Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det var återbesök på estraden när Jazz i<br />
Spånga höll höstens andra kon<strong>se</strong>rt sista<br />
söndagen i oktober. Och återbesök av väldigt<br />
många i stampubliken också. Kära<br />
åter<strong>se</strong>enden från båda håll helt enkelt.<br />
Kapellmästare Kjell Fernström hade lockat<br />
till sig skönsjungande Emily McEwan och<br />
när samtidigt den i Malmö boende eminente<br />
trumpetaren Mårten Lundgren ändå råkade<br />
vara på besök i huvudstaden så infann sig<br />
även han. Bakom trummorna hade den unge<br />
Mattias Puttonen tagit plats, en batterist som<br />
verkligen håller på att etablera sig i jazzvärlden.<br />
I komp<strong>se</strong>ktionen återsåg vi den idoge<br />
Arne Wilhelmsson med sin ståbas. Han är ju<br />
närmast ett stående(!) inslag när Jazz i<br />
Spånga kon<strong>se</strong>rterar.<br />
Emily och Mårten bjöd på jazz av klass<br />
Emily berättade i pau<strong>se</strong>n att hon de <strong>se</strong>naste<br />
åren turnerat flitigt i Asien (i Japan, Sydkorea<br />
och Indonesien) tillsammans med bl.a.<br />
Rasmus Faber, en mycket framgångsrik DJ.<br />
Dom har nått stora framgångar med en jättehit<br />
betitlad ”Ever After” och det har sålts mer<br />
än 25.000 CD i Japan vilket resulterat i en<br />
platinautmärkel<strong>se</strong>. Hon har sjungit ända<br />
<strong>se</strong>dan hon var liten och har en gedigen utbildning<br />
efter fem år på Musikhögskolan. År<br />
2004 fick hon Fashings prestigefyllda stipendium<br />
vilket tilldelas ”unga lovande jazzmusiker”.<br />
Efter det släpptes debutalbumet med<br />
eget material som också fick ett mycket positivt<br />
mottagande. Senare har hon varit med på<br />
inspelningar med bl.a. Svante Thuresson och<br />
pianisten Mattias Algotsson.<br />
Emilys musik har jämförts med Joni<br />
The<br />
CALEDONIAN pub & restaurang<br />
Inn<br />
Öppet under <strong>Jul</strong>marknaden<br />
lördagen den 8/12<br />
kl.<br />
11.00 - 01.00<br />
God <strong>Jul</strong> & Gott Nytt År<br />
Önskar Dejan med personal!<br />
Spånga Kyrkväg 413, Spånga Tel: 08-365016<br />
www.thecaledonianinn.<strong>se</strong><br />
Spånga Bladet<br />
Sid 14<br />
Mitchells och<br />
Burt<br />
Bacharachs.<br />
Hon säger sig<br />
inte ha några<br />
speciella musikaliskaförebilder<br />
men lyssnar<br />
gärna på Beatles<br />
och Cornelis.<br />
Det finns<br />
skotskt påbrå på<br />
mammas sida<br />
medan pappa är<br />
svensk. Hennes<br />
namn är ju<br />
också bra förberett<br />
för en internationellkarriär!<br />
Hon har<br />
redan varit med<br />
vid jazzfestivalen i Dubai härom året. Som<br />
motvikt mot all musik pluggar Emily samtidigt<br />
till sjuksköterska. Tack vare Internet har<br />
hon kunnat avlägga tenta när hon varit i<br />
Jakarta.<br />
Det blev en rad nedslag i den välbekanta<br />
”amerikanska sångboken” med örhängen<br />
som My romance (Richard Rogers) och Love<br />
is here to stay (Gershwin med broder Iras<br />
text) och Just friends med sång av Mårten<br />
Lundgren, som vanligt i kritrandig kostym<br />
och svart/vita skor i bästa 20-talsstil.<br />
Även Ellingtonmusik fanns med på den<br />
improvi<strong>se</strong>rade låtlistan: I got it bad, I´m<br />
beginning to <strong>se</strong>e the light och - naturligtvis -<br />
klassikern framför andra Take the A-train. I<br />
motsats till vad många tror är denna dock<br />
skriven av Billy Strayhorn. Låten är faktiskt<br />
en äkta vägbeskrivning av hur man på 30talet<br />
lättast tog sig till Ellingtons bostad i<br />
Harlem. Billy hade fått en lapp med denna<br />
lydel<strong>se</strong> när Ellingtons band var i Pittsburgh<br />
på turné och han blev inspirerad att skriva<br />
denna melodi och sätta text därtill. De båda<br />
kom <strong>se</strong>dan att inleda ett fruktbart samarbete.<br />
Om det var ett utslag av musikaliskt skämtsinne<br />
eller ej skall vi låta vara osagt men bandet<br />
spelade först en blues (i G-dur) för att<br />
strax därpå exekvera No more blues av brasilianaren<br />
Antonio Carlos Jobim. Helt följdriktigt<br />
blev det <strong>se</strong>dan ingen mer blues men däremot<br />
tolkade Emily två gamla fina melodier i<br />
form av Kristallen den fina och Evert Taubes<br />
Som stjärnor små.<br />
Kjelle F. hade veckan före denna kon<strong>se</strong>rt<br />
också spelat på jazzklubben Trappan i<br />
Vällingby där en del Spångabor också brukar<br />
gå och lyssna varannan tisdagkväll. Denne<br />
flitige musiker är verkligen en starkt bidragande<br />
orsak till att vi får så många tillfällen<br />
att höra jazz här i närområdet. Dessutom hinner<br />
han spela i hemstaden Enköping och turnera<br />
runt i landet.<br />
Per Strömbäck