återkommande<br />

sidan med refuserade annonser vittnar tydligt om att annonsörerna<br />

inte alltid delar tecknarens syn på saken.<br />

TEXT: WILHELM TUNEMYR BILDER: RASP<br />

Tradition är också utmärkande för själva Cortègen. Då vagnarnas<br />

teman bygger på nyheter kan de givetvis inte upprepas, men en del<br />

lösnummer hänger med från år till år, och mycket av bildspråket är<br />

detsamma. År efter år upprepar vagnarna sitt koncept med rimmade<br />

slogans, snabbt uppbyggda sce<strong>ner</strong> av papier maché och i många fall<br />

killar utklädda till tjejer – givetvis då med enorma ballongbröst. Den<br />

stora publiken som år efter år möter upp tyder på att göteborgarna<br />

aldrig tycks tröttna på denna sorts humor, och många av skämten är<br />

syn<strong>ner</strong>ligen träffsäkra.<br />

En viktig del av chalmershumorn är den typiskt studentikosa. Det<br />

handlar om speciella traditio<strong>ner</strong>, underlig stavning (phaddring, øhl),<br />

vitsiga namn (bland sektionstidningarna märks V-sektionens Vattentrycket<br />

och Maskins M-ord) och olika upptåg. Främst bland dessa<br />

måste man räkna Fatilarkalkylen – något så ambitiöst som en fejkad<br />

doktorsavhandling! 1955 lade Rickard Wilson och hans kumpa<strong>ner</strong><br />

fram sin avhandling inför en publik som växlade mellan att vrida<br />

sig av skratt och förstummas av häpnad. Skämtet lyckades över<br />

all förväntan, med disputationen allvarligt omskriven i media och<br />

avhandlingen inskickad till diverse vetenskapliga bibliotek. Utanför<br />

kårhuset står nu en skulptur till minne av Fatilarkalkylen och dess<br />

drift med vetenskapens obegripliga jargong.

Andra klassiska upptåg som rönt mycket uppmärksamhet är<br />

studentkårens öresutjämning av statsskulden, och givetvis de stora<br />

nolluppdragen. Här rekommenderas en <strong>ner</strong>dykning i historieverket<br />

Chalma Mater för den intresserade!<br />

I en artikel om chalmershumor kan man givetvis inte undgå att<br />

ta upp spexen! I över ett halvsekel har sjungande och spexande<br />

chalmerister roat publiken genom att gestalta diverse historiska<br />

personligheter. Länge fanns enbart ett spex på Chalmers, och i<br />

detta tilläts endast killar på scen. För att tillfredsställa de allt högre<br />

kraven på lika möjligheter för tjejer att agera bildades för några år<br />

sedan ytterligare ett Chalmersspex, med enbart kvinnliga aktörer.<br />

Det två spexen (Bob och Vera) förvaltar båda starka traditio<strong>ner</strong>, från<br />

rebusen som avslöjar årets huvudperson till punschen som serveras<br />

i pausen. Mer nyskapande på området är F-spexet, Chalmers första<br />

sektionsspex, som nu är inne på sitt tredje år. Med en kombi<strong>ner</strong>ad<br />

sittning och föreställning (ett koncept importerat från Lund) och<br />

fokus på improvisation och interaktion med publiken har F-spexet<br />

hittat en egen nisch i genren.<br />

Cortège och spex må ha gamla traditio<strong>ner</strong>, men äldst av dem alla<br />

är ändå Rasp – tidning för allvar och städat skämt. Utgiven en<br />

gång årligen sedan 1872 räknas ändå årgångarna (enligt dem själva<br />

”av historiska skäl”) från 1864. Sin höga ålder till trots är tidningen<br />

relativt nyskapande, och varje årgång skiljer sig starkt från sina<br />

föregångare. Något som dock alltid återfinns är fnoffarna, de enkla<br />

skämtteckningarna som pryder detta uppslag. <br />

St Patrick’s Party!<br />

17th march<br />

John L’s 11:an Kajsabaren Zaloonen<br />

Hubben Golden I Verum Fort Nox

24<br />

Jag själv har en lite splittrad relation till clow<strong>ner</strong>. Som liten älskade<br />

jag att gå på cirkus och varje gång var lika speciell. Lukten av sågspån<br />

som stack i näsan, den rosasöta sockervadden och de vackert<br />

klädda cirkusartisterna. Och clow<strong>ner</strong>na, de tjocka och klumpiga<br />

clow<strong>ner</strong>na som snubblade över sina egna fötter och inte kunde se<br />

skillnad på elefantens fram- och baksida. Som barn gör, fnittrade<br />

och skrattade jag bara dessa udda varelser kom ut i manegen. Jag<br />

tapetserade mina väggar med clownplanscher, på vackra vitsminkade<br />

clow<strong>ner</strong> med paljettkostym och sorgset uttryck. Så kom dagen,<br />

dagen då min relation för alltid skulle förstöras. DET kom in i mitt<br />

Ordet clown brukar ofta få människor att reagera på olika sätt. Somliga har fortfarande mardrömmar<br />

efter Stephen Kings DET medan andra ser en rolig cirkuspajas med röd lösnäsa framför<br />

sig. Vissa tänker på den där skämtsamma klasskamraten som ständigt har ett practical joke<br />

på lut och ett och annat skämt att berätta. Men oavsett om man tycker att clow<strong>ner</strong> är roliga<br />

eller skrämmande så måste de flesta hålla med om att det är något smått fasci<strong>ner</strong>ande med den<br />

där groteskt sminkade figuren i färgglada kläder och allt för stora skor. Då <strong>Tofsen</strong> denna gång<br />

går i humorns tecken ägnar vi därför några rader åt dessa lustiga figurer.<br />

liv. Denna hemska Pennywise som är ondskan personifierad och<br />

sprider en obehaglig känsla i kroppen bara han dyker upp på TVskärmen.<br />

Det är <strong>ner</strong>vkittlande obehagligt men man kan helt enkelt<br />

inte låta bli att titta. Ungefär som när man ställer frågor till sin pojkvän<br />

om hans ex, saker man absolut inte vill veta men inte kan låta<br />

bli att fråga. Trots att åren har gått sedan detta traumatiska möte så<br />

är en liten del av mig fortfarande skeptisk mot dessa figurer. När alla<br />

andra skrattar åt deras pajaskonster kan jag inte låta bli att undra<br />

om de verkligen är så harmlösa som de verkar, eller döljer sig där en<br />

liten djävul bakom den färgglada masken?

De lärda tvistar om huruvida ordet clown har sitt ursprung i tyskan<br />

och betyder ”klump” eller om det kommer från det latinska ordet<br />

”bonde”. Gemensamt är i alla fall att termen kom till någon gång<br />

under 1800-talets slut och beskriver en komisk figur som verkar<br />

inom cirkusens värld. Men clownens rötter går längre tillbaka än så.<br />

Redan i antikens Grekland hittar vi dåtidens clow<strong>ner</strong>. De var skalliga<br />

och iklädda vadderade kostymer för att se tjockare ut än vad de<br />

var och medverkade i farser och mimföreställningar där de gjorde<br />

parodier på de andra, mer seriösa skådespelarna. Under medeltiden<br />

blev clownen ett professionellt yrke och man kunde hitta dessa<br />

pajaser i kringresande teatersällskap. De reste land och rike runt<br />

och gjorde narr av societets folk och drev med de högre klasserna.<br />

Det var i ett av dessa sällskap som Harlequinclownen skapades.<br />

Denna något småonda teaterfigur i svart dominomask hade stavar<br />

i händerna som han inte tvekade att smiska sin publik med. Harlequin<br />

betyder för övrigt även djävul. Kanske en liten ledtråd till varför<br />

clow<strong>ner</strong> har kommit att inte bara gestaltas som skojiga utan även<br />

associeras med betydligt läskigare innebörder.<br />

Dagens vitmålade och skalliga clow<strong>ner</strong> började dyka upp i slutet av<br />

1700-talet. De som vi idag tänker på som klassiska komiska clow<strong>ner</strong><br />

kallas inom cirkusvärlden oftast för august och inte för clown.<br />

Denna benämning ska tydligen ha uppkommit när en känd cirkusryttare<br />

på 1800-talet fick publiken att ropa ”dumme August” och<br />

därefter kallades alla komiska clow<strong>ner</strong> för august. Det var istället de<br />

vitmålade, allvarsamma och eleganta perso<strong>ner</strong>na i ett clownnummer<br />

som fick tituleras med ordet clown. Dessa clow<strong>ner</strong> är idag sällsynta<br />

och nu för tiden kallas oftast alla komiska artister på en cirkus för<br />

clow<strong>ner</strong>, med stor variation i både utseende och nummer.<br />

Idag har clow<strong>ner</strong>na flyttat ut mer och mer från cirkusarna.<br />

Man hittar dem på barnkalas, i köpcentrum och på<br />

sjukhus. De delar ut ballonger i affärer och trollar<br />

fram blommar som sprutar vatten i folks ögon.<br />

Clownen är till och med kopplad till ett av världens mest<br />

kända varumärken, i form av en gul- och rödfärgad<br />

TEXT: HANNA NYBERG ILLUSTRATION: SOPHIE THORNANDER<br />

Ronald McDonald. Men clownen står inte bara för att skänka humor<br />

och skratt utan några har tagit clow<strong>ner</strong>iet lite längre. De flesta av<br />

oss kän<strong>ner</strong> till organisationen ”Läkare utan gränser” men hur många<br />

visste att det finns en förening som heter ”Clow<strong>ner</strong> utan gränser”?<br />

Denna sammanslutning består av en grupp clow<strong>ner</strong> och artister<br />

som besöker platser runt om i världen där skratten har tystnat. Där<br />

spelar de föreställningar för barn och ungdomar som på något sätt<br />

har varit i kontakt med krig eller andra traumatiska händelser. Syftet<br />

är att ge livsgnistan tillbaka, skänka glädje så att dessa människor<br />

orkar gå vidare med sina liv. Intressant kuriosa är också att clow<strong>ner</strong>i<br />

nu finns som högskoleämne. På teaterhögskolan i Stockholm går det<br />

att läsa clownteknik, inspirerad av olika former av clownhumor.<br />

Visst kan jag inte låta bli att smått ändra min uppfattning om dessa<br />

varelser när jag läser om hur deras skämt får människor runt om i<br />

världen att må bättre. Kanske får jag göra som man gör för att bli<br />

av med fobier. Om man är rädd för höjder hoppar man helt enkelt<br />

bungy jump. Det blir väl att bege sig hem till föräldrarna och rota<br />

fram de där gamla planscherna. De passar väl inte som handen i<br />

handsken med min övriga inredning, men vad gör man inte för att<br />

bygga upp en gammal och långvarig relation. Nästa steg blir väl att<br />

göra ett och annat cirkusbesök. En sak är säkert. Inget mer DETtittande,<br />

clow<strong>ner</strong>na ska nu få en andra chans. <br />

25

26<br />

Kära “Stressad”!<br />

Det är många som kän<strong>ner</strong> som du. Högskolestudier<br />

innebär ofta att man har<br />

mycket att göra, både i form av studier<br />

och ideellt engagemang. Vad gäller ideella<br />

engagemang är mitt råd: Ta bara på dig så<br />

mycket som du har tid med utan att känna<br />

dig stressad!<br />

Däremot är det inte lika lätt att begränsa<br />

studiernas omfattning. Då gäller det att<br />

anlägga en god studieteknik. Se till att ha<br />

framförhållning! Om du tar itu med saker<br />

direkt, så går det mycket fortare än du tror,<br />

men ju mer du skjuter upp ditt pluggande<br />

desto jobbigare blir det att ta itu med det.<br />

Ligg i fas!<br />

Lycka till med dina studier och dina<br />

engagemang!<br />

/Klara<br />

TEXT: KLARA INSULANDER BJÖRK<br />

Kära läsare!<br />

Inspirerade av våra presskollegor inför vi i detta nummer en sida där vi ger er svar på era frågor om de problem och vedermödor<br />

som studentlivet för med sig. På grund av begränsade resurser kän<strong>ner</strong> vi oss tvungna att undanbedja oss era frågor,<br />

men strängt taget; kan du verkligen med rätta kan hävda att dina problem är så unika att de kräver unika svar? Nej, håll till<br />

godo; vi vet vad du egentligen behöver höra!<br />

Kära “Bakfull”!<br />

Att du kän<strong>ner</strong> som du gör är helt och<br />

hållet ditt eget fel. Det är bara du själv<br />

som bestämmer hur mycket du ska dricka!.<br />

Nästa gång du är ute och festar bör du<br />

tänka på att det kommer en dag imorgon<br />

också, och att man kan ha roligt utan sprit<br />

också!<br />

Lycka till och festa lugnt!<br />

/Klara<br />

Kära “Olycklig”!<br />

Du ska veta att alla kän<strong>ner</strong> så ibland. Det är<br />

helt normalt, och går över efter ett tag.<br />

Lycka till i ditt sökande efter lyckan!<br />

/Klara<br />

Kära “Pank”!<br />

Att leva på studiemedel kan tyckas svårt<br />

ibland, men är ingen omöjlighet! Det<br />

handlar om att prioritera. Gör upp en<br />

budget så att du får koll på dina utgifter!<br />

Till exempel så kan alkohol och färdiglagad<br />

mat kosta mycket mer pengar än man tror.<br />

Lycka till med sparandet!<br />

/Klara<br />

Kära “Trött”<br />

För att orka med studentlivet krävs det att<br />

man håller sig i form! När man är trött kan<br />

det kännas alltför ansträngande att lägga<br />

sig till med sunda vanor, men när du väl har<br />

gjort det kommer du att tycka att det var<br />

värt besväret. Ät varierat och näringsrikt,<br />

motio<strong>ner</strong>a regelbundet och sov åtta timmar<br />

varje natt!<br />

Lycka till med ditt nya, sunda liv!<br />

/Klara<br />

Kära “Ful”!<br />

Alla kän<strong>ner</strong> vi oss oattraktiva ibland.<br />

Världen är full av mer eller mindre ouppnåeliga<br />

skönhetsideal, och inget av dem<br />

passar oss egentligen. Kom då ihåg att din<br />

hårdaste domare är du själv! Försök att bli<br />

vän med dig själv och din kropp; leta reda<br />

på dina vackra drag (för sådana har vi alla!)<br />

och var stolt över dem! Om du trivs med<br />

dig själv och ditt utseende så kommer du<br />

att upptäcka att andra också gör det. Skönhet<br />

kommer inifrån!<br />

Lycka till och njut av din kropp!<br />

/Klara<br />

Kära “Frisk, rik och vacker”!<br />

Det finns hjälp att få. Denna svarsspalt<br />

tillkom under konsumtion av tre koppar<br />

kaffe, en stor bit kladdkaka med grädde<br />

och en ostciabatta med soltorkade tomater<br />

till ett sammanlagt pris av 148 kronor och<br />

med ett kaloriinnehåll på 1000 kilokalorier.<br />

Jag förblev under skrivandet stillasittande<br />

med strålningen från skärmen som enda<br />

ljuskälla och förlorade under formuleringen<br />

av ”Kära Stressad”-svaret en viss mängd hår<br />

på grund av svårt slitage. Lösningen lyder<br />

alltså: Sök <strong>Tofsen</strong>!<br />

Lycka till i största allmänhet!<br />

/Klara

ILLUSTRATION: JOANNA STRÖMBERG<br />

27

28<br />

Inledning<br />

Sedan en viss tid tillbaka finns så kallade bananfodral på marknaden, vars syfte är att skydda medhavda bana<strong>ner</strong> från att skadas av den<br />

mekaniskt påfrestande miljön i en genomsnittlig väska. Vid ett första påseende drabbas man dock av misstanken att den klassiska bananformen<br />

inte direkt överensstämmer med bananfodralets form. Detta skulle, om det visade sig stämma, föranleda att en så stor mängd våld<br />

måste appliceras på bananen redan vid inneslutandet i bananfodralet att dess ursprungliga syfte motverkas.<br />

Syfte<br />

Syftet med denna undersökning är att avgöra hur bananfodralsformade bana<strong>ner</strong> i allmänhet egentligen är, och om de visar sig vara behäftade<br />

med formmässiga fel vill vi ta reda på deras art. Vi vill också ta fram data som underlättar användandet av bana<strong>ner</strong> i kombination med ovan<br />

nämnda bananfodral.<br />

Metod<br />

Då olika inköpsställen saluför bana<strong>ner</strong> av olika sort, och vi ville uppnå ett så ge<strong>ner</strong>ellt giltigt resultat som möjligt, genomförde vi undersökningen<br />

på sammanlagt sju olika inköpsställen. På tre av inköpsställena undersöktes utöver standardutbudet dessutom kravodlade bana<strong>ner</strong>.<br />

Av varje banansort valdes tio stycken ut slumpmässigt, och deras passform bedömdes genom att vi, under användande av<br />

olika kombinatio<strong>ner</strong> av translation och rotation av bananen relativt fodralet, försökte placera den ena i det andra (Se figur 1).<br />

Om detta inte var möjligt utan våld gjordes ett försök att placera bananen i fodralet under användande av visst våld (dock<br />

inte överstigande den mängd våld som en oskyddad banan skulle utsättas för under en dag i en genomsnittlig väska, se<br />

figur 2). Om inte heller detta lyckades gjordes en bedömning av skälet till att bananen inte passat.<br />

Resultat<br />

I figur 3 ses en sammanställning av andelen bana<strong>ner</strong> som passade i fodralet, fördelat på inköpsställen och i genomsnitt.<br />

Som synes överstiger andelen passande bana<strong>ner</strong> aldrig 80 procent, och i genomsnitt passar endast cirka 38<br />

procent av bana<strong>ner</strong>na i fodralet.<br />

De fyra olika kategorier av bana<strong>ner</strong> som inte passade i fodralet var de a) för tjocka, b) för böjda, c) för raka eller<br />

d) för långa, se figur 4. Den andel de respektive kategorierna utgör av det totala antalet opassande bana<strong>ner</strong> visas<br />

i figur 5. Det i särklass vanligaste felet hos bana<strong>ner</strong> visar sig vara att de är för tjocka.<br />

Slutsats<br />

Den som äger ett bananfodral bör alltså, vilket kan utläsas ur figur 3, köpa sina bana<strong>ner</strong> på Hemköp<br />

och där söka efter bana<strong>ner</strong> som är smalare än genomsnittet, eller möjligen överväga alternativet<br />

att istället använda det för förpackning av korv, se figur 6. Vill man vara säker på att innehållet<br />

passar kan man klippa ut bananmallen som medföljer och alltid ha den redo i plånboken.<br />

Klipp ut och spara<br />

TEXT: KLARA INSULANDER BJÖRK<br />

ILLUSTRATION & FOTO:<br />

KARIN BLINDH PEDERSEN

för tjock<br />

50%<br />

för lång<br />

6%<br />

för rak<br />

7%<br />

för böjd<br />

37%<br />

%<br />

80<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

andel som passar<br />

andel som passar med milt våld<br />

Maxi (Krav)<br />

Netto<br />

Ica Focus<br />

Willys<br />

Pressbyrån<br />

Maxi<br />

Ica Focus (Krav)<br />

Willys Hemma<br />

Hemköp (Krav)<br />

Hemköp<br />

Genomsnitt<br />

29

CHALMERS DAMKOR 20AÅR<br />

O<br />

II<br />

Chalmers Sångkör är den äldsta och största kårföreningen inom Chalmers Studentkår. Idag är det cirka 120 aktiva medlemmar<br />

som sjunger i någon av de tre delkörerna; Manskören, Kammarkören och Damkören. Kören sjunger vid många olika tillfällen<br />

på Chalmers, till exempel på Valborg, studentkårens mösspåtagningar och examensceremonier. Dessutom arrangerar vi årligen<br />

julkonserter i Vasakyrkan, framträder på Lucia samt anlitas flitigt vid allmänna och privata tillställningar. Damkören är numera<br />

en naturlig del av Chalmers sångkör men en gång var det helt annorlunda. Låt oss börja från början.<br />

”Redan 1870 framkom förslag att bilda en sångkör eller ’qvartett’.<br />

Förslaget realiserades och en sångkör kom till stånd.”<br />

Detta kan man läsa i en av högskolans gamla minnesskrifter. På<br />

den tiden fanns det bara manliga studenter på Chalmers så kören<br />

kom att bestå av ett tiotal glada herrar. Den 21 januari 1948 bildades<br />

föreningen Chalmers Sångkör med sina nuvarande stadgar. Allt<br />

eftersom åren gick blev det vanligare med kvinnliga chalmerister<br />

och från början av 1960-talet hade även kören kompletterats med<br />

medlemmar av det kvinnliga könet. Alla välkomnade kvinnliga<br />

sångare, men man hade svårt att enas om formerna. På hösten 1964<br />

beslutade man dock till slut att man skulle ha en manskör och en<br />

blandad kör.<br />

I slutet av 1980-talet var det dags för nästa era i Sångkörens historia.<br />

Inspirerade av Florakören i Åbo tog några damer initiativet att starta<br />

en damkör. Men det krävdes vilja, mod och envishet av de första<br />

medlemmarna för att få Chalmers Damkör erkänd som en fullvärdig<br />

delkör i Sångkören. Motargument som att kvalitén oundvikligen<br />

skulle sänkas, brist på repertoar, problemet med att ingen veckodag<br />

blev ledig för möten, ännu fler skrikiga sopra<strong>ner</strong> etc. hindrade de<br />

tidiga pla<strong>ner</strong>na.<br />

Damkören hade dock anhängare. Vid ett framträdande för körens<br />

seniorförening yttrades frasen: ”Damkör! O ljuva utopi!” av en<br />

av herrarna som mindes 60-talets tjejtorka. Damkören hade sin<br />

första repetition den 14 januari 1987 och bevisade med tiden att<br />

motargumenten var obefogade. Resultatet blev att Damkören blev<br />

upptagen som fullvärdig delkör i Chalmers sångkör 1988. Trots<br />

Damkörens seriösa framtoning kan ibland kopplingen till Chalmers<br />

ge utomstående falska föreställningar. Ett roligt exempel är radioreportern<br />

som inför en julkonsert frågade ”Chalmers Damkör?<br />

Innebär det att ni sjunger i raff-set?”<br />

Damkören har utvecklats genom åren och förändrats i samklang med<br />

sina dirigenter. Målet har alltid varit hög kvalitet och god stämning,<br />

men tonvikten har varierat beroende på dirigenternas ambitio<strong>ner</strong>.<br />

Repertoaren har utvidgats med hjälp av duktiga dirigenter som<br />

arrangerat och kompo<strong>ner</strong>at samt via lån av andra damkörer som<br />

man samarbetat med och inspirerats av. 2005 kom första utgåvan<br />

av ”Damkörens lilla svarta’” en sångbok full med damkörsrepertoar.<br />

Syftet med boken är att ännu mer samla nya och gamla damkorister<br />

och förstärka känslan av samhörighet. Så nu är läget stabilt, ingen<br />

kan längre klaga över bristande repertoar och framtiden ser ljus<br />

ut! Lördagen den 28 april har Damkören jubileumskonsert i Tyska<br />

Christinae kyrka. Välkomna!<br />

TEXT: SOFIA JOHANSSON (BEARBETAD AV RED.)<br />

ILLUSTRATION: SOPHIE THORNANDER<br />

31

TEKNOLOGKRYSSET<br />

Vi beklagar att korsordet blev oläsligt i förra numret och publicerar det här igen.

TEXT: GÖREL WRANNE<br />

FISK I PAKET!<br />

Detta är ett enkelt och smidigt sätt att tillaga fisk på. Tack vare<br />

tillagningssättet är det lättare att få fisken att bli saftig.<br />

portio<strong>ner</strong>:<br />

3 portionsbitar fisk<br />

1/2 hackad lök<br />

2 urkärnade och hackade tomater, eller en hackad morot<br />

och andra rotfrukter<br />

torkade örtkryddor<br />

1 msk citronsaft (går att köpa på flaska)<br />

1 msk olivolja<br />

salt och peppar<br />

bakplåtspapper<br />

TEMA: ETIK<br />

II<br />

MATERIALSTOP:P : 9: E APRIL<br />

KOMMER UT: : 7: E MAJ<br />

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda alla ingredienser utom fisken och<br />

smaka av. Klipp bitar av bakplåtspappret, ungefär 30 x 30 cm. Pensla<br />

lite olja på papperna, lägg en fiskbit på varje papper och fördela<br />

röran på fisken. Vik pappret runt fisken och förslut paketen väl. Låt<br />

skarven vara längst upp så att saften inte rin<strong>ner</strong> ut. Låt stå i ugnen<br />

tills fisken är genomstekt, ca 15 minuter.<br />

Det här är kanske det bästa sättet att tillaga billig fryst fisk. Alla<br />

sorters fiskar fungerar bra. Lägg gärna till oliver, ost, vitt vin eller<br />

starkare kryddor till röran. Ät med potatis eller ris.<br />

33

34<br />

O<br />

HÅALLBAR UTVECKLING I<br />

ALLA KURSER<br />

Aldrig förr har väl så stor del av nyhetsflödet<br />

handlat om global klimatpåverkan. USAs ambassadör,<br />

som besökte Chalmers 5 februari sa att<br />

USA de senaste 6 månaderna nått en ”tipping<br />

point” gällande klimatfrågan. Den går inte längre<br />

att förneka och den kommer att innebära genomgripande<br />

förändringar av hela e<strong>ner</strong>gisystemet,<br />

inklusive hur e<strong>ner</strong>gi används i alla våra produkter.<br />

Klimatfrågan är en av flera stora miljöfrågor<br />

som ska lösas samtidigt som befolkningen växer,<br />

varav flera hoppas på att ta sig ur extrem fattigdom<br />

och andra hoppas på att bli allt rikare.<br />

Många av utmaningarna låter sig inte lösas med<br />

enkla ”technical fix” (typ filter). Det kommer<br />

att krävas att man tänker rätt från början vid<br />

produktutveckling och vid design av olika system.<br />

Chalmers gjorde därför säkert rätt när vi inte<br />

satsade på att ett fåtal skulle gå ett specialdesignat<br />

civilingenjörsprogram. Istället har vi ambitionen<br />

att alla ska lära sig om hållbar utveckling och de<br />

som vill ska kunna fördjupa sig.<br />

Det är också viktigt att frågor gällande hållbar<br />

utveckling inte blir en isolerad företeelse, utan<br />

återkommer där det är relevant i hela kursutbudet.<br />

Chalmers har goda förutsättningar för<br />

att lyckas med detta. Chalmers ledning har<br />

tydligt profilerat sig inom området och vi har<br />

forskning i världsklass. Vi är dessutom med i<br />

viktiga forskar- och FN-nätverk. I denna process<br />

spelar ni studenter den viktigaste rollen. Det är<br />

ni som kommer att vara yrkesverksamma under<br />

en tid som i mycket hög grad kommer att präglas<br />

av dessa frågor. Genom kursenkäter och annan<br />

återkoppling utgör ni garanten för att det blir hög<br />

kvalitet.<br />

Under de närmaste tre åren kommer Chalmers att<br />

ta fram en organisation som:<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Garanterar och fortlöpande förbättrar<br />

kvaliteten i Chalmers kursutbud av grundkurser<br />

i hållbar utveckling (de som ingår i 5poängskravet).<br />

Garanterar och fortlöpande förbättrar<br />

kvaliteten i inslagen av hållbar utveckling i<br />

Chalmers övriga kursutbud.<br />

Ger effektivt beställarstöd vid beställning av<br />

sådana kurser.<br />

Ger effektivt studentstöd vid val av kurser.<br />

Ger effektiv intern och extern information om<br />

lärande för hållbar utveckling.<br />

Ger effektivt samarbete med interna och<br />

externa (nationella likväl som internationella)<br />

intressenter inom lärande för hållbar<br />

utveckling. Göteborgs universitet intar här en<br />

särställning.<br />

Ger en bra mötesplats för studenter samt lärare<br />

med intresse inom området.<br />

Stödjer fortbildningen av icke undervisande<br />

personal inom området hållbar utveckling.<br />

Stödjer utvecklingen av ett Campus som<br />

återspeglar Chalmers initiativ för hållbar<br />

utveckling.<br />

Har du idéer på hur detta kan göras på bästa sätt<br />

eller vill du engagera dig i någon fråga, tveka då<br />

inte att kontakta Marie Arehag som koordi<strong>ner</strong>ar<br />

projektet: marie.arehag@chalmers.se<br />

Eller titta på projektets hemsida:<br />

www.chalmers.se/gmv/SV/projekt/esd_chalmers<br />

John Holmberg<br />

Vicerektor för initiativet System och miljö och UNESCO-professor i lärande för hållbar utveckling<br />

HÖGSKOLANS SIDA<br />

Kontaktperson:<br />

Kerstin Törsäter, 031-772 25 58<br />

kerstin.torsater@chalmers.se<br />

Foto:<br />

Jan-Olof Yxell<br />

John Holmberg<br />

Vicerektor för initiativet<br />

System och miljö och UNESCOprofessor<br />

i lärande för hållbar<br />

utveckling

Printa och kopiera<br />

i svartvitt eller färg<br />

Internetuppkoppling<br />

<br />

<br />

Köp ett plastkort av oss och ladda<br />

det med önskat belopp.<br />

Välkommen till<br />

Första Långgatan 5<br />

öppet 8-17<br />

Telefon 031-775 44 40<br />

www.majornas.se<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

35

CHALMERS KÅRTIDNING TOFSEN<br />

POSTTIDNING B<br />

KILSGATAN 12-14 GÖTEBORG. TELEFON 031-61 98 30 WWW.HOLMENSHERR.SE

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!