Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna
Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna
Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
RAPPORT<br />
Den nya vattenförvaltningen<br />
- ett instrument i den<br />
kommunala pla<strong>ner</strong>ingen<br />
Slutrapport. Oktober 2007.
Projektet drevs av Vattenmyndigheten Södra Östersjön tillsammans med Länsstyrelsen<br />
i Kalmar. Arbetsgruppen har bestått av Linus Karlsson (projektledare), Robert<br />
Dobak (vattenmyndigheten), samt Ingegärd Widerström (länsarkitekt i Kalmar län)<br />
Till projektet har funnits en aktiv referensgrupp knuten bestående av<br />
företrädare för tre av distriktets kommu<strong>ner</strong> (Norrköping, Alvesta, Oskarshamn),<br />
Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges kommu<strong>ner</strong> och landsting, Länsstyrelserna,<br />
Linköpings Universitet samt Vattenmyndigheten Södra Östersjön.
FÖRORD<br />
Projekt ”Den nya vattenförvaltningen, ett instrument i den kommunala pla<strong>ner</strong>ingen”<br />
består av två olika delprojekt, vilka benämns ”Vattenaspekter i den kommunala<br />
pla<strong>ner</strong>ingen” samt ”Utvärdering och analys av vattenfrågor i kommunala pla<strong>ner</strong>”.<br />
Projektet har drivits inom Södra Östersjöns vattendistrikt och syftar som helhet till att<br />
ge en beskrivning av hur kommunala pla<strong>ner</strong> inom distriktet tar upp vattenfrågor med<br />
tyngdpunkt på plan- och bygglagen. De nya åtaganden som ställs i och med vattendirektivet,<br />
bla genom vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004: 660) ställer också nya<br />
krav på agerandet från såväl kommunala som statliga aktörer.<br />
”Vattenaspekter i den kommunala pla<strong>ner</strong>ingen” som rapporterades i december<br />
2006, redovisade en översiktlig bild av översiktspla<strong>ner</strong>nas aktualitet inom vattendistriktet.<br />
”Utvärdering och analys av vattenfrågor i kommunala pla<strong>ner</strong>” bygger delvis<br />
på erfarenheter från föregående delprojekt och syftar till att mer kvalitativt utvärdera<br />
ett antal kommunala pla<strong>ner</strong>. De kommunala pla<strong>ner</strong>na studeras för att se hur dagens<br />
pla<strong>ner</strong>ingstradition möter vattenförvaltningsförordningens konkreta frågeställningar<br />
avseende kust-, inlands- och grundvatten.<br />
Resultaten visar att alla aktörer måste förbättra sitt sätt att arbeta. Flera kommu<strong>ner</strong><br />
har kommit en god bit på vägen, men de flesta har mycket arbete framför sig vad gäller<br />
att uppdatera sitt vattenrelaterade pla<strong>ner</strong>ingsmaterial. Även länsstyrelserna måste<br />
se över vilket underlagsmaterial de kan tillhandahålla för att samhällspla<strong>ner</strong>ingen i<br />
kommu<strong>ner</strong>na kan leva upp till den nya vattenförvaltningens åtaganden. Interaktionen<br />
och informationsutbytet mellan angränsande kommu<strong>ner</strong> samt mellan kommu<strong>ner</strong> och<br />
länsstyrelser kan utvecklas och intensifieras. Vattnet är en resurs som berör oss alla<br />
och för en framgångsrik process krävs att aktörer på alla instanser i samhället involveras<br />
för att en bättre vattenkvalitet på sikt ska kunna uppnås.<br />
Fortfarande finns stora utmaningar när det gäller att betrakta vattnets väg från källan<br />
till havet. Hur kan en samhällspla<strong>ner</strong>ing konkret genomföras så att vårt vatten ges<br />
ett långsiktigt skydd samtidigt som samhällets behov av vatten säkerställs och att det<br />
görs med horisonten över olika administrativa gränser?<br />
Rapporterna, liksom utförligare information om projektet, kan nås på (www.vattenmyndigheterna.se)<br />
under Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt.<br />
Dea Carlsson<br />
Vattenvårdsdirektör för Södra Östersjöns vattendistrikt
INNEHÅLL<br />
SAMMANFATTNING ............................................................................................................................... 5<br />
En första slutsats i projektet är att.. 5<br />
En andra slutsats i projektet är att.. 6<br />
En tredje slutsats är att.. 6<br />
En fjärde slutsats är att.. 6<br />
En femte slutsats är att.. 6<br />
METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT .................................................................................................. 8<br />
GRANSKNING AV ÖVERSIKTSPLANER ............................................................................................. 10<br />
Granskningförutsättningar 10<br />
Kristianstad kommun 10<br />
Bedömningskriterier för grundvatten 10<br />
Övergripande – Typområde 1, Grundvatten 11<br />
Påverkan/problem – Typområde 1, Grundvatten 13<br />
Möjligheter – Typområde 1, Grundvatten 15<br />
Värdekärnor – Typområde 1, Grundvatten 17<br />
Granskningförutsättningar 19<br />
Lessebo kommun 19<br />
Bedömningskriterier för inlandsvatten 19<br />
Granskningförutsättningar 27<br />
Söderköpings kommun 27<br />
Bedömningskriterier för kustvatten 27<br />
Övergripande – Typområde 3, Kustvatten 28<br />
ANALYS ................................................................................................................................................... 34<br />
Aktualitet på översiktspla<strong>ner</strong> enligt enkäten i delprojekt I 34<br />
Om vattenfrågor behandlats särskilt i ÖP? 34<br />
Övriga ”styrdokument” eller vattenrelaterade pla<strong>ner</strong>ingsdokument 34<br />
Mellankommunalt arbete inkluderande vattenfrågor 34<br />
Områden i översiktsplanen med bäring på PBL 36<br />
Områden med bäring på Miljöbalken 37<br />
Områden i översiktsplanen med bäring på PBL 38<br />
Områden med bäring på Miljöbalken 39<br />
Områden i översiktsplanen med bäring på PBL 41<br />
Områden med bäring på Miljöbalken 43<br />
SLUTORD ................................................................................................................................................ 44<br />
En första slutsats i projektet är att.. 44<br />
En andra slutsats i projektet är att.. 44<br />
En tredje slutsats är att.. 44<br />
En fjärde slutsats är att.. 45<br />
En femte slutsats är att.. 45<br />
BILAGA 1 ................................................................................................................................................ 46<br />
BILAGA 2 ................................................................................................................................................ 47
SAMMANFATTNING<br />
Efter kartläggningsarbetet i delprojekt I hade vi fått en<br />
överskådlig bild av aktualiteten hos distriktets kommunala<br />
pla<strong>ner</strong>, med tyngdpunkt på översiktspla<strong>ner</strong> (ÖP), samt hur<br />
dagens vattenrelaterade pla<strong>ner</strong>ingssituation ser ut inom<br />
distriktets kommu<strong>ner</strong>. Vad vi kan konstatera är att mycket<br />
positivt arbete görs redan idag i distriktets kommu<strong>ner</strong>,<br />
men att mer samordning måste till och att underlaget är<br />
mycket varierande i olika kommu<strong>ner</strong>. Vilket utrymme får<br />
vattenaspekter i kommunal fysisk pla<strong>ner</strong>ing och hur ska<br />
dagens pla<strong>ner</strong>ingstradition kunna möta de nya åtaganden<br />
som ställs i och med den nya vattenförordningen? Det var<br />
två av utgångspunkterna för delprojekt II inom ”Den nya<br />
vattenförvaltningen - ett instrument i den kommunala<br />
pla<strong>ner</strong>ingen”. Inom delprojekt II var syftet att närmare<br />
utvärdera och analysera innehållet i ett antal översiktspla<strong>ner</strong><br />
för att om möjligt närma oss svaret på hur framtidens<br />
kommunala vattenpla<strong>ner</strong>ing kan se ut.<br />
I Södra Östersjöns vattendistrikt berörs, helt eller delvis,<br />
91 kommu<strong>ner</strong> från sammanlagt 10 olika län. För att göra<br />
materialet hanterbart vid granskningen inom delprojekt II<br />
valdes tre typområden ut som skulle fungera som representativa<br />
för hela distriktet. De olika typområdena har<br />
sin grund i ramdirektivets definition av vatten och således<br />
valdes ett typområde ut för respektive grundvatten<br />
(Kristianstadsslätten), inlandsvatten (Ronnebyåns avrinningsområde)<br />
och kustvatten (tre kustkommu<strong>ner</strong>). I varje<br />
typområde ingår tre kommu<strong>ner</strong> vars översiktspla<strong>ner</strong> och<br />
övriga vattenrelaterade pla<strong>ner</strong>ingsdokument har lästs och<br />
granskats utifrån ett större antal bedömningskriterier. Från<br />
Vellinge kommun i söder till Söderköpings kommun i norr<br />
har de utvalda kommu<strong>ner</strong>nas ÖP granskats utifrån allt från<br />
vattenkvalité, intressemotsättningar i vattenfrågor och<br />
VA-frågor, till krisberedskap och mellankommunalt samarbete.<br />
Tre av de granskade översiktspla<strong>ner</strong>na är från början<br />
av 1990-talet, medan de övriga är från 2002 eller senare.<br />
Vattenfrågorna har fått ett betydligt större utrymme i de<br />
nyare pla<strong>ner</strong>na, men skillnaderna är stora och vattenfrågor<br />
ge<strong>ner</strong>ellt har ingen stor plats i en översiktsplan.<br />
Vid analysen har de nio översiktspla<strong>ner</strong>na studerats utifrån<br />
två utgångspunkter;<br />
5<br />
• dels PBL-spåret och lämpligheten eller möjligheten att<br />
behandla frågan i översiktsplanen. Detta är kommu<strong>ner</strong>nas<br />
ansvar för pla<strong>ner</strong>ing enligt PBL (1987:10).<br />
• dels <strong>MB</strong>-spåret och VA-lagen och de möjligheterna att<br />
behandla/åtgärda frågan utifrån miljöbalkens bestämmelser.<br />
Detta är kommu<strong>ner</strong>nas ansvar som tillsynsmyndighet enligt<br />
Miljöbalken (1998:808) och ansvariga för VA-verksamheten<br />
enligt VA-lagen (1970:244).<br />
För att förenkla analysen togs fyra bedömningsnivåer fram<br />
inom respektive typområde:<br />
A. Övergripande kriterier<br />
B. Kriterier för Påverkan/problem<br />
C. Kriterier för Möjligheter<br />
D. Kriterier för Värdekärnor.<br />
Det som har behandlats i pla<strong>ner</strong>na har därefter sorterats<br />
för respektive bedömningsnivå. Av de särskilda bedömningsmatriserna<br />
som visas i analysdelen före varje typområde<br />
framgår kriterier i nästa nivå.<br />
Det skall betonas att sorteringen, vad som har bäring<br />
på respektive plan-och bygglagen (PBL) och/eller miljöbalken<br />
(<strong>MB</strong>), inte får tolkas för strikt. Analysen har gjorts<br />
av perso<strong>ner</strong> som har praktisk erfarenhet av arbete med<br />
samråd och granskning av kommunala översiktspla<strong>ner</strong><br />
samt hur översiktspla<strong>ner</strong>na används och tillämpas i efterföljande<br />
pla<strong>ner</strong>ing och tillståndsgivning enligt PBL och <strong>MB</strong>.<br />
En första slutsats i projektet är att..<br />
Länsstyrelserna bör se över sitt underlagsmaterial. Särskilt<br />
det som kan användas i pla<strong>ner</strong>ingssammanhang i ett regionalt<br />
perspektiv (med hänsyn till att vattenförvaltningen<br />
måste ske över hela avrinningsområden). Särskilt underlag<br />
som kan användas i mellankommunala sammanhang är av<br />
intresse, men information måste även skapas som enkelt<br />
kan utbytas över länsgränser.
En andra slutsats i projektet är att..<br />
översiktsplanen är ett lämpligt instrument för att hantera<br />
den övergripande vattenförvaltningen. Dels därför att<br />
den visar på och behandlar helheter, dels därför att den<br />
tas fram och förankras i en demokratisk process där alla<br />
berörda ges tillfälle till insyn, påverkan och delaktighet. Att<br />
integrera vattenförvaltningen kräver att pla<strong>ner</strong>are och vattenexperter<br />
måste engageras sida vid sida i ÖP-arbetet.<br />
En tredje slutsats är att..<br />
Mycket pla<strong>ner</strong>ingsinriktat arbete görs i kommu<strong>ner</strong>na med<br />
bäring på vattenresurser och vattenförvaltningen. Emellertid<br />
är bristen på information om dessa dokument påtaglig.<br />
Kommu<strong>ner</strong> och länsstyrelser (staten) bör således ha ett<br />
bättre informationsutbyte i dessa frågor.<br />
Översiktsplanen kan tjäna som en ”uppsamlingsplats”<br />
för allt det översiktliga materialet.<br />
En fjärde slutsats är att..<br />
Eftersom vattenresurserna måste behandlas utifrån ett helhetsperspektiv<br />
på mark- och vattenanvändningen måste<br />
fler aktörer involveras och samarbetspart<strong>ner</strong>s sökas på alla<br />
nivåer i samhället.<br />
Bildandet av s k ”vattenråd”, som ett initiativ från vattenmyndigheterna,<br />
är ett exempel på ett samarbetsforum<br />
som kan fungera bra som informations- och samarbetskanal<br />
för dialog om bland annat den fysiska översiktspla<strong>ner</strong>ingen<br />
i kommu<strong>ner</strong>nas avrinningsområden.<br />
6<br />
En femte slutsats är att..<br />
Fundera på hur samarbetet rent praktiskt skall gå till,<br />
exempelvis organisationsformer, beslutsvägar, formalia för<br />
pla<strong>ner</strong> osv. Detta är en fråga som projektet i och för sig inte<br />
haft tyngdpunkt på, men presenterar en skisserad modell<br />
med erfarenhet från liknande mellankommunalt samarbete<br />
kring mark- och vattenanvändningsfrågor och som bör<br />
kunna tillämpas även på gemensamma vattenresurser.<br />
Det handlar om att formulera och lokalisera de<br />
strategiska vattenresursfrågorna inom kommu<strong>ner</strong>na och<br />
överväga vilka markanvändningsfrågor som blir berörda.<br />
Det kan även gälla att förutspå effekter och konsekvenser<br />
av åtgärder över ett avrinningsområde som delas med flera<br />
kommu<strong>ner</strong> samt att starta samarbetsprojekt om vattenfrågor<br />
med syfte att formulera mål, policies eller riktlinjer för<br />
angelägna vattenfrågor. Godkända eller beslutade riktlinjer<br />
från vattenmyndigheternas förvaltningspla<strong>ner</strong> (tex åtgärder)<br />
bör sedan inarbetas i respektive kommuns översiktsplan,<br />
antingen när denna är på gång, eller som fördjupning<br />
– tex ett tematiskt tillägg till gällande ÖP. Genom<br />
ÖP-processen i PBL möjliggörs en demokratisk förankring<br />
och insyn från medborgarna eftersom denna stadgar om<br />
obligatoriskt samråd med och remiss till (kungörelse om<br />
utställning) såväl berörda mark- och fastighetsägare, som<br />
organisatio<strong>ner</strong> och kommunmedborgare i allmänhet.<br />
Resultatet av ett sådant samarbete bör inte enbart vara<br />
ett bra underlag/input till vattenmyndighetens arbete<br />
med förvaltningspla<strong>ner</strong> och åtgärdsprogram utan också<br />
ge utbyte för annan pla<strong>ner</strong>ing och andra vattenrelaterade<br />
pla<strong>ner</strong>ingsfrågor som behöver regional överblick.
")<br />
")<br />
") ")<br />
")<br />
Borås<br />
Halmstad<br />
Malmö<br />
Karlstad<br />
")<br />
")<br />
Hässleholm<br />
Jönköping<br />
")<br />
Växjö<br />
")<br />
Örebro<br />
")<br />
")<br />
Linköping<br />
Karlskrona<br />
")<br />
Västerås<br />
Kalmar<br />
")<br />
Nyköping<br />
")<br />
Uppsala<br />
Förklaring<br />
")<br />
Stockholm<br />
")<br />
Visby<br />
Huvudavrinningsområden<br />
Länsgränser<br />
Kommungränser<br />
") Större städer<br />
Km<br />
0 50 100
METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT<br />
I detta kapitel kommer, i enlighet med den projektplan<br />
som upprättades inför projektstarten, tillvägagångssättet<br />
för framtagandet av typområden att presenteras. Likaså<br />
kommer det att presenteras hur projektet gått tillväga<br />
gällande urvalet av bedömningsgrunder för granskningar<br />
av översiktspla<strong>ner</strong> inom valda typområden. Både framtagandet<br />
av typområden och bedömningskriterier har gjorts<br />
i nära samarbete med projektets referensorganisatio<strong>ner</strong><br />
och urvalet nedan är resultatet av åtskilliga diskussio<strong>ner</strong><br />
och alternativa lösningar. Projektet har ingen ambition att<br />
åskådliggöra en definitiv bild av den vattenrelaterade pla<strong>ner</strong>ingssituationen<br />
inom Södra Östersjöns vattendistrikt,<br />
utan avser istället ge en överskådlig bild av hur vatten<br />
pla<strong>ner</strong>as/har pla<strong>ner</strong>ats inom ett antal för distriktet representativa<br />
typområden.<br />
Sammanfattning av delprojekt I<br />
Under 2006 genomfördes delprojekt I inom ”Den nya<br />
vattenförvaltningen, ett instrument i den kommunala pla<strong>ner</strong>ingen”.<br />
Delprojekt I gick ut på att överskådligt kartlägga<br />
aktualiteten hos samtliga ca 90 kommunala översiktspla<strong>ner</strong><br />
inom Södra Östersjöns vattendistrikt, vilket gjordes via<br />
ett frågeformulär till distriktets Länsstyrelser. Syftet med<br />
kartläggningen var att få en sammanfattad nutidsbild av<br />
dagsläget som kunde utgöra underlag för det fortsatta<br />
arbetet inom nu aktuellt delprojekt II. Delprojekt I resulterade<br />
i en delrapport, ”Vattenaspekter i kommunal fysisk<br />
pla<strong>ner</strong>ing”, som i diagramform åskådliggör hur dagens<br />
vattenrelaterade pla<strong>ner</strong>ingssituation ser ut i distriktets<br />
kommu<strong>ner</strong>. Från resultatet kan nämnas att av 78 undersökta<br />
kommu<strong>ner</strong> hade 16 stycken en översiktsplan äldre<br />
än 15 år, medan det genomsnittliga antagandeåret för<br />
samtliga 78 undersökta översiktspla<strong>ner</strong> var 1998. Relativt<br />
få fördjupningar inom vattenområdet har gjorts i kommu<strong>ner</strong>na<br />
(åtminstone som Länsstyrelsen kände till), men flera<br />
goda exempel kunde ändå lyftas fram. Övriga frågor som<br />
belystes i delrapport I var bland annat mellankommunala<br />
frågor och om det fanns eventuella övriga vattenrelaterade<br />
pla<strong>ner</strong> och styrdokument. Delrapport I finns att beställa<br />
på Vattenmyndigheten Södra Östersjöns kansli, alternativt<br />
ladda <strong>ner</strong> som pdf på www.vattenmyndigheterna.se.<br />
Val av representativa typområden<br />
Då det var en praktisk omöjlighet att granska samtliga 91<br />
kommunala översiktspla<strong>ner</strong> inom vattendistriktet var det<br />
nödvändigt att göra en avgränsning. Redan i projektplanen<br />
för projektet finns det beskrivet att representativa<br />
typområden ska definieras och väljas ut efter uppställda<br />
urvalskriterier. Tillsammans med projektets referensgrupp<br />
arbetades en lista på kriterier fram som skulle vara underlag<br />
vid valet av typområden. Denna lista inkluderade<br />
bland annat att inte hela avrinningsområden skulle väljas<br />
ut, att kommu<strong>ner</strong> med grundvattenproblematik skulle<br />
ingå, befolkningsintensiva områden kontra glesbygd, samt<br />
områden med bra respektive mindre bra interkommunala<br />
samarbeten.<br />
Valet av typområden har sin grund i ramdirektivets definition<br />
av vatten utifrån grundvatten, inlandsvatten och kustvatten.<br />
Detta innebar tre olika typområden att arbeta med<br />
och projektet fann att tre kommu<strong>ner</strong> per typområde var en<br />
lämplig avgränsning. Ett antal olika varianter på typområden<br />
och kommu<strong>ner</strong> har diskuterats i referensgruppen.<br />
Samtliga förslag har både för- och nackdelar och så långt<br />
det varit möjligt har en geografisk spridning över distriktet<br />
eftersträvats. Det slutliga valet består av ett jordbruksområde<br />
som är beroende av den viktiga grundvattentäkten<br />
under Kristianstadsslätten, ett gles- och skogsbygdsområde<br />
utmed Ronnebyåns avrinningsområde, samt tre utvalda<br />
kustkommu<strong>ner</strong> med olika kustproblematik. Följande<br />
typområden representerar Södra Östersjöns vattendistrikt:<br />
Typområde 1: Kristiandstadslätten<br />
Kristianstads kommun, Bromölla kommun och Sölvesborgs kommun<br />
Typområde 2: Ronnebyån<br />
Lessebo kommun, Tingsryds kommun och Ronneby kommun<br />
Typområde 3: Kustkommu<strong>ner</strong><br />
Vellinge kommun. Ronneby kommun (även inom typomr 2) Söderköpings<br />
kommun<br />
Figur 1.1 Typområden.
Val av bedömningskriterier<br />
För att kunna göra materialet jämförbart mellan olika<br />
kommu<strong>ner</strong> inom distriktet har vi valt att använda oss av ett<br />
antal fasta kriterier för bedömning av översiktspla<strong>ner</strong>na.<br />
Större delen av kriterierna är gemensamma för samtliga tre<br />
typområden och ska således användas för bedömning av<br />
samtliga utvalda kommu<strong>ner</strong>s översiktspla<strong>ner</strong>. Ett mindre<br />
antal kriterier (framför allt under rubriken Värdekärnor) har<br />
även valts ut specifikt per typområde där vi för exempelvis<br />
Typområde 1, Jordbruk-Grundvatten, kommer att bedöma<br />
de tre kommu<strong>ner</strong>nas ÖP inom detta typområde utifrån<br />
kriterier som vi inte kommer att beakta i de två övriga<br />
typområdena och vice versa. Samtliga kriterier för bedömningsstöd<br />
vid granskning av ÖP och andra eventuella<br />
vattenrelaterade plandokument presenteras i sin helhet<br />
som Bilaga 2, samt i specificerade matriser i introduktionskapitlet<br />
till varje typområde. Typområdena som valdes ut<br />
tillsammans med referensgruppen inför granskningsarbetet<br />
i delprojekt II utgjorde grunden för den kommande<br />
granskningen av planmaterialet, men samtidigt fastslogs<br />
att ytterligare kriterier kunde bli aktuella och således har<br />
kriterier tillfogats listan under resans gång.<br />
Projektet valde att bedömningskriterierna delades in<br />
i fyra kategorier för att göra granskningsarbetet överskådligt.<br />
Översiktspla<strong>ner</strong>na har bedömts utifrån kriterier<br />
inom kategorierna Övergripande, Påverkan/problem och<br />
Möjligheter, men även den per typområde mer specifika<br />
kategorin Värdekärnor som har haft som avsikt att spegla<br />
det aktuella typområdets unika karakteristik.<br />
Redovisning av resultat<br />
Utifrån ovanstående specifika bedömningskriterier för typområdet<br />
grundvatten så kommer resultatet att presenteras<br />
utifrån de fyra bedömningsområdena Övergripande, Påverkan/problem,<br />
Möjligheter, och Värdekärnor. För att göra<br />
materialet så överskådligt som möjligt redovisas resultatet<br />
i tabellform med en tabell för varje bedömningskriterie.<br />
I varje tabell redovisas samtliga tre kommu<strong>ner</strong> inom<br />
typområdet där det för varje kommun markeras om dess<br />
kommun beaktat bedömningskriteriet eller ej. Förutom<br />
alternativen Ja och Nej har vissa svårbedömda pla<strong>ner</strong> kunnat<br />
markeras med Delvis. Så långt det går har dock något<br />
av alternativen Ja eller Nej förespråkats. Utöver detta så<br />
har det givits utrymme för kommentarer där intressanta<br />
noteringar har gjorts där detta varit befogat.<br />
9<br />
Granskningsmodell<br />
Utgångspunkten för granskningsarbetet är en modell som<br />
vi valt att kalla ”Trappstegsmodellen”. Denna kan närmast<br />
liknas vid en trappa där granskningsarbetet sker med<br />
utgångspunkt i en trappa med tre trappsteg. Första steget<br />
är att svara på om aktuellt bedömningskriterie nämns i planen<br />
eller ej. Som exempel kan vi använda bedömningskriteriet<br />
Vattenstatus, det vill säga om kommunen beskriver<br />
kommunens vattenstatus någonstans i översiktsplan. Blir<br />
svaret nej på denna första fråga stannar ”Trappstegsmodellen”<br />
på det första trappsteget. Om svaret istället blir ja<br />
fortsätter granskningen genom att undersöka om kommunen<br />
gjort något problembeskrivning eller kunskapssammanställning<br />
angående ämnet Vattenstatus. Tredje steget<br />
i raketen blir att undersöka om kommunen dessutom<br />
tagit fram några riktlinjer eller rekommendatio<strong>ner</strong> för hur<br />
eventuella problem inom ämnet Vattenstatus ska åtgärdas.<br />
Målsättningen är naturligtvis att kommu<strong>ner</strong>na ska ha både<br />
aktuella problembilder inom vattenområdet identifierade<br />
och ha utarbetade lösningar eller rekommendatio<strong>ner</strong><br />
framtagna. I resultatframställningen i kommande granskningskapitel<br />
presenteras goda exempel på kommu<strong>ner</strong> som<br />
uppnått steg tre i trappstegen i löpande text efter respektive<br />
granskningskriterie.<br />
Bedömningskriteriet<br />
är nämt?<br />
Modell 1.1, Trappstegsmodellen.<br />
Kommunen har problembeskrivning<br />
eller kunskapssammanställning<br />
i ämnet<br />
Kommunen har riktlinjer<br />
eller rekommendatio<strong>ner</strong><br />
eller åtgärder för det<br />
aktuella området/ämnet
GRANSKNING AV ÖVERSIKTSPLANER<br />
Typområde 1, Grundvatten<br />
Det första av de tre typområdena vars översiktspla<strong>ner</strong><br />
granskats består av tre kommu<strong>ner</strong> i nordöstra Skåne och<br />
västra Blekinge vars geografi sträcker sig över samma stora<br />
grundvattenområde. Kristianstadsslättens grundvattenområde<br />
är södra Sveriges största grundvattenreserv och<br />
de utvalda kommu<strong>ner</strong>na är i högsta grad beroende av<br />
grundvattnet och att detta kan hålla en hög kvalitet.<br />
Granskningförutsättningar<br />
Kommun Antagandeår<br />
Kristianstad 1990<br />
Bromölla 2003<br />
Sölvesborg 1991<br />
Tabell 2.1, Antagandeår för kommu<strong>ner</strong> inom typområde 1..<br />
Kristianstad kommun<br />
Kristianstad kommun har en översiktsplan från 1990 som<br />
enligt kommunen själva endast behandlar vattenfrågor<br />
mycket övergripande. Från 1990 års ÖP har tre sidor kopierats<br />
som kommit projektets granskanda bedömningskriterier<br />
tillhanda, men i övrigt hänvisar kommunen helt till ett<br />
dokument som presenterades år 2000 och som benämns<br />
Kristianstads vattenförsörjning – förutsättningar, möjligheter<br />
& konsekvenser. Denna rapport som är ett resultat<br />
av ett projekt/utredning som inleddes med en förstudie<br />
redan 1995 redovisar en sammanfattning av resultaten<br />
under utredningen gällande Kristianstad centralorts framtida<br />
vattenförsörjning. Kristianstad kommun har mycket<br />
speciella grundvattenförhållande vilka redogörs ingående<br />
i rapporten. Rapporten avslutas med en diskussion om<br />
framtiden och möjligheterna till lokaliseringsalternativ för<br />
nya dricksvattenbrunnar. Detta dokument om Kristianstads<br />
vattenförsörjning benämns nedan ”Vattenplanen” och det<br />
är som sagt viktigt att poängtera att det i detta fall inte<br />
handlar om en ordinär översiktsplan som granskats, utan<br />
en rapport som beskriver vattensituationen.<br />
10<br />
Bromölla kommun<br />
ÖP 2000 Bromölla kommun är namnet på Bromölla kommuns<br />
översiktsplan som antogs 2003-01-27. Planen är på<br />
totalt drygt 200 sidor och indelad i två delar som benämns<br />
Del 1, Övergripande intressen och Del 2, Allmänna intressen.<br />
I den allmänna delen inleds varje kapitel med att<br />
redogöra för konkurrerande intressen samt åtgärdsbehov.<br />
Sölvesborgs kommun<br />
Översiktsplanen för Sölvesborgs kommun är daterad till<br />
februari 1991, men antogs av kommunfullmäktige 1990-<br />
06-25. ÖP:n är uppdelad i tre delar där Del 3 utgör den<br />
egentliga översiktsplanen i Plan- och bygglagens mening<br />
och bygger på de två andra delarna som utgör underlagsmaterial<br />
för Del 3. Del 1 behandlar kommunens tätorter<br />
med befintliga förhållanden, utvecklingstendenser och<br />
framtidsutsikter, medan Del 2 redogör för kommunens<br />
intressen och anspråk. Till översiktsplanen bifogades från<br />
Sölvesborgs kommun även två fördjupade ÖP för dels<br />
området Siretorp-Sandviken (2000) och dels området öster<br />
om Sölvesborgsviken (2005). Dessa två FÖP (Fördjupad<br />
ÖversiktsPlan) lyfter i stora drag samma områden som<br />
redogörs i den ordinarie översiktsplanen, om än på en<br />
mer detaljerad nivå. För den FÖP som gjordes för Siretorp-<br />
Sandviken (2000) kan dock nämnas en relativt omfattande<br />
redogörelse för avloppslösningar, samt för Sölvesborgsvikens<br />
FÖP (2005) kan bland annat nämnas ett uttömmande<br />
kapitel om dagvattenhantering.<br />
Bedömningskriterier för grundvatten<br />
I matrisen nedan åskådliggörs de bedömningskriterier som<br />
använts vid kartläggningen av Typområde 1, Grundvatten.<br />
Under varje bedömningskriterie ges exempel på vad som<br />
ingår i respektive kriterie.
A. Övergripande<br />
1. Avrinningsområdesperspektiv<br />
Är tillrinningsområdet definierat för kommunens grundvatten/dricksvattentäkter?<br />
Är påverkansomr definierat? Överrensstämmer yt- med<br />
grundvatten aro?<br />
2. Befintlig mark/vattenanvändning<br />
Styr grund-/dricksvatten frågor markanvändningen?<br />
3. Demografi<br />
Andel försörjda med enskilt/kommunalt dricksvatten? Begränsar<br />
dricksvattentillgången antalet invånare i kommunen? Ytvattentäkter?<br />
4. Miljökvalitetsmål<br />
Hur används de nationella, regionala och kommunala målen?<br />
B. Påverkan/problem<br />
1. Vattenstatus<br />
Finns kvalitativ bedömning -året runt? Finns kvantitativ bedömning<br />
-året runt? Saltation av grundvatten?<br />
2. VA-frågor<br />
Fördelning av enskilda och kommunala avlopp?<br />
3. Diffusa utsläpp<br />
Nitrater, vägsalt, bekämpningsmedel mm.<br />
4. Vattenuttag<br />
Samlad bild av totalt vattenuttag? Enskilda resp kommunalt vattenförsörjning?<br />
5. Vattenrelaterade intressemotsättningar<br />
Vilka gör anspråk på kommunalt vatten?<br />
Övergripande – Typområde 1, Grundvatten<br />
Avrinningsområdesperspektiv<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X<br />
11<br />
C. Möjligheter<br />
1. Mellankommunalt samarbete<br />
Finns samarbete i grund-/ dricksvattenfrågor med andra kn?<br />
2. Ekosystemtjänster<br />
Finns konstgjord infiltration?Storlek på e<strong>ner</strong>giuttag i form av bergvärme<br />
(el motsv)?<br />
3. Dricksvattenskydd<br />
Finns skyddsområden för dricksvatten?Dricksvattenförsörjning -alternativa<br />
källor?<br />
4. Krisberedskap<br />
Lokalisering av anläggningar?<br />
5. Folkhälsa<br />
Olika skyddsformer tex strandskydd<br />
D. Värdekärnor<br />
1. Jordbruk<br />
Jordbruket i sig, bevattning, Möjligheten att anv bekämpn.medel<br />
2. Naturvård<br />
Utströmmande grundvatten bör ha en viss kvant/kvalitet för ytvattenekosystem<br />
3. Rekreation<br />
Tätortsnära rekreation (jfr naturvård)?<br />
4. Vattenresurs<br />
Dricks- och bevattningsvatten<br />
Matris 2.1, Bedömningskriterier för grundvatten<br />
Bromölla X Vattnet följer inga geografiska gränser utan angränsande kommu<strong>ner</strong> är berörda av samma vattenpla<strong>ner</strong>ing.<br />
Stora delar av vattenpla<strong>ner</strong>ingen måste ske tillsammans med dessa kommu<strong>ner</strong> (sid 28, del 1). Avrinningsområdet<br />
för Skräbeån, som Bromölla kommun till största delen avvattnas till, sträcker sig från Kronobergs län i norr<br />
till Blekinge län i öster (sid 9, del 2). På sid 27 (del 1) nämns att det i Översiktsplan 90 framlades ett program för<br />
vattenpla<strong>ner</strong>ing, vilket anses gälla även för den nya ÖPn. I detta program för vattenpla<strong>ner</strong>ing skrevs följande;<br />
Avrinningsområden kring vattendrag och sjöar ska avgränsas, samt beskrivas i detalj.<br />
Sölvesborg X Vattenkvalitén i kommunens havsområden påverkas i hög grad av omgivande områdens utsläpp, vilket även<br />
åskådliggörs med en tabell över utsläpp av närsalter till havet från utvalda omgivande områden (sid 86, del 2).<br />
Bromölla: Tillrinningsområdena, dvs avrinningsområdena, till kommunens sjöar och vattendrag måste inventeras (sid 27,<br />
del 1).
Befintlig mark/vattenanvändning<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Knappt hälften av kommunens yta består av jordbruksmark och drygt en tredjedel består av skog. Övrig mark<br />
inom kommunen upptas av bebyggelse, trafikleder och övrig mark (sid 7, ÖP).<br />
Bromölla X Kommunens yta upptas av ca 55 % skog, 30 % jordbruksmark och 15 % av annan mark, ec tätbebyggda områden.<br />
Detta beskrivs under kapitlet Areella näringar på sid 12 (del 2). Markanvändning (pågående och förändrad)<br />
beskrivs på sid 21-23 (del 1). På sid 27 (del 1) nämns ett intressant kapitel om Vattenpla<strong>ner</strong>. Kommunen har stora<br />
tillgångar både vad gäller ytvatten och grundvatten och till föregående ÖP (1990) togs det fram ett program för<br />
vattenpla<strong>ner</strong>ing som fortfarande gäller. Grund-, yt- och havsvatten påverkar markanvändningen och är en del av<br />
samma system. Man skriver i ÖP att Vattenpla<strong>ner</strong> upprättas över kommunens sjöar, vattendrag och våtmarker,<br />
grundvattenområden och havsvattenområden utifrån en arbetsmetod som beskrivs på sid 28 (del 1).<br />
Sölvesborg X På två till översiktsplanen hörande (separata) kartor redovisas kommunens mark- och vattenanvändning (Karta<br />
A Landområdet och Karta B Havsområdet). Endast tre mindre sjöar finns inom kommunens gränser, samt endast<br />
två större naturligt rinnande vattendrag (sid 90, del 2).<br />
Demografi<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Vattenförsörjningen är helt baserad på grundvatten. Totalt finns 27 kommunala vattenverk med tillhörande<br />
brunnsanläggningar. Brunnarna är överlag av god eller mycket god kvalitet (sid 42, Vattenplanen). Grundvatten<br />
används för enskild vattenförsörjning inom ca 10 000 enskilda fastigheter (sid 38, Vattenplanen).<br />
Bromölla X 1998 fanns det drygt 12 100 invånare i Bromölla kommun (sid 73, del 2). På sid 2 (del 2) nämns i målbeskrivningen<br />
för kommunen att alla vattentillgångar och vattenmiljöer skall behandlas med högstaprioritet i all kommunal<br />
pla<strong>ner</strong>ing.<br />
Sölvesborg X Den allmänna vattenförsörjningen inom kommunen baseras på uttag av grundvatten (sid 44, del 1) från<br />
huvudsakligen sex stycken grundvattentäkter (fyra i Sölvesborgsområdet och två i Mjällbyområdet). Vatten kan<br />
dessutom tillföras från andra vattenverk genom sammankoppling i ett större ledningsnät (sid 56-91, del 1). I<br />
kapitlet som sammanfattar VA-förhållanden nämns att vattentillgången översiktligt kan sägas vara god inom<br />
kommunen. Vattenförsörjningen bedöms inte heller utgöra något hinder för eventuella bostadsexploateringar<br />
de närmaste åren (sid 44, del 1). Totalt årligt uttag av grundvatten i kommunen har uppskattas till ca 6,3 milj m3<br />
(sid 40, del 2). Risken för stora förändringar av grundvattennivån är relativt liten under förutsättning att större<br />
ingrepp av typ djupa vägskärningar och liknande undvikes (sid 83, del 2).<br />
Miljökvalitetsmål<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X På sid 67 i Vattenplanen nämns att de nationella miljömålen berör Kristianstadsslättens grundvatten.<br />
Bromölla X Miljömål och miljökvalitetsmål beskrivs i kapitlet Konsekvensbeskrivning på sid 39 (del 1). Nämns även på sid<br />
134 i del 2. Mål och delmål ska ställas upp och redovisas med nyckeltal i den kommunala pla<strong>ner</strong>ingen.<br />
Sölvesborg X<br />
12
Påverkan/problem – Typområde 1, Grundvatten<br />
Vattenstatus<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Vattentillgångarna är sedan länge utsatta för kraftig påverkan från mänsklig verksamhet både lokalt och från<br />
vår omvärld. Problemen baseras ffa av hög näringstillförsel från industrier, transporter, bebyggelse och läckande<br />
marker. Det ytliga grundvattnet och i vissa infiltrationskänsliga områden även det djupare grundvattnet<br />
löper stor risk att försämras genom höjda halter av nitrat, bekämpningsmedel eller infiltration av andra skadliga<br />
ämnen (sid 18, ÖP). Saltvatteninträngning i grundvattnet kan vara ett problem i kustnära områden om det görs<br />
för stora grundvattenuttag nära kusten (sid 32, Vattenplanen). Grundvattnets kvalitet hotas i första hand av spridning<br />
av föroreningar. Blir grundvattenuttagen för stora hotar detta även grundvattnets kvalitet (sid 48, Vattenplanen).<br />
På lång sikt är markanvändningen inom infiltrationsområdena den viktigaste faktorn som påverkar risken<br />
för förorening av grundvattnet. Översiktspla<strong>ner</strong>ingen spelar här en central roll. Det är viktigt att områden som är<br />
känsliga ur grundvattensynpunkt arbetas in i översiktsplanen och att markanvändningen inom dessa styrs så att<br />
risken för förorening minskas så långt som möjligt. (sid 64, Vattenplanen)<br />
Bromölla X Punktkällor med stor påverkan på vattenmiljön är utsläppfrån reningsverk och industrier, vilka har gett upphov<br />
till koncentreradeskador i vattenmiljön. På sid 135 (del 2) nämns att nya miljökvalitetsnormer är under utveckling,<br />
bla för nitrat i grundvatten, fosfor, tungmetaller och organiska miljögifter i sjöar och vattendrag, samt<br />
flöden/nivåer i rinnande vatten. Övergödningsproblematiken beskrivs på sid 143 (del 2).<br />
Sölvesborg X Det kommunala vattnet har, enligt ÖP, överlag en tillfredsställande kvalité. Några bekämpningsmedelsrester har<br />
inte hittats vid analyser. I privata vattentäkter noteras högre nitrat- och kloridhalter, vilket måste följas upp enligt<br />
ÖP (sid 85, del 2). I ÖP del 2 (sid 61-65) beskrivs ekologiskt känsliga mark- och vattenområden i Sölvesborgs<br />
kommun. Bland annat listas försurade mark- och vattenområden, områden som är särskilt påverkade av olika<br />
föroreningar, samt våtmarker som inrymmer särskilda ekologiska värden. Havet som omger delar av Sölvesborgs<br />
kommun används idag som recipient för kommunalt och industriellt avloppsvatten (sid 90 + karta sid 95, del 2). I<br />
del 2 (sid 90) redogörs i tabellform hur stora utsläppen var till havet med kväve, fosfor och metaller.<br />
Bromölla: I del 2 (sid 4) av ÖP listas åtgärdsbehov för grundvattnet i kommunen, vilket här redovisas;<br />
• Utreda och säkerställa inströmningsområdena till befintliga grundvattentäkter och grundvatten där vattenskydd enligt vattenlagen<br />
saknas eller genom skyddsbestämmelser i PBL.<br />
• Medverka till att säkerställa Kristianstadsslättens grundvattenområde, t.ex med skyddsbestämmelser för känsliga inströmningsområden<br />
som en första åtgärd.<br />
• Utreda och närmare klargöra grundvattenförhållandena i kommunen, för att säkra dessa och dokumentera kvalitet och kapacitet för<br />
kommunens vattentäkter.<br />
VA-frågor<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Få VA-frågor tas upp i Vattenplanen, men i kapitlet om grundvattenskydd nämns bla att möjligheter för att<br />
skydda centralortens brunnar kan vara utökad dagvatten- och avloppsuppsamling (sid 65, Vattenplanen).<br />
Bromölla X Vatten och avloppssystemet redogörs på sidorna 10-12 (del 2) under rubrikerna Dricksvatten, Spillvatten, Dagvatten,<br />
Miljöhot och Natur- och kulturvärden. På sidorna 41-64 (del 1) i kapitlet Konsekvensbeskrivning beskrivs<br />
konsekvenser av föreslagna utbyggnadsområden inom en tioårsperiod. Här nämns för varje område bla rubriken<br />
Kretslopp och Vatten/avlopp. Förutom framtida vattenförsörjning beskrivs hur spillvatten ska tas om hand och<br />
att dagvatten måste tas omhand på ett kretsloppsanpassat sätt. Högt grundvattenstånd och täta jordlager<br />
innebär svårigheter att på ett konventionellt sätt anordna enskilda avloppsanläggningar för såväl befintlig som<br />
ny bebyggelse (sid 144, del 2).<br />
Sölvesborg X De kommunala avloppsreningsverken försörjer enligt ÖP kommunen på ett tillfredsställande sätt och nuvarande<br />
kapaciteter utgör inte heller något hinder för eventuella framtida bostadsexploateringar (sid 44, del 1). I kapitlen<br />
som beskriver utvalda tätorter/utvecklingsområden (sid 56-91, del 1) näm<strong>ner</strong> ÖP att reningsverkens kapacitet<br />
kommer minska väsentligt vid framtida kvävereduktion. Ca 87 % av kommunens invånare är anslutna till kommunens<br />
två största reningsverk (sid 42, del 2).<br />
13
Bromölla: På sid 4-5 i översiktsplanens andra del beskrivs kommunens åtgärdsbehov uppdelat på ytvatten, grundvatten<br />
och havsmiljö/kusten. En hel del intressanta åtgärder nämns och tyder på en medvetenhet om de problem som föreligger.<br />
Alla åtgärdsförslag kan inte redovisas här, men vad gäller VA-frågor så kan nämnas att gradvis separera dagvatten och spillvatten<br />
i kommunens kombi<strong>ner</strong>ade system och att begränsa kväveutsläppen från reningsverken genom efterbehandling i<br />
reningsverken.<br />
Ett åtgärdsbehov som nämns på sid 133 (del 2) är att utföra en fullständig inventering av enskilda avlopp och därefter<br />
komma med anvisningar om förbättrad rening.<br />
Diffusa utsläpp<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Luftburen deposition av kväve och svavel, liksom läckage av växtnäringsämnen nämns som hot som utgörs av<br />
diffusa föroreningar. Luftföroreningarna nämns dock som ett internationellt problem då majoriteten av nedfallet<br />
härrör från utländska källor. Tillförseln av växtnäringsämnen sker bla genom spridning av handels- och stallgödsel,<br />
felaktig hantering av bekämpningsmedel, infiltration av avloppsvatten från ledningar och infiltrationsanläggningar<br />
och läckage från upplägg av stallgödsel. Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen bedöms vara det<br />
största hotet mot grundvattnet inom Kristianstadsslätten (sid 49-50, Vattenplanen).<br />
Bromölla X Odlingsverksamhet, utsläpp från enskilda avlopp och dikningar ger upphov till olika former av diffus påverkan.<br />
Under de senaste decennierna har nedfallet av försurade ämnen från luften kraftigt påverkat sjöar och vattendrag<br />
i de norra delarna av kommunen (sid 7, del 2). Övergödning av mark och vatten genom tex jordbruksdrift<br />
(sid 11, del 2).<br />
Sölvesborg X ÖP beskriver den omfattande djurhållningens gödselhantering (ffa slaktsvin, kycklingar och mink) som påverkansfaktorer<br />
på vattenkvalitén. Gödselhanteringen kan leda till nedträngning av nitrat till grundvattnet och<br />
läckage av växtnäringsämnen till vattendrag och havet. Kommunen har även ett betydande överskott på fosfor i<br />
stallgödsel, dvs det produceras mer än vad växtodlingen kan ta hand om (sid 10, del 1). På sid 85 (del 2) nämns i<br />
text ett flertal punktutsläppskällor såsom industrier och fiskodlingar, samt diffusa utsläpp via bäckar som mynnar<br />
ut i olika havsvikar. På samma sida listas i tabellform även kända utsläppsmängder av fosfor, kväve och metaller<br />
till havet från Sölvesborgs kommun (sid 85, del 2).<br />
Bromölla: Ett åtgärdsbehov som redovisas i ÖP (sid 4, del 2) knyter an till diffusa utsläpp från jordbruket och säger att vid<br />
jordbruksdrift på inströmningsområden bör särskilt prövas möjligheten att ställa om till ekologisk odling för att minska<br />
läckage till grundvattnet.<br />
Sölvesborg: Kväveläckaget kan, enligt ÖP, minskas genom bättre stallgödselhantering. För att minska fosformängden<br />
kan det bli nödvändigt att antingen minska animalieproduktionen eller transportera gödsel till mindre djurtäta områden.<br />
Som alternativ nämns även möjligheten att omvandla gödseln till biogas för e<strong>ner</strong>giproduktion (sid 10, del 2).<br />
Vattenuttag<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Kristianstadsslättens grundvattentillgångar nyttjas av många och enligt Vattenplanen finns i området ca 3000-<br />
4000 borrade brunnar och ca 5000 grävda brunnar. Grundvattnet används ffa till kommunal vattenförsörjning,<br />
bevattning, industrier, uppvärmning/kylning och enskilda hushåll. Kommunal vattenförsörjning och bevattning<br />
svarar tillsammans för mer än ¾ av det totala vattenuttaget. Stora uttag av grundvatten sker även i anslutning<br />
till invallningar och för länshållning av kalkbrott. På sid 40 presenteras en tabell med uttag av grundvatten inom<br />
Kristianstadsslätten under en tioårsperiod. Även om uppgifter finns över en hel del av uttagen, så är grundvattenuttagens<br />
storlek i många avseenden dåligt kända (sid 37-41, Vattenplanen). Vattenbalansen är mycket<br />
viktig för Kristianstadsslätten och kan användas för att tex besvara frågan hur stor grundvattenbildningen är på<br />
slätten? Runt detta förs ett resonemang på sid 45-47 i Vattenplanen. Sammanfattningsvis konstaterar vattenplanen<br />
att det inte finns tillräckligt underlag för att närmare besvara frågan om var den övre gränsen för möjliga<br />
vattenuttag går.<br />
Bromölla X Förutsättningarna för grundvattenuttag ur glaukonitsandsakvifärenär i huvudsak goda (sid 9, del 2).<br />
Sölvesborg X Två industrier har tillstånd att ta ut grundvatten motsvarande ca 3000 m3/dygn. Jordbrukets uttag beräknas till<br />
ca 21 600 m3/dygn under bevattningsperioden, vilket utslaget per år blir ca 10 400 m3/dygn. Dessutom finns ca<br />
ett 60-tal borrade brunnar för bevattningsändamål. Tillgången till dricksvatten av god kvalité är idag god i kommunen,<br />
men ÖP poängterar ändå vikten av att avsätta markområden och skydda dessa för framtida vattenuttag.<br />
Lämpliga områden presenteras på en karta (sid 40-41, del 2).<br />
14
Vattenuttag<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Kristianstadsslättens grundvattentillgångar nyttjas av många och enligt Vattenplanen finns i området ca 3000-<br />
4000 borrade brunnar och ca 5000 grävda brunnar. Grundvattnet används ffa till kommunal vattenförsörjning,<br />
bevattning, industrier, uppvärmning/kylning och enskilda hushåll. Kommunal vattenförsörjning och bevattning<br />
svarar tillsammans för mer än ¾ av det totala vattenuttaget. Stora uttag av grundvatten sker även i anslutning<br />
till invallningar och för länshållning av kalkbrott. På sid 40 presenteras en tabell med uttag av grundvatten inom<br />
Kristianstadsslätten under en tioårsperiod. Även om uppgifter finns över en hel del av uttagen, så är grundvattenuttagens<br />
storlek i många avseenden dåligt kända (sid 37-41, Vattenplanen). Vattenbalansen är mycket<br />
viktig för Kristianstadsslätten och kan användas för att tex besvara frågan hur stor grundvattenbildningen är på<br />
slätten? Runt detta förs ett resonemang på sid 45-47 i Vattenplanen. Sammanfattningsvis konstaterar vattenplanen<br />
att det inte finns tillräckligt underlag för att närmare besvara frågan om var den övre gränsen för möjliga<br />
vattenuttag går.<br />
Bromölla X Förutsättningarna för grundvattenuttag ur glaukonitsandsakvifärenär i huvudsak goda (sid 9, del 2).<br />
Sölvesborg X Två industrier har tillstånd att ta ut grundvatten motsvarande ca 3000 m3/dygn. Jordbrukets uttag beräknas till<br />
ca 21 600 m3/dygn under bevattningsperioden, vilket utslaget per år blir ca 10 400 m3/dygn. Dessutom finns ca<br />
ett 60-tal borrade brunnar för bevattningsändamål. Tillgången till dricksvatten av god kvalité är idag god i kommunen,<br />
men ÖP poängterar ändå vikten av att avsätta markområden och skydda dessa för framtida vattenuttag.<br />
Lämpliga områden presenteras på en karta (sid 40-41, del 2).<br />
Vattenrelaterade intressemotsättningar<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X<br />
Bromölla X Som konkurrerande intressen vad gäller Bromölla kommuns vatten nämns bebyggelseintrssen, bevattningsintressen,<br />
men även den stora massafabriken och finpappersbruket Stora Enso Nymölla AB som har stor påverkan<br />
på det lokala vattnet (sid 3, del 2). Bevattningsuttag kan vid vissa förhållanden utgöra problem, därför är samråd<br />
med berörda intressenter viktigt (sid 14, del 2). Grundvattentillgångar och ytvatten, som utgör recipient, utsätts<br />
för risker i samband med pågående verksamheter (sid 132, del 2).<br />
Sölvesborg X Motstridande intressen gällande kommunens vattenområden nämns på sidan 91 (del 2). Här nämns i löpande<br />
text fiske, recipient, friluftsliv, e<strong>ner</strong>giproduktion, försvaret och olika undersöknings- och kontrollprogram.<br />
Möjligheter – Typområde 1, Grundvatten<br />
Mellankommunalt samarbete<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X<br />
Bromölla X Som ett av översiktsplanens första kapitel nämns mellankommunala frågor, vilket är noterbart. ÖP näm<strong>ner</strong> att<br />
det inom den fysiska pla<strong>ner</strong>ingen finns behov av att samråda och samverka när det gäller bla miljövård, naturvård,<br />
vattenpla<strong>ner</strong>ing i vid bemärkelse, vattenpla<strong>ner</strong>ing inom avrinningsområden, grundvatten inom Kristianstadslätten<br />
och VA-frågor. Redan idag samarbetar Bromölla kommun med grannkommu<strong>ner</strong>na ibland annat vissa<br />
avloppsfrågor (sid 5, del 1). Som ett av kommunens nio mål med vattenarbetet nämns att Tillsammans med angränsande<br />
kommu<strong>ner</strong> utreda och säkerställa vattenmiljöerna t .ex Ivösjön med tillrinningsområden (sid 2, del 2).<br />
Sölvesborg X<br />
Ekosystemtjänster<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X<br />
Bromölla X I ÖP den 2 nämns våtmarker som ett utmärkt exempel på ”solution multiplers”, dvs åtgärder som löser flera<br />
problem samtidigt. De minskar närsaltsbelastningen på havet, gynnar den biologiska mångfalden, utjämnar vattenflödena<br />
under året samt ökar andelen djur och växter (sid 8, del 2).<br />
Sölvesborg X<br />
Bromölla: Som ett identifierat åtgärdsbehov i kommunen nämns att omhänderta dagvatten på ett ekologiskt sätt genom<br />
lokal infiltration, utjämnande våtmarksmagasin i nybyggnadsområden, där möjlighet ges (sid 4, del 2).<br />
15
Ekosystemtjänster<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X<br />
Bromölla X I ÖP den 2 nämns våtmarker som ett utmärkt exempel på ”solution multiplers”, dvs åtgärder som löser flera<br />
problem samtidigt. De minskar närsaltsbelastningen på havet, gynnar den biologiska mångfalden, utjämnar vattenflödena<br />
under året samt ökar andelen djur och växter (sid 8, del 2).<br />
Sölvesborg X<br />
Bromölla: Som ett identifierat åtgärdsbehov i kommunen nämns att omhänderta dagvatten på ett ekologiskt sätt genom<br />
lokal infiltration, utjämnande våtmarksmagasin i nybyggnadsområden, där möjlighet ges (sid 4, del 2).<br />
Dricksvattenskydd<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Grundvattenskydd beskrivs ingående på sidorna 48-65 i Vattenplanen. Här konstateras att skyddsbehovet<br />
varierar mellan olika områden beroende på att de två faktorerna hot (både kvalitet och kvantitet) och särbarhet<br />
varierar. Flera av kommunens brunnsanläggningar saknar idag, helt eller delvis, vattenskyddsområden.<br />
Flera av de befintliga vattenskyddsområdena ger dock endast ett begränsat skydd åt grundvattnet då de inte<br />
omfattar infiltrationsområdena. Vattenplanen gör klart att en översyn av befintliga vattenskyddsområden, både<br />
föreskrifter och geografisk utsträckning, är en viktigt skyddsåtgärd. Man för även ett resonemang om att vattenskyddsområden<br />
kan upprättas för områden med grundvattentillgångar som inte nyttjas idag, men som kan<br />
komma att utnyttjas för vattentäkt i framtiden. Skyddsområden kan således även vara ett redskap för långsiktigt<br />
skydd. En hel del ytterligare kan göras inom vattenskydd och det viktigaste är att upprätta en beredskapsplan<br />
med utgångspunkt i ett hydrogeologiskt underlag. Andra åtgärder inom vattenskydd som kan göras är fysiska<br />
skyddsåtgärder längs vägar, reglering av kvävegödsling, inventering av potentiella föroreningskällor och en<br />
tillsyn på åsarna och deras ränder. Just att ha tillsyn över åsarna är viktigt för att på lång sikt förebygga förorening<br />
av slättens grundvatten. och Enligt modellberäkningar är det mkt viktigt med grundvattenskydd inom områden<br />
med isälvsavlagringar, då grundvattenbildning såsom läckage ofta är betydande inom dessa områden (sid 26,<br />
Vattenplanen).<br />
Bromölla X Grundvattentillgångarna ska enligt ÖPn ges ett utökat och starkare skydd (sid 131, del 2). För att skydda glaukonitsandsakvifären<br />
från förorening bör grundvattenskydd aktualiseras och likaså skydd för ytligt grundvatten och<br />
ytvatten (sid 9, del 2). Sju kommunala vattentäkter finns inom kommunen. För varje vattentäkt finns fastställda<br />
skyddsområden som får ses som den inre skyddszonen (sid 141, del 2).<br />
Sölvesborg X På en karta på sid 41 (del 2) presenteras ett lämpligt område för lokalisering av nya grundvattentäkter. ÖP<br />
näm<strong>ner</strong> att skyddande bestämmelser bör snarast införas för aktuellt område och i de fall där skyddsområde för<br />
vattentäkter inte införts bör detta ske snarast (sid 40-41 och 85, del 2).<br />
Kristianstad: På den avslutande sidan om grundvattenskydd i Vattenplanen nämns olika möjligheter till skydd av Kristianstad<br />
centralorts brunnar. Här nämns åtgärder för att minska diffus spridning av föroreningar, vilket kan innebära åtgärder<br />
för dagvattenhantering, förorenade områden, kemikaliehantering och trafik. Viktigt är också åtgärder inom särskilt känsliga<br />
delar av infiltrationsområdena, vilket kan vara utökad dagvatten- och avloppsuppsamling samt åtgärder för att minska<br />
kvävegödsling. Som nämnts tidigare bör skyddsåtgärderna inkludera att de befintliga vattenskyddsområdena kompletteras<br />
med vattenskyddsområden för brunnarnas infiltrationsområden (sid 65, Vattenplanen).<br />
Bromölla: Kommunen avser att utreda och fastställa även yttre skyddszo<strong>ner</strong> till kommunens vattentäkter för att säkerställa<br />
inströmningsområdena.<br />
Krisberedskap<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Växthuseffektens risker diskuteras i korthet på sidan 7-8 i översiktsplanen. Då stora delar av Kristianstads kommun<br />
ligger väldigt lågt är det av stor vikt vad som händer med vattenståndet i Östersjön. De mest sannolika<br />
bedömningarna utgår från en höjning av havsytans nivå med ca 0,5 meter till år 2050 och 1-2 meter till år 2100.<br />
Vad följderna blir för kommunen listas i sex punkter, där bland annat den ökade översvämningsrisken nämns (sid<br />
7-8, ÖP). Under krisberedskap kan även nämnas den beräkningsmodell (MIKE SHE –ett avancerat datorbaserat<br />
numeriskt modellverktyg) som används för att studera kretsloppet i Kristianstadsslätten. Med denna modell kan<br />
olika beräkningar göras och ex kan underlag skapas för att bedöma hotbilden för områdets brunnar och hitta<br />
lokaliseringsalternativ för nya brunnar. Följande beräkningar har utförts; vattentransportberäkningar, partikelspårningsberäkningar<br />
och spridningsberäkningar. För mer info om MIKE SHE-verktyget hänvisas till sidorna<br />
16-17 i Vattenplanen.<br />
Bromölla X Riskhänsyn skall beaktas tidigt i pla<strong>ner</strong>ingsprocessen, enligt ÖPn.<br />
Sölvesborg X Kommunen har i allmänhet goda grundförhållanden och risken för bergras, jordskred, eller allvarliga sättningar<br />
är liten, men undantag för strandområdet i inre delen av Sölvesborgsviken (sid 83, del 2).<br />
16
Folkhälsa<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X<br />
Bromölla X Tillgången på naturområden för friluftsliv är grundläggande för folks hälsa (sid 43, del 2).<br />
Sölvesborg X<br />
Värdekärnor – Typområde 1, Grundvatten<br />
Jordbruk<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Kommunen präglas av ett intensivt markutnyttjande inom de areella näringarna (sid 7, ÖP).<br />
Bromölla X De areella näringarna, där bla jordbruk ingår, är viktiga näringar i kommunen, som direkt sysselsätter ca 200<br />
perso<strong>ner</strong> (sid 12, del 2).<br />
Sölvesborg X Sölvesborgs kommun har en hög andel förvärvsarbetande inom jordbruk och skogsbruk, 11,2 % mot rikets 5 % i<br />
genomsnitt. I kommunens siffra ingår dock fiske och pälsdjursindustrin som sysselsätter en hel del i kommunen<br />
(sid 22, del 1). För enbart jordbruk är siffran 7 %, vilket även det är över riksgenomsnittet (sid 2, del 2).<br />
Bromölla: Behov av åtgärder inom jordbruket för att förbättra vattenmiljöerna redovisas på sid 15 (del 2). Här nämns bla att<br />
i samråd med jordbruksnäringen upprätta förslag till odlingsfria zo<strong>ner</strong> utmed vattendrag och sjöar till skydd för vattenmiljön.<br />
Att genom rådgivning med näringen minimera gödselgivorna och därigenom näringsläckaget till yt- och grundvattnet.<br />
Restaurera och efter behov utöka och anlägga nya arealer av våtmark för att minska näringsinnehållet i vattnet.<br />
Naturvård<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X Kristianstads Vattenrike utgör Helgeåns avrinningsområde och omfattar många olika vattenmiljöer och innehåller<br />
stora naturvärden (sid 36, Vattenplanen).<br />
Bromölla X Kristianstadsslätten utgör en ytterst värdefull naturresurs i formav det högkvalitativa och lättillgängliga<br />
grundvattnet (sid 9, del 2). Grundvattentäkten under Kristianstadsslätten är i Bromölla kommun utpekat som<br />
riksintresse för vattenförsörjning (sid 33, del 2).Kommunen har i del 1 av ÖP ett kapitel som heter Det uthålliga<br />
samhället/En hållbar utveckling där man bla har som inriktning att verka för att bevara större sammanhängande<br />
vattenområden och skydda dessa för exploateringsföretag som kan påverka områdets karaktär (sid 19, del 1).<br />
Strandskyddet beskrivs på sid 37 (del 2) och det nämns att en översyn av strandskyddsområdena pågår och att<br />
förslaget innebär en kraftig utökning av områdena. På sid 39 (del 2) nämns <strong>MB</strong> 3 kap 2 § som beskriver stora<br />
opåverkade mark- och vattenområden. På sid 40-42 nämns två sådana utpekade områden i kommunen.<br />
Sölvesborg X På sid 46-65 beskrivs riksintressanta områden för naturvården, samt övriga områden med höga bevarandevärden.<br />
De olika riksintressena listas efter varandra och för en del vattenanknutna områden nämns bland annat att<br />
områdets värden påverkas negativt av olika typer av vattenföretag såsom muddring, utfyllnader, fiskodlingar<br />
samt föroreningar i vattnet (sid 53, del 2).<br />
Rekreation<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X<br />
Bromölla X I ÖP näm<strong>ner</strong> kommunen att man arbetar mot inriktningen i tätortspla<strong>ner</strong>ingen att utgå från att grönstrukturen<br />
är av särskilt stor betydelse för bra livskvalitet och boende miljö (sid 20, del 1). Rekreation ägnas ett eget kapitel<br />
på sid 43 (del 2) där olika områden i kommunen listas. Bla nämns Strandängsområdet som ett viktigt närströvsområde<br />
för allmänheten i Bromölla tätort.<br />
Sölvesborg X Kommunen har ett flertal attraktiva ströv- och badområden med ett högt rekreationsvärde (sid 66, del 2).<br />
17
Vattenresurs<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Kristianstad X De geologiska förutsättningarna för grundvattenuttag på Kristianstadslätten är unika då området är Sveriges<br />
största grundvattentillgång i ett sandlager, den s k glaukonitsanden på stort djup. Detta är en värdefull resurs<br />
som ofta kan användas utan omfattande rening och utgör också till stor del en förnybar resurs under förutsättning<br />
att uttaget kontrolleras (sid 8, Vattenplanen). Ur de många bevattningsbrunnar som finns på Kristianstadsslätten<br />
tas stora grundvattenmängder (samt även ytvatten i stor omfattning, sid 41) under bevattningssäsongen<br />
(sid 37, Vattenplanen). Bevattningsuttagens storlek varierar dock kraftigt från år till år, beroende på nederbörden<br />
(sid 40, Vattenplanen).<br />
Bromölla X Bevattningsuttag kan vid vissa förhållanden utgöra problem, därför är samråd med berörda intressenter viktigt<br />
(sid 14, del 2).<br />
Sölvesborg X<br />
18
Typområde 2, Inlandsvatten<br />
Typområde 2 innehåller tre kommu<strong>ner</strong> längs Ronnebyåns<br />
avrinningsområde.<br />
Granskningförutsättningar<br />
Kommun Antagandeår<br />
Lessebo 1990<br />
Tingsryd 2006<br />
Ronneby 2006<br />
Tabell 2.1, Antagandeår för kommu<strong>ner</strong> inom typområde 2.<br />
Lessebo kommun<br />
För kommunen finns en 16 år gammal översiktsplan som<br />
består av fem delar, vilka benämns enligt följande; Del 1<br />
Befintliga förhållanden, Del 2 Strategiska överväganden,<br />
Del 3 Förslag, samt Del Lessebo samhälle och Del Hovmantorps<br />
samhälle. I de två sistnämnda delarna för de<br />
två större tätorterna i kommunen beskrivs vattenförhållandena<br />
mer specifikt för respektive områden, men utgår<br />
helt från det material som presenterats i övriga delar av ÖP.<br />
Inför framtagandet av ÖP i slutet av 1980-talet tog Lessebo<br />
kommun hjälp av konsultföretaget K-Konsult i Växjö för att<br />
ta fram en vattenutredning för kommunen. Utredningen<br />
kallades ”Lessebo kommun Översiktsplan – Vatten, fördjupning<br />
avseende delen Lessebo centralort” 861103, rev<br />
890301. I denna ingick ”Lessebo kommun vattenutredning,<br />
delen Lessebo bruk” med samma datum som föregående.<br />
Tingsryds kommun<br />
Tingsryds kommuns översiktsplan antogs 2006-06-29, men<br />
har efter det överklagats till länsrätten. Överklagandet<br />
gäller förfarandet och har ingen betydelse för sakfrågorna i<br />
planen, vilka är de som har granskats och analyserats inom<br />
ramen för nu aktuell studie.<br />
Den nya översiktsplanen består av två delar. Del 1 beskriver<br />
Mål och visio<strong>ner</strong> medan del 2 redovisar Huvuddragen<br />
i framtida markanvändning samt Allmänna intressen.<br />
I del 1 inleds varje kapitel med kommunens övergripande<br />
mål och förslag till åtgärder. I del 2 redovisas kommunens<br />
viljeinriktning för både bevarandeområden och förändringsområden.<br />
En del områden benämns som utredningsområden<br />
och det är där fördjupade studier krävs.<br />
19<br />
I ÖP hänvisas till en särskild utredning (Vattenvårdsplan)<br />
som utgjort underlag för översiktsplanens redovisning av<br />
vattenfrågor. I del 2 av Vattenvårdsplanen redovisas även<br />
grundvattenförekomster. Denna vattenvårdsplan togs<br />
ursprungligen fram till Tingsryds kommuns föregående<br />
ÖP 1991. Vattenvårdsplanen presenterar och redovisar<br />
materialet för kommunens ytvatten avrinningsområde för<br />
avrinningsområde. På sidan 4 i Vattenvårdsplanen nämns<br />
att den bör uppdateras kontinuerligt, allteftersom tillstånd<br />
förändras och åtgärder utförs. Dock har ingen senare<br />
utredning gjorts inom vattenområdet i kommunen så<br />
nämnd vattenvårdsplan utgör underlag för vattenfrågor<br />
även för 2006 års ÖP, vilket man bör ha i åtanke. Vattenvårdsplanen<br />
har läst och granskats utifrån samma kriterier<br />
som kommunens ÖP. I Vattenvårdsplanen hänvisas till skriften<br />
”Åsnen i översiktspla<strong>ner</strong>ingen” och även denna kunde<br />
efter hand tillfogas underlagsmaterialet för granskningen<br />
av Tingsryds kommuns pla<strong>ner</strong>ingsmaterial.<br />
Ronneby kommun<br />
En alldeles färsk ÖP som antogs 2006-11-30 utgör granskningunderlaget<br />
för Ronneby kommun. Översiktsplanen<br />
omfattar cirka 200 sidor och är uppdelad i tre delar med<br />
totalt elva kapitel. Olyckligt användes den föregående<br />
översiktsplanen från 1991 av Länsstyrelsen i Blekinge vid<br />
besvarandet av frågeformuläret i delprojekt I. Detta kompenseras<br />
dock av att Ronneby kommuns översiktsplan nu<br />
kommer skärskådas både inom typområde 2 och typområde<br />
3.<br />
Ronneby kommuns ÖP har ett tilltalande upplägg<br />
på det sätt att i de kapitel som behandlar kommunens<br />
ställningstaganden (kap 3-10) inleds varje kapitel med en<br />
målformulering för kommunens framtida mål och avslutas<br />
med åtgärdsstrategier. På så vis kan man säga att Ronneby<br />
kommun för ett flertal bedömningskriterier borde redovisas<br />
utifrån den beskrivna Trappstegsmodellen. Dock utgör<br />
en hel del av åtgärdsstrategierna ganska övergripande<br />
ställningstaganden, men i de fall det har ansetts motiverat<br />
har materialet presenterats utifrån trappstegsmodellen.<br />
Bedömningskriterier för inlandsvatten<br />
I matrisen nedan åskådliggörs de bedömningskriterier<br />
som använts vid kartläggningen av Typområde 2, Inlandsvatten.<br />
Under varje bedömningskriterie ges exempel på<br />
vad som ingår i respektive kriterie.
A. Övergripande<br />
1. Avrinningsområdesperspektiv<br />
Överrensstämmer yt- med grundvatten aro?<br />
Finns medvetenhet om upp-nedströms- samt havsproblematik?<br />
2. Detaljerad mark/vattenanvändning<br />
Styr grund-/dricksvatten frågor markanvändningen?<br />
3. Demografi<br />
Ytvattentäkter?<br />
4. Miljökvalitetsmål<br />
Hur används de nationella, regionala och kommunala målen?<br />
B. Påverkan/problem<br />
1. Vattenstatus<br />
Finns kvalitativ bedömning -året runt?<br />
Finns kvantitativ bedömning -året runt?<br />
Betydande punktkällor?<br />
2. VA-frågor<br />
Fördelning av enskilda och kommunala avlopp?<br />
Vatten som recipient?<br />
3. Diffusa utsläpp<br />
Finns källfördelning N/P i olika vattendrag?<br />
Påverkan i ytvattentäkter?<br />
Lagring av timmer i vatten?<br />
4. Markavvattning<br />
Drä<strong>ner</strong>ingar? Sjösänkningar?<br />
Utdikade vattendrag innebär krav på rensningar (andel yta som omfattas<br />
av dikningsföretag)<br />
5. Vattenrelaterade intressemotsättningar<br />
Vilka gör anspråk på kommunalt vatten?<br />
Övergripande – Typområde 2, Inlandsvatten<br />
Avrinninsområdesperspektiv<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
20<br />
C. Möjligheter<br />
1. Mellankommunalt samarbete<br />
Vattenvårdsförbund? Pla<strong>ner</strong>?<br />
2. Ekosystemtjänster<br />
N/P red<br />
Strategi för att öka vattnets uppehållstid i landsk?<br />
Spridningsvägar för djur och växtliv?<br />
Infiltration till grundvatten?<br />
3. Dricksvattenskydd<br />
Finns skydddsområden för dricksvatten?<br />
Dricksvattenförsörjning -alternativa källor?<br />
4. Krisberedskap<br />
Finns områden med buffringskapacitet vid höga vattenflöden?<br />
Finns strategier för lokalisering av viktiga samhällsfunktio<strong>ner</strong>?<br />
5. Folkhälsa<br />
Olika skyddsformer tex strandskydd<br />
D. Värdekärnor<br />
1. Skogsbruk<br />
Skogsbruket i sig<br />
2. Naturvård<br />
Olika skyddsformer tex strandskydd<br />
Vattenbiotoper i landskapet<br />
3. Hydraulik<br />
4. Rekreation<br />
Tätortsnära rekreation (vandringsleder mm)<br />
5. Vattenresurs<br />
Bevattning och dricksvatten<br />
Matris 2.1, Bedömningskriterier för inlandsvatten.<br />
Lessebo X Kommunen berörs av tre olika vattensystem/avrinningsområden, varav två av dem beskrivs relativt tillfredsställande<br />
(det tredje, Ljungbyåns avrinningsområde berör endast ett mindre område i nordöstra kommunen).<br />
Dock inget resonemang om avrinningsområdet utanför kommunens gränser. Ingen upp-nedströmsproblematik<br />
nämns.<br />
Tingsryd X Kommunen berörs i huvudsak av fem vattensystem; Mörrumsån, Mieån, Bräkneån, Ronnebyån och Nättrabyån.<br />
På sid 47 (del 2) presenteras en karta med de avrinningsområden som berör Tingsryds kommun. ÖP fastslår<br />
att vattenutnyttjandet både uppströms och <strong>ner</strong>ströms måste samordnas (sid 99 del 1 samt sid 45 del 2). På sid<br />
101och 115 (del 1) beskrivs ramdirektivet i kortare stycken, dock inget resonemang utifrån avrinningsområden<br />
mer än att arbetet nu ska läggas upp utifrån just avrinningsområden. I Vattenvårdsplanen förs ett resonemang<br />
under redovisningen av varje avrinningsområde hur aktuellt avrinningsområde förhåller sig till omgivande kommu<strong>ner</strong>.<br />
Ronneby X På sid 115 presenteras kommunens avrinningsområden på en karta. I kommunen finns fem större avrinningsområden<br />
med huvudvattendrag. Nättrabyån, som är ytterligare ett större vattendrag, passerar genom NÖ hörnet av<br />
kommunen (sid 116). På sidan 166 nämns att Ronnebyåns och Bräkneåns vattenkvalitet är en gemensam fråga<br />
för hela respektive avrinningsområde.
Befintlig mark/vattenanvändning<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X En mycket stor del av marken i Lessebo kommun utgörs av skogsmark (sid 46, del 1). Framtida anspråk på vattenförekomsterna<br />
i anslutning till Lessebo tätort redovisas i FÖP – Vatten på sid 21<br />
Tingsryd X Tingsryds kommun beskrivs i sin ÖP som en sjörik kommun i skogs- och mellanbygd (sid 47, del 1). I Vattenvårdsplanen<br />
beskrivs mark- och vattenanvändningen relativt ingående för varje avrinningsområde och dess olika<br />
delar. Del 2 av ÖP beskriver ingående riktlinjerna för kommunens mark- och vattenanvändning på sid 11-40. 77<br />
olika områden har identifierats och redogörs med dels en kortare beskrivning av området och dels områdets<br />
riktlinjer vad gäller bla bevarandeintressen, exploatering och vattenskyddsområden. För vissa områden är riktlinjerna<br />
få pga få skyddsbestämmelser eller värden, medan det för andra områden såsom Mien med omland (sid<br />
23-24, del 2) finns skarpa restriktio<strong>ner</strong>.<br />
Ronneby X I korthet nämns på sid 117 att grundvatten finns överallt, men att grundvattentillgångarna i östra Blekinge är<br />
begränsade och att dessa tillgångar bör skyddas. På samma sida åskådliggörs även en karta över Ronneby kommuns<br />
grundvattentillgångar.<br />
Demografi<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Minsta komm i G län. 8800 inv (1990). 1987 bodde 87 % av dessa i kommunens fyra tätorter. Kommunens fyra<br />
vattentäkter ligger, väl anpassade, i anslutning till dessa tätorter. Dessa utgörs huvudsakligen av ytvatten och till<br />
viss del grundvatten.<br />
Tingsryd X Tingsryds kommun hade knappt 13000 invånare den 1 jan 2005 där merparten av invånarna är bosatta i tätorterna.<br />
Mer än en tredjedel (38 %, mest i länet) av kommuninvånarna bor dock på ren landsbygd och befolkningstätheten<br />
är gles i Tingsryds kommun (sid 11, 49 och 81, del 1). Kommunens vattenförsörjning är baserad på fem<br />
grundvattentäkter (sid 41, del 1), varav tre av dem bedrivs med konstgjord infiltration. En av grundvattentäkterna<br />
baseras på ytvatten (se under rubriken Ekosystemtjänster). Av kommunens ca 13000 inv får ca 8000 sitt dricksvatten<br />
från kommunens vattenverk. På sid 41 (del 1) nämns som mål med kommunens vattenförsörjning att man<br />
ska tillgodose förväntade framtida vattenbehov genom att bedriva en långsiktig pla<strong>ner</strong>ing.<br />
Ronneby X Tot 28 300 inv. 2/3 av bef i de två största orterna. Ronneby tätort får dricksvatten från grundvatten i grusåsar och<br />
till viss del ytvatten från Listerbyån som infiltreras och renas i Johannishusåsen. Övriga tätorter i kommunen får<br />
dricksvatten från grundvattentäkter (sid 146).<br />
Tingsryd: För att nå upp till målet om framtida vattenbehov nämns som förslag (sid 41, del 1) att kommunen ska medverka<br />
till att skydda områden som kan fungera som framtida vattentäkter (infiltrationsområden).<br />
Ronneby: Kommunen föreslår som åtgärdsstrategi att ett samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge påbörjas för att peka ut<br />
viktiga grustillgångar för att bland annat säkra den framtida dricksvattenförsörjningen (sid 181).<br />
Miljökvalitetsmål<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X<br />
Tingsryd X Sid 7-10, del 1. Redovisar förutom nationella miljömål, även Kronobergs läns miljömål samt Tingsryds kommuns<br />
egna miljöprogram. I miljöprogrammet finns förslag till åtgärder som årligen ska följas upp. På sid 9-10 beskrivs<br />
även kortfattat kommunens lokala Agenda 21-arbete.<br />
Ronneby X Sid 14-18. ÖP tar även upp åtgärdsstrategier för att bidra till att uppnå målen. På sid 116 nämns de nationella<br />
miljömål som främst berör vatten. För kommuens del finns en handlingsplan i Miljöprogrammet och planen ska<br />
följas upp årligen med Miljöbokslut och Miljöövervakningsrapporter. Nämnas bör att under kapitlet 4.4 Vatten<br />
(sid 114) nämns EU:s vattendirektiv, samt övriga lagar och förordningar som styr vattnets hantering.<br />
21
Påverkan/problem – Typområde 2, Inlandsvatten<br />
Vattenstatus<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Lessebo bruk är en stor och betydande punktkälla (höga fosfor och kvävehalter) som påverkar vattenkvalitén i<br />
ffa Lesseboån (Ronnebyån) och sjön Oset (tidigare del av sjön Öjen). Stora fosformängder tillförs även Lesseboån<br />
direkt från sjön Läen (sid 4, del 3). När det gäller vattenförsörjningen för Lessebo tätort görs en konsekvensbeskrivning<br />
på sid 22 i FÖP – Vatten. I samma FÖP nämns på sid 8 att Ronnebyåns vattenvårdsförbund utför<br />
provtagningar för vattenstatus i Ronnebyån, liksom Lyckebyåns VVF gör i Lyckebyån.<br />
Tingsryd X Det största hotet mot vattenkvaliteten i Tingsryds kommun är försurningen och den medföljande urlakningen<br />
av metaller till vattendragen. Kommunalt avloppsvatten och industriavloppsvatten är hot mot vattenkvaliteten<br />
med mer lokal påverkan. ÖP tar även upp att Ronnebyåns avrinningsområde har störst påverkan av utsläppskällor<br />
utanför Tingsryds kommun. På samma sida nämns även en intensiv vattenkraftsutbyggnad i kommunens<br />
större åar som orsakat förändringar i deras naturliga lopp (sid 100, del 1). Viktiga vattenfrågor för kommunen<br />
listas på sid 100 (del 1) och sid 46 (del 2) och här nämns bla annat Skyddet av Hensjön som är Tingsryds vattentäkt,<br />
Skyddet av Åsnen och Mörrumsån som har stora värden, samt Fortsatt arbete för att motverka försurningen.<br />
På sid 99 i del 1 skrivs följande ”Bra vatten med god kvalitet är en framtidsfråga för kommunen”. Vattenvårdsplanen,<br />
del 2 Grundvatten, presenterar grundvattenförekomster i jord och berg i Tingsryds kommun. Här hänvisas<br />
till en översiktlig utredning som gjordes 1973 gällande olika samhällens vattenförsörjning, samt en inventering<br />
av grusförekomster för grundvattenutvinning i anslutning till samhällena. Resultatet presenteras samhälle för<br />
samhälle.<br />
Ronneby X På sid 116 nämns hur kommunen tar vattenprover avseende vattenkvalitet och hur kommunens vattendrag ligger<br />
till i förhållande till de målvärden som satts upp i kommunens Miljöprogram.<br />
Tingsryd: För att komma tillrätta med försurningen och återställa det ekologiska systemet har Tingsryds kommun ett kalkningprogram<br />
som berör ca 100 sjöar och våtmarker. Kalkningen av sjöar beskrivs som en naturvårdsåtgärd med koppling<br />
till miljömålen liksom miljökvalitetsmålen. Karta över kommunens kalkningsåtgärder redovisas på sid 47 (del 2).<br />
Ett långsiktigt arbete med vattenfrågorna bör drivas i samverkan med berörda kommu<strong>ner</strong>, länsstyrelser, Skogsvårdsstyrelsen,<br />
vattenvårdsförbund och vattenförbund.<br />
VA-frågor<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Lite fritidshusbebyggelse, en stor del saknar vatten och avlopp eller har avlopp med sluten tank (sid 19-20, del 1).<br />
På sid 23-24 (ÖP, del 1) beskrivs hur kommunens avlopp och spillvatten hanteras. Vatten som recipient beskrivs<br />
på sid 22-24 i FÖP – Vatten.<br />
Tingsryd X I kommunen finns ca 2300 enskilda avloppsanläggningar (två- eller trekammarbrunn). På sid 43-44 (del 1) nämns<br />
även ledningsnätets status och hanteringen av dagvatten. Tingsryds kommun har satt upp tre mål för avlopp<br />
och dagvatten (sid 43, del 1), vilket i korthet handlar om att skydda miljön från skadligt orenat avloppsvatten och<br />
hitta möjligheter för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). På sid 109-112 (del 1) kan man läsa kapitel<br />
9, Konsekvensanalys, och här redovisas miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser för vissa delar av<br />
det som presenteras i ÖP. Här redovisas konsekvensanalys för områdena Vattenförsörjning och Avlopp och<br />
dagvatten.<br />
Ronneby X Länsstyrelsen i Blekinges regionala miljö- och hushållningsprogram Mer liv i skärgården. Näm<strong>ner</strong> VA-frågan i<br />
skärgården, ekologiska avloppslösningar ska beaktas m.m. Svårt att pla<strong>ner</strong>a VA-anläggningar i kustnära områden<br />
utan att få saltvattenintrång i brunnarna (sid 25). Huvuddelen av kust- och skärgårdsområdet får betecknas som<br />
problemområde när det gäller vatten och avlopp. Orsaker och förutsättningar redogörs på sid 147 med tillhörande<br />
karta. I kommunen finns ca 6000 enskilda avlopp<br />
Tingsryd: Som förslag på åtgärd för att uppnå målen gällande avlopp och dagvatten nämns att hantering av dagvatten bör<br />
göras inom det områden där det bildas och därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande. Som förslag tar kommunen<br />
upp infiltration och perkolation eller genom lokal fördröjning av dagvattnet (sid 43, del 1).<br />
22
Diffusa utsläpp<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Utsläpp av näringsämnen vilket lett till igenväxning, samt risk för algblomning, i flera viktiga sjöar. Allvarlig<br />
försurningssituation i Lyckebyån och Lesseboån (Ronnebyån), trots omfattande kalkningsåtgärder (sid 6-7, del<br />
1). Stort industriutsläpp från Lessebo bruk, i huvudfåran av Lesseboån <strong>ner</strong> mot Ronnebyåns huvudfåra finns citat;<br />
endast obetydligt biologiskt liv kvar (sid 7, del 1).<br />
Tingsryd X Separata kartor i Vattenvårdsplanen beskriver Näringstillstånd och Kvävehalter för samtliga större avrinningsområden<br />
i kommunen. Dessa kartor redovisar även statusen på olika delar enligt en femgradig skala. I Vattenvårdsplanen<br />
beskrivs under varje avrinningsområde dess vattenkvalitet även i text där pH-värde, fosfor- och kvävebelastning,<br />
samt metaller och toxiska ämnen i vattnet redovisas. Detta redovisas separat dels utifrån områden<br />
i avrinningsområdets huvudfåra och dels för dess biflöden, således väldigt detaljerat. I tabellform presenteras<br />
även olika verksamheters (industri, mark, djurhållning, dagvetten, komm avlopp och enskilda avlopp) belastning<br />
på olika vattendrag utifrån kväve, fosfor och BOD7. Enligt Vattenvårdsplanen finns det ett dokument som tagits<br />
fram i samarbete med berörda kommu<strong>ner</strong> och Länsstyrelsen som heter ”Åsnen i översiktspla<strong>ner</strong>ingen”, dvs ett<br />
underlagsdokument för kommunens största sjö Åsnen (Vattenvårdsplanen, sid 16).<br />
Ronneby X Försurade ämnen från regnvattnet nämns som ett av de större hoten för vattenkvaliteten (sid 116). På sid 116<br />
nämns i text de främsta gödande ämnena inom kommunen och slår även fast att de huvudsakliga problemen<br />
uppkommer när ämnena når kusten. De enskilda avloppen bidrar påtagligt till utsläpp av ffa kväve och fosfor<br />
och åtgärd från kommunens sida för att komma tillrätta med problemet presenteras under Vattenstatus i kap II.3<br />
Typområde Kust nedan. I konsekvenskapitlet på sid 180 nämns näringsläckaget från jordbruket till vattendragen<br />
samt utsläpp av kolväten från fritidsbåtar som två av de fem viktigaste miljöproblemen i kommunen.<br />
Ronneby: ÖP beskriver de områden som är försurade och för att komma tillrätta med problemet har Ronneby kommun<br />
en kalkningsplan som följs.Som grund för kalkningsprogrammet ligger Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamhet i<br />
Blekinge län.<br />
Vattenuttag<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Ronnebyåns och Lyckebyåns avrinningsområden beskrivs på sid 6-9 (ÖP, del 1). Här nämns hur sjöar och vattendrag<br />
avvattnas till åsystemen, vilka regleringar (dammar) som görs gällande vattnets strömning, samt sjösänkningar<br />
och sjöhöjningar i kommunen. I FÖP – Vatten nämns att skogsdikning bör bedrivas med återhållsamhet<br />
(sid 24, FÖP – Vatten).<br />
Tingsryd X I Mörrumsån, och andra större åar, förekommer betydande kraftproduktion och dess utbyggnad på 1950-talet<br />
har orsakat stora förändringar på dess naturliga lopp (Vattenvårdsplanen, olika sidor). I Vattenvårdsplanen nämns<br />
även under vissa avrinningsområden och sjöar att sjösänkningar gjorts vid olika tidpunkter.<br />
Ronneby X<br />
Vattenrelaterade intressemotsättningar<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X För sjön Rottnen råder intressekonflikt vattenförsörjning kontra dagvattenrecipient, där det förstnämnda dock<br />
prioriteras. Utöver detta kommer naturvårdens, fiskets och friluftslivets intressen. Vattenreglering av sjön Rottnen<br />
innebär även ett regleringsintresse som ställs över de tre sistnämnda intressena. Efter regleringsintresset, men<br />
före naturvård, friluftsliv och fiske ställs även e<strong>ner</strong>giintresset enligt kommunens rangordningslista i ÖP (sid 9-10,<br />
del 3). Även övriga sjöar i kommunen har en liknande rangordning, men dessa nämns ej i ÖP. För att reglera intressen<br />
riktade till Ronnebyåns avrinningsområde har kommunen upprättat förslag till ”ÖP – Vatten, fördjupning<br />
avseende Lessebo centralort” 861103, rev 890301 (nämns på sid 11, del 3).<br />
Tingsryd X Inga särskilt nämnda intressemotsättningar nämns i översiktsplanen eller Vattenvårdsplanen. Åtskilliga gånger<br />
nämns dock exempelvis bevarandeintressen kontra exploatering, samt områdesskydd kontra rörligt friluftsliv. På<br />
sid 45 (del 2) nämns tex de många sjöarna och vattendragens alla aktiviteter och intressen och att de ibland kan<br />
komma i konflikt med varandera.<br />
Ronneby X<br />
23
Möjligheter – Typområde 2, Inlandsvatten<br />
Mellankommunalt samarbete<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X För Lyckebyån finns ett vattenvårdsförbund som enligt ÖP huvudsak är inriktat på recipientkontroll (sid 6, del 1).<br />
Ronnebyåns vattenvårdsförbund undersöker vattenbeskaffenheten i Ronnebyån (sid 8, del 1).<br />
Tingsryd X Mellankommunalt samarbete för sjöar och vattendrag beskrivs under en egen rubrik på sid 83 (del 2) och det<br />
nämns att det nya vattendirektivet kommer att påverka den kommunala pla<strong>ner</strong>ingen och hanteringen av vattenfrågor<br />
i framtiden. Här nämns även, citat; Metoden att använda avrinningsområdena som gräns för vattenskyddsområden<br />
har ingen naturlig förankring i de områden som ligger längst ifrån det primära vattenskyddsområdet.<br />
Kommunen näm<strong>ner</strong> att ytterligare begränsningar utöver vad som regleras i <strong>MB</strong> är inte relevant att föra in<br />
i dessa delar (sid 83, del 2). Vattenutnyttjandet både <strong>ner</strong>ströms och uppströms måste samordnas utifrån de fem<br />
vattensystem som berör kommunen (sid 45, del 2). I kommunen finns tre vattenvårdsförbund, Mörrumsåns och<br />
Ronnebyåns vattenvårdsförbund och Bräkneåns vattenförbund (sid 48, del 2). Ramdirektivet för vatten, liksom<br />
Förordningen om förvaltning av vattenmiljön (SFS 2004:660) beskrivs relativt ingående på sid 49 (del 2). Här<br />
beskrivs vattenmyndighetens arbete de kommande åren och här hänvisas även till www.vattenportalen.se.<br />
Ronneby X På sid 166 beskrivs på ett bra sätt vattenfrågor av mellankommunal karaktär. Bland annat nämns här att Ronnebyåns<br />
vattenkvalitet är en gemensam fråga för hela avrinningsområdet. Kalmar, Kronobergs och Blekinge<br />
län berörs och och frågorna kring ån och vattenkvaliteten bevakas av Ronnebyåns vattenvårdsförbund. Likaså<br />
nämns att Bräkneåns vattenvårdsförbund bevakar intressena för Bräkneåns vattenkvalitet. Här nämns även<br />
Vattenmyndigheten för Södra Östersjön och deras arbete med att nå god vattenkvalitet på vattnet som ett mellankommunalt<br />
intresse (sid 166).<br />
Ronneby: Kommunen beskriver ramdirektivet för vatten på en halv sida i ÖP och näm<strong>ner</strong> även separat efter stycket att<br />
Kommunens miljöprogram innehåller åtgärder med koppling till vattendirektivet, vilka kommer att kompletteras efter<br />
hand som arbetet fortskrider.<br />
Ekosystemtjänster<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Kosta samhälles vattenförsörjning är baserad på konstgjord infiltration av ytvatten från sjön Djupgöl (sid 6, del 1).<br />
Sjöns Rottnen är ytvattentäkt för Hovmantorps samhälle och ytvattnet behandlas genom konstgjord infiltration i<br />
grusförekomster väster om Hacksjön (sid 9, del 1).<br />
Tingsryd X Ytvattnet från Hensjön tas in i vattenverket i Hensmåla för att behandlas och pumpas till Flisehult. I Flisehult<br />
infiltreras vattnet i grusåsen och konstgjort grundvatten av god kvalitet skapas som ett tillskott till det naturliga<br />
grundvattnet (sid 41, del 1).<br />
Ronneby X Ytvatten från Listerbyån infiltreras genom konstgjord infiltration och renas i Johannishusåsen för att utgöra en<br />
del av dricksvattnet för Ronneby tätort (sid 146).<br />
Dricksvattenskydd<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Beskrivs på sid 20-22 samt på sid 54 (del 1) i ÖP. För tre av de fyra vattentäkterna låter ÖP meddela att det är tveksamt<br />
om de skyddsområden som finns tillgodoser de krav på skydd som bör ställas och att en översyn är aktuell.<br />
Tingsryd X På sid 41 (del 1) och sid 8 (del 2) nämns att kommunen har som mål att tillskapa vattenskyddsområden för<br />
samtliga kommunala vattentäkter och som förslag till åtgärder nämns att vattenskyddsområde ska upprättas för<br />
Flisehult och Yxnanäs. Skyddsbestämmelser finns idag för vattentäkterna, men dessa bör ses över och moderniseras<br />
(sid 42, del 1). Flisehults vattentäkt är den enda av kommunens vattentäkter med reservvattentäkt. Övriga<br />
vattentäkter saknar reservtäkter men strategi för kortsiktiga lösningar finns (sid 41, del 1). På sid 46 (del 2) finns<br />
en karta över kommunens vattenskyddsområden. På sid 7 i Vattenvårdsplanen del 2 Grundvatten, nämns att det<br />
finns kommunala brunnar för grundvattenuttag i berg i sju orter, men att det bara är en av dessa som är i drift.<br />
Övriga brunnar är nedlagda, men finns kvar som reservvattentäkter. Tingsryds kommun medverkar i Miljösamverkan<br />
Kronoberg som är ett samverkansprojekt inom Miljö- och hälsoskyddsområdet. Inom projektet arbetar<br />
man bland annat med egenkontroll av dricksvatten och med att ta fram en gemensam policy för dricksvatten<br />
(sid 108, del 1).<br />
Ronneby X Kommunalt miljömålsarb. De större vattentäkterna bör snarast få beslutade skyddszo<strong>ner</strong> (Sid 14). I samma stycke<br />
nämns även vikten av säker och uthållig dricksvattenförsörjning. På sid 118 hittas rubriken Vattenskyddsområden<br />
och här nämns att kommunen idag har fyra större områden som ligger inom ett vattenskyddsområde, samt att<br />
det finns förslag på ytterligare fyra vattenskyddsområden i kommunen. På sid 119 finns en karta över kommunens<br />
vattenskyddsområden. Kommunen pla<strong>ner</strong>ar att ta fram reservvattentäkt för att säkra dricksvattenförsörjningen<br />
för Bräkne-Hoby (sid 154 och 181).<br />
24
Ronneby: Som åtgärdsstrategi för kommunens vatten redovisas att skyddsområden och tillgång till grundvatten och<br />
dricksvattentäkter ska tydligt redovisas och tas hänsyn till vid all pla<strong>ner</strong>ing. En utredning av kommunens grustillgångar<br />
och sambandet med framtida vattenförsörjning föreslås (sid 120).<br />
Krisberedskap<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X<br />
Tingsryd X I Vattenvårdsplanen beskrivs med kartor buffringsförmågan för samtliga större avrinningsområden i kommunen.<br />
Kartan beskriver buffringskapaciteten utifrån skalan god till obetydlig. Klassificeringen är gjord enligt naturvårdsverkets<br />
bedömningsgrunder (i Vattenvårdsplanen i enlighet med källan Wiederholm 1989). På sid 74-79 i<br />
ÖP del 2 redovisas risker för kommunen och här nämns specifikt översvämningar och dammbrott som områden<br />
att belysa ur risksynpunkt. Det nämns att systemet för vattenförsörjning självklart är sårbart. Här listas frågor som<br />
bör belysas i en framtida risk- och sårbarhetsanalys, vilken även inkluderar hushåll med egen vattenförsörjning.<br />
Översvämningsrisker redovisas separat och det poängteras att pga växthuseffektens verkningar bör kommunen<br />
förbereda sig för eventuella framtida extremsituatio<strong>ner</strong> kopplade till vädret och att en framtida risk- och sårbarhetsanalys<br />
bör innefatta en fördjupad analys inom detta område (sid 79, del 2).<br />
Ronneby X<br />
Folkhälsa<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X<br />
Tingsryd X Under kapitlet Hälsa och säkerhet i ÖP del 2 (sid 75) redovisas att ett nytt dokument ”Bra miljö i Tingsryds kommun”<br />
med koppling till det regionala miljömålsdokumentet som beräknas antas av Kommunfullmäktige under<br />
2006. Under samma kapitel redovisar även kommunen sin hållning till miljökvalitetsnormer och MKB i planprocesserna.<br />
Kapitlet tar upp kommunens hälso- och säkerhetsaspekter och dokumentet som nämns ovan bör,<br />
enligt ÖP, komplettera översiktsplan i detta aktuella kapitlet när det blir färdigt (sid 75-78, del 2).<br />
Ronneby X Ronneby kommuns miljöprogram anger en vision vid namn ”En ekologiskt hållbar utveckling” som bla ska syfta<br />
till att hushålla med naturresurser och skydda människors hälsa (sid 156). På de följande sidorna i Öp nämns till<br />
exempel att mark och vatten ska ha en surhetsgrad som inte skadar människors hälsa. Sammantaget nämns att<br />
översiktsplanen ska skapa förutsättningar för god folkhälsa och livskvalitet.<br />
Värdekärnor – Typområde 2, Inlandsvatten<br />
Skogsbruk<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Inom kommunen, som enligt ÖP tillhör länets mest utpräglade skogsbygder, bedrivs ett rationellt skogsbruk.<br />
Skogen utgör en viktig råvaruresurs för kommunen (sid 46, del 1).<br />
Tingsryd X Tingsryd är en skogrik kommun och skogsproduktion är en viktig näringsgren i hela kommunen. Den produktiva<br />
skogsmarken upptar mer än ¾ av kommunens landareal. Konvertering av betesmark till skogsmark är inte ovanlig.<br />
I ÖP nämns även att efter stormen Gudruns härjningar i januari 2005 har förutsättningarna för skogsbruket<br />
ändrats på både kort och lång sikt (sid 51, del 2). Reservat och begränsningar för den enskilde skogsägaren<br />
mottas, enligt ÖP, motvilligt och ÖP näm<strong>ner</strong> att skog som ska skyddas bör säkras genom frivilliga skötsel- och<br />
driftsavtal mellan skogsägaren och staten (sid 98, del 1).<br />
Ronneby X Trots det lovande kapitlet 4.1.2 Jord- och skogsbruk nämns där inget specifikt för skogsbruket (sid 88). På sid 124<br />
specificeras dock skogsbruket med redovisning av förhållanden barr/löv, årlig avverkning och åldern på kommunens<br />
skogar. Skogsmark utgör 66 % av Ronnebys kommuns yta (sid 122).<br />
25
Naturvård<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Väldigt lite fritidshusbebyggelse i Lessebo kommun, mest koncentrerat invid sjön Rottnens östra strand (sid 19,<br />
del 1). Strandskyddet är utökat till 200 m för sjön Rottnen, annars är det 100 m för övriga sjöar och vattendrag i<br />
kommunen (sid 54, del 1). Länsstyrelsen i Kronoberg har redovisat 36 områden inom Lessebo kommunen som är<br />
av intresse (ej riksintresse) ur naturvårdssynpunkt (sid 47, del 1). Naturvårdens intresseområden redovisas också<br />
på en separat karta. I den fördjupade ÖP:n som benämns ”Översiktsplan – Vatten (Lessebo tätort)” formuleras<br />
ett anspråk att vattenkvaliteten i kommunen ska bibehållas där den är bra och förbättras där den är sämre (FÖP<br />
– Vatten, sid 21). Sid 102-113 beskriver intressabta områden knutna till naturvård, bla utpekade så kallade ramsarområden<br />
och naturreservat.<br />
Tingsryd X För Tingsryds kommun gäller utökat strandskydd till 200 m för sjöarna Åsnen, Mien och Stora Hensjön (sid 100,<br />
del 1). I Tingsryds kommun finns 108 m obebyggd inlandsstrand per invånare. Inlandsstränderna beskrivs som<br />
en viktig tillgång bade vad gäller turism, friluftsliv och bebyggelse. Tingsryds kommun ställer sig positiva till<br />
att förändra strandskyddsbestämmelerna så att samma stränga krav inte ska gälla glesbygdskommu<strong>ner</strong> som<br />
tätbebyggda områden (sid 47-48, del 1). I kommunen finns ca 1400 fritidshus där flertalet ligger i anslutning till<br />
någon av kommunens ca 200 sjöar (sid 79, del 1). Tingsryds kommun beskriver på sid 95 (del 1) sina mål för natur<br />
och kultur och tar bland annat upp vikten av balans mellan människa och natur i utnyttjandet av Åsnen- och<br />
Mienområdet. På de efterföljande sidorna redogörs även för de naturskydd som förekommer inom kommunen,<br />
såsom Natura 2000 och naturvårdsavtal (sid 95-97, del 1). På sid 49 (del 2) beskrivs Ramsarkonventionen och sjön<br />
Åsnen som upptogs i sin helhet 1989. Sjön delas av tre kommu<strong>ner</strong> och har ett stort värde även ur internationellt<br />
perspektiv.<br />
Ronneby X Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas (sid 17). ÖP näm<strong>ner</strong> även som<br />
åtgärdsstrategi inom vår bedömningskategori naturvård att nya program/fördjupningar som rör fritidshusbebyggelse<br />
vid kusten föreslås upprättas (sid 18). Strandskydd beskrivs övergripande på sid 112.<br />
Ronneby: Bebyggelse av våtmarker ska så långt som möjligt förhindras. Vid eventuell exploatering ska istället möjligheten<br />
att återskapa fler våtmarker undersökas.<br />
Hydraulik<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X<br />
Tingsryd X I Vattenvårdsplanen beskrivs med kartor buffringsförmågan för samtliga större avrinningsområden i kommunen.<br />
Kartan beskriver buffringskapaciteten utifrån skalan god till obetydlig. Klassificeringen är gjord enligt naturvårdsverkets<br />
bedömningsgrunder (Wiederholm 1989).<br />
Ronneby X<br />
Rekreation<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Tätortsnära bad- och campingplatser nämns i ÖP för fem-sex platser (sid 35, del 1).<br />
Tingsryd X Kommunen ser fisket som en viktig del inom turismen och många besöker idag kommunens sjöar och 25-tal<br />
fiskevårdsområden för just fiske. Kommunen säger sig vilja satsa på ekoturism där fisket ska utgöra en del. Lätttillgängligheten<br />
betonas och framför allt kring kommunens sjöar (sid 19-20, del 1). PÅ sid 38 i del 1 poängterar<br />
kommunen att det finns behov av fler tätortsnära vandringsleder. Ronnebyån är attraktiv för kanotister och även<br />
andra ”kanotleder” finns i kommunen (sid 39, del 1).<br />
Ronneby X Möjligheterna till tätortsnära rekreation nämns på sid 130 i kapitlet Grön fritid. Kommunen lägger i ÖP som<br />
förslag att en Grönplan ska upprättas för kommunen gällande hur Ronneby tätorts grönområden ska bevaras<br />
och utvecklas (sid 130).<br />
Vattenresurs<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Lessebo X Vattenresurserna har stor betydelse för kommunen och delas av en mängd intressen (sid 9, del 3). På sid 11-19 i<br />
ÖP del 3 redovisas delområdesvis relativt ingående hur kommunen anser att vattenresurserna inom kommunens<br />
tre avrinningsområden skall få utnyttjas.<br />
Tingsryd X På sid 99 (del 1) i ÖP står följande; Vattnen är en grundläggande faktor i de ekologiska system som Tingsryd utgör<br />
och att vattentillgången har skapat förutsättningarna för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad.<br />
På samma sida beskrivs att sjöarna och vattendragen har stor betydelse för många aktiviteter och intressen<br />
inom kommunen.<br />
Ronneby X<br />
26
Typområde 3, Kustvatten<br />
Det tredje typområdet behandlar kustvatten och tre olika<br />
kustkommu<strong>ner</strong> har valts ut. De utvalda kustkommu<strong>ner</strong>na<br />
ligger väl fördelade över Södra Östersjöns vattendistrikt<br />
och åskådliggör olika pla<strong>ner</strong>ingsförutsättningar och möjligheter.<br />
Havsnivåhöjning och översvämningsproblematik,<br />
skärgårdsfrågor, samt det faktum att en kustkommun är<br />
väldigt beroende av vilken kvalitet det är på vattnet i vattendragen<br />
som anländer från inlandskommu<strong>ner</strong>na.<br />
Granskningförutsättningar<br />
Kommun Antagandeår<br />
Kristianstad 1990<br />
Bromölla 2003<br />
Sölvesborg 1991<br />
Tabell 3.1, Antagandeår för kommu<strong>ner</strong> inom typområde 3.<br />
Söderköpings kommun<br />
Översiktsplanen för Söderköpings kommun är daterad till<br />
år 2005 och den version som använts för granskningen<br />
utifrån bedömningskriterierna är utställningsförslaget<br />
från 2005-09-12. På cirka löpande 70 sidor, plus kartor, har<br />
innehållet delats upp i två delar, Del 1 Ställningstaganden<br />
och Del 2 Förutsättningar.<br />
Vellinge kommun<br />
Vellinge kommun – Översiktsplan 2000 är namnet på gällande<br />
ÖP, vilken antogs i kommunfullmäktige 2002-01-23.<br />
Liksom för Söderköpings kommun är det utställningshandlingen<br />
(daterad 2001-05-05) som varit föremål för projektets<br />
granskning. Översiktsplanens omfattande innehåll<br />
presenteras i sju separata delkapitel, samt kompletteras<br />
med ett flertal kartor. Till översiktsplanen bifogade kommunen<br />
Länsstyrelsens yttrande/utställningsutlåtande som<br />
är daterad som antagandehandling 2002-01-23. Dessutom<br />
bifogades en utredning om vindkraft i Skåne, som ställdes<br />
ut i samband med översiktsplanen.<br />
Ronneby kommun<br />
Se kapitel II.2.<br />
Bedömningskriterier för kustvatten<br />
I matrisen nedan åskådliggörs de bedömningskriterier som<br />
använts vid kartläggningen av Typområde 3, Kustvatten.<br />
Under varje bedömningskriterie ges exempel på vad som<br />
ingår i respektive kriterie.<br />
27<br />
A. Övergripande<br />
1. Avrinningsområdesperspektiv<br />
Överrensstämmer yt- med grundvatten aro?<br />
Finns medv om upp-nedströms- samt havsproblematik?<br />
2. Kustzonens beskaffenhet<br />
Kustnära markanvändning<br />
Styr grund-/dricksvatten frågor markanvändningen?<br />
3. Demografi<br />
Året-runt-boende och/eller sommar problematik?<br />
Lokalisering av kustnära boende?<br />
Levande skärgård?<br />
4. Miljökvalitetsmål<br />
Hur används de nationella, regionala och kommunala målen?<br />
B. Påverkan/problem<br />
1. Vattenstatus<br />
Finns kvalitativ bedömning -året runt?<br />
Finns kvantitativ bedömning -året runt?<br />
Fiskeri<br />
Övergödning (makro/planktonalgblomn mm)<br />
2. VA-frågor<br />
Fördelning av enskilda och komm avlopp?<br />
Vatten som recipient?<br />
3. Hamnverksamhet<br />
Yrkes o fritidstrafik? Sjöfart mm<br />
4. Vattenrelaterade intressemotsättningar<br />
Vilka gör anspråk på kommunalt kustvatten?<br />
5. Fiske<br />
Fritids- och yrkesfiske<br />
6. Land-/ havsnivåhöjning<br />
Erosionsproblematik?<br />
C. Möjligheter<br />
1. Mellankommunalt samarbete<br />
Finns kustvattenvårdsförbund?<br />
Förekommer bebyggelsepla<strong>ner</strong>ing?<br />
2. Dricksvattenskydd<br />
Finns saltation till följd av vattenuttag<br />
3. Krisberedskap<br />
Hamnverksamheter?<br />
4. Folkhälsa<br />
Hållbart boende?<br />
D. Värdekärnor<br />
1. Fiske<br />
Sysselsättningsproblematik?<br />
Fiskbeståndsförvaltning<br />
2. Naturvård<br />
Kustnära naturvård?<br />
3. Rekreation<br />
Regionalt/ lokalt perspektiv (tex båt, bad turism)<br />
Matris 3.1, Bedömningskriterier för kustvatten.
Övergripande – Typområde 3, Kustvatten<br />
Avrinningsområdesperspektiv<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X I första kapitlet av del 1 i ÖP poängterar man att det är viktigt med samarbete mellan olika kommu<strong>ner</strong> när det<br />
gäller möjlighet att skydda avrinningsområden från föroreningar (sid 9).<br />
Vellinge X I kapitel 3 (sid 35) finns ett avsnitt med rubriken ”Vattendrag och avrinningsområden” där kommunens större<br />
bäckar beskrivs. Dock beskrivs endast den del av vattendragen som ligger inom Vellinge kommuns gränser. Det<br />
just nämnda åskådliggörs även med en karta på sid 34 (kap 3).<br />
Ronneby X På sid 115 presenteras kommunens avrinningsområden på en karta. I kommunen finns fem större avrinningsområden<br />
med huvudvattendrag. Nättrabyån, som är ytterligare ett större vattendrag, passerar genom NÖ hörnet av<br />
kommunen (sid 116). På sidan 166 nämns att Ronnebyåns och Bräkneåns vattenkvalitet är en gemensam fråga<br />
för hela respektive avrinningsområde.<br />
Kustzonens beskaffenhet (kustnära mark-/ vattenanvändning)<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X På till ÖP bifogade kartor redogörs förslag på framtida markanvändning i kommunen.<br />
Vellinge X Pågående mark- och vattenanvändning presenteras på en karta på sid 2 (kap 1). Större delen av kommunen<br />
består av jordbrukslandskap och 67 % av marken i kommunen är odlad mark för jordbruket (kap 2, sid 7 + kap<br />
3, sid 13). Stora delar av Vellinge kommun ligger inom kustzonen, samt även de tre största bebyggelseorterna<br />
(kap 6, sid 8). Kustzonen ägnas ett kortare avsnitt i kapitel 2, Utgångspunkter och målsättning, där det nämns att<br />
restriktivitet vid exploatering längs kusterna ska gälla (kap 2, sid 15). Inom kommungränsen finns stora grundvattentillgångar<br />
som idag delvis nyttjas för vattenförsörjning (kap 3, sid 137).<br />
Ronneby X Ronneby kommun anser att kustzonen bör behandlas som ett särskilt pla<strong>ner</strong>ingsområde i ett regionalt perspektiv<br />
där en fördjupning av kustområdet bör göras. Samarbete bör ske med berörda skärgårdskommu<strong>ner</strong> (sid 101).<br />
Söderköping: Sidorna 12-13 i den inledande delen av ÖP (Ställningstagamden) redogör i fem punkter grunddragen för<br />
kommunen vad gäller användningen av grund- och ytvatten. Dessa är som följer; 1 För att minska övergödning av hav,<br />
sjöar och vattendrag måste läckage av näringsämnen på alla sätt minimeras. 2 Hänsyn ska tas till värdefulla våtmarker vid<br />
en eventuell exploatering. 3 Regnvatten (dagvatten) som inte är förorenat skall i möjligaste mån omhändertas lokalt genom<br />
att det sprids ut i marken (infiltration). 4 En områdesvis översyn har inletts för att säkerställa tillgång på vatten av god<br />
kvalité. 5 Dagvatten som är förorenat ska genomgå rening innan det släpps till ytvatten (recipient).<br />
Vellinge: Områden med stora grundvattentillgångar bör få speciell bevakning avseende verksamhetstillåtelser och<br />
använding. Flertalet av dessa områden ligger inom jordbruksområden och erfordrar särskilda skydd (kap 3, sid 137).<br />
Demografi<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Att långsiktigt klara försörjningen av dricksvatten till invånarna är därför en av kommunens viktigaste uppgifter.<br />
Vattenverket i Söderköping utnyttjas för närvarande till ca 60 %. I kommunen finns ca 4000 invånare som tar sitt<br />
dricksvatten ur egna vattentäkter (sid 36-37). Kommunen har en medveten fokusering på att försöka öka antalet<br />
åretruntboende i skärgården (sid 33).<br />
Vellinge X I Vellinge kommun bodde ca 30 000 människor då ÖP´n skrevs (kap 1, sid 3).<br />
Ronneby X Tot 28 300 inv. 2/3 av bef i de två största orterna. Ronneby tätort får dricksvatten från grundvatten i grusåsar och<br />
till viss del ytvatten från Listerbyån som infiltreras och renas i Johannishusåsen. Övriga tätorter i kommunen får<br />
dricksvatten från grundvattentäkter (sid 146).<br />
Söderköping: Liksom ställningstagandena för grund- och ytvatten (se föregående) redovisas även hur kommunen ser på<br />
sina vattentäkter på sidorna 12-13. Följande ställningstaganden gör kommunen; 1 Grundvattentäkter och reservvattentäkter<br />
(vattenbrunnar) ska kartläggas och skyddas från föroreningar. 2 Dricksvattenförsörjningen i skärgården och i befintliga<br />
fritidsområden måste säkerställas (eventuellt genom tillståndsplikt på nya enskilda vattentäkter samt skyddsföreskrifter<br />
och bättre nyttjande av befintliga gemensamma täkter).<br />
28
Miljökvalitetsmål<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Miljömål kopplade till miljö, hälsa och säkerhet nämns kort på sid 13-14.<br />
Vellinge X Nämns i kap 2 på sid 9, men ffa i kap 3 (sid 117-126). På de sistnämnda sidorna redovisas samtliga svenska nationella<br />
miljömål ingående och det nämns även något regionalt miljömål. Kommunen sammanfattar sin målsättning<br />
med att miljömålen och agenda 21 ska integreras i den konkreta handläggningen av mark- och vattenområden,<br />
men poängterar att detta är ett långsiktigt arbete.<br />
Ronneby X Sid 14-18. ÖP tar även upp åtgärdsstrategier för att bidra till att uppnå målen. På sid 116 nämns de nationella<br />
miljömål som främst berör vatten. För kommuens del finns en handlingsplan i Miljöprogrammet och planen ska<br />
följas upp årligen med Miljöbokslut och Miljöövervakningsrapporter. Nämnas bör att under kapitlet 4.4 Vatten<br />
(sid 114) nämns EU:s vattendirektiv, samt övriga lagar och förordningar som styr vattnets hantering.<br />
Påverkan/problem – Typområde 3, Kustvatten<br />
Vattenstatus<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X ÖP redovisar hur grundvattnet påverkas av bla vårt sätt att bedriva jord- och skogsbruk, e<strong>ner</strong>giförsörjning,<br />
utsläpp av avloppsvatten och uttag av grundvatten. Saltvatteninträngning kan bli följden om man gör överuttag<br />
av grundvatten i vissa kust- och skärgårdsområden. De viktigaste föroreningskällorna är ett intensivt jordbruk<br />
med stora mängder näringsämnen som medför läckage, samt utsläpp från enskilda och kommunala avloppsanläggningar.<br />
Kväve och fosfor transporteras sedan genom mark, sjöar och vattendrag för att slutligen nå<br />
Slätbaken och Östersjön (sid 35). Skärgårdsområdet påverkas negativt av näringsämnen från Söderköpingsån<br />
och Motala Ström. Övergödningseffekter i form av försämrat siktdjup och syrebrist i bottensedimenten är vanliga<br />
i skärgården (sid 36). De största hoten mot de enskilda vattentäkterna nämns på sidan 37.<br />
Vellinge X Sedan 1988 har kontinuerliga prover tagits på vattnet i kommunens största bäckar. Hög belastning av närsalter,<br />
men stora variatio<strong>ner</strong> förekommer mellan åren pga att provresultaten är väldigt beroende av bla väder, flöde och<br />
temperatur (kap 3, sid 35). Övergödningen nämns i ÖP som ett av de största miljöhoten mot havet. Övergödningen<br />
orsakas av bla överskott av näringsämnen (kväve och fosfor) och kommer till stor del från jordbruket<br />
och utsläpp från enskilda avlopp. Även berggrunden och moränen nämns som väldigt näringsrika och bidrar till<br />
övergödningen (kap 3, sid 35-36). På sid 147 (kap 3) ställs följande fråga angående färskvatten: Hur skall kommunens<br />
framtida vattenbehov säkerställas?<br />
Ronneby X Vattenmiljön längs kusten och i de grunda skärgårdarna får ta emot väldigt stora mängder näringsämnen. Stort<br />
och allvarligt problem och negativa exempel som detta för med sig listas i löpande text.<br />
Söderköping: Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag påverkas av utsläpp i luften och kvävegödsling av åkermark och<br />
skog. Inga nya bostäder kommer att byggas där påverkan av vattenkvaliteten kan bli negativ (sid 24). Som en åtgärd för att<br />
förebygga problem med enskilda vattentäkter näm<strong>ner</strong> ÖP att det är viktigt att dricksvattenförsörjningen tryggas redan på<br />
pla<strong>ner</strong>ingsstadiet. Detta kan ex ske genom att införa tillstånds- och bygglovsplikt för vattentäkter inom fritidsområden (sid<br />
37).<br />
Vellinge: När jordbruksmark tas ur produktion bör överväganden om anläggning av våtmarker eller skyddszo<strong>ner</strong><br />
(randzo<strong>ner</strong>) vid vattendrag prioriteras som alternativ markanvändning (kap 3, sid 45). För att säkerställa vattentillgången<br />
erfordras ny vattendom för att täcka ökad förbrukning (kap 3, sid 137).<br />
29
VA-frågor<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X I kommunen finns sju kommunala avloppsreningsverk Enligt miljöbalkens bestämmelser skall avloppsvatten och<br />
dagvatten omhändertas och renas på lämpligt sätt för att förebygga att olägenheter uppkommer. Idag sker inte<br />
detta omhändertagande på ett tillfredsställande sätt överallt i kommunen. Inom Söderköpings kommun finns<br />
ca 4000 åretruntboende som använder enskilda avloppsanläggningar plus ca 2000 fritidsboende. Inventeringar<br />
under de senaste åren visar att nästan hälften av anläggningarna saknar längre gående rening än slamavskiljning.<br />
Krav på att förse avloppen med tillfredställande rening ställs vartefter samt alltid vid till - och ombyggnader.<br />
Vid prövning av nya anläggningar är föroreningsrisk och slamtömningsmöjligheter viktiga faktorer. När fritidsbostäder<br />
omvandlas till åretruntbostäder krävs ofta en högra VA-standard och det är viktigt att kommunen är<br />
med i denna process och ger förslag på lämpliga åtgärder så att inte grund- och ytvatten påverkas negativt (sid<br />
37-38). På sidorna 57-63 beskrivs kommunens central- och tätorter och för varje tätort/område redovisas under<br />
delavsnittet teknisk försörjning deras respektive VA-lösningar med avloppsreningsverk och vattenverk.<br />
Vellinge X Den tekniska försörjning gällande VA-frågor beskrivs övergripande i kapitel 3 på sid 137. Vattenverken i Vellinge<br />
och Höllviken är ombyggda för att klara båda kvantitet och kvalitet för en överskådlig framtid.<br />
Ronneby X Se ovan under Vattenstatus. På sid 148 nämns att enskilda avlopp utgör 28 % av fosforbelastningen på kusten<br />
och 7 % av kvävebelastningen (siffrorna avser hela Blekinge län).<br />
Söderköping: Kommunens ställningstagande för avlopp är att; 1 Sa<strong>ner</strong>ing och upprustning av det kommunala ledningssystemet<br />
ska fortsätta. 2 Vid nya bostadsområden ska separata ledningar byggas för spill- och dagvatten. 3 Dagvatten från<br />
förorenade områden skall omhändertas och renas innan utsläpp sker i åar eller vattendrag. 4 Vid nybyggnad av hus med<br />
enskilt avlopp skall sortering av urin eller annan minskning av näringsämnen ske. 5 I skärgården och i fritidsområden utan<br />
gemensamt vatten- och avloppssystem och inom andra känsliga områden skall kommunens praxis fortfarande vara att<br />
inte tillåta nyinstallation av vanliga vattentoaletter. Avloppsfrågan löses genom kretsloppsbaserade lösningar, där restprodukterna<br />
tas om hand lokalt enligt gällande detaljpla<strong>ner</strong> och bestämmelser för olika områden.<br />
Vellinge: Fastigheter som saknar fullgott vatten bör få bör få möjlighet att ansluta till kommunens nät. Byar och mindre<br />
bebyggelsegrupper bör förses med kommunalt vatten och avlopp. Utbyggnad av avloppsnätet är viktigt i syfte att minska<br />
utsläppen i vattendragen.<br />
Ronneby: Med anledningen av problemet med enskilda avlopp ovan har Ronneby kommun utrett och tagit fram förslag<br />
på prioriteringsområden (listas i ÖP + karta) som bör anslutas till kommunalt vatten- och avlopp (sid 148).<br />
Hamnverksamhet<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X<br />
Vellinge X Det nämns i ÖP att det är viktigt att de få licensierade fiskarna inom kommunen bereds hamnplatser och<br />
utrymme för tex sjöbodar och kylanläggningar i anslutning till hamnarna. Flertalet av kommunens få aktiva<br />
yrkesfiskare finns i fiskehamnen i Skanör och i Falsterbokanalen (kap 3, sid 43). I Skanörs hamn finns en marina<br />
med båtplatser för fritidsbåtar. En mindre marina med båtplatser finns även vid Falsterbokanalens norra utlopp.<br />
I detaljplan för Höllviken är en småbåtshamn pla<strong>ner</strong>ad intill östra pirarmen vid Falsterbokanelen (kap 3, sid 107-<br />
109).<br />
Ronneby X Ronneby hamn för en tynande tillvaro och har ingen trafik av regional betydelse. Samarbete sker med Karlshamns<br />
hamn och viss trafik sker idag. I ÖP nämns ett förarbete till fördjupad ÖP för den kuststräcka där hamnen<br />
ingår och att det finns tankar om att anlägga en marina. På sid 144 finns mer att läsa om sjöfart i Ronneby<br />
kommun. Ronneby kommun är miljömässigt belastad med stora mängder föroreningar från den internationella<br />
sjöfarten (sid 181).<br />
Vattenrelaterade intressemotsättningar<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X I skärgården har det i vissa delar sedan lång tid förekommit motstridigheter mellan areella näringar och andra<br />
intressen (natur, fritid, vatten, kultur). Exempel på vattenrelaterade intressemotsättningar är det fria fisket, skarv-<br />
och sälfrågorna samt vårjakt på sjöfågel (sid 49).<br />
Vellinge X<br />
Ronneby X Exploatering i kustzonen kontra skyddsintresset nämns på sid 148.<br />
30
Fiske<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Fiske och vattenbruk bedrivs i en förhållandevis blygsam omfattning. Tillstånd finnXs för ett fåtal traditionella<br />
vattenbrukare att producera drygt 100 ton fisk (sid 49). Yrkesfiske av rent yrkesmässig karaktär, som enda försörjningskälla,<br />
torde icke längre förekomma i Söderköping kommun, utan utgör idag endast ett komplement till<br />
andra skärgårdsnäringar (sid 54).<br />
Vellinge X Stora delar av havet utanför kommunens kuststräcka har stort intresse för yrkes- och fritidsfisket (kap 3, sid 33).<br />
Kommunen har ett tiotal yrkesfiskare (kap 3, sid 43).<br />
Ronneby X Yrkesfiske och vattenbruk nämns i ÖP på sid 120.<br />
Land-/havsnivåhöjning<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X<br />
Vellinge X Framtida förändringar i havsvattennivån och ökande variatio<strong>ner</strong> i hög- och lågvatten följs regelbundet upp som<br />
en del i kommunens långsiktiga pla<strong>ner</strong>ing (kap 2, sid 14). Kustvattnet kring Falsterbohalvön utgör ett sandvandringsområde<br />
utan motsvarighet i Sverige. I detta område pågår enligt ÖP ständiga ackumulations- och<br />
erosionsprocesser (del 3, sid 33). Frågan av vattenståndshöjning presenteras ingående i kapitel 3 på sidorna<br />
139-140, sXamt illustreras med en karta på sid 138. här beskrivs bla en sammanfattning av en forskningsrapport<br />
som gjorts av Lunds universitet 1999 som beskriver hur översvämnings- och stranderosionsprocesser vid<br />
Falsterbohalvön kan komma att påverkas. Rapporten redogör för de mest utsatta områdena, framtidsscenarion,<br />
åtgärdsförslag och att kommunen bör beakta de framkomna resultaten i sin långsiktiga pla<strong>ner</strong>ing. Vellinge<br />
kommun presenterar sin syn på frågan i tre övergripande punkter, vilket kan sammanfattas med att det är<br />
ingen anledning till oro, och om det skulle visa sig att situationen förändras så finns en erfarenhet att med vallar<br />
bemästra översvämningar.<br />
Ronneby X<br />
Vellinge: Stranderosionsfrågan ska utarbetas vidare i den kommande naturvårdsplanen alternativt grönstrukturplanen<br />
(kap 3, sid 37).<br />
Höjningen av havsvattennivån hänger samman med grundvattennivån och samarbete bör därför ske med SGU. Hög<br />
grundvattennivå och brister i ytvattenledning inom vissa vägföreningsområden kan i framtiden kräva utbyggnad av<br />
ledningsnät och pumpstatio<strong>ner</strong> i Höllviken, Skanör och Falsterbo. Att förse dagvattensystemen med backventiler eller<br />
invallade pumpstatio<strong>ner</strong> utreds för att förhindra havets inträngning (kap 3, sid 137).<br />
Utforma en åtgärdsplan för upprättande av skyddsvallar på näset skall göras, nämns som åtgärdsbehov under delkapitlet<br />
Teknisk försörjning ((kap 3, sid 147).<br />
Möjligheter – Typområde 3, Kustvatten<br />
Mellankommunalt samarbete<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X<br />
Vellinge X E<strong>ner</strong>gi-, avfalls och avloppsfrågor är idag angelägenheter som diskuteras och sköts på ett regionalt plan. I ÖP<br />
nämns att tillgången på färskvatten på sikt kan bli ytterligare en fråga att diskutera för ett större område (kap 1,<br />
sid 7).<br />
Ronneby X Det regionala miljö- och hushållningsprogrammet, Mer liv i skärgården, betonar vikten av samverkan mellan<br />
skärgårdskommu<strong>ner</strong>na och presenterar förutsättningar för en långsiktig hållbarhet i området (sid 101). Ronneby<br />
kommun anser att kustzonen bör behandlas som ett särskilt pla<strong>ner</strong>ingsområde i ett regionalt perspektiv där en<br />
fördjupning av kustområdet bör göras. Samarbete bör ske med berörda skärgårdskommu<strong>ner</strong> (sid 101, 166 samt<br />
176).<br />
31
Dricksvattenskydd<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Det finns flera hot mot vår dricksvattenförsörjning. Alltför mycket grundvatten förorenas på grund av bristande<br />
kunskaper och skydd. Tänkbara reservvattentäkter för tätorten nämns på sid 37 och det nämns även att<br />
reservkraftverk finns för eventuella strömavbrott. På samma sida listas även övriga kommunala vattentäkter och<br />
privata vattenverk. Tre vattentäkter, bla tätortens, har skyddsområden fastställda, medan ytterligare en vattentäkt<br />
väntar på att få sitt skyddsområde fastställt. Övriga kommunala vattentäkter ligger relativt skyddade från risk<br />
för påverkan (sid 36-37).<br />
Vellinge X Områden som kan utgöra risker för kommunens dricksvattenförsörjning inkluderar salvatteninträngning, sabotage,<br />
miljöskada vid borrbrunnar, lokala föroreningar i grundvattnet, samt att ett antal av kommunens borror för<br />
råvatten ligger utmed väg för farligt gods (kap 3, sid 137).<br />
Ronneby X<br />
Krisberedskap<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Vattentäkter som i första hand blir aktuella ur beredskapssynpunkt är, enligt ÖP, kommunens egna vattentäkter<br />
i övriga tätorter, samt de täkter som vanligen betjänar de större fritidsområdena. Även större vattentäkter på<br />
lantbruk osv kan bli aktuella i de fall överkapacitet finns (sid 37). 1993 upprättades en översiktlig skredriskkartering<br />
inom kommunen. Detta för att ha en överblick inför framtida exploateringar och för förebyggande åtgärder<br />
mot skred (sid 41).<br />
Vellinge X På grund av den mycket flacka och låglänta terräng som kännetecknar den geografiska topografin i Vellinge<br />
kommun föreligger också mycket stora risker för översvämningar (kap 3, sid 131). I kap 5 Konsekvensbeskrivning<br />
(sid 3-) beskrivs olika utbyggnadsområden och bla havsnivåns och grundvattnets påverkan redogörs i de fall där<br />
det är aktuellt.<br />
Ronneby X<br />
Söderköping: Kommunen har satt upp som mål/åtgärder att befintliga yt- och grundvattentäkter skall kunna nås av räddningsstyrka<br />
inom godtagbar tid (sid 28).<br />
Vellinge: En riskinventering och analys samt handlingsplan skall göras. Säkerhetsavstånd och andra skyddsåtgärder<br />
utarbetas på grundval av denna riskanalys (kap 3, sid 133).<br />
Folkhälsa<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Under del 1 Ställningstagande förs ett resonemang under delkapitlet Miljö, hälsa och säkerhet om bla radon och<br />
elektromagnetiska fält i anslutning till boendemiljöer (sid 13-14).<br />
Vellinge X En ny naturvårdsplan ska tas fram för kommunen och ÖP lyfter fram tillgången till natur som en av de viktigaste<br />
faktorerna för människors hälsa och välbefinnande (kap 1, sid 7). I kap 3 finns ett delkapitel som heter Friskfaktorer<br />
– Livskvalitet som presenteras på sidorna 73-76.<br />
Ronneby X Som folkhälsa bör hållbart boende nämnas och Ronneby kommun näm<strong>ner</strong> i sin ÖP att ny bebyggelse samt permanentering<br />
av befintliga fritidshus ska så långt som det är möjligt endast accepteras om avloppsfrågan löses på<br />
ett miljömässigt godtagbart sätt (sid 182-183).<br />
Värdekärnor – Typområde 3, Kustvatten<br />
Folkhälsa<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Under del 1 Ställningstagande förs ett resonemang under delkapitlet Miljö, hälsa och säkerhet om bla radon och<br />
elektromagnetiska fält i anslutning till boendemiljöer (sid 13-14).<br />
Vellinge X En ny naturvårdsplan ska tas fram för kommunen och ÖP lyfter fram tillgången till natur som en av de viktigaste<br />
faktorerna för människors hälsa och välbefinnande (kap 1, sid 7). I kap 3 finns ett delkapitel som heter Friskfaktorer<br />
– Livskvalitet som presenteras på sidorna 73-76.<br />
Ronneby X Som folkhälsa bör hållbart boende nämnas och Ronneby kommun näm<strong>ner</strong> i sin ÖP att ny bebyggelse samt permanentering<br />
av befintliga fritidshus ska så långt som det är möjligt endast accepteras om avloppsfrågan löses på<br />
ett miljömässigt godtagbart sätt (sid 182-183).<br />
32
Fiske<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X ÖP näm<strong>ner</strong> att Söderköping bör utvecklas mot/och profileras som en attraktiv sportfiskekommun (sid 49). Som<br />
en del i ett skärgårdsbaserat mångsyssleri kan t.ex. ett entreprenörskap i form av professionell fiskeguidning<br />
säkert ha en lönande framtid (sid 54).<br />
Vellinge X Inom kommunen finns reproduktions- och uppväxtområden som är av stor betydelse för fiskenäringen i hela<br />
Östersjöregionen (kap 3, sid 43).<br />
Ronneby X Förutsättningarna för fiske (fiskekort) beskrivs väldigt kortfattat på sid 31. Behov finns att förbättra vandraingsvägar<br />
för fisk vid flera vandringshinder (sid 152).<br />
Naturvård<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Sjöarna i kommunen har en viktig funktion som biologiska filter som minskar näringstransporten till Slätbaken.<br />
Slätbaken benämns som en tröskelfjärd som effektivt förhindrar djupvattenutbytet med havet. Detta tillsammans<br />
med en tillförsel av näringsämnen resulterar i en kraftig förhöjning av fosfor- och kvävehalterna. Tydliga<br />
övergödningseffekter är ett mycket dåligt siktdjup sommartid och syrebrist i bottnarnas ytsediment (sid 36).<br />
Strandskyddet beskrivs på sid 55-56.<br />
Vellinge X Större opåverkade land- och vattenarealer redovisas på en karta i kap 3, sid 29. Återstående oexploaterade kuststräckor<br />
ska bevaras för bland annat friluftsliv och turism (kap 3, sid 30). Strandskyddet redogörs ge<strong>ner</strong>ellt på sid<br />
52 i kap 3. Olika former av kustnära naturvård presenteras på sid 52-56 (kap 3).<br />
Ronneby X Andelen fritidsboende är mycket stort i vissa delar av Ronneby kommun (kusten) och trycket sommartid kan<br />
vara stort (sid 101).<br />
Rekreation<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Det finns tre starka turistmål inom kommunen som inkluderar den historiska stadskärnan av Söderköping, Göta<br />
kanalområdet och S:t Anna skärgård och besöksantalet brukar uppskattas till 1,5 – 2 miljo<strong>ner</strong> besökare under<br />
sommarperioden (sid 33). Friluftslivets förutsättningar är utmärkta (sid 43).<br />
Vellinge X Alla orter i kommunen har en unik närhet till områden för fritid och naturupplevelser (kap 3, sid 13). Randzo<strong>ner</strong><br />
utmed bäckar bidrar även till att skapa vegetationsstråk lämpliga för promenad och i ÖPn diskuteras detta som<br />
något väldigt positivt för en del tätortsnära rekreation. Kommunen är högintressant för naturturism och ffa<br />
fågelskådning nämns (kap 3, sid 105).<br />
Ronneby X Kustområdet ska skyddas från exploatering för att gynna det rörliga friluftslivet och säkra naturvärden (sid 101).<br />
Skärgård<br />
Kommun Ja Nej Delvis Kommentar<br />
Söderköping X Skärgården i Söderköpings kommun är Sveriges mest finskurna skärgård. Omsättningen av vatten minskar i<br />
Skärgården av havsvikarna och de djjupsvackor som skär in ger en positiv effekt genom att de ger ett avsevärt<br />
vattenutbyte (sid 36).<br />
Vellinge X<br />
Ronneby X Utv samarbete med grannkommu<strong>ner</strong>na gällande kust- och skärgårdsfrågor nämns specifikt som en av sex<br />
viktiga regionala frågor för kommunen (sid 14).Gällande bevarandevärden inom riksintressen nämns i ÖP att det<br />
finns starka skäl att prioritera de intressen som berör kust- och skärgårdsområden (sid 90). På de efterföljande<br />
sidorna presenteras samtliga riksintressen relaterade till naturvård + Natura2000-områden, varav flertalet har<br />
tydlig vattenanknytning (sid 90-95). De två områden som är utpekade som riksintresse för det rörliga friluftslivet<br />
utgörs av två olika skärgårdsområden (sid 97).<br />
33
ANALYS<br />
Sammanfattande slutsatser från delprojekt<br />
I<br />
Aktualitet på översiktspla<strong>ner</strong> enligt enkäten i delprojekt<br />
I<br />
Av de totalt 78 översiktspla<strong>ner</strong> inom Södra Östersjöns<br />
vattendistrikt som ingick i delprojekt I framgår att vissa<br />
kommu<strong>ner</strong> har relativt färska och aktuella översiktspla<strong>ner</strong><br />
(ÖP), medan andra inte har det. Orsakerna till detta kan<br />
vara många. Behovet av en uppdaterad ÖP kan vara en<br />
resursfråga i kommun såväl som fråga om vilken nytta<br />
denna har som ”vägledande” styrdokument. Rättspraxis<br />
pekar på vikten av en aktuell ÖP, att en detaljplan har stöd i<br />
en ÖP och allmänt att ÖP är betydelsefull som kommunens<br />
övergripande vilja för efterföljande beslut. Det finns inte<br />
heller några sanktio<strong>ner</strong> i lagen för den kommun som inte<br />
upprättar eller har en aktuell ÖP. Resursfrågan kan ha varit<br />
ganska avgörande. Små landsbygdskommu<strong>ner</strong> har ofta<br />
mindre ekonomiska resurser till förebyggande planarbete.<br />
Resursperso<strong>ner</strong> och engagemang kan också ha haft<br />
betydelse.<br />
När det gäller aktualitet av en ÖP så som den formuleras<br />
i PBL 4:14 finns orsaker att söka också hos länsstyrelserna.<br />
Det är inte klarlagt vilken som tar initiativ till att<br />
aktualisera en ÖP. Somliga menar att det är länsstyrelserna<br />
som ska driva detta, skriva den sammanfattande redogörelsen<br />
som åsyftas i paragrafen och tillskriva kommu<strong>ner</strong>na<br />
med påminnelser. Andra menar att detta är också en ren<br />
kommunal angelägenhet att själv bestämma om och när<br />
man anser sig behöva aktualisera sin ÖP. Om vi antar att<br />
några länsstyrelser mera aktivt drivit den första linjen så<br />
kan detta ha resulterat i att flera kommu<strong>ner</strong> i det länet<br />
håller på med översiktsplanearbetet jämfört med om länsstyrelsen<br />
inte varit aktiv. Därav följer att detta också är en<br />
resursfråga hos länsstyrelserna eftersom det handlar om<br />
att ta initiativ.<br />
Att ställa samman pla<strong>ner</strong>ingsunderlag för hela länet,<br />
göra analyser och jobba förebyggande med länsöverblickar<br />
har ofta inte prioriterats på länsstyrelserna i ett läge<br />
där man endast har resurser att ta hand om de aktuella<br />
produktionsförberedande detaljpla<strong>ner</strong>na.<br />
Resonemanget ovan gäller ge<strong>ner</strong>ellt även för den process<br />
som startar med en fördjupning av ÖP för visst tema<br />
eller visst geografiskt område. Det svar som kom fram i<br />
enkäten visar att nästan en tredjedel av de 78 undersökta<br />
34<br />
kommu<strong>ner</strong>na inte är på gång med fördjupningar eller<br />
aktualiseringar.<br />
Slutsatserna blir alltså att frågan huruvida kommu<strong>ner</strong>na<br />
har eller inte har aktuella översiktspla<strong>ner</strong> eller om<br />
sådant arbete på gång inte alltid speglar det verkliga behovet<br />
i kommunen. Personella och ekonomiska resurser hos<br />
såväl kommu<strong>ner</strong> och länsstyrelser har stor betydelse.<br />
Om vattenfrågor behandlats särskilt i ÖP?<br />
Merparten av kommu<strong>ner</strong>na svarar att de på något sätt<br />
tagit upp vattenfrågor i ÖP. Svaren är dock alldeles för<br />
disparata för en jämförande analys. Möjligen kan man dra<br />
slutsatsen att de kommu<strong>ner</strong> som behandlar vattenfrågor<br />
har större problem knutna till vatten, frågan är mer akut i<br />
någon kommun eller att det finns mer av särskild kompetens<br />
på vattenfrågor i just den kommunen.<br />
Övriga ”styrdokument” eller vattenrelaterade pla<strong>ner</strong>ingsdokument<br />
Det är viktigt att konstatera att kommu<strong>ner</strong>na inte har<br />
någon skyldighet att samråda med länsstyrelsen eller att<br />
sända in dokument till länsstyrelsen om vilket pla<strong>ner</strong>ingsarbete<br />
som pågår utom i det fall det handlar om ÖP enligt<br />
PBL. Det är därför mycket troligt att planfunktio<strong>ner</strong>na på<br />
länsstyrelserna inte haft all kunskap om vilka vattenprojekt<br />
som pågår i kommu<strong>ner</strong>na. Det framgår inte av svaren<br />
huruvida andra inom länsstyrelsen blivit involverade vid<br />
svar på enkäten.<br />
Alla former av vattenrelaterade utredningar, program,<br />
pla<strong>ner</strong> kan på olika sätt knytas till åtgärder inom den nya<br />
vattenförvaltningen. I den fördjupade analysen i detta delprojekt<br />
II har särskilt granskats huruvida kommu<strong>ner</strong>na i de<br />
utvalda typområdena har sådant vattenrelaterat material<br />
som på något sätt kopplats till ÖP:n.<br />
Mellankommunalt arbete inkluderande vattenfrågor<br />
Enkäten i delprojekt I gav till svar att 41 % av de undersökta<br />
kommu<strong>ner</strong>na på ett eller annat sätt arbetar tillsammans<br />
med andra kommu<strong>ner</strong> om vattenfrågor, medan 10 %<br />
uppger att det inte finns något sådant samarbete. Svarsfrekvensen<br />
från länsarkitekterna för respektive kommun<br />
var dock ganska låg varför slutsatserna inte kan dras för<br />
ge<strong>ner</strong>ellt.
När det gäller mellankommunalt samarbete kopplat till<br />
översiktsplanen och PBL skall noteras att det enligt PBL<br />
12: 1 är en fråga för länsstyrelsen att i sitt granskningsyttrande<br />
tillse att mellankommunala frågor samordnats på<br />
lämpligt sätt. Erfarenheten visar att de mellankommunala<br />
frågornas karaktär ändrats över tiden. I början på 90-talet<br />
handlade det mycket om nya stora infrastruktursatsningar<br />
som måste samordnas över kommungränser och där hade<br />
länsstyrelsen en viktig roll. Det samma gäller lokalisering<br />
av stora köpcentra under 90-talet och början av 2000<br />
talet. Länsstyrelsen hade då en roll att bevaka att kommu<strong>ner</strong>na<br />
samarbetade/samordnade sig i dess frågor men<br />
det förekom dock diskussio<strong>ner</strong> på vilket sätt och med vilka<br />
styrka länsstyrelserna skulle engagera sig i dessa frågor, på<br />
eget initiativ eller på uppmaning av någon annan berörd<br />
kommun. PBL är inte heller i detta fall tydlig utan lämnar<br />
öppet till myndigheterna att själva bedöma vilka initiativ<br />
som behöver tas.<br />
Det är tydligt att vattenfrågorna inom avrinningsområden<br />
mer och mer kommer att bli en fråga av mellankommunal<br />
karaktär. Redan med dagens gällande PBL har alltså<br />
länsstyrelsen möjlighet att påverka/påpeka för kommu<strong>ner</strong>na<br />
att vissa sådana frågor behöver samordnas.<br />
Några PBL- utgångspunkter för den fördjupade<br />
analysen<br />
Av de åtta översiktspla<strong>ner</strong> som nu granskats mer ingående<br />
är tre från tidigt 1990-tal (Kristianstad, Lessebo och<br />
Sölvesborg) alltså den första omgångens översiktspla<strong>ner</strong><br />
enligt PBL, medan de övriga (Vellinge, Bromölla, Söderköping,<br />
Tingsryd och Ronneby) är antagna mellan 2003 och<br />
2006. För Kristianstads kommun har deras Vattenplan varit<br />
med i granskningen och detta innebär att dessa pla<strong>ner</strong><br />
egentligen inte är riktigt jämförbara. Även de äldre och de<br />
nyare ÖP är i flera avseenden inte heller riktigt jämförbara<br />
eftersom kunskapsläget skiljer sig väsentligt åt under en<br />
10-15-årsperiod. Statligt och regionalt pla<strong>ner</strong>ingsunderlag<br />
har tillkommit, handböcker, statliga utredningar och inte<br />
minst EU:s ramdirektiv för vatten som implementerats i<br />
den svenska lagstiftningen 2004 (Förordningen om vattenförvaltning,<br />
SFS 2004:660). Se vidare i bilaga 3: Historik,<br />
handböcker och utredningar om vatten i pla<strong>ner</strong>ingen.<br />
Syftet i projektet är dock inte att gradera de valda<br />
översiktspla<strong>ner</strong>na utan att se hur olika kommu<strong>ner</strong> tagit<br />
sig an vattenrelaterade frågor i översiktsplanearbetet. De<br />
valda kommu<strong>ner</strong>na skall dels vara representativa för vissa<br />
typområden, dels ska de faktiskt behandla vattenfrågor i<br />
ÖP:n.<br />
35<br />
I PBL slås fast att kommunala ÖP skall behandla både<br />
mark och vattenanvändningen. Orsakerna till att vattnet<br />
inte behandlats mera likvärdigt med markanvändningsfrågorna<br />
i de studerade översiktspla<strong>ner</strong>na är framför allt<br />
bristen på och relevans av underlagsmaterial lämpligt<br />
för fysisk pla<strong>ner</strong>ing. I bilaga 3 sammanfattas de viktigaste<br />
utredningarna och handböckerna från centrala verk och<br />
myndigheter som tagits fram under en 25-årsperiod och<br />
med syfte att utgöra stöd för vattenfrågor i ÖP-arbetet. I<br />
det nämnda materialet saknas dock exempel på mellankommunalt<br />
arbete som visar just på vattenpla<strong>ner</strong>ing i ett<br />
avrinningsområdesperspektiv. Detta tas också upp av länsstyrelsen<br />
i Skåne som i ett av deras granskningsyttrande<br />
över en av de studerade översiktspla<strong>ner</strong>na påpekar att<br />
man saknar vatten- och kustfrågor som en mellankommunal<br />
fråga, liksom frågor om dricksvattenförsörjning.<br />
Granskningen i kap 2 visar vad som de facto finns i ÖP:<br />
n om vattenfrågor utifrån ett antal bedömningskriterier. En<br />
sammanfattande bild av dessa visas i matrisform före respektive<br />
typområde. Detta material har sedan analyserats<br />
utifrån två utgångspunkter;<br />
• dels PBL spåret och lämpligheten eller möjligheten att<br />
behandla frågan i översiktsplanen. Detta är kommu<strong>ner</strong>nas<br />
ansvar för pla<strong>ner</strong>ing enligt PBL.<br />
• dels <strong>MB</strong>-spåret och VA-lagen och de möjligheter att behandla/åtgärda<br />
frågan utifrån miljöbalkens bestämmelser. Detta är<br />
kommu<strong>ner</strong>nas ansvar som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken<br />
och ansvariga för VA-verksamheten enligt VA-lagen<br />
Till skillnad från i granskningsskedet finns i analysen mer<br />
av egna värderingar och kanske subjektiva, men empiriska<br />
val av det som känns angeläget att lyfta fram. Matrisen före<br />
varje analys kan användas som en snabb överblick över<br />
vilken fråga/ämne som är mer eller mindre behandlat i just<br />
en kommun. Kommentarerna med kursiv stil i detta kapitel<br />
3 är projektets bedömning och gradering av angelägna<br />
frågor. Förslag ges hur de i vissa fall bör hanteras i planprocessen<br />
och varför de i så fall bör tas upp och genomgå den<br />
vägnings- och beslutsprocess som ingår i översiktsplanearbetet<br />
enligt plan- och bygglagen.
Analys av granskade ÖP inom typområde 1, Grundvatten<br />
A. Övergripande B. Påverkan/Problem C. Möjligheter D. Värdekärnor<br />
1. Avrinningsområdesperspektiv<br />
2. Befintlig mark/<br />
vattenanvändning<br />
3. Demografi<br />
4. Miljökvalitetsmål<br />
1. Vattenstatus<br />
2. VA-frågor<br />
3. Diffusa utsläpp<br />
4. Vattenuttag<br />
5. Vattenrelaterade<br />
motsättningar<br />
36<br />
1. Mellankommunalt<br />
samarbete<br />
2. Ekosystemtjänster<br />
3. Dricksvattenskydd<br />
4. Krisberedskap<br />
5. Folkhälsa<br />
1. Jorddbruk<br />
2. Naturvård<br />
3. Rekreation<br />
4. Vattenresurs<br />
Kristanstad (A2), A3, (A4) B1, (B2), B3, B4 C3, C4 A1, A2, (A3), A4<br />
Bromölla A1, A2, (A3), A4 B1, B2, B3, (B4), B5 C1, C2, C3, (C4), (C5) (D1), D2, D3, (D4)<br />
Sölvesborg (A1), (A2), A3 B1, B2, B3, B4, B5 C3, (C4) D1, D2 (D3)<br />
Tabell 3.1, Analys av ÖP inom typområde Grundvatten. Exempel: A1 = behandlat i ÖP (A1) = delvis behandlat i ÖP<br />
Områden i översiktsplanen med bäring på PBL<br />
Övergripande<br />
Beskrivningar av grundvattenförekomsternas geografiska<br />
utbredning finns, t ex vattensystem, vilka vattendrag som<br />
berörs och vilka kommu<strong>ner</strong> som är berörda, storlek m fl.<br />
Befintlig mark och vattenanvändning i form av jord- och<br />
skogsbruksmark, antal procent etc är övergripande fakta<br />
som kan finnas i översiktsplanens beskrivningsdel eller i<br />
det underlagsmaterial som hänvisas till. Dessa kan variera<br />
från kortfattat konstaterande till mer exakta siffror på andel<br />
skog, jord, myrmark etc.<br />
Demografiska frågor, invånare och befolkning, hur vattenförsörjningen<br />
är baserad, vattenuttag, samt tröskelvärden<br />
behandlas särskilt i Sölvesborgs och Kristianstads ÖP.<br />
Kommentarer: Kan vara bra att inledningsvis konstatera<br />
hur stort uttaget av grundvatten är, hur stor befolkning det<br />
räcker till, vilka som använder vattnet och vilken potential<br />
man således har. Vattnet kan också beskrivas med avseende<br />
på kvalité och kvantitet.***<br />
Miljömålen är verktyg i pla<strong>ner</strong>ingen och översiktsplanens<br />
förslag bör relatera till hur måluppfyllelsen påverkas,<br />
antingen i ÖP:ns konsekvensbeskrivning eller på annat<br />
sätt. Det kan dock räcka med övergripande nivå. Mål,<br />
delmål och nyckeltal kan behandlas i mer produktionsförberedande<br />
dokument.<br />
Det är angeläget att grundvattenförekomsterna, inklusive<br />
respektive kommungränser, finns på en karta i översiktsplanen.<br />
De flesta granskade ÖP har en beskrivning,<br />
men dock inte alltid karta. Bra exempel är Bromölla och<br />
Tingsryd som också har en karta. En beskrivning av markanvändningen<br />
kan med fördel göras i ett sådant avsnitt.<br />
Påverkan/problem<br />
Hur grundvattentillgångarna är påverkade och vilka<br />
nuvarande och framtida problem som finns redovisas i<br />
översiktspla<strong>ner</strong>na med följande exempel:<br />
• beskrivning av punktkällor, reningsverk, industrier mfl<br />
• problem med reningsverken, kapacitet, anslutning, kvävereduktion<br />
etc<br />
• luftburen deposition av kväve och svavel<br />
• läckage av växtnäringsämnen<br />
• odlingsverksamhet och enskilda avlopp<br />
• djurhållningens gödselhantering och påverkan på vattenkvaliteten<br />
• problem som är vattenrelaterade motsättningar t ex fiske<br />
friluftsliv, recipient, e<strong>ner</strong>giproducent<br />
• krisberedskap och riskhänsyn<br />
I Kristianstads vattenplan anges att på lång sikt är markanvändningen<br />
inom infiltrationsområdena den viktigaste faktorn<br />
som påverkar risken för förorening av grundvattnet,<br />
att översiktspla<strong>ner</strong>ingen har en central roll, att områden<br />
känsliga ur grundvattensynpunkt ska tas med i översiktsplanen<br />
och att markanvändningen inom dessa skall styras<br />
så att risken för förorening minskas så långt möjligt.<br />
Kommentar: Av exemplet ovan syns en tydlig koppling till<br />
PBL. Hela kedjan från identifiering av problem och påverkan<br />
till effekter och konsekvenser kan följas och förslag ges<br />
att ”markanvändningen måste styras så att risk för föroreningar<br />
minimeras.”
Möjligheter<br />
Här finns exempel från översiktspla<strong>ner</strong>na som anger<br />
följande:<br />
• mellankommunalt samarbete bör ske, t ex Bromölla, utreda<br />
och säkerställa vattenmiljöer i Ivösjön med tillrinningsområde.<br />
• ekosystemtjänster med förslag om att omhänderta dagvattnet<br />
på ett ekologiskt sätt genom lokal infiltration, utjämnande<br />
våtmarksmagasin mfl åtgärder av typ ”solution multiplers”,<br />
dvs som löser flera problem samtidigt tas upp särskilt av<br />
Bromölla.<br />
• Dricksvattenskydd beskrivs ingående i de tre kommu<strong>ner</strong>na.<br />
Behov finns av nya vattenskyddsområden, översyn av gällande<br />
bestämmelser och skydd.<br />
Kommentarer: Mellankommunala frågor ska alltid tas<br />
upp i översiktspla<strong>ner</strong>na. Här framgår översiktsplanen som<br />
en lämplig pla<strong>ner</strong>ingsform att klara ut aktuella frågor, se<br />
vidare i avslutningskapitlet.<br />
Vattenskyddsområden, såväl befintliga som pla<strong>ner</strong>ade<br />
bör alltid tas upp i översiktsplanen med beskrivningar<br />
och karta. Flera kommu<strong>ner</strong> näm<strong>ner</strong> ÖP:n som ett viktigt<br />
instrument att ange riktlinjer och skyddsbestämmelser<br />
för grundvattentillgångarna, infiltrationsområden, inströmningsområden,<br />
samt yttre och inre skyddsområden.<br />
Förslag om en geohydrologisk beredskapsplan som ett<br />
långsiktigt skydd och redskap i krisberedskapen tas upp av<br />
Kristianstad.<br />
Värdekärnor<br />
Exempel är följande:<br />
· naturvård, flora, fauna, riksintressen, ex i Sölvesborg<br />
· rekreation, bad, fiske, kanoting, strövande<br />
· vattenresurs<br />
Kommentar: Dessa intressen stärker varandra och utgör<br />
inga konflikter och bör behandlas i översiktsplanen.<br />
Områden med bäring på Miljöbalken<br />
Som framgår av bedömningskriterierna i grupp B och C tas<br />
t ex följande upp:<br />
· säkerställa grundvattenområdet med skyddsbestämmelser<br />
antingen genom fastlagda vattenskyddsområden eller andra<br />
skyddsbestämmelser<br />
· utreda och fastställa yttre skyddszo<strong>ner</strong> för kommunens vattentäkter<br />
för att säkerställa inströmningsområdena<br />
· skyddsbestämmelser enligt PBL för både inre och yttre<br />
skyddsområden<br />
· konkreta åtgärdsbehov avseende VA, t ex separera dagvatten<br />
och spillvatten, begränsa kväveutsläpp från kommunala<br />
reningsverk<br />
· genomföra fullständig inventering av enskilda avlopp<br />
37<br />
· minska kväveläckaget genom bättre stallgödselhantering,<br />
alternativt flytta eller minska djurantalet<br />
· ställa om till ekologisk odling vid jordbruksdrift<br />
· odlingsfria zo<strong>ner</strong> utmed vattendrag och sjöar<br />
· genom rådgivning minska gödselgivorna och därigenom<br />
näringsläckaget till grundvatten och ytvatten<br />
· bättre stallgödselhantering, transportera gödsel till mindre<br />
djurtäta områden<br />
· omvandla gödsel till biogas<br />
· omhänderta dagvatten på ekologiskt sätt, LOD, utöka och<br />
anlägga nya våtmarker mm<br />
· minska diffus spridning av föroreningar<br />
· åtgärder för kemikaliehantering, förorenade områden, trafik<br />
mm<br />
Kommentarer: Flera av dessa är konkreta åtgärder för hantering<br />
i åtgärdspla<strong>ner</strong> eller annat kommunalt miljöarbete.<br />
Förorenade områden och trafikens påverkan bör dock behandlas<br />
i översiktsplanen. När det gäller trafikfrågor är det<br />
särskilt viktigt att ange transportleder för farligt gods som<br />
löper nära vattendrag med risk för föroreningar i ytvatten<br />
vid eventuell olycka.<br />
Strandnära jordbruk eller djurhållning kan innebära risk<br />
för smittospridning och komma i konflikt med t ex bad och<br />
friluftsliv.<br />
Ekosystemtjänster av olika slag är konkreta åtgärdsbehov<br />
som kan följas upp med stöd av miljöbalken.<br />
Det vore intressant om kommunen i översiktsplanen<br />
gick ett steg längre beträffande kväveläckage, tex infiltration<br />
till grundvatten, genom att formulera konkreta mål för<br />
detta i siffror och ta fram en plan för genomförande.<br />
Med hänsyn till att det i kommu<strong>ner</strong>na finns många<br />
olika dokument, pla<strong>ner</strong> och program, ofta framtagna på<br />
olika förvaltningar vore det av stort värde om översiktsplanen<br />
kunde fungera som den uppsamlande informationsplatsen<br />
för alla dessa dokument. Översiktsplanen ska ju<br />
behandla helheten och ge den samlande och översiktliga<br />
bilden av kommunens mark-och vattenanvändning.
Analys av granskade ÖP inom typområde 2, Inlandsvatten<br />
A. Övergripande B. Påverkan/Problem C. Möjligheter D. Värdekärnor<br />
1. Avrinningsområdesperspektiv<br />
2. Befintlig mark/<br />
vattenanvändning<br />
3. Demografi<br />
4. Miljökvalitetsmål<br />
1. Vattenstatus<br />
2. VA-frågor<br />
3. Diffusa utsläpp<br />
4. Vattenuttag<br />
5. Vattenrelaterade<br />
motsättningar<br />
38<br />
1. Mellankommunalt<br />
samarbete<br />
2. Ekosystemtjänster<br />
3. Dricksvattenskydd<br />
4. Krisberedskap<br />
5. Folkhälsa<br />
1. Jorddbruk<br />
2. Naturvård<br />
3. Rekreation<br />
4. Vattenresurs<br />
Lessebo kommun A1, (A2), A3 B1, B2, B3, B4, B5 (C1), C2, C3 (D1), D2, (D4), D5<br />
Tingsryds kommun A1, A2, A3, A4 B1, B2, B3, B4, (B5) C1, C2, C3, C4, C5 D1, D2, D3, D4, D5<br />
Ronneby kommun A1, (A2), A3, A4 (B1), B2, B3 C1, C2, C3, C5 (D1), D2, D4<br />
Tabell 3.2, Analys av ÖP inom typområde Inlandsvatten. Exempel: A1 = behandlat i ÖP (A1) = delvis behandlat i ÖP<br />
Områden i översiktsplanen med bäring på PBL<br />
Övergripande<br />
Samtliga tre kommu<strong>ner</strong> beskriver övergripande de berörda<br />
avrinningsområdena. Tingsryd och Ronneby har dessutom<br />
kartor som visar avrinningsområdena. Befintlig mark- och<br />
vattenanvändning behandlas utförligt i Tingsryds ÖP<br />
genom att man här hänvisar till ett särskilt dokument ”vattenvårdsplan”<br />
som ursprungligen har tagits fram till den<br />
första översiktsplanen. Även i Lessebo ÖP hänvisas till ett<br />
sådant äldre dokument.<br />
Tingsryds ÖP tar upp olika grader av rekommenderande<br />
riktlinjer till skarpa restriktio<strong>ner</strong> och anger som mål att<br />
kommunen ska medverka till att skydda områden som kan<br />
fungera som framtida vattentäkter.*** Ronneby anger att<br />
man som åtgärd vill tillsammans med Länsstyrelsen peka<br />
ut viktiga grustillgångar för att säkra den framtida dricksvattenförsörjningen.<br />
Miljömålen tas upp i två av kommu<strong>ner</strong>na, såväl nationella,<br />
som regionala och lokala miljömål. Det finns förslag<br />
på åtgärder som ska följas upp årligen med miljöbokslut<br />
och miljöövervakningsrapporter.<br />
Kommentar: Översiktplanen skall ange grunddragen av<br />
mark- och vattenanvändningen och då är det viktigt att<br />
man särskilt för samtliga områden från inströmningsområden<br />
till skyddsområden för grundvatten redovisar förslag<br />
till riktlinjer eller rekommendatio<strong>ner</strong> för befintlig och eventuell<br />
pla<strong>ner</strong>ad mark- och vattenanvändning.<br />
Påverkan/problem<br />
Samtliga kommu<strong>ner</strong> beskriver vilka problem som finns:<br />
· Betydande punktkällor<br />
· Försurning och medföljande urlakning<br />
· Kommunalt avloppsvatten och industriavloppsvatten<br />
· Intensiv vattenkraftsutbyggnad i större åar<br />
· Utsläppskällor utanför kommunen (Tingsryd)<br />
· Enskilda avloppsanläggningar<br />
· Ledningsnätets status och hantering av dagvatten<br />
· Diffusa utsläpp<br />
· Försurande ämnen från regnvatten<br />
· Intressekonflikter vattenförsörjnings-, dagvatten- och vattenreglering<br />
I Lessebo ÖP beskrivs sjön Oset som tidigare var en del av<br />
sjön Öjen och att den idag fungerar som en del i reningssystemet<br />
i och med att större delen av det fosfor som kommer<br />
från Lessebo pappersbruk stannar i Oset och kommer<br />
inte ut i Öjen.<br />
Oset har helt enkelt offrats för övriga sjön och är idag<br />
kraftigt övergödd.<br />
Kommentarer: Beskrivningar hur man kan komma tillrätta<br />
med problemen görs ibland Detta kan vara värdefullt som<br />
information i översiktsplanen även om flera av dessa är för<br />
detaljinriktade för att ges riktlinjer och förslag i en översiktsplan.<br />
Beträffande vattenkraftsutbyggnad kan kraftfördämningarna<br />
försvåra för fiskens vandringsmöjligheter. Därför<br />
är det viktigt med kommunala ställningstaganden till<br />
nyetableringar respektive utrivningar. Det finns ju faktiskt<br />
vissa vattendrag där det enligt miljöbalken 4 kap 6§ är<br />
förbjudet med vattenreglering och vattenöverledning för<br />
kraftändamål, t ex Emån, Bräkneån och Mörrumsån.
Möjligheter<br />
Samtliga tre kommu<strong>ner</strong> tar upp flera exempel på frågor<br />
som bör tas upp i mellankommunalt samarbete. I Tingsryd<br />
nämns att ”…metoden att använda avrinningsområdena<br />
som gräns för grundvattenskyddsområdena har ingen<br />
naturlig förankring i de områden som ligger längst ifrån<br />
det primära vattenskyddsområdet”. Vattennyttjande<br />
uppströms och <strong>ner</strong>ströms är andra exempel som tas upp<br />
liksom att vattenkvaliteten är en gemensam fråga för hela<br />
avrinningsområdet (Ronnebyån). Det pekas på vattenvårdsförbunden<br />
som bevakar intressena för vattenkvalitet<br />
och att vattenmyndighetens arbete är ett sätt att genom<br />
mellankommunalt samarbete nå god vattenkvalitet.<br />
Vattenskyddsområden tas upp i alla tre kommu<strong>ner</strong>na,<br />
en översyn av befintliga lagskydd är aktuell (Lessebo),<br />
kommunens mål är att tillskapa sådana för samtliga vattentäkter<br />
i kommunen (Tingsryd), hälften av kommunens<br />
vattentäkter har skyddsområden och det finns förslag på<br />
sådana för de övriga fyra (Ronneby). Ekosystemtjänster tas<br />
upp som en annan möjlighet, t ex att klara dricksvattenförsörjningen<br />
genom konstjord infiltration i grustäkter.<br />
I Tingsryds ÖP redovisas översvämningsrisker och det<br />
anges att en framtida risk- och sårbarhetsanalys särskilt bör<br />
behandla dessa områden.<br />
Kommentarer: En översiktsplan ska innehålla en beskrivning<br />
av de” miljö-och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut<br />
om användningen av mark- och vattenanvändningen”<br />
(PBL 4:5). Att sådana avsnitt inte tas upp mer frekvent i de<br />
granskade ÖP:arna kan möjligen bero på nomenklaturen<br />
och att vissa kommu<strong>ner</strong> väljer att redovisa detta under<br />
andra problemorienterande avsnitt.<br />
Senaste årens översvämningar har visat på vikten av<br />
att ny bebyggelse grundläggs på en betryggande nivå<br />
över högsta högvattenståndet. Kartor som visar översvämningskänsliga<br />
områden bör alltid finnas i ÖP:n (jfr ovanom<br />
miljö-och riskfaktorer). Det är också värdefullt om ÖP:n går<br />
ett steg längre och anger vilka åtgärder man tänkt vidta för<br />
att minska eller mildra effekterna av översvämningar. Detta<br />
kan avse både akuta åtgärder och åtgärder på lite längre<br />
sikt. I ÖPn räcker det om man redovisar en viljeyttring i<br />
frågan och hänvisar till detaljerat program eller plan som<br />
ska upprättas.<br />
*** Yt- grund?Kommentar: Förslag på befintliga och nya<br />
vattenskyddsområden bör alltid finnas i en ÖP då de kan<br />
innebära restriktio<strong>ner</strong> för markanvändningen såväl som de<br />
bör vara styrande för annan markanvändning.<br />
Värdekärnor<br />
Samtliga tre kommu<strong>ner</strong> tar upp skogsbruket som en råva-<br />
39<br />
ruresurs och utgångspunkt för rationell skogsproduktion.<br />
En kommun anger att begränsningar genom skydd t ex<br />
naturreservat bör ske genom frivilliga skötselavtal mellan<br />
staten och den enskilde skogsägaren.<br />
Områden värdefulla för och intressanta för naturvården<br />
redovisas i alla ÖP:arna. I Tingsryd förs ett resonemang om<br />
fritidshusbebyggelse kontra inlandssträndernas betydelse<br />
för turism och friluftsliv och det anges att stränderna är en<br />
viktig tillgång såväl för turism och friluftsliv som för bebyggelse.<br />
Våtmarkers ekologiska och hydrologiska funktion tas<br />
upp (Ronneby) och det anges att bebyggelse vid våtmarker<br />
ska så långt möjligt förhindras och i parallellt med att<br />
man önskar skapa fler våtmarker.<br />
Kommentarer: Som ovan sagts kan dessa intressen förstärka<br />
varandra och behöver normalt inte utgöra konflikt med<br />
vattenskyddsintressena. Ett rationellt skogsbruk kräver<br />
dock att naturvårdshänsyn tas och att t ex tillräckligt breda<br />
skyddszo<strong>ner</strong> utmed vattendrag lämnas kvar. Nya våtmarker<br />
som fördröjningsmagasin av t ex dagvatten är positivt<br />
för såväl bebyggelsen som utsläppen nedströms till haven.<br />
Enskilda avlopp från fritidshusbebyggelse bör observeras<br />
i översiktsplanen så att pla<strong>ner</strong>ingen inte medför<br />
ytterligare enskilda avlopp och därmed nya förorenande<br />
punktutsläpp. En förtätning med ny bebyggelse i befintliga<br />
fritidshusområden kan däremot skapa förutsättningar för<br />
gemensamma bättre lösningar och anslutning till kommunalt<br />
VA-nät. Befintliga problemområden med VA bör alltid<br />
anges i ÖP:n.<br />
Områden med bäring på Miljöbalken<br />
Nedan ges exempel på åtgärder som tas upp i översiktspla<strong>ner</strong>na;<br />
· Kalkningsprogram/pla<strong>ner</strong> eller motsvarande ”åtgärdsprogram”<br />
för sjöar och vattendrag<br />
· Ytvatten – dricksvattenförsörjning<br />
· Dagvattenfrågar allmänt<br />
· Infiltration och perkolation eller lokal fördröjning av dagvatten<br />
(för att nå målen gällande vatten och avlopp)<br />
· Miljöprogram (som kontinuerligt ska uppdateras) med åtgärder<br />
kopplade till vattendirektivet<br />
· Återskapa fler våtmarker<br />
· Strandskyddsfrågor<br />
En kommun anger att åtgärder för att nå målen beträffande<br />
avlopp och dagvatten är att hantera dagvattnet inom<br />
de områden där det bildas och därmed omöjliggöra eller<br />
minimera dess bortledande.<br />
Ronneby kommun beskriver ramdirektivet för vatten
och näm<strong>ner</strong> att kommunens miljöprogram innehåller<br />
åtgärder med koppling till vattendirektivet, vilka kommer<br />
att kompletteras efter hand.<br />
När det gäller översvämningsrisker och beredskap för<br />
detta tar Lessebo kommun upp problemet vid förfrågan<br />
(nämns dock inte i ÖP:n) och anger att vissa samhällen<br />
löper större risk för översvämning. Det finns dock inga möjligheter<br />
till flödesbuffring, men de åtgärder som ska vidtas<br />
går ut på att få fria flödesvägar så att vattnet inte stoppas<br />
upp.<br />
Kommentarer: Återskapande av våtmarker och anläggande<br />
av fördröjningsmagasin för dagvatten är exempel på<br />
åtgärder som ofta tas upp i översiktspla<strong>ner</strong>na. Kalkningspla<strong>ner</strong><br />
nämns också ofta.<br />
Områden som löper risk för översvämning bör tas upp<br />
Återskapandet av våtmarksmiljöer är en åtgärd som oftas nämns i översiktspla<strong>ner</strong>na. Foto: Tobias Borger.<br />
40<br />
i översiktsplanen. Enligt PBL 4: 1 skall ÖP: n redovisa de<br />
”miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om<br />
användningen av mark och vattenområden.”. Det är alltid<br />
en fördel när man redovisar denna typ av kartor att risken<br />
är allmänt känd för boende inom området. Förslag på<br />
skyddsåtgärder bör också tas upp eller hänvisas till i annat<br />
dokument (jfr ovan kommentar under Krisberedskap).
Analys av granskade ÖP inom typområde 3, Kustvatten<br />
Lessebo kommun<br />
Tingsryds kommun<br />
Ronneby kommun<br />
A. Övergripande B. Påverkan/Problem C. Möjligheter D. Värdekärnor<br />
1. Avrinningsområdesperspektiv<br />
2. Befintlig mark/<br />
vattenanvändning<br />
3. Demografi<br />
4. Miljökvalitetsmål<br />
1. Vattenstatus<br />
2. VA-frågor<br />
3. Diffusa utsläpp<br />
4. Vattenuttag<br />
5. Vattenrelaterade<br />
motsättningar<br />
41<br />
1. Mellankommunalt<br />
samarbete<br />
2. Ekosystemtjänster<br />
3. Dricksvattenskydd<br />
4. Krisberedskap<br />
5. Folkhälsa<br />
Tabell 3.3, Analys av ÖP inom typområde Kustvatten. Exempel: A1 = behandlat i ÖP (A1) = delvis behandlat i ÖP<br />
Områden i översiktsplanen med bäring på PBL<br />
Övergripande<br />
Samtliga tre kommu<strong>ner</strong> i typområdet näm<strong>ner</strong> avrinningsområdesperspektivet,<br />
någon har en karta över området,<br />
andra gör en kort beskrivning av ingående vattendrag och<br />
näm<strong>ner</strong> att det är viktigt med samarbete när det gäller att<br />
skydda avrinningsområdena från föroreningar.<br />
Kustzonens beskaffenhet beskrivs med utgångspunkt i<br />
förslag till mark- och vattenanvändning.<br />
Söderköping redogör i fem punkter för viktiga mål,<br />
vilka är följande; läckages av näringsämnen minimeras,<br />
hänsyn till befintliga våtmarker, lokalt omhändertagande<br />
av dagvatten, säkerställa vatten av god kvalité (grundvatten-<br />
och reservvattentäkter ska kartläggas), samt<br />
rening av förorenat dagvatten. Dricksvattenförsörjningen<br />
i skärgården och i befintliga fritidshusområden uppmärksammas<br />
med t ex förslag om riktlinjer för nya enskilda<br />
vattentäkter.<br />
Vellinge anger att då flera av de stora grundvattentillgångarna<br />
ligger inom jordbruksområden (67 % av marken<br />
i kommunen är odlad jord) måste dessa få särskilda skydd.<br />
Miljömålen nämns i de tre översiktspla<strong>ner</strong>na, men då<br />
som hänvisning till andra dokument, t ex Miljöprogram<br />
och Agenda 21.<br />
Rekreationsaspekter, turism och exploatering i skärgårdsområdena<br />
tas upp i samtliga översiktspla<strong>ner</strong> och<br />
behandlas med lite varierande målsättningar beroende på<br />
respektive kommuns inriktning.<br />
Kommentarer: En långsiktig försörjning av dricksvatten har<br />
uppmärksammats som en av de viktigaste uppgifterna i<br />
kommu<strong>ner</strong>na och att detta skall ske redan på pla<strong>ner</strong>ings-<br />
1. Jorddbruk<br />
2. Naturvård<br />
3. Rekreation<br />
4. Vattenresurs<br />
stadiet. Som en åtgärd för att förebygga problem med t ex<br />
enskilda vattentäkter föreslås i en av översiktspla<strong>ner</strong>na att<br />
tillståndsplikt och bygglov skall införas. Denna koppling<br />
till efterföljande bygglovprövning är viktig att behandla i<br />
översiktsplanen (se vidare kommentarer under Påverkan/<br />
problem nedan).<br />
Ett ge<strong>ner</strong>ellt problem i kustkommu<strong>ner</strong> med kustnära<br />
sommarorter och äldre fritidsbebyggelse är att dessa ofta<br />
inte från VA-synpunkt är dimensio<strong>ner</strong>ade för dagens användning.<br />
Många väljer också att bosätta sig längre perioder<br />
än normal semesterperiod i sina fritidshus. Hithörande<br />
frågor, var och om man kan tillåta helårsboende i sådana<br />
områden, respektive vad som i så fall måste vidtagas på<br />
VA-sidan är angelägna frågor att ta ställning till i översiktsplanen.<br />
Påverkan/problem<br />
Exempel på problem som beskrivs är:<br />
· Grundvattenpåverkan av jordbruksdrift och intensivt jordbruk<br />
· Saltvatteninträngning<br />
· Övergödning pga näringsläckage<br />
· Omhändertagande av kommunalt avlopp med tillfredsställande<br />
lösningar<br />
· Problem med enskilda avlopp<br />
· Diffusa utsläpp från hamnverksamhet och belastningar från<br />
internationell sjöfart<br />
· Problem med havsnivåhöjningen<br />
· Vattenrelaterade motsättningar, t ex exploatering i kustzonen<br />
kontra skyddsintresset<br />
· Det fria fisket kontra skarv och sälfrågor<br />
· Öka sportfisket i skärgården (Söderköping)
Höjningen av havsnivån behandlas särskilt i Vellinge. Sandvandring<br />
med ständiga ackumulations- och erosionsprocesser<br />
tas upp och skall behandlas vidare i en kommande<br />
naturvårds- eller grönstrukturplan. Vattenståndshöjningen<br />
illustreras på karta. En åtgärdsplan för skyddsvallar på<br />
Falsterbonäset skall göras.<br />
I Vellinge ÖP anges att byar och bebyggelsegrupper<br />
bör anslutas till kommunalt avloppsnät. I Söderköping sägs<br />
att avloppsfrågan i fritidsområden och andra känsliga områden<br />
fortsatt ska lösas med kretsloppsbaserade system<br />
där restprodukterna tas om hand lokalt enligt gällande<br />
detaljpla<strong>ner</strong> eller andra bestämmelser.<br />
Hamnverksamheten tas upp i Ronneby på så sätt stora<br />
mängder föroreningar från internationellt sjöfart belastar<br />
miljön, samtidigt som hamnen för en tynande tillvaro och<br />
inte har trafik av regional betydelse.<br />
Kommentarer: Eftersom vattenståndshöjningen är påtaglig<br />
i södra Sverige och denna inte kan kompenseras<br />
av landhöjning (som saknas i södra Sverige men däremot<br />
finns i norra Sverige) vore det ett minimikrav att alla<br />
översiktspla<strong>ner</strong> framledes skall behandla denna fråga, som<br />
också är intressant ur ett klimatperspektiv. Öp bör också<br />
överväga hur frågan konkret ska behandlas, t ex kartlägga<br />
speciellt utsatta boendeområden och föreslå åtgärder för<br />
genomförande.<br />
När det gäller VA-frågor kan konstateras en skillnad i<br />
jordbrukskommunen Vellinge och i de mindre skärgårdsstäderna<br />
Söderköping och Ronneby, vilka har problem<br />
med flertalet fritidsboende som har enskilda avloppsanläggningar<br />
som inte fyller längre gående rening än slamavskiljning.<br />
I Vellinge däremot är den tekniska försörjningen<br />
gällande VA ombyggd för att klara kvantitet och kvalitet för<br />
en överskådlig framtid.<br />
En bra åtgärd är att göra som Ronneby och ta fram en<br />
prioriteringslista med karta över områden som bör anslutas<br />
till kommunalt vatten och avlopp. Det blir en tydlig<br />
riktlinje för kommande bebyggelse i översiktsplanen.<br />
Möjligheter<br />
Söderköping näm<strong>ner</strong> e<strong>ner</strong>gi-, avfalls- och avloppsfrågor<br />
som angelägenheter att diskutera i mellankommunalt<br />
samarbete.<br />
Ronneby anger att det regionala miljö- och hushållningsprogrammet<br />
”Mer liv i skärgården” kan vara en<br />
utgångspunkt för mer samverkan mellan skärgårdskommu<strong>ner</strong>na<br />
och anser att en fördjupad pla<strong>ner</strong>ing med ett regionalt<br />
perspektiv ska göras tillsammans för kustområdet.<br />
Dricksvattenskydd behandlas i Vellinge ur aspekten<br />
risker för vattentäkter, t ex saltvatteninträngning, sabotage,<br />
42<br />
miljöskada vid borrbrunnar, samt vid läge nära vägar med<br />
farligt godstransporter. Risken för översvämningar nämns i<br />
Vellinge. Konsekvenserna för olika utbyggnadsområden på<br />
grund av bla havsnivån (jämför ovan Påverkan/problem).<br />
Söderköping har som mål att befintliga yt- och grundvattentäkter<br />
skall kunna nås av räddningsstyrka inom<br />
godtagbar tid.<br />
Kommentar: Översiktsplanens konsekvenser skall beskrivas<br />
med utgångspunkt från sociala, miljömässiga och<br />
ekonomiska konsekvenser. Detta är bra. Över huvudtaget<br />
borde flera aspekter i översiktsplanen behandlas utifrån ett<br />
konsekvenstänkande. När detta infördes i lagstiftningen<br />
som ett tillägg till ÖP:s regler i PBL var nog tanken i första<br />
hand att man skulle beskriva konsekvenserna av nya förslag<br />
och exploateringar. Men det är ju inte fel att beskriva<br />
konsekvenserna även av ett befintligt läge, dvs ”vad händer<br />
om vi inte gör någonting”. Detta kallas ”nollalternativet”<br />
och borde användas mer. Särskilt för olika risker och för<br />
sådana verksamheter som inte har godtagbara lösningar i<br />
dag eller som inte medverkar till ett framtida bättre skydd<br />
och hushållning, men även ur det perspektiv att ingen<br />
utveckling förutspås, t ex stagnation i bebyggelsen.<br />
Värdekärnor<br />
Förutsättningarna för att förbättra fiskemöjligheterna, såväl<br />
för fritids- och sportfiske som för yrkesfisket tas kortfattat<br />
upp i de tre översiktspla<strong>ner</strong>na. Exempel på förbättringar<br />
är att undanröja vandringshinder, att bevaka reproduktions-<br />
och uppväxtområdena av betydelse för fiskenäringen<br />
samt profilering av sportfisket i skärgårdsturismen.<br />
Rekreation och friluftsliv är stora resurser i skärgården<br />
som måste värnas, t ex St Anna skärgård i Söderköping<br />
och fågelskådning och naturturism i Vellinge. Ronneby<br />
anger att kustområdet ska skyddas från exploatering för<br />
att gynna det rörliga friluftslivet och säkra naturvärden<br />
(samtliga nämnda är riksintressen enligt miljöbalken).<br />
Naturvårdspla<strong>ner</strong> som lyfter fram tillgången till natur<br />
som en av de viktigaste faktorerna för människors hälsa<br />
och välbefinnande, anges av flera kommu<strong>ner</strong> och att vattenanknutna<br />
grönområden därvid har särskilt stor betydelse.<br />
I Vellinge nämns även de små grönremsorna, t ex<br />
randzo<strong>ner</strong> utmed bäckar som skapar vegetationsstråk<br />
lämpliga för promenader och positivt för den tätortsnära<br />
rekreationen.<br />
Fiske och rekreationsfrågor tas upp i Vellinge, dels<br />
vikten av att bereda licensierade fiskare plats för båtplatser,<br />
sjöbodar och kylanläggningar i anslutning till hamnarna,<br />
dels att skapa ytterligare marinor för fritidsbåthamnar.
Kommentarer: Grönstrukturen och behovet av grönska<br />
i städer och tätorter är också ett miljömål (delmål under<br />
God bebyggd miljö) med syfte att de gröna ytorna inte<br />
skall minska i omfattning. Om man betänker att en kommun<br />
som Vellinge till 2/3 består av odlad jord så förstår<br />
man betydelsen av värdet hos varje liten grönplätt!<br />
Utveckling och disposition av befintliga hamnar är en<br />
given fråga att behandla i översiktsplanen.<br />
Områden med bäring på Miljöbalken<br />
Nedan ges exempel på åtgärder som tas upp i översiktspla<strong>ner</strong>na;<br />
• Dricksvattenförsörjningen - ytvatten<br />
• Problem med kommunala avloppsreningsverk respektive<br />
enskilda avloppsanläggningar<br />
• Intensiv jordbruksdrift med stora mängder näringsläckage,<br />
kväve, fosfor mm<br />
• Saltvatteninträngning i grundvattnet<br />
• Övergödningen<br />
• Miljöprogram (som kontinuerligt ska uppdateras) med åtgärder<br />
kopplade till miljömålen<br />
• Dagvatten samt återskapa fler våtmarker<br />
• Strandskyddsfrågor<br />
43<br />
Översiktspla<strong>ner</strong>na inom ”typområde Kustvatten” har större<br />
tonvikt på vissa frågor och det är dels frågorna om intensiv<br />
jordbruksdrift med stora mängder näringsläckage, dels<br />
frågor sammanhängande med exploatering i kust- och<br />
skärgårdsområdena.<br />
Reservvattentäkter och skyddsområden för befintliga<br />
och pla<strong>ner</strong>ade vattentäkter tas upp i samtliga ÖP samt riskfrågor<br />
kopplade till dessa, t ex saltvatteninträngning, lokala<br />
föroreningar i grundvattnet, kommunala borrbrunnar för<br />
råvatten utmed vägar för farligt gods mm.<br />
Att förutsättningarna för fiskenäringen och fritidsfisket<br />
kan förbättras genom att värna reproduktions- och uppväxtområden<br />
för fisk tas bla upp i Söderköpings ÖP.<br />
Kommentarer: Flera av översiktspla<strong>ner</strong>na tar upp konkreta<br />
åtgärder att ta itu med i ”nästa steg”, t ex i kommande<br />
VA-pla<strong>ner</strong>, naturvårdsprogram, grönstrukturpla<strong>ner</strong> etc.<br />
Eftersom översiktsplanen inte kan inrymma alla frågor,<br />
med risk för att överskådligheten då går förlorad, är det<br />
ändå väsentligt att redovisa det kommunala ställningstagandet<br />
och hänvisa till de särskilda program, dokument<br />
som avses tas fram. Söderköping redovisar på ett bra sätt<br />
hur det kommunala ledningsnätet ska sa<strong>ner</strong>as och rustas<br />
upp. Kommunens praxis för att inte tillåta nyinstallation av<br />
vanliga vattentoaletter redovisas konkret. Detta är exempel<br />
på hur en bra ÖP ger tydliga signaler och riktlinjer för<br />
användning i efterföljande beslut om lov och tillstånd.
SLUTORD<br />
Vattenförvaltning och vattenpla<strong>ner</strong>ing<br />
EU har enats kring att alla natio<strong>ner</strong> skall genomföra en<br />
vattenpla<strong>ner</strong>ing för att säkerställa tillgången på vatten av<br />
god kvalitet. I Sverige har det bildats fem vattenmyndigheter<br />
för vart och ett av landets fem vattendistrikt, och<br />
ett - Södra Östersjöns vattenmyndighet - har sitt säte vid<br />
Länsstyrelsen i Kalmar. Inom vattenförvaltningen ska alla<br />
vatten klassas utifrån ekologisk och kemisk status. Därefter<br />
ska VM göra åtgärdspla<strong>ner</strong> för att säkerställa god ekologisk<br />
status i sjöar, vattendrag och grundvatten i enlighet med<br />
lagstiftningen till vattendirektivet.<br />
De kustnära områdena är av särskilt intresse både ur<br />
exploateringssynpunkt men också ur sårbarhetssynpunkt. I<br />
vattendirektivets kärna ligger ett ansvar för varje medlemsstat<br />
att komma igång med förebyggande insatser i syfte<br />
att förhindra negativa effekter på vattenmiljön. Den nya<br />
vattenförvaltningen innebär ett bättre helhetsgrepp på<br />
samhällspla<strong>ner</strong>ingen samt integrering av vattenfrågorna i<br />
den fysiska pla<strong>ner</strong>ingen.<br />
Vattenförvaltningen utgår från avrinningsområden och<br />
kommu<strong>ner</strong>na ingår som en viktig kugge i förvaltningen<br />
av vattenresurserna. Det är även ett starkt kommunalt<br />
intresse att värna en långsiktigt god tillgång på vatten<br />
av god kvalitet. Kommu<strong>ner</strong>na blir den naturliga nivån<br />
där vattenpla<strong>ner</strong>ingen kan bedrivas inom ramen för den<br />
kommunala demokratiska processen enligt plan- och<br />
bygglagen (PBL) och upprättande av den obligatoriska<br />
översiktsplanen. I detta projekt har vi kommit fram till att<br />
vattenpla<strong>ner</strong>ingen väl kan tas om hand inom processen<br />
för denna kommunala översiktspla<strong>ner</strong>ing. Vissa kommu<strong>ner</strong><br />
har redan gjort särskilda plandokument för vattenfrågor,<br />
ofta benämnda vattenöversikter (t ex Kristianstad). Andra<br />
har tagit med vattenpla<strong>ner</strong>ingsfrågorna i den ordinarie<br />
översiktsplanen. I de fall då flera kommu<strong>ner</strong> delar ett avrinningsområde<br />
kan gemensamma lösningar användas. Det<br />
finns några exempel från andra delar avlandet där kommu<strong>ner</strong><br />
har gjort en gemensam fördjupad översiktsplan över<br />
kommungränserna.<br />
Vattenförvaltning en möjlighet till integrerad<br />
pla<strong>ner</strong>ing<br />
I den kommunala översiktspla<strong>ner</strong>ingen åligger det länsstyrelserna<br />
att ta fram underlagsmaterial om mark och vattenförhållanden<br />
inom sina respektive län. Detta finns numera<br />
44<br />
att ladda <strong>ner</strong> från hemsidorna, www.gis.lst/lstgis. Exempel<br />
på sådant underlagsmaterial är Gränser för avrinningsområden<br />
och delavrinningsområden, Sjöar och vattendrag i<br />
skala 1:50 000 samt Provtagningspunkter i sjöar och vattendrag,<br />
kustområden samt grundvattenförekomster.<br />
Det viktigaste underlagsmaterialet finns dock hos vattenmyndigheterna,<br />
där det pågår arbete med att ta fram<br />
sådant underlagsmaterial för vatten. VISS (www.viss.lst.se)<br />
är ett informationssystem som bl a innehåller stationsdata<br />
från övervakningsprogram kopplade till vattenförekomster<br />
och som har utvecklats av vattenmyndigheterna för att<br />
användas i det dagliga arbetet med svensk vattenförvaltning.<br />
VISS är lättåtkomligt via sitt webbaserade gränssnitt,<br />
vilket gör det möjligt för myndigheter, privatperso<strong>ner</strong> och<br />
aktörer att se vilka bedömningar som gjorts av vatten och<br />
vilka faktorer som påverkar dess nuvarande status.<br />
Ett annat verktyg är vattenkartan www.vattenkartan.se<br />
En första slutsats i projektet är att..<br />
Länsstyrelserna bör se över sitt underlagsmaterial, ställa sig<br />
frågan vad som kan behövas i ett regionalt perspektiv med<br />
hänsyn till att vattenförvaltningen måste ske inom hela<br />
avrinningsområdet och därför är mellankommunal och regional,<br />
samt med hänsyn till att fler aktörer är involverade.<br />
En andra slutsats i projektet är att..<br />
Vattenförvaltningen ger en möjlighet till integrerad pla<strong>ner</strong>ing<br />
och översiktsplanen är då ett lämpligt instrument att<br />
hantera detta, dels därför att den visar på och behandlar<br />
helheter, dels därför att den tas fram och förankras i en<br />
demokratisk process där allmänheten ges tillfälle till insyn,<br />
påverkan och delaktighet.<br />
Att integrera vattenförvaltningen innebär att pla<strong>ner</strong>are<br />
och vattenexperter måste engageras sida vid sida i ÖParbetet.<br />
En tredje slutsats är att..<br />
Mycket pla<strong>ner</strong>ingsinriktat arbete görs i kommu<strong>ner</strong>na med<br />
bäring på vattenresurser och vattenförvaltningen men<br />
bristen på information om dessa dokument är påtaglig.<br />
Kommu<strong>ner</strong> och länsstyrelser bör således ha ett bättre informationsutbyte<br />
i dessa frågor. Det självklart att speciella<br />
frågor som myndigheterna har ett ansvar för att utreda och<br />
klarlägga kan och skall behandlas i särskild ordning, utan<br />
medverkan och dialog med den breda allmänheten. Insyn,
kännedom och vetskap om dessa dokument är däremot<br />
särskilt angelägen och översiktsplanen kan där tjäna som<br />
en ”uppsamlingsplats” för detta underlagsmaterial.<br />
En fj ärde slutsats är att..<br />
eftersom vattenresurserna måste behandlas utifrån ett helhetsperspektiv<br />
på mark- och vattenanvändningen måste<br />
fl er aktörer involveras och samarbetspart<strong>ner</strong>s sökas på alla<br />
nivåer i samhället. Bildandet av s k ”vattenråd”, som är ett<br />
initiativ från vattenmyndigheterna, är ett exempel på ett<br />
samarbetsforum som kan fungera bra som informations-<br />
och samarbetskanal för dialog till den fysiska översiktspla<strong>ner</strong>ingen<br />
i kommu<strong>ner</strong>na.<br />
En femte slutsats är att..<br />
fundera på hur samarbetet rent praktiskt skall gå till,<br />
organisationsformer, beslutsvägar, mm. Detta är en fråga<br />
som projektet i och för sig inte haft tyngdpunkten på men<br />
nedan skisseras förslag till en modell som ofta tillämpas<br />
vid mellankommunalt samarbete kring mark- och vattenanvändningsfrågor<br />
och som bör kunna tillämpas även på<br />
gemensamma vattenresurser.<br />
Ett första steg i ett sådant arbete är att formulera och<br />
lokalisera de strategiska frågorna inom kommunen. Därefter<br />
överväga vilka markanvändningsfrågor som får eff ekter<br />
på vattenförekomsterna/vattenmiljöerna och därefter vilka<br />
konsekvenser dessa i sin tur får på vattenförvaltningen och<br />
god vattenkvalitet. Ställning till dessa frågor måste sedan<br />
tas gemensamt mellan berörda kommu<strong>ner</strong> eftersom detta<br />
1<br />
KOMMUN C<br />
KOMMUN A<br />
ÖP<br />
ÖP<br />
KOMMUN B<br />
Gemensamt<br />
ställningstagande<br />
t ex i vattenråd<br />
ÖP<br />
45<br />
måste ske med överblick i hela avrinningsområdet.<br />
Nästa steg kan vara att starta mellankommunala<br />
samarbetsprojekt om vattenfrågorna inom avrinningsområden<br />
med syfte att formulera mål, policys eller riktlinjer för<br />
angelägna vattenfrågor såväl när det gäller grundvattenförekomster<br />
som inlandsvatten (sjöar och vattendrag) eller<br />
kustvatten.<br />
De gemensamt godkända eller beslutade riktlinjerna<br />
bör sedan inarbetas i respektive kommuns översiktsplan,<br />
antingen när denna är på gång, eller som en självständig<br />
fördjupning - ett tematiskt tillägg till gällande ÖP. Genom<br />
ÖP-processen i PBL sker en demokratisk förankring med<br />
insyn från medborgarna eftersom lagen stadgar obligatoriskt<br />
samråd med berörda och övriga som skall ges möjlighet<br />
att medverka och lämna synpunkter på planen.<br />
Det åligger vattenmyndigheten att enligt vattendirektivet<br />
upprätta dels Förvaltningspla<strong>ner</strong> (5 kap), dels Åtgärdsprogram<br />
(6 kap) för vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet<br />
skall ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna<br />
ska kunna uppfyllas.<br />
Den ovan skisserade modellen med brett och lokalt<br />
förankrat samarbete kring vattenpla<strong>ner</strong>ingsfrågorna inom<br />
ett avrinningsområde är ett stöd för vattenmyndigheten<br />
i arbetet med att ta fram förvaltningsplanen och åtgärdsprogram.<br />
Samtidigt kommer troligen fl era andra vattenresursfrågor,<br />
som inte direkt eller enbart handlar om god<br />
vattenkvalitet, att kunna belysas och kanske få sin lösning.<br />
Arbetssättet illustreras i bilden nedan.<br />
1<br />
2<br />
3<br />
3<br />
2<br />
Samarbetsprojekt<br />
Formulera, lokalisera strategiska<br />
frågor mellan berörda kommu<strong>ner</strong><br />
Samarbetsprojekt för att ta fram<br />
mål, riktlinjer, policys och beslut<br />
Inarbetas i översiktspla<strong>ner</strong> (ÖP)<br />
enligt Plan- och bygglagen
BILAGA 1<br />
Historik, handböcker och utredningar om vatten i pla<strong>ner</strong>ingen<br />
• SOU: Mark och vatten 1971-72, var starten till den fysiska rikspla<strong>ner</strong>ingen och resulterade bl a i kommunöversikter.<br />
Dess uppföljning i Mark och vatten II 1979<br />
• SOU: 1980:39-40, Vattenpla<strong>ner</strong>ing tar upp vattenöversikter och har förslag hur man gör sådana. En del kommu<strong>ner</strong><br />
gjorde i samband med sina kommunöversikter ” tudelade ”sådana, en för vattnet och en för marken.<br />
• 1985 kom Havsresursdelegationen, Naturvårdsverket och Planverket med rapporten Fysisk pla<strong>ner</strong>ing av<br />
kustvatten och hav. Länsstyrelserna uppmanades att upprätta en intresseredovisning och fördjupad problemanalys,<br />
det här är mellankommunala frågor, kräver regional pla<strong>ner</strong>ing och det borde länsstyrelsen ta<br />
hand om.<br />
• 1987 kom det stora paketet med ny Plan och bygglag och Naturresurslagen. Nu stod det i lagen att kommu<strong>ner</strong>na<br />
skulle ha en översiktsplan (ÖP) och den skulle omfatta både mark och vatten, åtminstone ”grunddragen”<br />
i mark och vattenanvändningen..<br />
• I samband med att de första ÖP:arna skulle var klara till 1990 så kom Boverket och Naturvårdsverket 1989<br />
med en idébok ”Vattnet i kommunal pla<strong>ner</strong>ing”. Exempel på en mark- och vattenanvändningsplan för Åtvidaberg<br />
visades där konfliktområden identifierades och behovet av helhetssyn i pla<strong>ner</strong>ingen betonades.<br />
• 1993 kom Boverkets Kust och hav i översiktspla<strong>ner</strong>ingen: Här betonas igen att länsstyrelserna har en viktig<br />
roll i att förmedla relevant pla<strong>ner</strong>ingsunderlag och att vattnet är regionalt!<br />
• 1996 Sveriges inträde i EU, där arbetet med ett ramdirektiv för vatten pågick. Boverket och Naturvårdsverket<br />
kom med en ”verktygslåda” om Vattenpla<strong>ner</strong>ing, en hel box med sektorsvisa handböcker samt en sammanfattande<br />
syntes. Syftet med denna var att dels påvisa att vattnet inte fått den roll i de första ÖP:arna som det<br />
var tänkt, dels påvisa vikten av samordning inom avrinningsområden och komma bort från detta att bara<br />
åtgärda punktkällor..<br />
• 1996 var också ett viktigt årtal för då kom den första större ändringen av PBL föregånget av prop 94/95:230.<br />
Nu betonades att ÖP skulle hållas aktuell, miljöhänsynen förstärktes, miljö- och riskfaktorer skulle med och<br />
främst, krav på mer MKB i pla<strong>ner</strong>ingen. Detta var ju ett steg i rätt riktning eftersom konsekvenserna av olika<br />
exploateringar och ingrepp skulle beskrivas och då måste man ta med vattnet också.<br />
• 1999 kom Miljöbalken och ungefär samtidigt beslut om 15 nationella miljökvalitetsmål.<br />
• Vattendirektivet blev klart 2000 och med dess svenska implementering 2004.<br />
• <strong>Vattenmyndigheterna</strong> bildades 2004.<br />
I början på 2005 kom tre parallella statliga utredningar:<br />
• PBL-remissen: SOU 2005:77 Får jag lov? (Vattenfrågorna behandlas inte specifikt)<br />
• <strong>MB</strong>-kommitténs slutbetänkande SOU 2005:59 (Samordningsfrågorna med PBL, dvs att vissa verksamheter<br />
kräver dubbelprövning enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen har inte heller här behandlats<br />
tillräckligt med konkreta förslag på lösningar)<br />
• SOU 2005:113 om åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer (Här föreslås rättsligt bindande miljökvalitetsnormer<br />
som ett sätt att precisera vattenkvalitet i ett visst vattenområde. Som en följd av detta kommer då att<br />
gälla att planläggning och andra beslut enligt PBL inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds<br />
eller att ett åtgärdsprogram inte följs.)
BILAGA 2<br />
Referensgrupp<br />
Referensgruppen för ”Den nya vattenförvaltningen - ett instrument i den kommunala pla<strong>ner</strong>ingen”<br />
har bestått av följande perso<strong>ner</strong>:<br />
Boverket June Lindahl<br />
Sveriges kommu<strong>ner</strong> & landsting Bo Rutberg<br />
Naturvårdsverket Anna Åhr Evertson, Anneli Carlén<br />
Norrköpings kommun Magnus Gullstrand<br />
Alvesta kommun Ingegerd Andersson<br />
Oskarshamns kommun Bodil Liedberg Jönsson<br />
Linköpings Universitet Reinhold Castensson<br />
Länsstyrelsen i Kalmar Ingegärd Widerström<br />
Vattenmyndigheten Södra Östersjön Dea Carlsson, Robert Dobak, Linus Karlsson<br />
Gruppen har träffats fysiskt vid totalt fyra tillfällen. Anna Åhr Evertsson från Naturvårdsverket gick<br />
på föräldraledighet under hösten och ersattes under projektets avslutande del av kollegan Anneli<br />
Carlén.