Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Snaran</strong><br />
av <strong>Patrik</strong> <strong>Bergner</strong> och Ursula Fogelström<br />
Personer:<br />
Johanna<br />
Hanna<br />
Ulla, hennes mamma<br />
Bo, hennes pappa<br />
Micke, hennes man<br />
Ulrika, hans mamma<br />
Bengt, hans pappa<br />
Sofie, hans syster<br />
Dubbleringar:<br />
(Läkare 1)<br />
(Läkare 2)<br />
(Martin)<br />
(Killen)<br />
(Konserthuschefen)<br />
(Reseförsäljaren)<br />
(Lena)<br />
(Person längst fram i kön)<br />
Pjäsen utspelas på en lekplats. Gungor, rutschkanor och karuseller kan<br />
utnyttjas innovativt.
En lekplats.<br />
-2-<br />
Akt 1<br />
En kvinna rusar in, klädd i oansenliga kläder och glasögon. Hon<br />
släpar på ett rep. Hon ställer sig i en av gungorna och försöker<br />
knyta en hängsnara. Har svårt med att knyta och hålla<br />
balansen.<br />
Till gungan.<br />
Hjälp till i stället!!<br />
JOHANNA<br />
HANNAS RÖST<br />
Med en enkel tulipan på bemärkelseda'n...<br />
I ett kallt ljus skymtar Hanna, klädd i snygga kläder. Hanna<br />
fortsätter sjunga.<br />
JOHANNA<br />
Har lugnat sig något, men fortfarande arg. Hör inte sången.<br />
Allt som skriker och allt inom mig, alla..? -<br />
Ser sig om, hör röster.<br />
- Alla människor.<br />
Hanna tänder en tändsticka, tänder tårtljus. Ulla och Bo ser<br />
glatt på.<br />
HANNA<br />
Det var inte meningen, det bara blev så...
Jag förstår.<br />
Gör du verkligen det?<br />
Jag försöker.<br />
-3-<br />
ULLA<br />
BO<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Det här är mitt ställe. Det här är jag! Det var här de lastade av mig, det<br />
var här de ville vara i fred, så jag kan varenda sten -<br />
- vartenda sandkorn -<br />
JOHANNA OCH HANNA<br />
JOHANNA<br />
- jag har smakat och slickat på varje stång och fastnat med tungan -<br />
Sliter tag i Johanna.<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
- det är mitt! Aj! Måste alla människor förstöra mitt liv?<br />
HANNA<br />
Har dragit ner Johanna på marken.<br />
Ibland -<br />
Johanna stirrar in i Hannas tindrande ögon.<br />
HANNA<br />
- när han håller min hand, är mitt hjärta så hett att jag knappt står ut<br />
med smärtan. Och allt jag önskar finns i den handen.
-4-<br />
JOHANNA<br />
Vad är det som..? vad är det som..?<br />
Micke kommer fram.<br />
JOHANNA<br />
Vem är det egentligen som händer?<br />
Hanna går fram till Micke.<br />
Sjunger.<br />
"Gungan går upp och ner..."<br />
Bockar lätt.<br />
Ler och öppnar sin famn.<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Hanna och Micke dansar. Hanna sjunger.<br />
JOHANNA<br />
Och så den idioten då, med sitt vackra leende och mjuka, oljiga fingrar...<br />
Skrattar för att undvika gråten.<br />
Förtvivlat.<br />
Nej!<br />
JOHANNA OCH HANNA<br />
JOHANNA<br />
Fortsätter envist skratta som om hon inte hade skrikit.<br />
Nu räcker det med allt...
Slutar skratta.<br />
Ingen mer längtan.<br />
-5-<br />
HANNA<br />
Avslutar sången.<br />
"Och här står jag med ludna ben."<br />
Inga fler minnen.<br />
JOHANNA<br />
Micke tackar för dansen, lämnar Hanna, och tar fram en oljig<br />
trasselsudd som han rengör sina fingrar med.<br />
Ingen fänkål.<br />
Till Micke.<br />
Fattar du?! Hälsonörd.<br />
Förlåt mig. -<br />
Vad då?<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Till Ulla och Bo.<br />
- Förlåt mig, mamma. Jag glömde, jag vet inte vad det var...<br />
Det gör inget.<br />
Vad är det nu jag tänker?<br />
ULLA<br />
JOHANNA
-6-<br />
HANNA<br />
Jag är ledsen, mamma, det var...<br />
Det gör inget.<br />
Förlåt mig.<br />
Hör du inte vad jag säger?<br />
Ja, mamma.<br />
Försöker vara glad.<br />
Grattis i efterskott, då.<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
BO<br />
Till Hanna.<br />
Sluta nu.<br />
Till Ulla.<br />
Blås ut ljusen, så glömmer vi hela saken.<br />
ULLA<br />
Jag är glad bara för det att du kom. Tack. Och om du hade kommit...<br />
ihåg... så hade jag varit ännu gladare, det är klart, men jag nöjer mig med<br />
vad jag får. Jag är ju sådan, det vet du. Tack.<br />
BO<br />
Blås ut ljusen nu, så ordnar det sig.<br />
Lite mer kaffe?<br />
ULLA
-7-<br />
HANNA<br />
Ja tack. Tack. Kan jag få bitsockret?<br />
Vad då?<br />
Av oss?<br />
Ja?<br />
Vad menar du?<br />
Kan ni inte ge mig bitsocker?<br />
Är det så du ser på oss?<br />
Bryr du dig så lite om oss?<br />
Vad har du gjort med henne?<br />
ULLA<br />
BO<br />
HANNA<br />
BO<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
BO<br />
ULLA<br />
BO<br />
Hon är väl lika mycket ditt misstag!<br />
Jävla fårskalle!!<br />
ULLA OCH BO
Lite bitsocker...<br />
Jaså, säger du bitsocker!<br />
-8-<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
BO<br />
Jaså, är det bitsocker du sitter och försöker få ur dig!<br />
Bo och Ulla skrattar.<br />
Vi trodde du bad oss om bisaker.<br />
BO<br />
ULLA<br />
Du ser så lätt det kan bli missförstånd.<br />
Ja, där ser du!<br />
Kan jag få lite...<br />
Vänligt.<br />
Det är inte bra för dig.<br />
BO<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Ulla och Bo vänder sig leende mot Johanna. Hanna ser på<br />
Johanna.<br />
JOHANNA<br />
Jag har inte så stor lust att minnas det här som jag själv tycks tro. Till och<br />
med när hon hamnade på hemmet var det mitt fel.
Var det?<br />
Vad tror jag?<br />
När hamnar hon där?<br />
-9-<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Ulla tar fram en telefon. Bo lägger sig död ner.<br />
När pappa dog.<br />
När gör han det?<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Han sade att det var en olyckshändelse, men jag tror han sade det bara<br />
för att vara snäll.<br />
Hejsan, mamma! Hur leker livet med dig?<br />
ULLA<br />
Klappar Bos lik som ligger bredvid henne i sandlådan.<br />
Du menar att jag blev änka?<br />
Nej...<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Ja, ja. Det må vara hänt. Men det är jag som får sitta där med räkningarna.<br />
Det är vackert. Vad kul att du kom, hör du. Jag blir så glad.
-10-<br />
JOHANNA<br />
Ja du, mamma. Jag kan bara stanna en liten stund.<br />
Jag förstår dig.<br />
Nej, mamma. Så är det inte.<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Huvudet är det inget fel på, även om det verkar så. Jag vet att jag varit dig<br />
till last ända sedan jag födde dig.<br />
Nej, nu måste jag kila vidare.<br />
Ska du också dö?<br />
Så menade jag inte.<br />
Säg inte så då.<br />
Förlåt.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Men jag är van att vara ensam, även om du gör ditt bästa att hälsa på<br />
mig så sällan som aldrig det, speciellt kring påsk och midsommar när<br />
du har så mycket spelningar och ändå kan det hända att du fixar i väg<br />
ett kort, du vet inte hur glad jag blir. Jag blir så glad. Du vet det.
-11-<br />
JOHANNA<br />
Mamma, jag går inte på det längre.<br />
Ler.<br />
Tror du inte?<br />
Jag tror inte du blir så glad.<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Choklad? Ja, någonstans har jag väl...<br />
Hej då, mamma.<br />
Ska du inte ha?<br />
Hej då.<br />
Neej!<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
Jag kunde aldrig drömma att hon kommer att bli en senil gammal toka.<br />
Min mamma!; sitta på sin höst vid telefonen och vänta.<br />
Ensam. Ensam. Ensam. Hörrö!<br />
Knuffar till liket.<br />
Tur att man inte är religiös.<br />
ULLA
-12-<br />
Slår knytnäven i brädan, så telefonen hoppar till och plingar. Svarar.<br />
Hallå?<br />
Tänker hänga sig.<br />
Mamma?<br />
Tittar glatt på Hanna.<br />
Pappa?<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
BO<br />
Reser sig piggt upp. Tittar glatt på Hanna.<br />
HANNA<br />
Jag har fått ett förstahandskontrakt.<br />
Men vad roligt!<br />
BO<br />
ULLA<br />
Men att du har blivit stora flickan!<br />
Ja, tänk.<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Hur har du det med hyran? Ordnar det sig? Men berätta, hur gick det<br />
till?
-13-<br />
BO<br />
I dessa tider en egen lägenhet, vad roligt! Hur har du burit dig åt, betalat<br />
en massa pengar? Nej, för jag tänkte bara om det var så att du behövde<br />
lite hjälp, du vet att vi ställer upp, det är ju ändå det vi är till för. Numera.<br />
Pengar?<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Ja, om du vill att vi hjälper dig så gör vi det, svarta pengar kan vara besvärliga<br />
saker, vet du. Kom in, vet jag, ska du stå så där i dörren, kan vi<br />
prata om det här med lägenheten och var den ligger och telefonnummer,<br />
kom in nu och sätt dig ner, vet jag, sätter jag på lite kaffe för oss tre så kan<br />
vi prata om hur vi ska lösa dina problem. Vill du inte? Du får nog<br />
komma in lite i vilket fall, ser du, för det drar. Har du lust att stänga dörren?<br />
Bumman?<br />
HANNA<br />
Jag ville bara berätta nyheten. Jag kanske skulle faxat det.<br />
ULLA<br />
Nej, men en sådan nyhet är väl värd att berätta personligen! Vill du inte<br />
ha något att äta, inte för att du verkar smal, för jag vill inte truga dig, min<br />
mamma skulle alltid hålla på, du kommer inte ihåg mormor men hon<br />
var en sådan som alltid körde ner mat i en som om man var en gås, så<br />
det tänker inte jag ta efter, men lite rester kan vi säkert skrapa ihop.<br />
HANNA<br />
Det är en etta med kokvrå, så jag har så jag klarar mig.<br />
ULLA<br />
Du måste bjuda hem oss så vi får se hur du har det!<br />
Måste jag?<br />
HANNA
-14-<br />
ULLA<br />
Ja?... Nej, måste måste du inte, du får göra som du vill...<br />
Tack, vad bussigt.<br />
Snälla... snälla lilla... bumman...<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
Bumman? Är det fortfarande det som gäller? Jag har skaffat hemligt telefonnummer.<br />
Gråter.<br />
Det var inte... varför kan vi inte..?<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
Sluta, mamma, jag går inte på det där.<br />
Vänta lite nu...<br />
JOHANNA<br />
BO<br />
Nej, hörni, det här duger inte. Ska vi ta och dricka lite? Hörni? Något<br />
glas? Va? Vad är vi för familj som inte kan ta ett glas ens? Vad vill du ha?<br />
Är det det enda du kan?<br />
Ska jag blanda till något åt dig?<br />
HANNA<br />
BO
-15-<br />
HANNA<br />
Är det det enda du kan, blanda ihop saker?<br />
JOHANNA<br />
Nu tror jag det här är något helt, nu tror jag det här är något helt, vad är<br />
det här?<br />
Spelet kommer av sig. Bo och Ulla ser nyfiket och uppmärksamt<br />
på Hanna och Johanna diskutera.<br />
Jag minns.<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Skit på mig. Det fanns faktiskt en anledning, jag hade rätt att vara-attvara,<br />
det var inte så att... -<br />
Med en gest mot Ulla och Bo.<br />
- att... att-att-att jag bara... liksom var-var-var så där så att jag bara och -<br />
Försöker förtydliga gesten.<br />
- och... och-och-och... För de... De..!<br />
Micke!<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Just det!<br />
Tar tag i Hanna, leder fram henne till utgångsläget.<br />
Pappa? Mamma?<br />
Ja?<br />
Ja, bumman?<br />
BO<br />
ULLA
Jag har träffat -<br />
Nu så...<br />
-16-<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA OCH JOHANNA<br />
Jag har träffat en kille -<br />
- en kille.<br />
HANNA<br />
Micke står en bit ifrån och iakttar spelet.<br />
Rycker på axlarna.<br />
Ja, varför inte?<br />
Ointresserad.<br />
Sådant händer.<br />
Det är åldern.<br />
Jag tänkte bjuda hem honom.<br />
Än se'n?<br />
Varför frågar du oss?<br />
BO<br />
ULLA<br />
BO<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
BO
Hem hit, menar jag.<br />
Jaså!<br />
-17-<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
BO<br />
Mamsen och jag trodde du menade hem till ditt hem som du ordnat<br />
borta hos dig.<br />
Jaha! Är det här hem igen?<br />
Tänka sig.<br />
ULLA<br />
BO<br />
ULLA<br />
Nu kanske jag inte behöver känna mig värdelös längre<br />
Mamma!<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Ja, det kanske inte är rättvist av mig att säga så, men nu är allt bra igen.<br />
Ska du stanna en stund?<br />
Du ska väl gå snart, antar jag.<br />
Det antar jag också.<br />
BO<br />
ULLA<br />
BO
-18-<br />
ULLA<br />
Det vore roligt om du ville stanna en stund. Roligt för pappsen och mig.<br />
Vill du ha kaffe?<br />
BO<br />
Jag sätter gärna på. Ska jag gå och göra det? Det gör jag gärna, det tycker<br />
jag skulle vara roligt att få göra. Lite kaffe. Va? Och tänk, tre koppar.<br />
Vänligt.<br />
Det var inte igår. Verkligen inte.<br />
Kärleksfullt till Bo.<br />
Vill du det?<br />
Det vet du.<br />
ULLA<br />
BO<br />
Bo och Ulla drunknar i varandras ögon.<br />
Inget besvär...<br />
Varför säger du så?<br />
Hur då besvär?<br />
Menar du mig?<br />
Nej, nej...<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
BO<br />
ULLA<br />
HANNA
-19-<br />
BO<br />
Men då får du vara försiktig med vad du häver ur dig.<br />
ULLA<br />
Du ser ut att vara på väg. En kopp hinner du väl?<br />
Tyvärr, jag måste vida...<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Hej med dig. Säg till bara så ställer vi till med middag åt din kille.<br />
Hej då.<br />
Det var kul att ses.<br />
Han är vegetarian.<br />
Säger du det?<br />
Har inte de dött ut?<br />
Ska vi säga i morgon kväll?<br />
Vad roligt.<br />
BO<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
BO<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
BO
Sju?<br />
-20-<br />
HANNA<br />
BO<br />
Trevligt.<br />
Det måste väl ändå vi få bestämma?<br />
ULLA<br />
Trevligt.<br />
Det räcker väl med att han inte äter vad som bjuds?<br />
BO<br />
Vi kan väl säga halv sju? Passar det?<br />
Då säger vi det.<br />
Vad hyggligt av dig.<br />
Hej då.<br />
Om du säger det så.<br />
HANNA<br />
BO<br />
HANNA<br />
BO<br />
HANNA<br />
Lämnar Ulla och Bo. Går till Micke.<br />
Vad ska jag laga? Vad äter de?<br />
ULLA<br />
BO<br />
De äter inte kött. Det är väl det enda de har att komma med.
-21-<br />
ULLA<br />
Vilken hjälp. Nu vet vi vad vi inte ska laga, jippi.<br />
Johanna går fram till Ulla och Bo i tron att Hanna och Micke<br />
följer med<br />
Mamma?<br />
Jaha?<br />
Pappa?<br />
Jaså?<br />
Det här är Micke.<br />
Säger du det?<br />
Vänligt.<br />
Och vem är du?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
BO<br />
JOHANNA<br />
BO<br />
ULLA<br />
Förvirrad vänder Johanna sig om. Hanna och Micke kysser<br />
varandra.<br />
JOHANNA<br />
Ser på det kyssande paret. Sorgen stiger inom henne.<br />
Snälla... snälla...
Smakar gott.<br />
-22-<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Sliter isär paret. Knuffar fram Hanna och Micke mot Ulla och Bo.<br />
HANNA<br />
Försvarar sig något ilsket.<br />
Jag kan inte hjälpa om jag är lycklig.<br />
Visst, visst, visst...<br />
Det här är Micke.<br />
Vilket trevligt namn.<br />
Pappa...<br />
Skakar hand.<br />
Mamma...<br />
Skakar hand med Micke.<br />
Han är väl ingen idiot?<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
BO OCH MICKE<br />
HANNA<br />
ULLA
-23-<br />
BO<br />
Är du det? Det tror jag inte. Ett sådant fast handslag som du har. Det här<br />
är en lovande inledning. Vi ska prata lite, du och jag, medan tjejerna<br />
ordnar för oss. Vad var det du hette nu igen?<br />
Micke.<br />
MICKE<br />
BO<br />
Micki? Det är en... låt se... en förkortning.<br />
Njae...<br />
MICKE<br />
BO<br />
Mikael. Det måste väl i guds namn vara längre att säga Mikael än Micki.<br />
Mickiiiii... Det kanske är längre. -<br />
Alla säger Micke.<br />
MICKE<br />
BO<br />
- Det beror nog på hur man säger det.<br />
Jag säger det, jag med.<br />
MICKE<br />
BO<br />
Efter en kort paus.<br />
Nu har jag tappat tråden. Ska jag ordna något för dig? Ska jag ordna dig<br />
en Manhattan innan maten?<br />
Ja gärna visst o ja.<br />
MICKE
-24-<br />
BO<br />
En Manhatten innan matten... Hörde du den rattfyllehistorien?<br />
Nej...<br />
MICKE<br />
BO<br />
De är bäst, tycker jag. Den här är så här: Skall det vara en nubbe före<br />
tentan? - Nej tack, jag kör.<br />
Nickar försiktigt.<br />
MICKE<br />
BO<br />
Och vad kommer du från för någon trevlig akademisk familj då?<br />
HANNA<br />
Visst är han underbar, mamma?<br />
ULLA<br />
Ja, om du säger det så. Jag är ju redan gift, vet du.<br />
Skrattar.<br />
ULLA OCH HANNA<br />
BO<br />
Jag ska uppriktigt lägga korten frankt på bordet: Jag är glad över att ha<br />
fått en chans att träffa dig.<br />
Jaha, vad trevligt.<br />
MICKE
-25-<br />
BO<br />
Jag är inte klar än. Jag är nyfiken, ser du, jag undrar smått vad det är för<br />
typer hon umgås med. Nu kan du...<br />
Jaha... vad trevligt..?<br />
Ja -<br />
Skrattar.<br />
- det återstår ju. Gott?<br />
Mycket.<br />
MICKE<br />
BO<br />
MICKE<br />
BO<br />
Är det något jag kan blanda så är det drinkar. Jag tror jag kommer att<br />
blanda mig till döds. Vad är det?<br />
MICKE<br />
Nej, jag bara... jag tittar bara... jag har aldrig varit här. Det är fint. Jag tittar<br />
bara.<br />
Har du dåligt samvete?<br />
Skrattar.<br />
Jaså? Hur då, menar du?<br />
BO<br />
MICKE<br />
BO<br />
MICKE<br />
Slutar skratta. Ser på sin drink. Vet inte vad han skall göra med den.
Du kanske vill ha lite is?<br />
Ja tack.<br />
-26-<br />
BO<br />
MICKE<br />
BO<br />
Det var väl skönt att jag kom på det. Lite is eller micke is?<br />
Tack.<br />
MICKE<br />
BO<br />
Jag uppskattar raka svar. Är du... störd, eller? -<br />
Skramlar med isen i glaset.<br />
- Är det något som stör dig?<br />
Lite omtumlad.<br />
Lite skakad?<br />
Shaken. Not störd.<br />
MICKE<br />
BO<br />
MICKE<br />
BO<br />
MICKE<br />
Publikjubel. Ljud från en boxningsarena.
-27-<br />
JOHANNA<br />
Refererar i en mikrofon.<br />
Och där gick han till motattack! Det var mycket oväntat och Mästaren<br />
vacklar förbluffat, men hittar snabbt balansen igen och så är de i gång!<br />
Publikjubel.<br />
JOHANNA<br />
De är försiktiga... Dessa två har aldrig tidigare mötts... cirkulerar, letar<br />
blottor... Det är ändå tydligt hur Mästaren är full av förtroende, han känner<br />
att han har greppet och litar uppenbarligen på Utmanarens desperata<br />
jakt på en poänggivande kontring. Det är verkligen underbart att<br />
studera Mästarens erfarenhet...<br />
Vad jobbar du med?<br />
Publiksus.<br />
Aj, aj! Där slant Utmanaren!<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
BO<br />
Jag visste inte att hon berättat så lite om mig.<br />
Publikjubel.<br />
JOHANNA<br />
Och Utmanaren är illa ute! Ronden är snart slut, Mästaren försöker följa<br />
upp sin serie, ska han hinna?<br />
Kom, vi ska gå.<br />
HANNA
Jaha..?<br />
Gongongen. Besviken publik.<br />
-28-<br />
MICKE<br />
BO<br />
Just som vi börjat lära känna varandra.<br />
Mamma har lagat falukorv.<br />
Hörrö du. Så säger man inte.<br />
Kom Micke.<br />
Som hon har slitit med den!<br />
Han är vegetarian!<br />
HANNA<br />
BO<br />
HANNA<br />
BO<br />
HANNA<br />
BO<br />
Så säger man inte. Vad säger man? Va? Vad säger man?<br />
ULLA<br />
Man säger tack. Åtminstone det säger man.<br />
Tack!<br />
HANNA
-29-<br />
ULLA<br />
Det var inget besvär, jag gjorde det gärna, få träffa din kille som du träffat,<br />
det är alltid roligt när det rör på sig och efteråt har jag ordnat med lite<br />
ost och frukt -<br />
Gråter.<br />
- och om det inte är något värt så vad vill du jag ska göra åt det? Jag tänker<br />
inte gråta.<br />
Snälla mamma...<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Och vad är det för fel på lite husmanskost, helt plötsligt? Det har aldrig<br />
varit några problem. Du älskar sådan mat.<br />
Det är ju korv. Korv, mamma.<br />
Jag räknar inte det som kött.<br />
Till Micke. Vänligt.<br />
Eller vad säger du?<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
MICKE<br />
Det går bra, jag kan äta potatisen och salladen.<br />
BO<br />
Nu pratar du precis som en kanin.<br />
ULLA<br />
Nej, nu håller det på och kallnar ute i köket, ni får bestämma er här hur<br />
ni ska göra.<br />
MICKE<br />
Ja... Potatis..? Och så sås till det. Eller vad som finns. Går det bra?
-30-<br />
ULLA<br />
Ja, så kanske du kan säga, men jag tycker nog man äter upp vad man får<br />
på tallriken. Det har väl med uppfostran att göra.<br />
HANNA<br />
Då kan du väl låta bli att servera honom av korven.<br />
ULLA<br />
Ja, men då gör vi något annat. Vad ska du göra nu?<br />
HANNA<br />
Stoppar tillbaka sitt cigarrettpaket.<br />
BO<br />
Var har du plockat upp den hemska ovanan?<br />
ULLA<br />
Jag som slutade röka när du föddes. Och inte ens ett tack har jag fått.<br />
Tack, snälla mamma.<br />
Du kommer att dö.<br />
Titta bara på mamsen och mig.<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
BO<br />
ULLA<br />
Och jag som hade sådant helvete med att hitta på något. Han kunde inte<br />
äta det och inte äta det. Ja, fråga pappsen, får du höra. Fråga bara.<br />
Mamma...<br />
HANNA
Fråga då.<br />
Det hade hon faktiskt.<br />
-31-<br />
ULLA<br />
BO<br />
ULLA<br />
Det är ingen som frågat än!! Men, men... Det här är ändå inget mot<br />
smärtan att krysta fram dig.<br />
BO<br />
Och inte fick du någon bedövning heller.<br />
ULLA<br />
De hann inte, sade de. Trehundratusen i studieskulder och oförmögna<br />
att ge lite enkel bedövning. Vart är det på väg? Men vi kan låta bli att äta,<br />
vi kan ha det fantastiskt här i vardagsrummet, vem vet? Pappsen, är du<br />
snäll och blandar en ren gin utan is åt mig, tack.<br />
Är det okej då, mamma?<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Ja, visst. Det var säkert inte gott i alla fall.<br />
Mamsen.<br />
Ger Ulla hennes drink.<br />
BO<br />
ULLA<br />
Pappsen.<br />
Sveper sin gin.<br />
Ja. Det var trevligt så här med. Hej med dig, Micke, det var skoj att få<br />
skapa mig en uppfattning om dig, nu ska jag gå och lägga mig, jag har<br />
sådan migrän. Kommer du sedan, pappsen?
-32-<br />
Hanna och Micke lämnar Bo och Ulla.<br />
Jag är ledsen.<br />
För vad då?<br />
Jag är sådan.<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Hanna och Micke kommer till Ulrika och Bengt, som väntar med<br />
stora famnen och stora leenden.<br />
Men välkommen!<br />
Vad roligt att få träffas!<br />
Hej...<br />
Vad roligt!<br />
Välkommen!<br />
Hej...<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
HANNA<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
HANNA
-33-<br />
ULRIKA<br />
Mickes syster står vid det sista på spisen, hon kommer om ett ögonblick.<br />
Hon har sett så fram emot att få träffa dig.<br />
BENGT<br />
Vi kan väl dricka något medan vi väntar? Vad vill du ha?<br />
HANNA<br />
Jag vill gärna ha en... Jag är så dålig på drinkar.<br />
BENGT<br />
Då kanske jag får föreslå något?<br />
Gärna.<br />
HANNA<br />
BENGT<br />
En Manhattan, kanske. Tycker du om bourbon?<br />
Jag tror det...<br />
Alla skrattar.<br />
Vi gör ett försök.<br />
HANNA<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
Vilken vacker klänning. Verkligen dina färger.<br />
Tack.<br />
HANNA
Den passar en vacker flicka.<br />
Titta nu -<br />
Varsågod...<br />
- nu har du fått henne att rodna.<br />
-34-<br />
ULRIKA<br />
MICKE<br />
BENGT<br />
MICKE<br />
ULRIKA<br />
Till och med det är klädsamt på dig. Vilken rar flicka du hittat, Micke.<br />
BENGT<br />
Ja, skål då, välkommen, hoppas det slinker ner. Jaha... nu får du berätta.<br />
Vad sysslar du med? Micke har varit så hemlighetsfull.<br />
Jag ska bli cellist.<br />
Jaha..?<br />
Oj... då?<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
Försiktigt.<br />
Cellist? Cellist..? Det står lite still här ser du, cellist, jag vet inte, för cellgift<br />
vet jag vad det är, förstås, men det är väl inte det..?
-35-<br />
HANNA<br />
Konsertcellist. Spela solopartier på konserter. Cello. Instrumentet. Cello.<br />
Nej, men!<br />
Åh! Cello!<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
Jag kopplade inte först, förstår du, jag tänkte "Cello, är inte det sådant<br />
som munkar bor i?"<br />
Oj, oj, oj. Cello!<br />
Men!<br />
Så intressant!<br />
Åh!<br />
Asch.<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
HANNA<br />
BENGT<br />
En tjej som spelar cello! Va? Micke?<br />
Stolt.<br />
Jag tycker det är skitsexigt.<br />
MICKE
Det tycker jag med!<br />
Ja, verkligen. Det är ursexigt!<br />
Ja... ha?<br />
Berätta!<br />
Hur blir man det?<br />
Man övar.<br />
Alla skrattar.<br />
-36-<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
HANNA<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
HANNA<br />
ULRIKA<br />
Det kommer säkert att gå bra för dig.<br />
Sådant ser man.<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
Det står skrivet framgång i dina ögon.<br />
Sådant syns.<br />
BENGT
Vad är det som syns?<br />
Aha, där har vi lilla Sofie!<br />
Vad det luktar gott!<br />
Du är så bra på att laga mat.<br />
Hej.<br />
Det här är Sofie.<br />
Hej.<br />
Hej igen.<br />
Alla skrattar.<br />
-37-<br />
SOFIE<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
SOFIE<br />
HANNA<br />
ULRIKA<br />
Berätta vad du sade förut som var så roligt. Så får vi skratta lite.<br />
BENGT<br />
Ja! Hur var det nu igen? Det var så spirituellt.
Hon ska bli cellist.<br />
Åh, så spännande!<br />
Musiker.<br />
Ja...<br />
Musik.<br />
-38-<br />
ULRIKA<br />
SOFIE<br />
BENGT<br />
SOFIE<br />
ULRIKA<br />
SOFIE<br />
Irriterad, utan att visa det.<br />
Ja, mamma. Jag vet.<br />
Vänder sig mot Hanna för att fortsätta.<br />
Till Sofie, trevligt.<br />
Så duktigt av dig.<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
Stolt.<br />
Sicken tur att du fått studera. Där gjorde allt din mor och jag rätt val.<br />
SOFIE<br />
Ja.<br />
Skrattar trevligt. Vänder sig till Hanna.<br />
Att du vågar. Det är väl både hårt och tufft?
Och svårt.<br />
Alla skrattar.<br />
Och inte lätt.<br />
Alla skrattar.<br />
-39-<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
BENGT<br />
Jo! Så här var det: "Hur blir man cellist? - Jo, man anstränger sig!"<br />
Alla skrattar.<br />
ULRIKA<br />
Nej, så var det inte, det var: "Man tränar!"<br />
Det är ännu bättre!<br />
Alla skrattar.<br />
Får jag röka?<br />
BENGT<br />
HANNA<br />
ULRIKA OCH BENGT OCH SOFIE OCH MICKE<br />
Självklart.<br />
Plockar ögonblickligen fram varsin askkopp och ställer fram åt Hanna.<br />
SOFIE<br />
Ja, själv håller jag på med en doktorand i fornisländska.
Oj, så... svårt.<br />
-40-<br />
HANNA<br />
SOFIE<br />
Asch, jag kan det flytande. Då är det enkelt.<br />
Du är så duktig på döda språk.<br />
Vi är så stolta över dig.<br />
Vad roligt.<br />
Och Micke!<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
SOFIE<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
Ja, den där bilverkstaden du arbetar på verkar så fartig och snärtig.<br />
Jo.<br />
MICKE<br />
BENGT<br />
Och alla trevliga arbetskamrater som hejar och tjoar.<br />
Jo.<br />
MICKE<br />
ULRIKA<br />
Och så får du hålla på med dina älskade motorer.
Jo.<br />
Det måste vara underbart.<br />
-41-<br />
MICKE<br />
SOFIE<br />
BENGT<br />
Åja, en doktorstitel är inte fy skam.<br />
För all del.<br />
SOFIE<br />
BENGT<br />
Har man en begåvning ska man ta till vara på den. Men du kanske<br />
tycker motorer smäller högre.<br />
Explosionsmotorer!<br />
Alla skrattar.<br />
Vilken ljuvlig hy du har.<br />
Oj.<br />
ULRIKA<br />
ULRIKA<br />
HANNA<br />
ULRIKA<br />
Du kanske kan ge mig några tips? Jag har sådan smetigt ansikte, jag vet<br />
inte vad jag ska ta mig till.<br />
Gärna.<br />
HANNA
Ler.<br />
-42-<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
Nu tror jag det doftar något så vanvettigt gott från köket.<br />
Ja, nu är det nog klart.<br />
Åh.<br />
Vad härligt det ska bli.<br />
Mm.<br />
Vad du är duktig.<br />
SOFIE<br />
HANNA<br />
ULRIKA<br />
HANNA<br />
BENGT<br />
SOFIE<br />
Tänkte det skulle vara något speciellt. En liten fest för Mickes flickvän.<br />
BENGT<br />
Kan vi inte ha en stor fest nu på lördag?<br />
Ja!<br />
ULRIKA OCH MICKE<br />
SOFIE<br />
Åh, pappa, en sådan lysande idé!
-43-<br />
BENGT<br />
Vad roligt att ni tycker det! Då säger vi det, jag kan ordna utskicken.<br />
ULRIKA<br />
Dig har man då aldrig tråkigt med! Vad du är påhittig!<br />
Och ser så bra ut!<br />
Vilka ska vi bjuda?<br />
SOFIE<br />
MICKE<br />
ULRIKA<br />
Vi bjuder våra vänner. Alla trehundrasju.<br />
Vad ska vi fira?<br />
Vi firar att vi är lyckliga.<br />
Åh, vad jag älskar dig.<br />
Jag kommer alltid att älska dig.<br />
Min älskade!<br />
Välkomna till bords!<br />
SOFIE<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
SOFIE
Åh, vad fint!<br />
-44-<br />
MICKES FAMILJ<br />
Hanna lämnar Mickes familj och går långsamt mot sina<br />
föräldrar.<br />
HANNA<br />
Jag älskar honom över allt annat. Han är som regnet som faller så försiktigt.<br />
Och smeker mig. Jag älskar honom. Jag älskar honom. Jag älskar<br />
honom.<br />
Än så länge.<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Jag kan inte tänka längre än än så länge.<br />
Och då är det så dags.<br />
Nu får ni säga vad ni tycker.<br />
Svarar inte.<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
ULLA OCH BO<br />
HANNA<br />
Nu får ni säga vad ni tycker. Nej, men nu får ni säga vad ni tycker.<br />
Vänligt.<br />
Säg något du.<br />
ULLA
Vänligt.<br />
Jag väntar på dig.<br />
Han är vacker..?<br />
Han såg bra ut.<br />
Hur då?<br />
Utseendemässigt.<br />
-45-<br />
BO<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
BO<br />
ULLA<br />
BO<br />
Jaså, så. Ja, det kan inte jag bedöma. Jag tyckte han verkade okej. Vek.<br />
Mager.<br />
Han verkade okej.<br />
Jag älskar honom.<br />
ULLA<br />
BO<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Men då avgör väl det saken, varför frågar du mig?<br />
Jag ville bara veta.<br />
HANNA
Vet du nu då?<br />
Vi har förlovat oss.<br />
Nu rör sig allting väldigt fort, va?<br />
-46-<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
BO<br />
ULLA<br />
Det var roligt för dig, men du får tänka på mig lite.<br />
BO<br />
Jag förstår inte, befinner vi oss på samma planet?<br />
ULLA<br />
Du kunde sagt det mindre vårdslöst.<br />
BO<br />
Hallå! Du där uppe! Kommer du ihåg ordet hänsyn?<br />
ULLA<br />
För hur gammal är du? Hur gammal är du egentligen?<br />
Vad tror du?<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Jag vet hur ung du är, men hur gammal tror du du är?<br />
Tjugotre.<br />
HANNA
Efter en liten förvånad paus.<br />
Jag tycker det är för ungt.<br />
-47-<br />
ULLA<br />
BO<br />
Nu har mamsen och jag sagt vad hon tycker.<br />
HANNA<br />
Är det allt? Är det inte viktigt för er?<br />
ULLA<br />
Viktigt för mig att du glider ifrån mig? Att du ska sta och gifta dig och att<br />
jag bara har pappsen?<br />
Skäms.<br />
BO<br />
ULLA<br />
Märker du inte hur du driver mig att sluta tänka på dig som min dotter.<br />
BO<br />
Jaha ja. Nu ska vi plötsligt över en natt vara kompisar. Ska det stå så?<br />
"Och till vår kompis efterlämnar vi allt"?<br />
Märker du inte vad du gör?<br />
Nej, det märker jag inte.<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
BO<br />
Är du inte medveten om klyftan du gräver mellan oss?
-48-<br />
ULLA<br />
Först flytta, sedan gifta sig, här kommer det slag i slag! Inte ens ett flyttkort!<br />
Är du medveten om det?<br />
Nej, jag är inte medveten.<br />
Tänk, precis det tror jag också.<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Alla utom Sofie tar på sig våta rockar. Några håller en tidning<br />
över huvudet, några har plastpåsar. De trampar irriterat.<br />
Samtliga ser åt samma håll. Väntar på bussen.<br />
SOFIE<br />
Kommer bärande på tunga matkassar.<br />
Men hej, är det inte du?<br />
Jo, jag tror det.<br />
Hur är det med lilla dig då?<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
Tack, men jag har gått upp i vikt.<br />
SOFIE<br />
Ha, ha. Vet du, den vackra skålen från Höganäs?<br />
Julklappen?<br />
JOHANNA
-49-<br />
SOFIE<br />
Jag använder den fortfarande. Åh.<br />
Ja, det var... tanken.<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Och den räknas. Jag har frukt i den. Blir du inte glad nu?<br />
Fantastiskt.<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Ja. Min man - jag gifte om mig - igen - han tål den inte. Ha, ha. Men jag<br />
säger allt åt honom, "Hör du du du där, den låter du allt bli. Det där är en<br />
tanke från en skiljd ingift släkting som aldrig skickar julkort. Nej, ser du,<br />
du får allt hysta något annat, gubbe lilla."<br />
JOHANNA<br />
Jag vet, jag är dålig på att besvara brev och kort.<br />
SOFIE<br />
Det gör inget. Gud, nej, du var väl nere eller något har jag förmodat.<br />
Depressioner tar tid.<br />
JOHANNA<br />
Nej, nej, det var jag som ville... att vi skulle...<br />
Slår ifrån händerna från varandra.<br />
Så det... det är nog snarare han som...<br />
Kör ner ena handen som i en nerförsbacke.<br />
Som... som...<br />
Ja, Micke har gift sig.<br />
SOFIE
-50-<br />
JOHANNA<br />
Kommer av sig totalt inför denna nyhet, men vill inte visa det.<br />
Jaha.<br />
Med vem då?<br />
Och har två barn.<br />
Jaha.<br />
Till Hanna.<br />
Plats.<br />
Två tvillingflickor.<br />
Jaha.<br />
Beatrice och Cecilia.<br />
Beatri...<br />
HANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
De är mycket lyckliga. De skiljer sig säkert inte.<br />
Har du några barn?<br />
JOHANNA
Nej, vi får inte ihop det riktigt.<br />
Så tråkigt.<br />
-51-<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Nej, det är det inte, det är mitt fel. Och det accepterar jag. Det hänger<br />
mycket ihop med att jag börjar tycka att han är motbjudande och då blir<br />
det rent ut sagt besvärligt.<br />
Det förstår jag.<br />
Ja, det gör du.<br />
Men du älskar honom?<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Usch, vad du frågar rakt på. Har du blivit psykolog på gamla dagar?<br />
Nej...<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Åh, förlåt. Jag menade inte det. Inte har du blivit gammal.<br />
Ja, vad då? Åren går.<br />
JOHANNA
-52-<br />
SOFIE<br />
Vilken positiv inställning till ditt åldrande. Det är säkert inte försent för<br />
dig att hitta en ny man. Kanske inte någon ny, precis, men någon<br />
gammal, de är så desperata.<br />
JOHANNA<br />
Jag vet inte om jag vill ha någon annan.<br />
SOFIE<br />
Själv börjar jag bli lite slapp här.<br />
Visar på överarmens undersida. Ler vänligt.<br />
Men du har väl hunnit få ännu fler skavanker?<br />
Det är bara tre år mellan oss.<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Det ser ut som tio. Det kanske bara är glasögonen.<br />
JOHANNA<br />
Jag tror jag promenerar i stället. Hoppas ni lyckas lösa era problem.<br />
I det här vädret?<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
Inser att det är något slags missförstånd, men väljer att vifta bort det.<br />
Ha det så bra.<br />
SOFIE<br />
Ja, vi försöker, vi diskuterar ofta. Ser du -<br />
Håller upp armen.<br />
- det är lite snett här, det var inte meningen, förstås, det är bara när han<br />
är berusad. Annars är han en ängel. En ängel.
Jag lovar skicka julkort i år.<br />
Det räcker med ett.<br />
Försöker gå.<br />
-53-<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Det är så trevligt med livstecken. Men om du är nere i en undergångsperiod,<br />
så känn inget tvång. Sådant måste man få gå igenom i sin egen takt.<br />
Fråga mig.<br />
Ja, då så, hej med dig.<br />
Går.<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
På gränsen till sammanbrott, men visar det inte.<br />
Vill du inte fråga?<br />
BO<br />
Ligger i vita lakan. Läser en kvällstidning. Sträcker på sig.<br />
HANNA<br />
Mamma! De ringde från sjukhuset! Pappa är överkörd!<br />
Har han blivit det nu precis?<br />
Ja... De ringde.<br />
ULLA<br />
HANNA
-54-<br />
ULLA<br />
Då förklarar det. Han skulle bara köpa tidningen och jag började undra.<br />
Ska vi inte åka?<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Jo, vad tror du? Det var bara det att man har väl hört historier om män<br />
som ska köpa tidningen och aldrig kommer tillbaka.<br />
Ger Ulla en kappa. Ringer taxi.<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Tjugo år senare står de där i dörren, "Ja, jag fick tag på den äntligen."<br />
HANNA<br />
Kan jag få en bil till Linnégatan 28. - Det är bråttom. - Tack.<br />
ULLA<br />
Och, ser du... Jag vet inte om jag började bli orolig eller började hoppas.<br />
Mamma!<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Jag håller med dig. Bli överkörd, det är att gå för långt.<br />
Hur är det med honom?<br />
Jo, vi tror han klarar sig.<br />
HANNA<br />
LÄKARE 1
Tack! Tack!<br />
Tack, gode gud!<br />
-55-<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
LÄKARE 1<br />
Ni kan inte hälsa på honom än. Han är medvetslös. Men kom tillbaka<br />
om några timmar.<br />
Tack! Tack!<br />
Tack, gode gud!<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
Kan vi hälsa på pappa nu, doktorn?<br />
LÄKARE 1<br />
Tyvärr, han är fortfarande medvetslös. Men krisen är över. Kom tillbaka i<br />
morgon.<br />
Sover han?<br />
ULLA<br />
LÄKARE 1<br />
Irrterad över alla dessa släktlingar som inte låter honom sköta sitt arbete. Ser på<br />
sin klocka.<br />
Han är helt återställd. Krisen är över. Kom tillbaka i morgon.<br />
Ler vänligt.<br />
Tack! Tack!<br />
HANNA
Tack, gode gud!<br />
Vill du ha kaffe?<br />
Ja tack! Tänk att han klarar sig.<br />
-56-<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Han kan verkligen konsten att jobba på.<br />
Jag är... så glad.<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Jaså, choklad, vi har nog bara kaffe hemma...<br />
Så - glad!<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Ja, det är jag med. Gud, ja. Det är så underbart att det här hände...<br />
Mamma!<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Varför kan du aldrig höra mig till punkt? Människa!<br />
Förlåt.<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Det underbara med det här... är att jag upptäckt hur mycket jag älskar<br />
din pappa.
Åh... Mamma...<br />
Ja. Jag skulle vilja säga så själv.<br />
-57-<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
Lutar sig fram för att sätta på TV:n.<br />
Nej, nej! Nej!<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Ser förvånat på Johanna medan hon sätter på TV:n.<br />
BO<br />
Lägger ifrån sig tidningen och ordnar det bekvämt för sig för att se på TV:n.<br />
TV:N<br />
Den femtiotreårige man, som tidigare i dag blev överkörd av en rattfyllerist<br />
på ett övergångsställe, avled nyligen av sina skador. Han blev femtiotre<br />
år. Den här olyckan har återigen skapat debatt om huruvida rattfyllerister<br />
ska dömas lindrigt eller dömas alls. Den debatten har nyss avslutats<br />
och kommer att återupptas vid ett nytt fall av rattfylleri. Vidare nyheter<br />
från redaktionen!<br />
Det står nu klart att nyhetsbolaget CNN sålt filmrättigheterna till sitt kliniska<br />
krig i Persiska viken till överste Oliver North, som följde hela kriget<br />
på TV. Som han själv säger: Jag var där, så gott som. Det fantasibelopp<br />
han har betalat för filmrättigheterna överträffade vida USA:s president<br />
George Bushs fantasibelopp. USA:s president George Bush hade sett<br />
fram emot en stilla filminspelning på sin golfklubb efter sin mandatperiod,<br />
men USA:s president George Bush får nu i stället skriva sina memoarer<br />
som alla andra, och som planeras komma ut i handeln vid jul,<br />
alltså samtidigt med före detta Sovjets före detta president Michail<br />
Garbatjovs memoarbok "Från Gorbatjov till Garbatjov", som redan blivit<br />
en klassiker, för att nästa år bli kult. Vidare nyheter från redaktionen!
-58-<br />
De fortsatta striderna i Bosnien-Hercegovina krävde på morgonen fler<br />
dödsoffer. De fortsatta striderna hade eldupphör i morse, men bröts av<br />
fortsatta strider som skördade nya dödsoffer. Krypskyttar fortsatte striderna<br />
och krävde dödsoffer och eftermiddagens vapenvila avbröts på eftermiddagen<br />
av nya fortsatta strider som krävde nya skördade dödsoffer...<br />
Mamma?<br />
HANNA<br />
TV:N<br />
Det forna Jugoslavien har landssorg... Hallå?<br />
Mamma?<br />
Hallå?<br />
HANNA<br />
TV:N<br />
HANNA<br />
Böjer sig fram för att stänga av TV:n.<br />
TV:N<br />
Vänta! Vänta! Vi har sporten också! Och vädret! Vänta! Vänt..!<br />
Stänger av.<br />
Jag är ledsen -<br />
Tittar på Läkare 1.<br />
HANNA<br />
LÄKARE 1<br />
BO
-59-<br />
LÄKARE 1<br />
- vi gjorde vad vi kunde. Det var som om han själv inte ville.<br />
Ser på sin familj. Glad. Vinkar.<br />
Mamma?<br />
Svarar inte.<br />
Mamma? Hur är det?<br />
BO<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Ja, det är det väl. Vad då, menar du?<br />
Han är död, mamma.<br />
Man måste jobba på.<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Hon satt helt stilla i fåtöljen och tömde sin kopp -<br />
Rör sig inte.<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
- och sakta började hon le, ett omedvetet leende, så kaffet rann ut genom<br />
mungipan.
-60-<br />
Akt 2<br />
En stillsam fest. Små lampor. Sofie går runt och tänder<br />
värmeljus. Bo och Bengt äter chips och kollar på tjejerna. Ulla<br />
och Ulrika diskuterar. Hanna och Micke träffas för första<br />
gången. Micke charmar Hanna, som låtsas nonchalera honom.<br />
Musik.<br />
JOHANNA<br />
Skiljd. Det är ett slags tillstånd... "Hur är det med dig? - Jo, jag är skiljd.<br />
Jag känner mig skiljd, jag mår så skiljd, så."<br />
Ulla och Bo dansar tätt, Ulrika och Bengt dansar tätt. Sofie står<br />
ensam med en Manhattan i handen. Johanna äter på en morot.<br />
Hanna övar stråkföring.<br />
Vad blir det till middag?<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
Det är de tre svenskaste familjehögtiderna: Julafton. Midsommar.<br />
Skilsmässan.<br />
Hallå?<br />
Kokt torsk med äggsås.<br />
Det hade vi igår.<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE
Nej, det var med senapssås.<br />
Det smakade ägg.<br />
Men gå och handla själv då!<br />
Håller fram en telefonlur.<br />
Jag sitter i telefon.<br />
-61-<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Det är inte så lätt, jag kanske är lite sugen på köttbullar, men det är det<br />
ingen som vill ha!<br />
Jag är vegetarian.<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Läkarna fick AIDS och kockarna fick vegetarianerna.<br />
Hur kan du säga så?<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Varje gång tror jag att nu! i dag! kommer jag att hitta på någon festligt,<br />
jag står där och bollar med fänkålen och palsternackan och tänker "det<br />
här kan jag kanske göra något spännande med", men jag känner hur<br />
någonting drar i mig, det är den här sidan och till slut står jag där igen<br />
vid köttfärsen och stirrar på den och vet att det enda han kan äta är<br />
potatismoset, "Om det är riktig mos, inte det där pulvret du körde med<br />
när vi träffades!"
Jag ringer upp dig.<br />
Jaså?<br />
-62-<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
Jag älskar dig fast du gillar köttbullar, då kan väl du kosta på dig att älska<br />
mig fast jag...<br />
HANNA<br />
Du som inte ens kan koka vatten utan att det bränner vid.<br />
MICKE<br />
Det här är inte klokt, det här händer varenda gång som det här händer.<br />
Du? Jag älskar dig.<br />
Nej, du byter ämne.<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
Min fru - det ska bli gott - med äggsås.<br />
HANNA<br />
Lycklig.<br />
Vad jag älskar mest hos Micke är att hur mycket han än försöker, får han<br />
aldrig bort oljan under naglarna. Det är det gulligaste jag vet: En kille<br />
som står böjd över handfatet och gnuggar frenetiskt med nagelborsten.<br />
Jag vet inte varför. Det är väl för att det är just Micke. Annars skulle det<br />
inte vara riktigt normalt.<br />
MICKE<br />
I telefon.<br />
Hej igen. Ja, förlåt, men det blir sådan oro i luften när hon lagar mat.
Har hon någon spelning snart?<br />
Nej, hon bara är sådan.<br />
-63-<br />
SOFIE<br />
MICKE<br />
SOFIE<br />
Följer du med till kyrkogården i morgon?<br />
MICKE<br />
Nej det går inte. Hon har ägglossning, så vi ska göra ett nytt försök.<br />
Ska ni verkligen ha barn?<br />
SOFIE<br />
MICKE<br />
Ja,... Om det kan rädda äktenskapet så varför inte?<br />
SOFIE<br />
Jag tror inte ni passar som föräldrar.<br />
MICKE<br />
Nej, det kan hända. Men i vilket fall gör vi ett nytt försök i morgon. Går<br />
det inte då, så skiter vi nog i det.<br />
SOFIE<br />
Tycket jag låter som en bra idé. Barn kan fara så illa av att vara olyckliga.<br />
MICKE<br />
Men om du ska ut till graven, kan du väl köpa någon blomma från mig.<br />
SOFIE<br />
Jag kan tänka på den där tågolyckan ibland. Sådan slump! För det första<br />
var det just det tåget som mötte ett annat tåg... och så det andra då, att
-64-<br />
bland alla dessa människor som kunde ha dött, så var pappa och<br />
mamma de enda som gjorde det. Tala om två flugor. För det är som att...<br />
det var just våra. Det kunde varit någon annans föräldrar, men det var<br />
våra. Och då kan jag känna en slags lättnad mitt i sorgen.<br />
MICKE<br />
Hur ska du förresten göra med doktorerandet? Ska du hitta på något annat?<br />
Vad då då?<br />
Ja, jobba eller något.<br />
SOFIE<br />
MICKE<br />
SOFIE<br />
Bara för att de är döda? Det ändrar väl inget. Forska är ju det enda jag<br />
kan. Det har gått och blivit mitt liv.<br />
Mm.<br />
MICKE<br />
SOFIE<br />
Nu måste jag kila, vi ska precis i väg och skilja oss. Hej med dig.<br />
Lägger på. Tittar på Hanna.<br />
MICKE<br />
SOFIE<br />
Slänger sin ring. Fortsätter titta på de dansande och smuttar på drinken.<br />
MICKE<br />
Jag är ledsen för det där med torsken.
-65-<br />
HANNA<br />
Du kan åka till din kyrkogård i morgon.<br />
Orolig.<br />
Vad är det du säger?<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Jag vill inte att vi... Jag vill att vi...<br />
Rädd.<br />
Vad är det du vill säga?<br />
Jag vet inte vad jag vill säga.<br />
Säg det inte.<br />
Ser sorgset på Micke.<br />
Micke!<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Alla tar på sig rockarna och ställer sig i en kö. Micke nästlängst<br />
fram med dubbelbarnvagn. Hanna ställer sig i mitten av kön.<br />
Alla tar fram varsin systembolagskatalog och börjar fylla i gula<br />
beställningskort.<br />
Ställer sig sist i kön.<br />
Micke? Micke!<br />
JOHANNA
Hej?<br />
-66-<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
Hej, hej, är det allt du kan säga? Det är ju jag!<br />
Känner igen Johanna. Ler.<br />
Hej.<br />
Försöker återvända till katalogen.<br />
Hur är det?<br />
Jo, jag är pappaupptagen.<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
Jag träffade din syster härom-vad-det-nu-var.<br />
Jaha. Hur var det med henne?<br />
Träffas ni inte?<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
Jag kommer inte överens med hennes man.<br />
JOHANNA<br />
Inte hon heller vad det verkar. Men bara när han är berusad.<br />
Sådan var aldrig jag.<br />
MICKE
-67-<br />
JOHANNA<br />
Nej, du fick aldrig bort oljan under naglarna, men våldsam var du aldrig.<br />
De övriga i kön ler mot Micke. En man ger Micke en hyvens<br />
klapp på axeln.<br />
MICKE<br />
Var det jobbigt det där med oljan?<br />
JOHANNA<br />
Nej, men det var därför jag inte ville du skulle stoppa in dina fingrar.<br />
Annars gjorde det inget.<br />
MICKE<br />
Jag trodde du inte gillade mig när jag gjorde så.<br />
JOHANNA<br />
Det hade inget med dig att göra.<br />
MICKE<br />
Det var därför jag inte ville ligga med dig till slut. Jag ville inte förnedra<br />
mig, höra dig säga "Inte in med fingrarna".<br />
JOHANNA<br />
Jo! Det var skönt när du pillade, men jag kunde ju bli sjuk.<br />
MICKE<br />
Det var därför jag började träffa Lena.<br />
Är det henne du gift dig med?<br />
Ja! Ja, just det!<br />
JOHANNA<br />
MICKE
-68-<br />
JOHANNA<br />
Men då kom det ändå något gott ur dina oljiga naglar.<br />
Två tvillingtjejer.<br />
Hur gamla är de?<br />
Lika gamla. Förlåt mig.<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
Det enda jag begärde var att vi inte skulle ljuga för varandra. Det var det<br />
enda.<br />
Tänker du på oss ibland?<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
Smickra dig inte. Jag är glad att det blev så här. Jag är jätteglad.<br />
MICKE<br />
Det var aldrig meningen att såra dig.<br />
Jag blev inte sårad.<br />
Du gjorde ett sårat intryck.<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
Nu så här tycker jag det var mest synd på porslinet.
Det som vi köpte i Höganäs?<br />
Det var liksom... vi.<br />
Tur att syrran fick skålen.<br />
-69-<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
Jo, men den var liksom... hon. Får jag fråga dig en sak?<br />
Ja?<br />
Varför rör sig inte kön?<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
Det är någon som inte bestämt sig.<br />
Till Micke, ilsket.<br />
Ursäkta!<br />
PERSON LÄNGST FRAM I KÖN<br />
MICKE<br />
Får jag fråga dig en sak? Hatar du mig?<br />
Missförstå mig inte så fel.<br />
JOHANNA<br />
Slutet av en konsert. Alla tar fram stråkar ur sina rockar och<br />
spelar. Applåder. Alla bugar. Dirigenten tar Hannas hand och leder<br />
fram henne framför de övriga, som klappar med sina stråkar
-70-<br />
mot handflatan. Dirigenten kysser Hannas hand och kramar den<br />
lite extra, som 'Bra gjort!'. Blommor. Champagnekorkar smäller.<br />
Alla får varsitt glas och pratar och skrattar och kramas.<br />
KONSERTHUSCHEFEN<br />
Mina kära, kära vänner! Sällan har en debut varit lika belysande för en<br />
genuin begåvning som den vi fått uppleva i kväll. En lycka är det för mig<br />
som ansvarig för detta arrangemang att erfara att en sådan talang kan<br />
dölja sig bakom en sådan vacker mask!<br />
Alla skrattar. Micke upptäcker en kvinna, Lena, och närmar sig<br />
henne. Johanna ser det, medan Hanna är helt upptagen av att<br />
lyssna på talet.<br />
KONSERTHUSCHEFEN<br />
En konsert är en alltid en sagolik händelse, men en debut är ändå ett<br />
nervpirrande äventyr som - och jag tror jag talar för samtliga - som alla<br />
här i kväll har stimulerats av och som äger sin betydelse, inte bara som<br />
konst utan även som plattform, en språngbräda mot vidare triumfer.<br />
Micke kysser Lena. Johanna ser det, men rör sig inte. Hanna är<br />
lycklig, lyssnar på talet.<br />
KONSERTHUSCHEFEN<br />
Nåväl! Vi är alla glada i kväll, vi önskar denna underbara begåvning all<br />
vidare lycka och framgång i yrkeslivet och skålar för vår fantastiska<br />
publik och vårt hus och vår enastående ensemble!<br />
Alla skålar utom Micke och Lena som dansar tätt. Övriga<br />
ställer sig runt Hanna och pratar stumt - men energiskt och<br />
glatt - med henne. Johanna står bredvid och ser på Mickes<br />
förehavanden.
-71-<br />
HANNA<br />
Till de som står omkring henne.<br />
Fan, egentligen känner jag inte alls för att stå och vara så här uppmärksammad,<br />
egentligen känner jag bara för att hålla om honom och älska<br />
med honom, men det är faktiskt min kväll! Jag vet att han unnar mig att<br />
få vara lite självupptagen åtminstone en kväll i mitt liv.<br />
JOHANNA<br />
Tiden flög, att han var borta i fyra timmar märkte jag inte ens, jag bara<br />
log och log.<br />
HANNA<br />
Alla pratar så och jag är tvungen att vara social, jag är faktiskt det. Men<br />
sedan ska vi knulla så ingen av oss kan gå på en vecka. Jag ska bara<br />
prata med -<br />
Pekar på dem som stumt diskuterar konserten med henne.<br />
- honom först. Och sedan henne. Och så kanske någon mer...<br />
Johanna går fram till det dansande och smekande paret och<br />
sparkar på Micke som inte reagerar.<br />
JOHANNA<br />
På min debutkonsert! Jag står på tröskeln till min karriär, då travar han<br />
iväg och hittar Lena Med De Långa Bena...<br />
HANNA<br />
Som när han kom hem till mig första gången...<br />
MICKE<br />
Utan att avbryta dansen.<br />
Hur länge har du haft den här lägenheten?
-72-<br />
HANNA<br />
Som om hon pratade om något trevligt. Fortfarande till dem runt omkring, som<br />
svarar med leenden och nickar.<br />
Vad är det för fråga? "Hur länge har du haft den här lägenheten?" Han<br />
var verkligen totalt... -<br />
Börjar skaka hand med sin omgivning och ta farväl.<br />
HANNA<br />
- jag vet inte vad han var, men det var totalt.<br />
Micke och Lena kysser varandra farväl. Micke börjar ordna med<br />
en frukostbricka.<br />
JOHANNA<br />
En regnig natt. Första gången han sov över så åskade det -<br />
Hanna ordnar med ett dubbelduntäcke. Sofie tar så småningom<br />
på sig en overall.<br />
JOHANNA<br />
- och blixtarna for över himlen och lyste upp hans ansikte... ett lyckligt<br />
ansikte... med smärta och leenden omvartannat... Den natten kommer jag<br />
aldrig att glömma.<br />
Nej, varför skulle jag vilja det?<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Vänta bara -<br />
Skrattar.<br />
- tills det är min smärta jag ser i hans ansikte.<br />
Hanna sitter med dubbelduntäcke i vackert påslakan. Micke<br />
kommer med morgonkaffe och tidning. Sätter sig hos Hanna.
-73-<br />
HANNA<br />
Det var någon som ringde dig förut, Lena-någonting, hon sade du skulle<br />
ringa upp henne, jag vet inte vad det gällde.<br />
MICKE<br />
Jag tänkte vi skulle resa någonstans, skulle du ha lust med det? Måste du<br />
röka i sängen?<br />
RESEFÖRSÄLJAREN<br />
Ja, vi har mycket att välja på, Maldiverna, Bahamas, Västindien,<br />
Köpenhamn -<br />
HANNA<br />
Nej, vi kommer att få resa mycket när jag turnerar sedan, nu kan vi väl<br />
bara ligga här och tafsa lite...<br />
MICKE<br />
Men du har ju aldrig varit utomlands, och sedan om vi får barn blir det<br />
knepigt...<br />
- Sydamerika, Mexiko -<br />
RESEFÖRSÄLJAREN<br />
HANNA<br />
Men jag tror inte vi får några barn förrän tidigast nästa år, min manager<br />
har fått förfrågan från London, det kan kanske bli en konsert redan nästa<br />
månad...<br />
MICKE<br />
Men jag får in lite extra snart - det kom en tant och lämnade in sin BMW<br />
som vi har låtit stå en månad nu då, så där blir det en del - så jag skulle<br />
vilja bjuda dig på det här...<br />
RESEFÖRSÄLJAREN<br />
- New York, Moskva, Hong Kong -
-74-<br />
HANNA<br />
Jag kommer att hinna med allt det där, och dessutom få betalt för det.<br />
MICKE<br />
Jag vill det, jag behöver komma härifrån. Kan vi inte göra något som jag<br />
vill?<br />
Varför då?<br />
HANNA<br />
RESEFÖRSÄLJAREN<br />
- Nu får ni säga hur ni ska ha det. Stå här och rabbla orter...<br />
Försvinner.<br />
Det är en sak jag måste berätta...<br />
Har du varit otrogen?<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
Ser förvånat och nästan skrämt på Hanna.<br />
HANNA<br />
Jag skämtade. Förlåt. Blev du ledsen?<br />
Ha, ha... ha...<br />
Men, förlåt, jag avbröt dig.<br />
Jo... Du förstår... att...<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE
Vet inte hur han skall fortsätta.<br />
-75-<br />
HANNA<br />
Skrattar och kysser Micke i ett plötsligt anfall av moderskänslor.<br />
Fattar du vad lycklig jag är?<br />
JOHANNA<br />
Ja, det är möjligt att jag upplevde mig som lycklig.<br />
Till Johanna.<br />
Jaså? Jaha?<br />
Älskling...<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Inte just nu.<br />
Till Johanna.<br />
Alltså vem är det jag försöker lura?<br />
Det är ju lätt för mig att säga.<br />
Det sade jag också.<br />
Vad sade du, sade du?<br />
Jag sade rör mig inte!<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA
-76-<br />
JOHANNA<br />
Hade inte han varit en sådan svinpäls så hade jag blivit en stor solist. -<br />
Hade jag blivit?<br />
- Det vet jag.<br />
Vad blev jag då?<br />
Det vet jag.<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Och alla resorna då? Applåderna? Skivinspelningarna?<br />
Tja... Vad ska jag säga?<br />
Och... barn?<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Det är inget jag grämer mig över.<br />
Jävla knöl!!<br />
Vad har jag nu gjort?<br />
HANNA<br />
MICKE
Det vet jag inte. Än.<br />
Är du sur?<br />
Vad fan låter det som?<br />
Vad vill du jag ska säga?<br />
Något bra.<br />
Du?<br />
Ja?<br />
Kaffet är kallt.<br />
Då får vi hitta på något annat...<br />
Känner något växa under lakanet.<br />
Oj. Oj.<br />
De tittar under täcket.<br />
-77-<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
MICKE
Vilken bra idé!<br />
Kysser Micke innerligt.<br />
Du?<br />
Mm?<br />
-78-<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Ännu i kyssen.<br />
Glöm inte ringa den där Lena sedan, hon sade det var viktigt.<br />
De försvinner in under duntäcket.<br />
Nej, inte fingrarna.<br />
Stillhet. Telefonsignal.<br />
HANNAS RÖST<br />
HANNA<br />
Tänder en sänglampa. Svarar sömnigt.<br />
Ja?<br />
Svarar inte.<br />
Hallå? Hallå?<br />
Tittar på luren.<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Mamma? Vet du vad klockan är?
Lägger på.<br />
Sömnigt.<br />
Vem var det?<br />
Smeker Micke.<br />
Någon som lade på. Sov.<br />
Sitter, utan att kunna sova.<br />
-79-<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Mamma! Säg något! Du måste sluta ringa mitt i nätterna utan att ha<br />
något att säga.<br />
Han har friat till mig.<br />
Vem?<br />
En man.<br />
Vem?<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Stött.<br />
Här på hemmet. Du är så underlig ibland.<br />
Känner jag honom?<br />
JOHANNA
Vet du vem Martin är?<br />
Nej.<br />
-80-<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Jo, men Martin, han är ju... I alla fall, det är inte han. Han är lik Martin,<br />
men mer som... jag skulle vilja ha Martin.<br />
Vem fan är Martin?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Du vet ändå inte vem det är, varför går du på med dina dumma frågor, vi<br />
är båda för gamla för sådant.<br />
JOHANNA<br />
Jaha. Så den här gubb... killen har friat då.<br />
ULLA<br />
Ja, kan du tänka dig. Förra veckan.<br />
Och du ringer först nu!<br />
Gräla inte på mig!<br />
Förlåt.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA
-81-<br />
ULLA<br />
Jag vet inte varför tiden slinker ifrån mig. Det kanske är för att jag får mer<br />
och mer bråttom.<br />
JOHANNA<br />
Men skynda dig att säga ja då.<br />
ULLA<br />
Tycker du? Men han är så gammal.<br />
Är han?<br />
Ja, det är han.<br />
Och du då?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Hörrödu. Mycket har jag varit i mina dagar, men gammal har jag fan aldrig<br />
varit.<br />
Hur gammal är han då?<br />
Lika gammal som Martin.<br />
Och hur gammal är Martin?<br />
Han är i den åldern.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA
-82-<br />
Gråter.<br />
Herrejävlar, sitta i klistret på hemmet, det trodde jag aldrig!<br />
JOHANNA<br />
Älskar du honom? För det har väl en viss betydelse?<br />
Ja. Jag älskar... tror jag... honom.<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Så vad är det som hindrar dig?<br />
Martin!<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Vad är det med denna Martin?<br />
Han var först!<br />
Mamma...<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Säger jag nej till Martin och sedan ja till... Martin kommer att få hjärtslag.<br />
Sådant här är ingen lek i vår ålder. Deras ålder.<br />
JOHANNA<br />
Säg ja till Martin då. Det skulle den andra förstå.<br />
ULLA<br />
Men jag älskar ju inte Martin. Och förresten skulle han säkert få hjärtslag...<br />
om jag... sade...
Får en idé.<br />
Mamma?<br />
Ja?<br />
Mamma?<br />
-83-<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Vad är det? Herreskit, vad klockan är mycket. Vi får höras sedan. Roligt<br />
att du ringde.<br />
Vad roligt att du kom.<br />
Hej.<br />
Hej.<br />
Det här är min dotter.<br />
Hej. Martin.<br />
MARTIN<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
MARTIN<br />
JOHANNA<br />
Ser på Martin ett ögonblick, utan att avslöja för mycket av sin förvåning.<br />
Mamma, får jag prata med dig ett ögonblick? Ursäktar du oss?<br />
MARTIN<br />
Visst, visst. Skynda er bara, vi måste hinna gifta oss.
-84-<br />
ULLA<br />
Vad är det nu? Du sliter inte i mig så där. Vad är det?<br />
Viskar.<br />
Vad hände med den andra?<br />
Vilken andra?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Han som du älskade. Som var som Martin, fast mer som du skulle vilja<br />
ha honom.<br />
Hon menar Svempa.<br />
MARTIN<br />
ULLA<br />
Jaså!<br />
Viskar.<br />
Han fick slag, ser du. När jag sade ja till Martin så orkade inte han med<br />
det.<br />
MARTIN<br />
Vi ska begrava honom nu samtidigt.<br />
ULLA<br />
Ja, det var mest praktiskt så, det är ändå samma kyrka.<br />
Han tålde inget den gubben.<br />
Ja, så nu är jag fast.<br />
MARTIN<br />
ULLA
-85-<br />
JOHANNA<br />
Viskar.<br />
Jag trodde du skulle säga ja till den andra!<br />
ULLA<br />
Jo... Jovisst, men Martin var faktiskt först. Och jag tänkte att han får<br />
säkert slag vad jag än svarar, jag menar du ser ju hur skröplig han är, så<br />
då svarar jag ja till Martin, han kolar, så har jag ryggen fri att gifta mig<br />
med Sven... sedan... då när Martin väl är... Ja, han blev inte fullt så död<br />
som jag tänkte mig. Sven däremot... En liten missräkning.<br />
Är du nöjd då?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Viskar.<br />
Nöjd! Nöjd! Du anar inte! Han får upp den!<br />
Men då är allt bra då!<br />
Efter en liten paus. Något förvånad.<br />
Ja, det är det.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
MARTIN<br />
Nej, hör du tjejen, nu får vi allt åka om vi ska hinna.<br />
Ja.<br />
Åker du egen bil, eller?<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Jag tog aldrig körkort, du vet det.
Gör det.<br />
Det är försent.<br />
Nej, det är praktiskt.<br />
Ska du eller jag köra?<br />
-86-<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
MARTIN<br />
Jag kör gärna... Men nu ska vi se här...<br />
Vad är det?<br />
Är det något?<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
MARTIN<br />
Ja, det är visst hjärtat. Det har tydligen stannat. Ja, ja, då hann vi inte i<br />
alla fall. Hej med dig.<br />
Faller ihop.<br />
Ska vi inte göra något?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Inte då. Det är hans stund nu. Visa respekt i stället.<br />
MARTIN<br />
På gott humör.<br />
Nu blir vi två om dig på andra sidan.
-87-<br />
ULLA<br />
Typiskt. Lika pålitliga som busstidtabellen. Man ska inte bry sig om<br />
dem. Hur mycket de än kurtiserar, man ska behandla dem som mjäll.<br />
Stackars mamma...<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Det här är ingenting, det är bara att jobba på. Jag har varit med om värre.<br />
När jag föddes, till exempel.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Nej -<br />
Strålar.<br />
- det var den underbaraste känsla!<br />
Det har du aldrig...<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Det måste du pröva någon gång. Hitta någon ny kille nu och hoppa på.<br />
Mamma?<br />
HANNA<br />
ULLA<br />
Du ska inte ta åt dig, men du var det mest fantastiska som hänt mig.<br />
Det tror jag när jag hör det.<br />
HANNA
Inte ens då.<br />
-88-<br />
JOHANNA<br />
Ulrika och Bengt väntar på Hanna, med kaffe och kakor.<br />
BENGT<br />
Välkommen! Ja, vi tar väl tjuren vid hornen, då: Han är ett arsel!<br />
Ett rent och skärt arsel.<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
Och den har vi haft här, dragande sina fötter efter sig.<br />
Som vi slet.<br />
Och så går han och är otrogen!<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
Var har han fått de dragen i från?<br />
Bengt och Ulrika ser misstänksamt på varandra.<br />
Vad bra att du kom till oss.<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
Sådant här ska man inte sitta ensam med. Fy fan.<br />
ULRIKA<br />
Hur länge har han hållit på så här?
Han sade en... två månader.<br />
-89-<br />
HANNA<br />
ULRIKA<br />
Då är det två år. Fullständigt opålitlig. Kommer du ihåg den gången på<br />
hans födelsedag, vi hade ordnat och sagt att han skulle komma hem till<br />
oss vid halvsju, vi skulle fira honom.<br />
När han fyllde vad då?<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
År! Och mormor var här och skulle överraska, nittio år och han glömde<br />
bort det. Hon höll ju på att få snörp.<br />
Upptäcker.<br />
Jag har aldrig förlåtit honom för det.<br />
Och nu gör han så här.<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
Ett arsel är han. Det står helt klart nu.<br />
Ett svin.<br />
Ett svinarsel.<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
Och dessutom gör han sig själv illa. Det ska jag bli man för.<br />
Är du mycket svartsjuk?<br />
ULRIKA
Jag är förbannad.<br />
Bra! Bra!<br />
-90-<br />
HANNA<br />
ULRIKA OCH BENGT<br />
ULRIKA<br />
Skicka hit honom så bankar Bengt lite vett i skallen på honom.<br />
Jag klappar skiten ur honom.<br />
Tack, snälla ni.<br />
BENGT<br />
HANNA<br />
BENGT<br />
Det är inget att tacka för. Det är bara roligt.<br />
HANNA<br />
Jag undrar vad som händer sedan...<br />
Sedan?<br />
När vi sopat upp porslinet.<br />
ULRIKA<br />
HANNA<br />
ULRIKA<br />
Förlåt mig om jag frågar dig en personlig fråga...<br />
HANNA<br />
Håller upp handen över fatet med kakor.<br />
Tack, men jag orkar inte mer.
-91-<br />
ULRIKA<br />
Nej, jag tänkte... Älskar du honom? För det har väl en viss betydelse?<br />
HANNA<br />
Jag tror att jag bara vill glömma honom.<br />
Nöjd<br />
Då så.<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
Och om du behöver hjälp, säg bara till.<br />
ULRIKA<br />
Ja, du vet Bengt är fortfarande i fin form.<br />
Bengt och Ulrika fortsätter att prata med Hanna, stumt.<br />
JOHANNA<br />
I tjugo år har jag kämpat för att komma igenom skiten, ut på andra sidan<br />
och andas ren, frisk luft, men hela tiden är det hans andedräkt och hans<br />
vackra, förbannade leende...<br />
HANNA<br />
Men varför kommer jag inte att ringa honom?<br />
Va?! Va?!!<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Ta en fika, försöka pussla ihop skiten igen om det nu är så förbaskat<br />
svårt att glömma honom...
Överdrivet ut i luften.<br />
Vem då? Vem pratar jag om?!<br />
-92-<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Kastar hela mitt liv i sjön, bara för att straffa honom och så ringer jag inte<br />
ens och berättar det! Vad listigt!<br />
Sluta!<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Tjugo ensamma, samtalslösa år senare, ska jag hänga mig? -<br />
Sluta!<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
- Jag förvånar till och med mig själv.<br />
Johanna börjar strypa Hanna. Hann blir förvånad, men inte rädd.<br />
JOHANNA<br />
Det är slut, fattar jag?! Jag har skrikit alldeles tillräckligt, jag har slagits<br />
och kämpat, men allt jag kan se är en blodröd vägg efter min panna...<br />
Börjar skratta.<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Får problem att andas.<br />
Det är inte roligt! Det skulle varit slut för en timme sedan, jag skulle<br />
dinglat förnöjt och spottat på minnet, att jag aldrig kunnat förlåta
-93-<br />
honom, att jag aldrig kunnat glömma honom, men nej, då kommer den<br />
lilla forna och blandar sig i leken och jag måste gå igenom... allt igen...<br />
Får svårare och svårare att andas.<br />
HANNA<br />
Utan svårighet.<br />
Det kommer ju att pågå i tjugo år -<br />
Kan inte andas.<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
- varför blir jag så upprörd... just den här kvällen?<br />
Släpper Hanna. Kan andas igen.<br />
JOHANNA<br />
Bengt visar vad stark han fortfarande är och gör armhävningar.<br />
Johanna och Hanna iakttar honom ett ögonblick.<br />
Mamma är död. Hon dog.<br />
Än se'n? Det gör föräldrar.<br />
Med ett uppgivet skratt.<br />
Javisst.<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Det där känns ändå så avlägset.
-94-<br />
JOHANNA<br />
Ser på Hanna, med sorgsen insikt.<br />
Fan vad ung jag var.<br />
Och vacker.<br />
Barnrumpa.<br />
Kärring.<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
BENGT<br />
Reser sig andfådd.<br />
Och den där Lena, hon verkar vara en underlig en.<br />
ULRIKA<br />
Nej, nej, den är inget att vara svartsjuk på.<br />
HANNA<br />
Jag är inte svartsjuk, jag är förvirrad.<br />
Utmärkt!<br />
Då vet vi att vi gör det rätta.<br />
Hej med dig.<br />
Vinkar trevligt.<br />
BENGT<br />
ULRIKA<br />
BENGT<br />
BENGT OCH ULRIKA
Varför?<br />
-95-<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Jag kommer aldrig att kunna förlåta dig.<br />
MICKE<br />
Jag... älskar dig.<br />
Gråter.<br />
Jag vill inte ha Lena, jag vill ha dig, men...<br />
Men?<br />
Du är en sådan jobbig fan.<br />
HANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Ja, det är jag. Och det får jag stå ut med.<br />
Men jag älskar dig...<br />
Jag kan inte hålla reda på allt!<br />
Perfekt...<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Vänder sig till Johanna med ett ilsket pekfinger.<br />
Och nu ska jag fan i mig säga mig en sak!: Jag rätt att förvänta mig något<br />
mer av det här jag blivit satt till. Det finns massor med killar! Och jag är<br />
snygg - än så länge - och de vill ta på mig och göra saker med mig... och
-96-<br />
någon av dem borde vara något att ha. Någon borde kunna uppväga<br />
honom -<br />
Hej!<br />
SOFIE<br />
HANNA<br />
- han var ju faktiskt inte såå märkvärdig.<br />
Hej.<br />
Hej igen.<br />
Hur är det?<br />
Bra.<br />
Du ser bra ut.<br />
Jag slutade forska.<br />
Hoppsan.<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Varför skulle jag hålla på med det? De var oförsiktiga med tåget. Nu<br />
hjälper jag en kille i hans verkstad.
Hoppsan.<br />
-97-<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Ja. Och den här gången... tror jag - verkligen - på det.<br />
Ser han bra ut?<br />
Inte ett dugg.<br />
Det är den bästa sorten.<br />
Du ser frisk ut.<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
Ja, jag har slutat med allt som är roligt.<br />
Några barn?<br />
Som sagt.<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Du får inte bli en gammal nucka. Det är han inte värd.<br />
JOHANNA<br />
Så är det inte alls. Jag har träffat massor med andra killar! Killar är så<br />
lätta att få med sig hem, det är bara att knäppa upp lite och luta sig fram.<br />
Ingen har någonsin sagt nej.
-98-<br />
HANNA<br />
Ja, så här ser det ut hemma hos mig.<br />
Fint.<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
Jag försöker hålla det så också.<br />
Börjar blanda en Manhattan.<br />
Du kan hänga av dig. Vill du ha något att dricka?<br />
Nej tack.<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
En Manhattan? Vill du ha en Manhattan? Innan mattan?<br />
KILLEN<br />
Nej tack, jag dricker inte. Jag blir så otrevlig.<br />
Men när vi träffades...<br />
Man kan äta på krogar.<br />
De skrattar.<br />
Vad äter du då... när du äter?<br />
HANNA<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
KILLEN<br />
Igår hade jag lamm. Vitlök. Väldigt gott.
-99-<br />
HANNA<br />
Jaha... Jag har lagat lite... vegetariskt... Jag kunde ju inte veta om du var...<br />
Håller upp glaset med Manhattan.<br />
Är det säkert?<br />
Tyvärr, jag tål det inte.<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
Tycker du om musik? Jag är så dålig på musik, det är mest Mickes det<br />
här, den här gillade han... Oj. Micke. Det är... Oj, vilken lång historia det<br />
här håller på att bli...<br />
Jag förstår.<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
Jag har haft den här lägenheten ett par år.<br />
Jaha..?<br />
Om du tänkte fråga det.<br />
Nej..?<br />
Något desperat.<br />
Ska vi sätta på den?<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
KILLEN<br />
Tyvärr, jag lyssnar inte på sådant skrål.
-100-<br />
HANNA<br />
Du kanske är lite vegetarian. Utan att veta om det.<br />
Tyvärr.<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
Så fånigt. Här kommer du och är sugen på köttbullar och allt jag har<br />
hemma är fänkål... Ska vi dansa?<br />
Slänger ifrån sig skivan.<br />
Jag sätter på den här i alla fall -<br />
Musik.<br />
HANNA<br />
- Wha! Den här låten! Hör du vilken det är?<br />
KILLEN<br />
Nej, som sagt, jag är inte så hemma på...<br />
Kom! Nu dansar vi.<br />
Jag...<br />
Kom nu!<br />
Jag tror...<br />
Kom nu Micke, för helvete -<br />
HANNA<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
KILLEN<br />
HANNA
-101-<br />
Börjar dansa.<br />
- vi kan ligga med varandra sedan, men först måste du lova mig en sak: -<br />
Jag heter inte...<br />
- Tvätta inte naglarna!<br />
Kysser Killen hårt.<br />
KILLEN<br />
HANNA<br />
Ulla ligger med vita lakan. Läkare 2 står en bit ifrån.<br />
JOHANNA<br />
Hej mamma. Hur leker döden med dig då?<br />
ULLA<br />
Men hej! Kommer du? Och inte ens en blomma har du med dig.<br />
Välkommen.<br />
Tar de hand om dig?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Det är precis det här jag betalat skatt för hela livet: Vräka mig i en säng<br />
och trycka på en knapp när jag vill ha kaffe. Vill du ha en kopp?<br />
Nej tack.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Då kan du ge mig en cigarett i stället.<br />
Du vet att jag har slutat.<br />
JOHANNA
-102-<br />
ULLA<br />
Ja, just det, du tror du ska leva längre. Var det samtidigt som du blev<br />
vegetarian?<br />
Allt tråkigt på en gång.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Bara för att han skulle komma tillbaka.<br />
Inte alls.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Hur du nu vill se på det. Vad spelar du med i för någon orkester nu då?<br />
Förresten!<br />
Står du kvar?<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Jag vill bara tacka för alla julkorten.<br />
Detsamma.<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
Du... du vet den där gamla skålen...<br />
JOHANNA<br />
Den där tanken som räknades?
Den gick sönder i flytten.<br />
Ler.<br />
Vad skönt.<br />
Ler.<br />
Ja. Jag har aldrig gillat den.<br />
Sofie försvinner.<br />
-103-<br />
SOFIE<br />
JOHANNA<br />
SOFIE<br />
ULLA<br />
Går det bra för dig? Med allt ditt envetna tränande.<br />
JOHANNA<br />
Jag har lagt av. Jag arbetar som hemsamarit nu. Det berättade jag förra<br />
gången, mamma.<br />
ULLA<br />
Oj. Där satt din far och jag och lyssnade på skalor i femton år och så blev<br />
det en socialarbetare av alltsammans. Ja,ja, det är väl roligt att livet går<br />
vidare?<br />
Jag tänkte fråga dig en sak...<br />
Ja?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
LÄKARE 2<br />
Jag är ledsen, men besökstiden är slut.
-104-<br />
JOHANNA<br />
Jag kan fråga sedan. Doktorn... Hur är det med henne?<br />
LÄKARE 2<br />
Ser på sin klocka.<br />
Hon är helt återställd. Krisen är över. Kom tillbaka i morgon.<br />
Johanna och Ulla ser på varandra. Bägge vet vad den andra<br />
tänker.<br />
ULLA<br />
Nej, hör du bumman, det är nog bäst du frågar det där med en gång, det<br />
är så lätt hänt att det blir försent annars.<br />
JOHANNA<br />
Hade jag kunnat..? Innan jag skiljde mig... från vegeterianen... och jag behövde<br />
någon som... lyssnade, prata med någon... Hade jag kunnat..?<br />
Gör en gest som innefattar dem båda två.<br />
Hur ska jag säga? Du och jag, liksom.<br />
Det där förstod jag aldrig.<br />
Vad då?<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Den där Micke... Han var ju så trevlig. Och som han älskade dig, det lös<br />
ju riktigt om honom. Men jag har ju aldrig förstått mig på dig, så varför<br />
börja nu?<br />
Trevlig?<br />
JOHANNA
Ja?<br />
Han var ju vegeterian!<br />
Ja?<br />
-105-<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Du avskydde honom! Och du föraktade mig som älskade honom!<br />
Men snälla bumman!<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Du var ju emot det redan från början!<br />
Vad grundar du det där på?<br />
Du bjöd ju på korv!<br />
Gjorde jag?<br />
Skrattar.<br />
Det har jag glömt.<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
Glömt? Hur kan du glömma korv, mamma, hur kan någon människa<br />
glömma korv? Det är ju inte vettigt. Sluta!
Slutar skratta.<br />
-106-<br />
ULLA<br />
Läkare 2 tar Ullas puls. Hanna kommer fram och tittar på. Hon<br />
har med sig sin drink. Ulla vinkar lite.<br />
HANNA<br />
Jag tror inte att meningen med livet är att ha det så komplicerat som<br />
möjligt.<br />
JOHANNA<br />
Är det något jag har haft här i livet, så är det tajming.<br />
Sneglar på snaran.<br />
Jag borde inte suttit här. Jag borde haft fullt upp med spelningar och<br />
barnkalas... och haft det bra. Hela tiden.<br />
HANNA<br />
Men älskar jag honom? Personligen så hatar jag honom. Det har väl en<br />
viss betydelse.<br />
JOHANNA<br />
Med övertygelse.<br />
Om man försöker och försöker, men ändå, på tjugo år, inte kan glömma<br />
en människa, vad är det då?<br />
En fix idé.<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Med viss uppgivenhet, trött på att aldrig få något stöd.<br />
Ja, kalla det vad jag vill.<br />
Hej.<br />
MICKE
Tänder en cigarett.<br />
Det var länge sedan.<br />
Hej?<br />
Hur är det?<br />
Inga tvillingar i dag, ser jag.<br />
Hon fick vårdnaden.<br />
-107-<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
Vad lustigt, jag satt precis och tänkte på dig röker du?<br />
Jag askar däri.<br />
Va?<br />
Jag askar däri.<br />
MICKE<br />
JOHANNA<br />
MICKE<br />
HANNA<br />
Håller fram glaset.<br />
Jag tyckte du sade Jag älskar dig.<br />
MICKE<br />
Skrattar lättsamt. Askar i glaset. Jämför kvinnorna.<br />
Du har inte förändrats någonting.
Går.<br />
Han är fortfarande vacker.<br />
Än så länge.<br />
-108-<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
HANNA<br />
Precis mina ord.<br />
Tänder en cigarett.<br />
Så hur ska jag göra? Om han nu inte var något att ha, när det kommer till<br />
kritan. Kommer jag att hänga mig?<br />
Bjuder Johanna på cigarett.<br />
JOHANNA<br />
Livet är ju fortfarande bortkastat.<br />
Än så länge.<br />
HANNA<br />
JOHANNA<br />
Jag kan inte tänka längre än än så länge.<br />
Ser på cigarettpaketet.<br />
Nu känner jag vad röksugen jag varit i alla år. Och en blodig biff, jösses...<br />
Du?<br />
Gud, tar det aldrig slut?<br />
Hallå?<br />
ULLA<br />
HANNA<br />
ULLA
Ja, mamma. Vad är det?<br />
Jag är också här.<br />
Hej, pappa.<br />
-109-<br />
JOHANNA<br />
BO<br />
JOHANNA<br />
BO<br />
Du får se upp lite. Även om det är skum belysning.<br />
Vad vill ni?<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Det var bara... Du vet... det där med pappsen och jag... Att vi var dina<br />
föräldrar?<br />
Ja?<br />
Det är sådant som händer.<br />
Ler.<br />
Jag börjar förstå det, mamma.<br />
Lättad.<br />
Bra.<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA
-110-<br />
BO<br />
Då så. Då tar väl vi och kilar vidare?<br />
Ja, det gör vi. Bumman?<br />
Ja?<br />
Vi ses.<br />
ULLA<br />
JOHANNA<br />
ULLA<br />
Ulla och Bo försvinner i dunklet. Johanna och Hanna ser rätt ut i<br />
luften och sedan på varandra. Hanna fimpar fräsande i glaset.<br />
Estepona julen -91