homosexualitet i Afrika, här

staten beröms numera ofta för sin väldigt
humana grundlag, som ger lika rättigheter
för alla - oavsett genus, kön, graviditet,
äktenskaplig status, etniskt eller socialt ur-
sprung, färg, ålder, funktionshinder, religion,
övertygelse, tro, kultur, språk, födelseort eller
sexuell orientering. Oj.
Praktiken ligger dessutom inte långt från
teorin i Sydafrika. En så kallad konstitutions-
domstol fastställde till exempel nyligen att
kyrkorna inte får diskriminera samkönade par
som vill gifta sig. Detta när länder i väst (som
vanligen brukar anse sig som "utvecklade")
fortfarande inte beslutat sig om de ska släppa
fram bögar, flator och bin till altaret eller ej.
Så åtminstone i Sydafrika existerar alltså
homosexualitet - trots att landet ligger i
Afrika! Det som istället hållit homosexuella
på kontinenten från att leva ut sin läggning är
nog hoten om dödsstraff och uteslutning ur
den lokala gemenskapen.
Kyrkan/moskén är stark i Afrika. Männis-
J
kors religion blir häftmassan som håller folk
samman i länder där man annars sällan vågar
lita på varandra.
Förtroendet folk emellan är annars lågt, på
grund av den alltid hotande fattigdomen och
kampen om resurserna. Nya kulturyttringar
uppstår i bästa fall i storstäderna - om ens där
- och det galler även "nya" sexuella tillhörig-
heter. Lösningen för homosexuella i Afrika
blir oftast att de tvingas leva en sorts "bisexu-
ella" liv - i heterosexuella äktenskap, men
med korta möten med andra homosexuella vid
sidan av, i det fördolda.
MALIK NDIAYE ÄR SOCIOLOG och arbetar på ett
av Afrikas mest välkanda universitet, Univer-
sité Cheikh Anta Diop i Dakar:
- Homosexualitet i allmänhet har dåligt rykte
i Senegal och övriga Afrika, men det innebär
inte att homosexuella inte existerar på kontinen-
ten, menar Ndiaye. Tvärtom, tillägger han, allt
fler vågar komma ut som gay i dessa dagar.
Men varför börjar man då inte snacka HBT-
rättigheter även i Senegal, på samma sätt som
man gjort i Sydafrika?
- Senegalesernas mentalitet tillåter det
inte än, svarar Ndiaye. Dessutom hindrar den
starka religionsnärvaron i landet folk från att
prata om homosexualitet. Ärligt talat tror jag
inte att man kommer att börja diskutera saken
i Senegal inom någon snar framtid.
Idag återanvänder ledare i afrikanska länder
gamla historiska, kulturella och religiösa
anledningar till homofobi, men för nya syften.
Myten om homosexualitet som något "oafri-
kanskt" får förnyat liv. Ovannämnde Mugabe,
liksom många andra afrikanska diktatorer,
använder homosexuella som syndabockar när
det går dåligt för landet och ledarna tappar
folkligt stöd. HBT-personer får stå vid skam-
pålen och svara för effekterna av det landets
sämre ekonomi, matförsörjning, utbildnings-
system, sjukvård eller vad det nu handlar
om. Och medborgare som saknar alternativa P
IGRINGO GRANDE Nr. 9 57.