Kvantitativ föreläsning, del I, stora bilder.pdf - Moodle 2
Kvantitativ föreläsning, del I, stora bilder.pdf - Moodle 2
Kvantitativ föreläsning, del I, stora bilder.pdf - Moodle 2
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KVANTITATIV<br />
FORSKNING<br />
Kristofer<br />
Årestedt<br />
2012-10-14
Ontologi<br />
(läran om vad som<br />
existerar och vad det<br />
betyder att någonting<br />
existerar)<br />
Epistemologi<br />
(läran om vad man kan<br />
veta och hur man kan<br />
nå kunskap)<br />
FORSKNINGSPARADIGM<br />
Positivism<br />
(utifrånperspektiv)<br />
Verkligheten existerar<br />
oberoende av individen<br />
Forskaren har ett<br />
objektivt förhållningssätt<br />
till försökspersonerna<br />
och forsknings-resultatet<br />
låter sig inte påverkas<br />
av forskaren<br />
Naturalism<br />
(inifrånperspektiv)<br />
Metodologi <strong>Kvantitativ</strong> Kvalitativ<br />
Verkligheten är<br />
subjektivt och mentalt<br />
konstruerad av individen<br />
Forskaren interagerar<br />
med försöks-personerna<br />
och forskningsresultaten<br />
låter sig påverkas av<br />
denna interaktiva<br />
process
GENERALISERBARHET
INDUKTION/DEDUKTION
KVANTITATIV VS KVALITATIV METOD<br />
<strong>Kvantitativ</strong><br />
metod<br />
Syfte Beskriva<br />
Förklara<br />
Objekt Observerbara och<br />
mätbara företeelser<br />
Kvalitativ<br />
metod<br />
Förstå<br />
Människors<br />
upplevelser och<br />
erfarenheter<br />
Förhållningssätt Objektivt Subjektivt<br />
Metodologi Deduktion Induktion
KVANTITATIV FORSKNING -<br />
SAMMANFATTNING<br />
Syfte att beskriva och förklara<br />
Objektiv sanning<br />
Präglas av värderingsfrihet<br />
Vilar på den positivistiska traditionen<br />
Strävar efter generaliserbarhet<br />
Eftersträvar hög precision och kontroll<br />
Strikt, systematiskt & strukturerat metodologiskt<br />
genomförande<br />
Går från abstraktion till konkretion - deduktion<br />
Data av numerisk karaktär<br />
Ska kunna replikeras<br />
Kritiseras för reduktionism
KVANTITATIV METOD INOM OMVÅRDNAD<br />
Pröva och utveckla teorier<br />
Beskriva tillstånd<br />
Identifiera riskgrupper<br />
Utvärdera interventioner & behandlingar<br />
Utveckla och validera mätinstrument
KERLINGERS DEFINITION AV TEORI<br />
”En teori är en uppsättning begrepp,<br />
definitioner och påståenden, som<br />
presenterar en systematisk syn på<br />
fenomen genom att specificera<br />
relationen mellan variabler, med syfte<br />
att förklara och förutse fenomenet.”
TEORIER OCH FORSKNING<br />
Teorier bör vara vetenskapligt förankrade<br />
Forskning utvecklar och prövar teorier<br />
<strong>Kvantitativ</strong> forskning utgår från teorier<br />
Hypoteser fastställer förväntade samband mellan<br />
begrepp i teorin<br />
Begreppen görs operationaliserbara<br />
Teorin bekräftas eller falsifieras<br />
Teorier är under ständigt förändring
EXEMPEL PÅ EN TEORETISK MODELL FÖR<br />
HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET
ANVÄNDNING AV BEGREPPET VARIABEL<br />
Variablernas relationen till varandra<br />
Oberoende variabler<br />
Beroende variabler<br />
Om variablerna är direkt observerbara eller ej<br />
Manifesta variabler<br />
Latenta variabler<br />
Variablernas egenskaper (datanivå)<br />
Kvalitativa<br />
<strong>Kvantitativ</strong>a
OBEROENDE OCH BEROENDE VARIABLER
VARIABLER
KAUSALITET (ORSAK-VERKAN)<br />
Kausalitet innebär att orsaken föregår<br />
effekten<br />
Kausalitet kräver starkare bevis än att enbart<br />
att påvisa samband<br />
Samband mellan variablerna måste kunna påvisas<br />
Nödvändigt att kunna påvisa att sambanden inte är<br />
falska<br />
Nödvändigt att kunna påvisa att orsaken föregår<br />
effekten
DATA
KVANTITATIV FORSKNINGSPROCESS<br />
Backman 1998
KVANTITATIV FORSKNINGSPROCESS<br />
Backman 1998
KVANTITATIV FORSKNINGSPROCESS<br />
Backman 1998
HYPOTES<br />
”En hypotes är en språklig sats<br />
i vilken olika begrepp sätts i<br />
relation till varandra.”<br />
Patel & Davidsson, 2003
HYPOTES<br />
Hypoteser är av förklarande karaktär<br />
Uttalande om förväntat samband mellan variabler<br />
Ofta i form av orsak-verkan (kausalitet)<br />
Härleds ur teorier/tidigare forskning<br />
Vanligtvis omfattar hypotesen inte hela teorin utan<br />
valda <strong>del</strong>ar<br />
Måste vara möjliga att pröva
EXEMPEL PÅ SYFTEN<br />
Fråga<br />
Syftet är att beskriva hur kronisk hjärtsvikt<br />
påverkar det dagliga livet i relation till kön, ålder,<br />
och sjukdomsgrad.<br />
Hypotes<br />
Syftet är att undersöka om kvinnor med kronisk<br />
hjärtsvikt har sämre livskvalitet än män.
KVANTITATIV FORSKNINGSPROCESS<br />
Backman 1998
METOD<br />
Vilken forskningsdesign ska studien ha<br />
Vilka individer ska medverka (urvalsmetoder)<br />
Hur ska data samlas in (datainsamlingsmetoder)<br />
Hur ska data analyseras (dataanalys)
Hur studien är upplagd<br />
Utgår från studiens syfte<br />
Designen är avgörande för studiens genomförande<br />
och vilka slutsatser som kan dras<br />
Olika sätt att <strong>del</strong>a in studiedesigner:<br />
Utifrån studiens syfte<br />
FORSKNINGSDESIGN<br />
Utifrån grad av kontroll forskaren har<br />
Utifrån tidsaspekten av hur studien genomförs
FORSKNINGSDESIGN UTIFRÅN SYFTE<br />
Pilotstudier<br />
Formativa studier (ej vanligt förekommande)<br />
Explorativa studier<br />
Deskriptiva studier<br />
Hypotesprövande studier
FORSKNINGSDESIGN UTIFRÅN GRAD AV<br />
KONTROLL ALTERNATIVT<br />
Experimentella studier Randomiserade kontrollerade studier<br />
(RCT)<br />
Kvasiexperimentella studier Kontrollerade studier<br />
Icke experimentella studier Observationsstudier<br />
Retrospektiva studier Fall-kontroll studier<br />
Prospektiva studier Kohort studier<br />
Tvärsnittsstudier Tvärsnittsstudier
EXPERIMENTELL DESIGN<br />
Benämns ofta RCT<br />
För att testa olika interventioner och<br />
behandlingar<br />
Är alltid prospektiva<br />
Ger bäst bevisvärde<br />
Grundförutsättningar:<br />
Manipulation/Styrning<br />
Kontroll<br />
Randomisering
EXPERIMENTELL DESIGN
EXPERIMENTELL DESIGN
EXPERIMENTELL DESIGN
KVASIEXPERIMENTELL DESIGN<br />
Manipulation förekommer<br />
Brister i kontrollgrupp och/eller<br />
randomisering<br />
Svårare att påvisa kausala samband än RCT<br />
Relativt vanligt förekommande inom<br />
omvårdnadsforskning
KVASIEXPERIMENTELL DESIGN
KVASIEXPERIMENTELL DESIGN
KVASIEXPERIMENTELL DESIGN
Förtjänster<br />
Enklare att tillämpa än experimentella studier<br />
Alternativ design när en experimentell design inte är<br />
möjlig<br />
Brister<br />
KVASIEXPERIMENTELL DESIGN<br />
FÖRTJÄNSTER OCH BRISTER<br />
Öppnar upp för alternativa förklaringar<br />
Svagare bevisvärde än experimentell design
ICKE-EXPERIMENTELL DESIGN<br />
Ingen manipulation<br />
Tillämpas då:<br />
Den oberoende variabeln inte går att påverka<br />
Vi vill studera skillnader mellan grupper utan att<br />
påverka den oberoende variabeln<br />
En experimentell eller kvasiexperimentell design inte<br />
lämpar sig av etiska skäl
POPULATION, INDIVID & URVAL<br />
Population Den grupp vi är intresserade<br />
av att uttala oss om<br />
Individ Enskilda individer<br />
Urval De individer som slutligen<br />
studeras
URVAL<br />
Totalundersökningar<br />
◦ Resurskrävande<br />
◦ Ovanliga<br />
◦ Om populationen är liten<br />
◦ Om hela populationen måste undersökas<br />
Urvalsundersökningar<br />
◦ Billigare än totalundersökningar<br />
◦ Omför<strong>del</strong>ning av resurser – bättre kvalitet<br />
◦ Kan vara mer tillförlitlig än en<br />
totalundersökning
POPULATION, INDIVID & URVAL
URVAL
URVAL<br />
Generalisering<br />
Slumpmässigt urval
KVANTITATIVA URVALSMETODER<br />
Slumpmässiga urval (probability<br />
sampling)<br />
Icke slumpmässiga urval (nonprobability<br />
sampling)
SLUMPMÄSSIGT URVAL: DEFINITION<br />
”Varje element i populationen skall<br />
ha en känd inklusionssannolikhet<br />
och denna ska vara större än 0.”<br />
(n/N=inklusionssannolikheten)
SLUMPMÄSSIGA URVAL<br />
Obundet slumpmässigt urval (Simple<br />
random sampling)<br />
Systematiskt slumpmässigt urval<br />
(Systematic random sampling)<br />
Stratifierat slumpmässigt urval<br />
(Stratified random sampling )<br />
Klusterurval (Cluster sampling)
OBUNDET SLUMPMÄSSIGT URVAL<br />
(SIMPLE RANDOM SAMPLING)<br />
Alla individer har samma möjlighet att komma med i<br />
urvalet<br />
Varje individ kan bara komma med en gång<br />
Kräver en förteckning av samtliga individer i<br />
populationen (N)<br />
Slumpmässigt urval görs från förteckningen med<br />
t.ex.<br />
Lottning<br />
Slumptalstabell<br />
Databaserad slumptalsberäkning
UTDRAG UR SLUMPTALSTABELL<br />
62349 74088 65564<br />
69459 17986 24537<br />
35050 40469 27478<br />
54526 22356 93208<br />
71571 83722 79712<br />
82928 31131 30196
SYSTEMATISKT SLUMPMÄSSIGT URVAL<br />
(SYSTEMATIC SAMPLING)<br />
Individer väljs ut från en förteckning på ett<br />
systematiskt sätt<br />
Urval görs systematiskt från förteckningen utifrån<br />
urvalskvoten N/n<br />
Alla har inte samma möjlighet att komma med<br />
Varje individ kan bara komma med en gång<br />
Kan bidra till att öka representationen i urvalet, t.ex.<br />
ålder<br />
Risk för systematiskt urvalsfel om förteckningen är<br />
ordad på ett ”olämpligt sätt”
EXEMPEL: N=3 FRÅN N=12 (12/3=4)<br />
1 2 3 4<br />
5 6 7 8<br />
9 10 11 12
STRATIFIERAT SLUMPMÄSSIGT<br />
Tillämpas när populationen är oproportionerlig,<br />
t.ex. ålder och kön<br />
Innebär att populationen först <strong>del</strong>as in i strata<br />
Därefter görs slumpmässigt urval ur varje<br />
strata (t.ex. obundet eller systematiskt)<br />
Kan göras proportionerligt eller<br />
oproportionerligt<br />
URVAL
STRATIFIERAT SLUMPMÄSSIGT<br />
50 år<br />
N=3000<br />
Slumpmässigt<br />
urval<br />
n=250<br />
N=10.000<br />
(70%män/30%kvinnor,<br />
55%50år)<br />
50 år<br />
N=1500<br />
Slumpmässigt<br />
urval<br />
n=250
PROPORTIONELLT STRATIFIERAT<br />
SLUMPMÄSSIGT URVAL<br />
50 år<br />
N=3000<br />
Slumpmässigt<br />
urval<br />
n=300<br />
50 år<br />
N=1500<br />
Slumpmässigt<br />
urval<br />
n=150
KLUSTERURVAL<br />
Kan användas då individer är grupperade på ett<br />
naturligt sätt<br />
Innebär att grupper av individer slumpmässigt väljs<br />
ut istället för enskilda individer<br />
Om gruppen är allt för omfattande kan ett obundet<br />
eller systematiskt slumpmässigt urval göras ur den<br />
aktuella gruppen<br />
Då urvalet av grupper sker stegvis benämns denna<br />
metod vanligen för flerstegsurval<br />
Kostnadseffektivt när populationen är omfattande<br />
och utspridd
ICKE SLUMPMÄSSIGA URVAL<br />
Bekvämlighetsurval (Convenience sampling)<br />
Ändamålsenligt urval (Purposive sampling)<br />
Kvot urval (Quota sampling)<br />
Konsekutivt urval (Consecutive sampling)
ÖVER- OCH UNDERTÄCKNING<br />
Övertäckning<br />
Urvalsram<br />
Undertäckning
Urvalets storlek är av stor bety<strong>del</strong>se för<br />
precisionen<br />
Urvalsstorleken bör vara så stor som möjligt<br />
Storleken bestäms ofta av faktorer som:<br />
Powerberäkning<br />
Ekonomiska resurser<br />
Typ av undersökning<br />
Populationens storlek<br />
Förväntat bortfall<br />
URVALETS STORLEK
BORTFALL<br />
Vanligt förekommande i flertalet studier<br />
Skillnad mellan internt och externt bortfall<br />
Stora och systematiska bortfall leder till<br />
generaliseringssvårigheter<br />
Bortfall ska alltid rapporteras<br />
Bortfallsanalyser kan öka möjligheten att generalisera<br />
resultaten och bör alltid utföras<br />
Minska externt bortfall genom att skicka ut påminnelser<br />
Vad som kan betraktas som en rimlig svarsfrekvens<br />
varierar mellan studier
TYPER AV MÄTMETODER<br />
Objektiva mätmetoder<br />
(biometri)<br />
Subjektiva mätmetoder<br />
(psykometri)
SJÄLVSKATTNINGSINSTRUMENT<br />
Aptit<br />
Attityd<br />
Beröring<br />
Coping<br />
Depression<br />
Egenvård<br />
Funktionell status<br />
Hopp<br />
Hälsa<br />
Komfort<br />
Kroppsuppfattning<br />
Livskvalitet<br />
Mental status<br />
Medvetandegrad<br />
Näringstillstånd<br />
Personlighet<br />
Rädsla<br />
Smärta<br />
Socialt stöd<br />
Sömn<br />
Etc
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN<br />
Intervju (ex socialt nätverk)<br />
Självskattning (ex livskvalitet)<br />
Observation (ex ADL status)<br />
Test (ex 6 minuters gångtest)
FORSKNING VS KLINIK
GRUNDLÄGGANDE KRAV PÅ<br />
MÄTINSTRUMENT<br />
Hög validitet<br />
Hög reliabilitet
VALIDITET<br />
Innehållsvaliditet (Content validity)<br />
Kriterievaliditet (Criterion validity)<br />
Begreppsvaliditet (Construct validity)
INNEHÅLLSVALIDITET<br />
“Content validity relates to the adequacy of<br />
content of an instrument, in terms of the<br />
number and scope of the individual questions<br />
it contains.”<br />
Fayer & Machin 2000
INNEHÅLLSVALIDITET<br />
En viktig aspekt under konstruktion<br />
För att bedöma:<br />
Täckning<br />
Relevans<br />
Brukar omfatta:<br />
Identifiera en bakomliggande teori<br />
Granska tidigare instrument<br />
Intervjua personer som testet är avsett för<br />
Diskutera med experter på området<br />
Face validity – en aspekt av innehållsvaliditet<br />
Bedömning av frågornas relevans på ett mer ”ytligt plan”
KRITERIEVALIDITET<br />
Criterion validity involves assessing an<br />
instrument against the true value, or against<br />
some other standard that is accepted as<br />
providing an indication of the true value for<br />
the measurements.<br />
Fayer & Machin 2000
KRITERIEVALIDITET<br />
Benämns ibland som samtidig validitet<br />
(concurent validity)<br />
Överensstämmelse med en ”golden standard”<br />
Baseras på korrelations- eller regressionsanalys<br />
Prediktiv validitet (predictive validity)<br />
En form av kriterievaliditet<br />
Förutsäga framtida hän<strong>del</strong>ser eller testresultat<br />
Data samlas vid mer än ett tillfälle
BEGREPPSVALIDITET<br />
“It is an assessment of the degree to which<br />
an instrument measures the construct that it<br />
was designed to measure.”<br />
Fayer & Machin 2000
BEGREPPSVALIDITET<br />
Viktigaste aspekten av validitet<br />
Begreppen inte direkt mätbara<br />
Svårt att fastställa<br />
Fortgående process<br />
Flera olika metoder kan användas för att<br />
testa begreppsvaliditet
BEGREPPSVALIDITET<br />
Construct<br />
(latent variables)<br />
QoL<br />
Item s<br />
(manifest variables)<br />
Item I<br />
Item 2<br />
Item 3<br />
Item 4<br />
Item 5
BEGREPPSVALIDITET<br />
Prövas ofta genom hypoteser<br />
Extrema grupper<br />
Ska samvariera med närliggande begrepp enligt den<br />
underliggande teorin (t.ex. påvisa ett samband<br />
mellan socialt stöd och självskattad hälsa)<br />
Ska ej samvariera med andra begrepp som det enligt<br />
teorin inte finns stöd för (t.ex. påvisa att det inte<br />
finns ett samband mellan IQ och livskvalitet)
EXTREMA GRUPPER - EXEMPEL<br />
NYHA I-II<br />
n=145<br />
NYHA III-IV<br />
n=212<br />
p-value a<br />
Total score, median (q1-q3) 18 (7-37) 52 (36-55)
RELIABILITET<br />
Reliabilitet handlar generellt om tillförlitlighet<br />
Sammankopplat med instrumentets mätfel<br />
Slumpmässiga mätfel (O=T+E)<br />
reduceras genom fler item<br />
Icke slumpmässiga mätfel (O=T+E+B)<br />
Ex socialt accepterade svar<br />
Reduceras genom val av item och noggrann<br />
formulering
RELIABILITET<br />
Homogenitet (internal concictency)<br />
Stabilitet (stability)<br />
Överensstämmelse (agreement)
HOMOGENITET<br />
Alla item ska täcka olika aspekter av samma<br />
”construct”<br />
Ett av de mest använda metoderna för att<br />
bedöma reliabilitet<br />
Homogenitet karaktäriseras av:<br />
Måttlig korrelation mellan item<br />
Korrelation mellan item och totalsumman<br />
Metoder för att bedöma reliabilitet:<br />
Split-half<br />
Cronbach’s alpha
STABILITET<br />
I vilken omfattning ett instrument kan<br />
åstadkomma liknande resultat vid två olika<br />
mättillfällen<br />
Prövas genom test-retest reliabilitet<br />
Förutsätter att ingen förändring skett mellan<br />
testtillfällena<br />
Uppföljning senast inom 2 månader (2-14<br />
dagar optimalt)<br />
Baseras på korrelationer (r>0.7)
ÖVERENSSTÄMMELSE<br />
Innebär i vilken grad två oberoende<br />
bedömares resultat stämmer överens med<br />
varandra<br />
testas ofta i form av interbedömarreliabilitet<br />
Statistiska beräkningar<br />
Korrelation<br />
Kappa
PRINCIPER FÖR BERÄKNING AV<br />
KAPPAVÄRDE<br />
Bedömare 2<br />
Bedömare 1<br />
NYHA I II III IV<br />
I 15 8 5 1<br />
II 9 40 6 4<br />
III 5 10 30 11<br />
IV 2 3 7 15
Change language