03.09.2013 Views

Snaran - Patrik Bergner

Snaran - Patrik Bergner

Snaran - Patrik Bergner

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Snaran</strong><br />

av <strong>Patrik</strong> <strong>Bergner</strong> och Ursula Fogelström<br />

Personer:<br />

Johanna<br />

Hanna<br />

Ulla, hennes mamma<br />

Bo, hennes pappa<br />

Micke, hennes man<br />

Ulrika, hans mamma<br />

Bengt, hans pappa<br />

Sofie, hans syster<br />

Dubbleringar:<br />

(Läkare 1)<br />

(Läkare 2)<br />

(Martin)<br />

(Killen)<br />

(Konserthuschefen)<br />

(Reseförsäljaren)<br />

(Lena)<br />

(Person längst fram i kön)<br />

Pjäsen utspelas på en lekplats. Gungor, rutschkanor och karuseller kan<br />

utnyttjas innovativt.


En lekplats.<br />

-2-<br />

Akt 1<br />

En kvinna rusar in, klädd i oansenliga kläder och glasögon. Hon<br />

släpar på ett rep. Hon ställer sig i en av gungorna och försöker<br />

knyta en hängsnara. Har svårt med att knyta och hålla<br />

balansen.<br />

Till gungan.<br />

Hjälp till i stället!!<br />

JOHANNA<br />

HANNAS RÖST<br />

Med en enkel tulipan på bemärkelseda'n...<br />

I ett kallt ljus skymtar Hanna, klädd i snygga kläder. Hanna<br />

fortsätter sjunga.<br />

JOHANNA<br />

Har lugnat sig något, men fortfarande arg. Hör inte sången.<br />

Allt som skriker och allt inom mig, alla..? -<br />

Ser sig om, hör röster.<br />

- Alla människor.<br />

Hanna tänder en tändsticka, tänder tårtljus. Ulla och Bo ser<br />

glatt på.<br />

HANNA<br />

Det var inte meningen, det bara blev så...


Jag förstår.<br />

Gör du verkligen det?<br />

Jag försöker.<br />

-3-<br />

ULLA<br />

BO<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Det här är mitt ställe. Det här är jag! Det var här de lastade av mig, det<br />

var här de ville vara i fred, så jag kan varenda sten -<br />

- vartenda sandkorn -<br />

JOHANNA OCH HANNA<br />

JOHANNA<br />

- jag har smakat och slickat på varje stång och fastnat med tungan -<br />

Sliter tag i Johanna.<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

- det är mitt! Aj! Måste alla människor förstöra mitt liv?<br />

HANNA<br />

Har dragit ner Johanna på marken.<br />

Ibland -<br />

Johanna stirrar in i Hannas tindrande ögon.<br />

HANNA<br />

- när han håller min hand, är mitt hjärta så hett att jag knappt står ut<br />

med smärtan. Och allt jag önskar finns i den handen.


-4-<br />

JOHANNA<br />

Vad är det som..? vad är det som..?<br />

Micke kommer fram.<br />

JOHANNA<br />

Vem är det egentligen som händer?<br />

Hanna går fram till Micke.<br />

Sjunger.<br />

"Gungan går upp och ner..."<br />

Bockar lätt.<br />

Ler och öppnar sin famn.<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Hanna och Micke dansar. Hanna sjunger.<br />

JOHANNA<br />

Och så den idioten då, med sitt vackra leende och mjuka, oljiga fingrar...<br />

Skrattar för att undvika gråten.<br />

Förtvivlat.<br />

Nej!<br />

JOHANNA OCH HANNA<br />

JOHANNA<br />

Fortsätter envist skratta som om hon inte hade skrikit.<br />

Nu räcker det med allt...


Slutar skratta.<br />

Ingen mer längtan.<br />

-5-<br />

HANNA<br />

Avslutar sången.<br />

"Och här står jag med ludna ben."<br />

Inga fler minnen.<br />

JOHANNA<br />

Micke tackar för dansen, lämnar Hanna, och tar fram en oljig<br />

trasselsudd som han rengör sina fingrar med.<br />

Ingen fänkål.<br />

Till Micke.<br />

Fattar du?! Hälsonörd.<br />

Förlåt mig. -<br />

Vad då?<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Till Ulla och Bo.<br />

- Förlåt mig, mamma. Jag glömde, jag vet inte vad det var...<br />

Det gör inget.<br />

Vad är det nu jag tänker?<br />

ULLA<br />

JOHANNA


-6-<br />

HANNA<br />

Jag är ledsen, mamma, det var...<br />

Det gör inget.<br />

Förlåt mig.<br />

Hör du inte vad jag säger?<br />

Ja, mamma.<br />

Försöker vara glad.<br />

Grattis i efterskott, då.<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

BO<br />

Till Hanna.<br />

Sluta nu.<br />

Till Ulla.<br />

Blås ut ljusen, så glömmer vi hela saken.<br />

ULLA<br />

Jag är glad bara för det att du kom. Tack. Och om du hade kommit...<br />

ihåg... så hade jag varit ännu gladare, det är klart, men jag nöjer mig med<br />

vad jag får. Jag är ju sådan, det vet du. Tack.<br />

BO<br />

Blås ut ljusen nu, så ordnar det sig.<br />

Lite mer kaffe?<br />

ULLA


-7-<br />

HANNA<br />

Ja tack. Tack. Kan jag få bitsockret?<br />

Vad då?<br />

Av oss?<br />

Ja?<br />

Vad menar du?<br />

Kan ni inte ge mig bitsocker?<br />

Är det så du ser på oss?<br />

Bryr du dig så lite om oss?<br />

Vad har du gjort med henne?<br />

ULLA<br />

BO<br />

HANNA<br />

BO<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

BO<br />

ULLA<br />

BO<br />

Hon är väl lika mycket ditt misstag!<br />

Jävla fårskalle!!<br />

ULLA OCH BO


Lite bitsocker...<br />

Jaså, säger du bitsocker!<br />

-8-<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

BO<br />

Jaså, är det bitsocker du sitter och försöker få ur dig!<br />

Bo och Ulla skrattar.<br />

Vi trodde du bad oss om bisaker.<br />

BO<br />

ULLA<br />

Du ser så lätt det kan bli missförstånd.<br />

Ja, där ser du!<br />

Kan jag få lite...<br />

Vänligt.<br />

Det är inte bra för dig.<br />

BO<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Ulla och Bo vänder sig leende mot Johanna. Hanna ser på<br />

Johanna.<br />

JOHANNA<br />

Jag har inte så stor lust att minnas det här som jag själv tycks tro. Till och<br />

med när hon hamnade på hemmet var det mitt fel.


Var det?<br />

Vad tror jag?<br />

När hamnar hon där?<br />

-9-<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Ulla tar fram en telefon. Bo lägger sig död ner.<br />

När pappa dog.<br />

När gör han det?<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Han sade att det var en olyckshändelse, men jag tror han sade det bara<br />

för att vara snäll.<br />

Hejsan, mamma! Hur leker livet med dig?<br />

ULLA<br />

Klappar Bos lik som ligger bredvid henne i sandlådan.<br />

Du menar att jag blev änka?<br />

Nej...<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Ja, ja. Det må vara hänt. Men det är jag som får sitta där med räkningarna.<br />

Det är vackert. Vad kul att du kom, hör du. Jag blir så glad.


-10-<br />

JOHANNA<br />

Ja du, mamma. Jag kan bara stanna en liten stund.<br />

Jag förstår dig.<br />

Nej, mamma. Så är det inte.<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Huvudet är det inget fel på, även om det verkar så. Jag vet att jag varit dig<br />

till last ända sedan jag födde dig.<br />

Nej, nu måste jag kila vidare.<br />

Ska du också dö?<br />

Så menade jag inte.<br />

Säg inte så då.<br />

Förlåt.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Men jag är van att vara ensam, även om du gör ditt bästa att hälsa på<br />

mig så sällan som aldrig det, speciellt kring påsk och midsommar när<br />

du har så mycket spelningar och ändå kan det hända att du fixar i väg<br />

ett kort, du vet inte hur glad jag blir. Jag blir så glad. Du vet det.


-11-<br />

JOHANNA<br />

Mamma, jag går inte på det längre.<br />

Ler.<br />

Tror du inte?<br />

Jag tror inte du blir så glad.<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Choklad? Ja, någonstans har jag väl...<br />

Hej då, mamma.<br />

Ska du inte ha?<br />

Hej då.<br />

Neej!<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

Jag kunde aldrig drömma att hon kommer att bli en senil gammal toka.<br />

Min mamma!; sitta på sin höst vid telefonen och vänta.<br />

Ensam. Ensam. Ensam. Hörrö!<br />

Knuffar till liket.<br />

Tur att man inte är religiös.<br />

ULLA


-12-<br />

Slår knytnäven i brädan, så telefonen hoppar till och plingar. Svarar.<br />

Hallå?<br />

Tänker hänga sig.<br />

Mamma?<br />

Tittar glatt på Hanna.<br />

Pappa?<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

BO<br />

Reser sig piggt upp. Tittar glatt på Hanna.<br />

HANNA<br />

Jag har fått ett förstahandskontrakt.<br />

Men vad roligt!<br />

BO<br />

ULLA<br />

Men att du har blivit stora flickan!<br />

Ja, tänk.<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Hur har du det med hyran? Ordnar det sig? Men berätta, hur gick det<br />

till?


-13-<br />

BO<br />

I dessa tider en egen lägenhet, vad roligt! Hur har du burit dig åt, betalat<br />

en massa pengar? Nej, för jag tänkte bara om det var så att du behövde<br />

lite hjälp, du vet att vi ställer upp, det är ju ändå det vi är till för. Numera.<br />

Pengar?<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Ja, om du vill att vi hjälper dig så gör vi det, svarta pengar kan vara besvärliga<br />

saker, vet du. Kom in, vet jag, ska du stå så där i dörren, kan vi<br />

prata om det här med lägenheten och var den ligger och telefonnummer,<br />

kom in nu och sätt dig ner, vet jag, sätter jag på lite kaffe för oss tre så kan<br />

vi prata om hur vi ska lösa dina problem. Vill du inte? Du får nog<br />

komma in lite i vilket fall, ser du, för det drar. Har du lust att stänga dörren?<br />

Bumman?<br />

HANNA<br />

Jag ville bara berätta nyheten. Jag kanske skulle faxat det.<br />

ULLA<br />

Nej, men en sådan nyhet är väl värd att berätta personligen! Vill du inte<br />

ha något att äta, inte för att du verkar smal, för jag vill inte truga dig, min<br />

mamma skulle alltid hålla på, du kommer inte ihåg mormor men hon<br />

var en sådan som alltid körde ner mat i en som om man var en gås, så<br />

det tänker inte jag ta efter, men lite rester kan vi säkert skrapa ihop.<br />

HANNA<br />

Det är en etta med kokvrå, så jag har så jag klarar mig.<br />

ULLA<br />

Du måste bjuda hem oss så vi får se hur du har det!<br />

Måste jag?<br />

HANNA


-14-<br />

ULLA<br />

Ja?... Nej, måste måste du inte, du får göra som du vill...<br />

Tack, vad bussigt.<br />

Snälla... snälla lilla... bumman...<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

Bumman? Är det fortfarande det som gäller? Jag har skaffat hemligt telefonnummer.<br />

Gråter.<br />

Det var inte... varför kan vi inte..?<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

Sluta, mamma, jag går inte på det där.<br />

Vänta lite nu...<br />

JOHANNA<br />

BO<br />

Nej, hörni, det här duger inte. Ska vi ta och dricka lite? Hörni? Något<br />

glas? Va? Vad är vi för familj som inte kan ta ett glas ens? Vad vill du ha?<br />

Är det det enda du kan?<br />

Ska jag blanda till något åt dig?<br />

HANNA<br />

BO


-15-<br />

HANNA<br />

Är det det enda du kan, blanda ihop saker?<br />

JOHANNA<br />

Nu tror jag det här är något helt, nu tror jag det här är något helt, vad är<br />

det här?<br />

Spelet kommer av sig. Bo och Ulla ser nyfiket och uppmärksamt<br />

på Hanna och Johanna diskutera.<br />

Jag minns.<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Skit på mig. Det fanns faktiskt en anledning, jag hade rätt att vara-attvara,<br />

det var inte så att... -<br />

Med en gest mot Ulla och Bo.<br />

- att... att-att-att jag bara... liksom var-var-var så där så att jag bara och -<br />

Försöker förtydliga gesten.<br />

- och... och-och-och... För de... De..!<br />

Micke!<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Just det!<br />

Tar tag i Hanna, leder fram henne till utgångsläget.<br />

Pappa? Mamma?<br />

Ja?<br />

Ja, bumman?<br />

BO<br />

ULLA


Jag har träffat -<br />

Nu så...<br />

-16-<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA OCH JOHANNA<br />

Jag har träffat en kille -<br />

- en kille.<br />

HANNA<br />

Micke står en bit ifrån och iakttar spelet.<br />

Rycker på axlarna.<br />

Ja, varför inte?<br />

Ointresserad.<br />

Sådant händer.<br />

Det är åldern.<br />

Jag tänkte bjuda hem honom.<br />

Än se'n?<br />

Varför frågar du oss?<br />

BO<br />

ULLA<br />

BO<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

BO


Hem hit, menar jag.<br />

Jaså!<br />

-17-<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

BO<br />

Mamsen och jag trodde du menade hem till ditt hem som du ordnat<br />

borta hos dig.<br />

Jaha! Är det här hem igen?<br />

Tänka sig.<br />

ULLA<br />

BO<br />

ULLA<br />

Nu kanske jag inte behöver känna mig värdelös längre<br />

Mamma!<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Ja, det kanske inte är rättvist av mig att säga så, men nu är allt bra igen.<br />

Ska du stanna en stund?<br />

Du ska väl gå snart, antar jag.<br />

Det antar jag också.<br />

BO<br />

ULLA<br />

BO


-18-<br />

ULLA<br />

Det vore roligt om du ville stanna en stund. Roligt för pappsen och mig.<br />

Vill du ha kaffe?<br />

BO<br />

Jag sätter gärna på. Ska jag gå och göra det? Det gör jag gärna, det tycker<br />

jag skulle vara roligt att få göra. Lite kaffe. Va? Och tänk, tre koppar.<br />

Vänligt.<br />

Det var inte igår. Verkligen inte.<br />

Kärleksfullt till Bo.<br />

Vill du det?<br />

Det vet du.<br />

ULLA<br />

BO<br />

Bo och Ulla drunknar i varandras ögon.<br />

Inget besvär...<br />

Varför säger du så?<br />

Hur då besvär?<br />

Menar du mig?<br />

Nej, nej...<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

BO<br />

ULLA<br />

HANNA


-19-<br />

BO<br />

Men då får du vara försiktig med vad du häver ur dig.<br />

ULLA<br />

Du ser ut att vara på väg. En kopp hinner du väl?<br />

Tyvärr, jag måste vida...<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Hej med dig. Säg till bara så ställer vi till med middag åt din kille.<br />

Hej då.<br />

Det var kul att ses.<br />

Han är vegetarian.<br />

Säger du det?<br />

Har inte de dött ut?<br />

Ska vi säga i morgon kväll?<br />

Vad roligt.<br />

BO<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

BO<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

BO


Sju?<br />

-20-<br />

HANNA<br />

BO<br />

Trevligt.<br />

Det måste väl ändå vi få bestämma?<br />

ULLA<br />

Trevligt.<br />

Det räcker väl med att han inte äter vad som bjuds?<br />

BO<br />

Vi kan väl säga halv sju? Passar det?<br />

Då säger vi det.<br />

Vad hyggligt av dig.<br />

Hej då.<br />

Om du säger det så.<br />

HANNA<br />

BO<br />

HANNA<br />

BO<br />

HANNA<br />

Lämnar Ulla och Bo. Går till Micke.<br />

Vad ska jag laga? Vad äter de?<br />

ULLA<br />

BO<br />

De äter inte kött. Det är väl det enda de har att komma med.


-21-<br />

ULLA<br />

Vilken hjälp. Nu vet vi vad vi inte ska laga, jippi.<br />

Johanna går fram till Ulla och Bo i tron att Hanna och Micke<br />

följer med<br />

Mamma?<br />

Jaha?<br />

Pappa?<br />

Jaså?<br />

Det här är Micke.<br />

Säger du det?<br />

Vänligt.<br />

Och vem är du?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

BO<br />

JOHANNA<br />

BO<br />

ULLA<br />

Förvirrad vänder Johanna sig om. Hanna och Micke kysser<br />

varandra.<br />

JOHANNA<br />

Ser på det kyssande paret. Sorgen stiger inom henne.<br />

Snälla... snälla...


Smakar gott.<br />

-22-<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Sliter isär paret. Knuffar fram Hanna och Micke mot Ulla och Bo.<br />

HANNA<br />

Försvarar sig något ilsket.<br />

Jag kan inte hjälpa om jag är lycklig.<br />

Visst, visst, visst...<br />

Det här är Micke.<br />

Vilket trevligt namn.<br />

Pappa...<br />

Skakar hand.<br />

Mamma...<br />

Skakar hand med Micke.<br />

Han är väl ingen idiot?<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

BO OCH MICKE<br />

HANNA<br />

ULLA


-23-<br />

BO<br />

Är du det? Det tror jag inte. Ett sådant fast handslag som du har. Det här<br />

är en lovande inledning. Vi ska prata lite, du och jag, medan tjejerna<br />

ordnar för oss. Vad var det du hette nu igen?<br />

Micke.<br />

MICKE<br />

BO<br />

Micki? Det är en... låt se... en förkortning.<br />

Njae...<br />

MICKE<br />

BO<br />

Mikael. Det måste väl i guds namn vara längre att säga Mikael än Micki.<br />

Mickiiiii... Det kanske är längre. -<br />

Alla säger Micke.<br />

MICKE<br />

BO<br />

- Det beror nog på hur man säger det.<br />

Jag säger det, jag med.<br />

MICKE<br />

BO<br />

Efter en kort paus.<br />

Nu har jag tappat tråden. Ska jag ordna något för dig? Ska jag ordna dig<br />

en Manhattan innan maten?<br />

Ja gärna visst o ja.<br />

MICKE


-24-<br />

BO<br />

En Manhatten innan matten... Hörde du den rattfyllehistorien?<br />

Nej...<br />

MICKE<br />

BO<br />

De är bäst, tycker jag. Den här är så här: Skall det vara en nubbe före<br />

tentan? - Nej tack, jag kör.<br />

Nickar försiktigt.<br />

MICKE<br />

BO<br />

Och vad kommer du från för någon trevlig akademisk familj då?<br />

HANNA<br />

Visst är han underbar, mamma?<br />

ULLA<br />

Ja, om du säger det så. Jag är ju redan gift, vet du.<br />

Skrattar.<br />

ULLA OCH HANNA<br />

BO<br />

Jag ska uppriktigt lägga korten frankt på bordet: Jag är glad över att ha<br />

fått en chans att träffa dig.<br />

Jaha, vad trevligt.<br />

MICKE


-25-<br />

BO<br />

Jag är inte klar än. Jag är nyfiken, ser du, jag undrar smått vad det är för<br />

typer hon umgås med. Nu kan du...<br />

Jaha... vad trevligt..?<br />

Ja -<br />

Skrattar.<br />

- det återstår ju. Gott?<br />

Mycket.<br />

MICKE<br />

BO<br />

MICKE<br />

BO<br />

Är det något jag kan blanda så är det drinkar. Jag tror jag kommer att<br />

blanda mig till döds. Vad är det?<br />

MICKE<br />

Nej, jag bara... jag tittar bara... jag har aldrig varit här. Det är fint. Jag tittar<br />

bara.<br />

Har du dåligt samvete?<br />

Skrattar.<br />

Jaså? Hur då, menar du?<br />

BO<br />

MICKE<br />

BO<br />

MICKE<br />

Slutar skratta. Ser på sin drink. Vet inte vad han skall göra med den.


Du kanske vill ha lite is?<br />

Ja tack.<br />

-26-<br />

BO<br />

MICKE<br />

BO<br />

Det var väl skönt att jag kom på det. Lite is eller micke is?<br />

Tack.<br />

MICKE<br />

BO<br />

Jag uppskattar raka svar. Är du... störd, eller? -<br />

Skramlar med isen i glaset.<br />

- Är det något som stör dig?<br />

Lite omtumlad.<br />

Lite skakad?<br />

Shaken. Not störd.<br />

MICKE<br />

BO<br />

MICKE<br />

BO<br />

MICKE<br />

Publikjubel. Ljud från en boxningsarena.


-27-<br />

JOHANNA<br />

Refererar i en mikrofon.<br />

Och där gick han till motattack! Det var mycket oväntat och Mästaren<br />

vacklar förbluffat, men hittar snabbt balansen igen och så är de i gång!<br />

Publikjubel.<br />

JOHANNA<br />

De är försiktiga... Dessa två har aldrig tidigare mötts... cirkulerar, letar<br />

blottor... Det är ändå tydligt hur Mästaren är full av förtroende, han känner<br />

att han har greppet och litar uppenbarligen på Utmanarens desperata<br />

jakt på en poänggivande kontring. Det är verkligen underbart att<br />

studera Mästarens erfarenhet...<br />

Vad jobbar du med?<br />

Publiksus.<br />

Aj, aj! Där slant Utmanaren!<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

BO<br />

Jag visste inte att hon berättat så lite om mig.<br />

Publikjubel.<br />

JOHANNA<br />

Och Utmanaren är illa ute! Ronden är snart slut, Mästaren försöker följa<br />

upp sin serie, ska han hinna?<br />

Kom, vi ska gå.<br />

HANNA


Jaha..?<br />

Gongongen. Besviken publik.<br />

-28-<br />

MICKE<br />

BO<br />

Just som vi börjat lära känna varandra.<br />

Mamma har lagat falukorv.<br />

Hörrö du. Så säger man inte.<br />

Kom Micke.<br />

Som hon har slitit med den!<br />

Han är vegetarian!<br />

HANNA<br />

BO<br />

HANNA<br />

BO<br />

HANNA<br />

BO<br />

Så säger man inte. Vad säger man? Va? Vad säger man?<br />

ULLA<br />

Man säger tack. Åtminstone det säger man.<br />

Tack!<br />

HANNA


-29-<br />

ULLA<br />

Det var inget besvär, jag gjorde det gärna, få träffa din kille som du träffat,<br />

det är alltid roligt när det rör på sig och efteråt har jag ordnat med lite<br />

ost och frukt -<br />

Gråter.<br />

- och om det inte är något värt så vad vill du jag ska göra åt det? Jag tänker<br />

inte gråta.<br />

Snälla mamma...<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Och vad är det för fel på lite husmanskost, helt plötsligt? Det har aldrig<br />

varit några problem. Du älskar sådan mat.<br />

Det är ju korv. Korv, mamma.<br />

Jag räknar inte det som kött.<br />

Till Micke. Vänligt.<br />

Eller vad säger du?<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

MICKE<br />

Det går bra, jag kan äta potatisen och salladen.<br />

BO<br />

Nu pratar du precis som en kanin.<br />

ULLA<br />

Nej, nu håller det på och kallnar ute i köket, ni får bestämma er här hur<br />

ni ska göra.<br />

MICKE<br />

Ja... Potatis..? Och så sås till det. Eller vad som finns. Går det bra?


-30-<br />

ULLA<br />

Ja, så kanske du kan säga, men jag tycker nog man äter upp vad man får<br />

på tallriken. Det har väl med uppfostran att göra.<br />

HANNA<br />

Då kan du väl låta bli att servera honom av korven.<br />

ULLA<br />

Ja, men då gör vi något annat. Vad ska du göra nu?<br />

HANNA<br />

Stoppar tillbaka sitt cigarrettpaket.<br />

BO<br />

Var har du plockat upp den hemska ovanan?<br />

ULLA<br />

Jag som slutade röka när du föddes. Och inte ens ett tack har jag fått.<br />

Tack, snälla mamma.<br />

Du kommer att dö.<br />

Titta bara på mamsen och mig.<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

BO<br />

ULLA<br />

Och jag som hade sådant helvete med att hitta på något. Han kunde inte<br />

äta det och inte äta det. Ja, fråga pappsen, får du höra. Fråga bara.<br />

Mamma...<br />

HANNA


Fråga då.<br />

Det hade hon faktiskt.<br />

-31-<br />

ULLA<br />

BO<br />

ULLA<br />

Det är ingen som frågat än!! Men, men... Det här är ändå inget mot<br />

smärtan att krysta fram dig.<br />

BO<br />

Och inte fick du någon bedövning heller.<br />

ULLA<br />

De hann inte, sade de. Trehundratusen i studieskulder och oförmögna<br />

att ge lite enkel bedövning. Vart är det på väg? Men vi kan låta bli att äta,<br />

vi kan ha det fantastiskt här i vardagsrummet, vem vet? Pappsen, är du<br />

snäll och blandar en ren gin utan is åt mig, tack.<br />

Är det okej då, mamma?<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Ja, visst. Det var säkert inte gott i alla fall.<br />

Mamsen.<br />

Ger Ulla hennes drink.<br />

BO<br />

ULLA<br />

Pappsen.<br />

Sveper sin gin.<br />

Ja. Det var trevligt så här med. Hej med dig, Micke, det var skoj att få<br />

skapa mig en uppfattning om dig, nu ska jag gå och lägga mig, jag har<br />

sådan migrän. Kommer du sedan, pappsen?


-32-<br />

Hanna och Micke lämnar Bo och Ulla.<br />

Jag är ledsen.<br />

För vad då?<br />

Jag är sådan.<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Hanna och Micke kommer till Ulrika och Bengt, som väntar med<br />

stora famnen och stora leenden.<br />

Men välkommen!<br />

Vad roligt att få träffas!<br />

Hej...<br />

Vad roligt!<br />

Välkommen!<br />

Hej...<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

HANNA<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

HANNA


-33-<br />

ULRIKA<br />

Mickes syster står vid det sista på spisen, hon kommer om ett ögonblick.<br />

Hon har sett så fram emot att få träffa dig.<br />

BENGT<br />

Vi kan väl dricka något medan vi väntar? Vad vill du ha?<br />

HANNA<br />

Jag vill gärna ha en... Jag är så dålig på drinkar.<br />

BENGT<br />

Då kanske jag får föreslå något?<br />

Gärna.<br />

HANNA<br />

BENGT<br />

En Manhattan, kanske. Tycker du om bourbon?<br />

Jag tror det...<br />

Alla skrattar.<br />

Vi gör ett försök.<br />

HANNA<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

Vilken vacker klänning. Verkligen dina färger.<br />

Tack.<br />

HANNA


Den passar en vacker flicka.<br />

Titta nu -<br />

Varsågod...<br />

- nu har du fått henne att rodna.<br />

-34-<br />

ULRIKA<br />

MICKE<br />

BENGT<br />

MICKE<br />

ULRIKA<br />

Till och med det är klädsamt på dig. Vilken rar flicka du hittat, Micke.<br />

BENGT<br />

Ja, skål då, välkommen, hoppas det slinker ner. Jaha... nu får du berätta.<br />

Vad sysslar du med? Micke har varit så hemlighetsfull.<br />

Jag ska bli cellist.<br />

Jaha..?<br />

Oj... då?<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

Försiktigt.<br />

Cellist? Cellist..? Det står lite still här ser du, cellist, jag vet inte, för cellgift<br />

vet jag vad det är, förstås, men det är väl inte det..?


-35-<br />

HANNA<br />

Konsertcellist. Spela solopartier på konserter. Cello. Instrumentet. Cello.<br />

Nej, men!<br />

Åh! Cello!<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

Jag kopplade inte först, förstår du, jag tänkte "Cello, är inte det sådant<br />

som munkar bor i?"<br />

Oj, oj, oj. Cello!<br />

Men!<br />

Så intressant!<br />

Åh!<br />

Asch.<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

HANNA<br />

BENGT<br />

En tjej som spelar cello! Va? Micke?<br />

Stolt.<br />

Jag tycker det är skitsexigt.<br />

MICKE


Det tycker jag med!<br />

Ja, verkligen. Det är ursexigt!<br />

Ja... ha?<br />

Berätta!<br />

Hur blir man det?<br />

Man övar.<br />

Alla skrattar.<br />

-36-<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

HANNA<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

HANNA<br />

ULRIKA<br />

Det kommer säkert att gå bra för dig.<br />

Sådant ser man.<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

Det står skrivet framgång i dina ögon.<br />

Sådant syns.<br />

BENGT


Vad är det som syns?<br />

Aha, där har vi lilla Sofie!<br />

Vad det luktar gott!<br />

Du är så bra på att laga mat.<br />

Hej.<br />

Det här är Sofie.<br />

Hej.<br />

Hej igen.<br />

Alla skrattar.<br />

-37-<br />

SOFIE<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

SOFIE<br />

HANNA<br />

ULRIKA<br />

Berätta vad du sade förut som var så roligt. Så får vi skratta lite.<br />

BENGT<br />

Ja! Hur var det nu igen? Det var så spirituellt.


Hon ska bli cellist.<br />

Åh, så spännande!<br />

Musiker.<br />

Ja...<br />

Musik.<br />

-38-<br />

ULRIKA<br />

SOFIE<br />

BENGT<br />

SOFIE<br />

ULRIKA<br />

SOFIE<br />

Irriterad, utan att visa det.<br />

Ja, mamma. Jag vet.<br />

Vänder sig mot Hanna för att fortsätta.<br />

Till Sofie, trevligt.<br />

Så duktigt av dig.<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

Stolt.<br />

Sicken tur att du fått studera. Där gjorde allt din mor och jag rätt val.<br />

SOFIE<br />

Ja.<br />

Skrattar trevligt. Vänder sig till Hanna.<br />

Att du vågar. Det är väl både hårt och tufft?


Och svårt.<br />

Alla skrattar.<br />

Och inte lätt.<br />

Alla skrattar.<br />

-39-<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

BENGT<br />

Jo! Så här var det: "Hur blir man cellist? - Jo, man anstränger sig!"<br />

Alla skrattar.<br />

ULRIKA<br />

Nej, så var det inte, det var: "Man tränar!"<br />

Det är ännu bättre!<br />

Alla skrattar.<br />

Får jag röka?<br />

BENGT<br />

HANNA<br />

ULRIKA OCH BENGT OCH SOFIE OCH MICKE<br />

Självklart.<br />

Plockar ögonblickligen fram varsin askkopp och ställer fram åt Hanna.<br />

SOFIE<br />

Ja, själv håller jag på med en doktorand i fornisländska.


Oj, så... svårt.<br />

-40-<br />

HANNA<br />

SOFIE<br />

Asch, jag kan det flytande. Då är det enkelt.<br />

Du är så duktig på döda språk.<br />

Vi är så stolta över dig.<br />

Vad roligt.<br />

Och Micke!<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

SOFIE<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

Ja, den där bilverkstaden du arbetar på verkar så fartig och snärtig.<br />

Jo.<br />

MICKE<br />

BENGT<br />

Och alla trevliga arbetskamrater som hejar och tjoar.<br />

Jo.<br />

MICKE<br />

ULRIKA<br />

Och så får du hålla på med dina älskade motorer.


Jo.<br />

Det måste vara underbart.<br />

-41-<br />

MICKE<br />

SOFIE<br />

BENGT<br />

Åja, en doktorstitel är inte fy skam.<br />

För all del.<br />

SOFIE<br />

BENGT<br />

Har man en begåvning ska man ta till vara på den. Men du kanske<br />

tycker motorer smäller högre.<br />

Explosionsmotorer!<br />

Alla skrattar.<br />

Vilken ljuvlig hy du har.<br />

Oj.<br />

ULRIKA<br />

ULRIKA<br />

HANNA<br />

ULRIKA<br />

Du kanske kan ge mig några tips? Jag har sådan smetigt ansikte, jag vet<br />

inte vad jag ska ta mig till.<br />

Gärna.<br />

HANNA


Ler.<br />

-42-<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

Nu tror jag det doftar något så vanvettigt gott från köket.<br />

Ja, nu är det nog klart.<br />

Åh.<br />

Vad härligt det ska bli.<br />

Mm.<br />

Vad du är duktig.<br />

SOFIE<br />

HANNA<br />

ULRIKA<br />

HANNA<br />

BENGT<br />

SOFIE<br />

Tänkte det skulle vara något speciellt. En liten fest för Mickes flickvän.<br />

BENGT<br />

Kan vi inte ha en stor fest nu på lördag?<br />

Ja!<br />

ULRIKA OCH MICKE<br />

SOFIE<br />

Åh, pappa, en sådan lysande idé!


-43-<br />

BENGT<br />

Vad roligt att ni tycker det! Då säger vi det, jag kan ordna utskicken.<br />

ULRIKA<br />

Dig har man då aldrig tråkigt med! Vad du är påhittig!<br />

Och ser så bra ut!<br />

Vilka ska vi bjuda?<br />

SOFIE<br />

MICKE<br />

ULRIKA<br />

Vi bjuder våra vänner. Alla trehundrasju.<br />

Vad ska vi fira?<br />

Vi firar att vi är lyckliga.<br />

Åh, vad jag älskar dig.<br />

Jag kommer alltid att älska dig.<br />

Min älskade!<br />

Välkomna till bords!<br />

SOFIE<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

SOFIE


Åh, vad fint!<br />

-44-<br />

MICKES FAMILJ<br />

Hanna lämnar Mickes familj och går långsamt mot sina<br />

föräldrar.<br />

HANNA<br />

Jag älskar honom över allt annat. Han är som regnet som faller så försiktigt.<br />

Och smeker mig. Jag älskar honom. Jag älskar honom. Jag älskar<br />

honom.<br />

Än så länge.<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Jag kan inte tänka längre än än så länge.<br />

Och då är det så dags.<br />

Nu får ni säga vad ni tycker.<br />

Svarar inte.<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

ULLA OCH BO<br />

HANNA<br />

Nu får ni säga vad ni tycker. Nej, men nu får ni säga vad ni tycker.<br />

Vänligt.<br />

Säg något du.<br />

ULLA


Vänligt.<br />

Jag väntar på dig.<br />

Han är vacker..?<br />

Han såg bra ut.<br />

Hur då?<br />

Utseendemässigt.<br />

-45-<br />

BO<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

BO<br />

ULLA<br />

BO<br />

Jaså, så. Ja, det kan inte jag bedöma. Jag tyckte han verkade okej. Vek.<br />

Mager.<br />

Han verkade okej.<br />

Jag älskar honom.<br />

ULLA<br />

BO<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Men då avgör väl det saken, varför frågar du mig?<br />

Jag ville bara veta.<br />

HANNA


Vet du nu då?<br />

Vi har förlovat oss.<br />

Nu rör sig allting väldigt fort, va?<br />

-46-<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

BO<br />

ULLA<br />

Det var roligt för dig, men du får tänka på mig lite.<br />

BO<br />

Jag förstår inte, befinner vi oss på samma planet?<br />

ULLA<br />

Du kunde sagt det mindre vårdslöst.<br />

BO<br />

Hallå! Du där uppe! Kommer du ihåg ordet hänsyn?<br />

ULLA<br />

För hur gammal är du? Hur gammal är du egentligen?<br />

Vad tror du?<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Jag vet hur ung du är, men hur gammal tror du du är?<br />

Tjugotre.<br />

HANNA


Efter en liten förvånad paus.<br />

Jag tycker det är för ungt.<br />

-47-<br />

ULLA<br />

BO<br />

Nu har mamsen och jag sagt vad hon tycker.<br />

HANNA<br />

Är det allt? Är det inte viktigt för er?<br />

ULLA<br />

Viktigt för mig att du glider ifrån mig? Att du ska sta och gifta dig och att<br />

jag bara har pappsen?<br />

Skäms.<br />

BO<br />

ULLA<br />

Märker du inte hur du driver mig att sluta tänka på dig som min dotter.<br />

BO<br />

Jaha ja. Nu ska vi plötsligt över en natt vara kompisar. Ska det stå så?<br />

"Och till vår kompis efterlämnar vi allt"?<br />

Märker du inte vad du gör?<br />

Nej, det märker jag inte.<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

BO<br />

Är du inte medveten om klyftan du gräver mellan oss?


-48-<br />

ULLA<br />

Först flytta, sedan gifta sig, här kommer det slag i slag! Inte ens ett flyttkort!<br />

Är du medveten om det?<br />

Nej, jag är inte medveten.<br />

Tänk, precis det tror jag också.<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Alla utom Sofie tar på sig våta rockar. Några håller en tidning<br />

över huvudet, några har plastpåsar. De trampar irriterat.<br />

Samtliga ser åt samma håll. Väntar på bussen.<br />

SOFIE<br />

Kommer bärande på tunga matkassar.<br />

Men hej, är det inte du?<br />

Jo, jag tror det.<br />

Hur är det med lilla dig då?<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

Tack, men jag har gått upp i vikt.<br />

SOFIE<br />

Ha, ha. Vet du, den vackra skålen från Höganäs?<br />

Julklappen?<br />

JOHANNA


-49-<br />

SOFIE<br />

Jag använder den fortfarande. Åh.<br />

Ja, det var... tanken.<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Och den räknas. Jag har frukt i den. Blir du inte glad nu?<br />

Fantastiskt.<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Ja. Min man - jag gifte om mig - igen - han tål den inte. Ha, ha. Men jag<br />

säger allt åt honom, "Hör du du du där, den låter du allt bli. Det där är en<br />

tanke från en skiljd ingift släkting som aldrig skickar julkort. Nej, ser du,<br />

du får allt hysta något annat, gubbe lilla."<br />

JOHANNA<br />

Jag vet, jag är dålig på att besvara brev och kort.<br />

SOFIE<br />

Det gör inget. Gud, nej, du var väl nere eller något har jag förmodat.<br />

Depressioner tar tid.<br />

JOHANNA<br />

Nej, nej, det var jag som ville... att vi skulle...<br />

Slår ifrån händerna från varandra.<br />

Så det... det är nog snarare han som...<br />

Kör ner ena handen som i en nerförsbacke.<br />

Som... som...<br />

Ja, Micke har gift sig.<br />

SOFIE


-50-<br />

JOHANNA<br />

Kommer av sig totalt inför denna nyhet, men vill inte visa det.<br />

Jaha.<br />

Med vem då?<br />

Och har två barn.<br />

Jaha.<br />

Till Hanna.<br />

Plats.<br />

Två tvillingflickor.<br />

Jaha.<br />

Beatrice och Cecilia.<br />

Beatri...<br />

HANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

De är mycket lyckliga. De skiljer sig säkert inte.<br />

Har du några barn?<br />

JOHANNA


Nej, vi får inte ihop det riktigt.<br />

Så tråkigt.<br />

-51-<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Nej, det är det inte, det är mitt fel. Och det accepterar jag. Det hänger<br />

mycket ihop med att jag börjar tycka att han är motbjudande och då blir<br />

det rent ut sagt besvärligt.<br />

Det förstår jag.<br />

Ja, det gör du.<br />

Men du älskar honom?<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Usch, vad du frågar rakt på. Har du blivit psykolog på gamla dagar?<br />

Nej...<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Åh, förlåt. Jag menade inte det. Inte har du blivit gammal.<br />

Ja, vad då? Åren går.<br />

JOHANNA


-52-<br />

SOFIE<br />

Vilken positiv inställning till ditt åldrande. Det är säkert inte försent för<br />

dig att hitta en ny man. Kanske inte någon ny, precis, men någon<br />

gammal, de är så desperata.<br />

JOHANNA<br />

Jag vet inte om jag vill ha någon annan.<br />

SOFIE<br />

Själv börjar jag bli lite slapp här.<br />

Visar på överarmens undersida. Ler vänligt.<br />

Men du har väl hunnit få ännu fler skavanker?<br />

Det är bara tre år mellan oss.<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Det ser ut som tio. Det kanske bara är glasögonen.<br />

JOHANNA<br />

Jag tror jag promenerar i stället. Hoppas ni lyckas lösa era problem.<br />

I det här vädret?<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

Inser att det är något slags missförstånd, men väljer att vifta bort det.<br />

Ha det så bra.<br />

SOFIE<br />

Ja, vi försöker, vi diskuterar ofta. Ser du -<br />

Håller upp armen.<br />

- det är lite snett här, det var inte meningen, förstås, det är bara när han<br />

är berusad. Annars är han en ängel. En ängel.


Jag lovar skicka julkort i år.<br />

Det räcker med ett.<br />

Försöker gå.<br />

-53-<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Det är så trevligt med livstecken. Men om du är nere i en undergångsperiod,<br />

så känn inget tvång. Sådant måste man få gå igenom i sin egen takt.<br />

Fråga mig.<br />

Ja, då så, hej med dig.<br />

Går.<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

På gränsen till sammanbrott, men visar det inte.<br />

Vill du inte fråga?<br />

BO<br />

Ligger i vita lakan. Läser en kvällstidning. Sträcker på sig.<br />

HANNA<br />

Mamma! De ringde från sjukhuset! Pappa är överkörd!<br />

Har han blivit det nu precis?<br />

Ja... De ringde.<br />

ULLA<br />

HANNA


-54-<br />

ULLA<br />

Då förklarar det. Han skulle bara köpa tidningen och jag började undra.<br />

Ska vi inte åka?<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Jo, vad tror du? Det var bara det att man har väl hört historier om män<br />

som ska köpa tidningen och aldrig kommer tillbaka.<br />

Ger Ulla en kappa. Ringer taxi.<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Tjugo år senare står de där i dörren, "Ja, jag fick tag på den äntligen."<br />

HANNA<br />

Kan jag få en bil till Linnégatan 28. - Det är bråttom. - Tack.<br />

ULLA<br />

Och, ser du... Jag vet inte om jag började bli orolig eller började hoppas.<br />

Mamma!<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Jag håller med dig. Bli överkörd, det är att gå för långt.<br />

Hur är det med honom?<br />

Jo, vi tror han klarar sig.<br />

HANNA<br />

LÄKARE 1


Tack! Tack!<br />

Tack, gode gud!<br />

-55-<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

LÄKARE 1<br />

Ni kan inte hälsa på honom än. Han är medvetslös. Men kom tillbaka<br />

om några timmar.<br />

Tack! Tack!<br />

Tack, gode gud!<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

Kan vi hälsa på pappa nu, doktorn?<br />

LÄKARE 1<br />

Tyvärr, han är fortfarande medvetslös. Men krisen är över. Kom tillbaka i<br />

morgon.<br />

Sover han?<br />

ULLA<br />

LÄKARE 1<br />

Irrterad över alla dessa släktlingar som inte låter honom sköta sitt arbete. Ser på<br />

sin klocka.<br />

Han är helt återställd. Krisen är över. Kom tillbaka i morgon.<br />

Ler vänligt.<br />

Tack! Tack!<br />

HANNA


Tack, gode gud!<br />

Vill du ha kaffe?<br />

Ja tack! Tänk att han klarar sig.<br />

-56-<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Han kan verkligen konsten att jobba på.<br />

Jag är... så glad.<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Jaså, choklad, vi har nog bara kaffe hemma...<br />

Så - glad!<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Ja, det är jag med. Gud, ja. Det är så underbart att det här hände...<br />

Mamma!<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Varför kan du aldrig höra mig till punkt? Människa!<br />

Förlåt.<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Det underbara med det här... är att jag upptäckt hur mycket jag älskar<br />

din pappa.


Åh... Mamma...<br />

Ja. Jag skulle vilja säga så själv.<br />

-57-<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

Lutar sig fram för att sätta på TV:n.<br />

Nej, nej! Nej!<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Ser förvånat på Johanna medan hon sätter på TV:n.<br />

BO<br />

Lägger ifrån sig tidningen och ordnar det bekvämt för sig för att se på TV:n.<br />

TV:N<br />

Den femtiotreårige man, som tidigare i dag blev överkörd av en rattfyllerist<br />

på ett övergångsställe, avled nyligen av sina skador. Han blev femtiotre<br />

år. Den här olyckan har återigen skapat debatt om huruvida rattfyllerister<br />

ska dömas lindrigt eller dömas alls. Den debatten har nyss avslutats<br />

och kommer att återupptas vid ett nytt fall av rattfylleri. Vidare nyheter<br />

från redaktionen!<br />

Det står nu klart att nyhetsbolaget CNN sålt filmrättigheterna till sitt kliniska<br />

krig i Persiska viken till överste Oliver North, som följde hela kriget<br />

på TV. Som han själv säger: Jag var där, så gott som. Det fantasibelopp<br />

han har betalat för filmrättigheterna överträffade vida USA:s president<br />

George Bushs fantasibelopp. USA:s president George Bush hade sett<br />

fram emot en stilla filminspelning på sin golfklubb efter sin mandatperiod,<br />

men USA:s president George Bush får nu i stället skriva sina memoarer<br />

som alla andra, och som planeras komma ut i handeln vid jul,<br />

alltså samtidigt med före detta Sovjets före detta president Michail<br />

Garbatjovs memoarbok "Från Gorbatjov till Garbatjov", som redan blivit<br />

en klassiker, för att nästa år bli kult. Vidare nyheter från redaktionen!


-58-<br />

De fortsatta striderna i Bosnien-Hercegovina krävde på morgonen fler<br />

dödsoffer. De fortsatta striderna hade eldupphör i morse, men bröts av<br />

fortsatta strider som skördade nya dödsoffer. Krypskyttar fortsatte striderna<br />

och krävde dödsoffer och eftermiddagens vapenvila avbröts på eftermiddagen<br />

av nya fortsatta strider som krävde nya skördade dödsoffer...<br />

Mamma?<br />

HANNA<br />

TV:N<br />

Det forna Jugoslavien har landssorg... Hallå?<br />

Mamma?<br />

Hallå?<br />

HANNA<br />

TV:N<br />

HANNA<br />

Böjer sig fram för att stänga av TV:n.<br />

TV:N<br />

Vänta! Vänta! Vi har sporten också! Och vädret! Vänta! Vänt..!<br />

Stänger av.<br />

Jag är ledsen -<br />

Tittar på Läkare 1.<br />

HANNA<br />

LÄKARE 1<br />

BO


-59-<br />

LÄKARE 1<br />

- vi gjorde vad vi kunde. Det var som om han själv inte ville.<br />

Ser på sin familj. Glad. Vinkar.<br />

Mamma?<br />

Svarar inte.<br />

Mamma? Hur är det?<br />

BO<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Ja, det är det väl. Vad då, menar du?<br />

Han är död, mamma.<br />

Man måste jobba på.<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Hon satt helt stilla i fåtöljen och tömde sin kopp -<br />

Rör sig inte.<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

- och sakta började hon le, ett omedvetet leende, så kaffet rann ut genom<br />

mungipan.


-60-<br />

Akt 2<br />

En stillsam fest. Små lampor. Sofie går runt och tänder<br />

värmeljus. Bo och Bengt äter chips och kollar på tjejerna. Ulla<br />

och Ulrika diskuterar. Hanna och Micke träffas för första<br />

gången. Micke charmar Hanna, som låtsas nonchalera honom.<br />

Musik.<br />

JOHANNA<br />

Skiljd. Det är ett slags tillstånd... "Hur är det med dig? - Jo, jag är skiljd.<br />

Jag känner mig skiljd, jag mår så skiljd, så."<br />

Ulla och Bo dansar tätt, Ulrika och Bengt dansar tätt. Sofie står<br />

ensam med en Manhattan i handen. Johanna äter på en morot.<br />

Hanna övar stråkföring.<br />

Vad blir det till middag?<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

Det är de tre svenskaste familjehögtiderna: Julafton. Midsommar.<br />

Skilsmässan.<br />

Hallå?<br />

Kokt torsk med äggsås.<br />

Det hade vi igår.<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE


Nej, det var med senapssås.<br />

Det smakade ägg.<br />

Men gå och handla själv då!<br />

Håller fram en telefonlur.<br />

Jag sitter i telefon.<br />

-61-<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Det är inte så lätt, jag kanske är lite sugen på köttbullar, men det är det<br />

ingen som vill ha!<br />

Jag är vegetarian.<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Läkarna fick AIDS och kockarna fick vegetarianerna.<br />

Hur kan du säga så?<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Varje gång tror jag att nu! i dag! kommer jag att hitta på någon festligt,<br />

jag står där och bollar med fänkålen och palsternackan och tänker "det<br />

här kan jag kanske göra något spännande med", men jag känner hur<br />

någonting drar i mig, det är den här sidan och till slut står jag där igen<br />

vid köttfärsen och stirrar på den och vet att det enda han kan äta är<br />

potatismoset, "Om det är riktig mos, inte det där pulvret du körde med<br />

när vi träffades!"


Jag ringer upp dig.<br />

Jaså?<br />

-62-<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

Jag älskar dig fast du gillar köttbullar, då kan väl du kosta på dig att älska<br />

mig fast jag...<br />

HANNA<br />

Du som inte ens kan koka vatten utan att det bränner vid.<br />

MICKE<br />

Det här är inte klokt, det här händer varenda gång som det här händer.<br />

Du? Jag älskar dig.<br />

Nej, du byter ämne.<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

Min fru - det ska bli gott - med äggsås.<br />

HANNA<br />

Lycklig.<br />

Vad jag älskar mest hos Micke är att hur mycket han än försöker, får han<br />

aldrig bort oljan under naglarna. Det är det gulligaste jag vet: En kille<br />

som står böjd över handfatet och gnuggar frenetiskt med nagelborsten.<br />

Jag vet inte varför. Det är väl för att det är just Micke. Annars skulle det<br />

inte vara riktigt normalt.<br />

MICKE<br />

I telefon.<br />

Hej igen. Ja, förlåt, men det blir sådan oro i luften när hon lagar mat.


Har hon någon spelning snart?<br />

Nej, hon bara är sådan.<br />

-63-<br />

SOFIE<br />

MICKE<br />

SOFIE<br />

Följer du med till kyrkogården i morgon?<br />

MICKE<br />

Nej det går inte. Hon har ägglossning, så vi ska göra ett nytt försök.<br />

Ska ni verkligen ha barn?<br />

SOFIE<br />

MICKE<br />

Ja,... Om det kan rädda äktenskapet så varför inte?<br />

SOFIE<br />

Jag tror inte ni passar som föräldrar.<br />

MICKE<br />

Nej, det kan hända. Men i vilket fall gör vi ett nytt försök i morgon. Går<br />

det inte då, så skiter vi nog i det.<br />

SOFIE<br />

Tycket jag låter som en bra idé. Barn kan fara så illa av att vara olyckliga.<br />

MICKE<br />

Men om du ska ut till graven, kan du väl köpa någon blomma från mig.<br />

SOFIE<br />

Jag kan tänka på den där tågolyckan ibland. Sådan slump! För det första<br />

var det just det tåget som mötte ett annat tåg... och så det andra då, att


-64-<br />

bland alla dessa människor som kunde ha dött, så var pappa och<br />

mamma de enda som gjorde det. Tala om två flugor. För det är som att...<br />

det var just våra. Det kunde varit någon annans föräldrar, men det var<br />

våra. Och då kan jag känna en slags lättnad mitt i sorgen.<br />

MICKE<br />

Hur ska du förresten göra med doktorerandet? Ska du hitta på något annat?<br />

Vad då då?<br />

Ja, jobba eller något.<br />

SOFIE<br />

MICKE<br />

SOFIE<br />

Bara för att de är döda? Det ändrar väl inget. Forska är ju det enda jag<br />

kan. Det har gått och blivit mitt liv.<br />

Mm.<br />

MICKE<br />

SOFIE<br />

Nu måste jag kila, vi ska precis i väg och skilja oss. Hej med dig.<br />

Lägger på. Tittar på Hanna.<br />

MICKE<br />

SOFIE<br />

Slänger sin ring. Fortsätter titta på de dansande och smuttar på drinken.<br />

MICKE<br />

Jag är ledsen för det där med torsken.


-65-<br />

HANNA<br />

Du kan åka till din kyrkogård i morgon.<br />

Orolig.<br />

Vad är det du säger?<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Jag vill inte att vi... Jag vill att vi...<br />

Rädd.<br />

Vad är det du vill säga?<br />

Jag vet inte vad jag vill säga.<br />

Säg det inte.<br />

Ser sorgset på Micke.<br />

Micke!<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Alla tar på sig rockarna och ställer sig i en kö. Micke nästlängst<br />

fram med dubbelbarnvagn. Hanna ställer sig i mitten av kön.<br />

Alla tar fram varsin systembolagskatalog och börjar fylla i gula<br />

beställningskort.<br />

Ställer sig sist i kön.<br />

Micke? Micke!<br />

JOHANNA


Hej?<br />

-66-<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

Hej, hej, är det allt du kan säga? Det är ju jag!<br />

Känner igen Johanna. Ler.<br />

Hej.<br />

Försöker återvända till katalogen.<br />

Hur är det?<br />

Jo, jag är pappaupptagen.<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

Jag träffade din syster härom-vad-det-nu-var.<br />

Jaha. Hur var det med henne?<br />

Träffas ni inte?<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

Jag kommer inte överens med hennes man.<br />

JOHANNA<br />

Inte hon heller vad det verkar. Men bara när han är berusad.<br />

Sådan var aldrig jag.<br />

MICKE


-67-<br />

JOHANNA<br />

Nej, du fick aldrig bort oljan under naglarna, men våldsam var du aldrig.<br />

De övriga i kön ler mot Micke. En man ger Micke en hyvens<br />

klapp på axeln.<br />

MICKE<br />

Var det jobbigt det där med oljan?<br />

JOHANNA<br />

Nej, men det var därför jag inte ville du skulle stoppa in dina fingrar.<br />

Annars gjorde det inget.<br />

MICKE<br />

Jag trodde du inte gillade mig när jag gjorde så.<br />

JOHANNA<br />

Det hade inget med dig att göra.<br />

MICKE<br />

Det var därför jag inte ville ligga med dig till slut. Jag ville inte förnedra<br />

mig, höra dig säga "Inte in med fingrarna".<br />

JOHANNA<br />

Jo! Det var skönt när du pillade, men jag kunde ju bli sjuk.<br />

MICKE<br />

Det var därför jag började träffa Lena.<br />

Är det henne du gift dig med?<br />

Ja! Ja, just det!<br />

JOHANNA<br />

MICKE


-68-<br />

JOHANNA<br />

Men då kom det ändå något gott ur dina oljiga naglar.<br />

Två tvillingtjejer.<br />

Hur gamla är de?<br />

Lika gamla. Förlåt mig.<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

Det enda jag begärde var att vi inte skulle ljuga för varandra. Det var det<br />

enda.<br />

Tänker du på oss ibland?<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

Smickra dig inte. Jag är glad att det blev så här. Jag är jätteglad.<br />

MICKE<br />

Det var aldrig meningen att såra dig.<br />

Jag blev inte sårad.<br />

Du gjorde ett sårat intryck.<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

Nu så här tycker jag det var mest synd på porslinet.


Det som vi köpte i Höganäs?<br />

Det var liksom... vi.<br />

Tur att syrran fick skålen.<br />

-69-<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

Jo, men den var liksom... hon. Får jag fråga dig en sak?<br />

Ja?<br />

Varför rör sig inte kön?<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

Det är någon som inte bestämt sig.<br />

Till Micke, ilsket.<br />

Ursäkta!<br />

PERSON LÄNGST FRAM I KÖN<br />

MICKE<br />

Får jag fråga dig en sak? Hatar du mig?<br />

Missförstå mig inte så fel.<br />

JOHANNA<br />

Slutet av en konsert. Alla tar fram stråkar ur sina rockar och<br />

spelar. Applåder. Alla bugar. Dirigenten tar Hannas hand och leder<br />

fram henne framför de övriga, som klappar med sina stråkar


-70-<br />

mot handflatan. Dirigenten kysser Hannas hand och kramar den<br />

lite extra, som 'Bra gjort!'. Blommor. Champagnekorkar smäller.<br />

Alla får varsitt glas och pratar och skrattar och kramas.<br />

KONSERTHUSCHEFEN<br />

Mina kära, kära vänner! Sällan har en debut varit lika belysande för en<br />

genuin begåvning som den vi fått uppleva i kväll. En lycka är det för mig<br />

som ansvarig för detta arrangemang att erfara att en sådan talang kan<br />

dölja sig bakom en sådan vacker mask!<br />

Alla skrattar. Micke upptäcker en kvinna, Lena, och närmar sig<br />

henne. Johanna ser det, medan Hanna är helt upptagen av att<br />

lyssna på talet.<br />

KONSERTHUSCHEFEN<br />

En konsert är en alltid en sagolik händelse, men en debut är ändå ett<br />

nervpirrande äventyr som - och jag tror jag talar för samtliga - som alla<br />

här i kväll har stimulerats av och som äger sin betydelse, inte bara som<br />

konst utan även som plattform, en språngbräda mot vidare triumfer.<br />

Micke kysser Lena. Johanna ser det, men rör sig inte. Hanna är<br />

lycklig, lyssnar på talet.<br />

KONSERTHUSCHEFEN<br />

Nåväl! Vi är alla glada i kväll, vi önskar denna underbara begåvning all<br />

vidare lycka och framgång i yrkeslivet och skålar för vår fantastiska<br />

publik och vårt hus och vår enastående ensemble!<br />

Alla skålar utom Micke och Lena som dansar tätt. Övriga<br />

ställer sig runt Hanna och pratar stumt - men energiskt och<br />

glatt - med henne. Johanna står bredvid och ser på Mickes<br />

förehavanden.


-71-<br />

HANNA<br />

Till de som står omkring henne.<br />

Fan, egentligen känner jag inte alls för att stå och vara så här uppmärksammad,<br />

egentligen känner jag bara för att hålla om honom och älska<br />

med honom, men det är faktiskt min kväll! Jag vet att han unnar mig att<br />

få vara lite självupptagen åtminstone en kväll i mitt liv.<br />

JOHANNA<br />

Tiden flög, att han var borta i fyra timmar märkte jag inte ens, jag bara<br />

log och log.<br />

HANNA<br />

Alla pratar så och jag är tvungen att vara social, jag är faktiskt det. Men<br />

sedan ska vi knulla så ingen av oss kan gå på en vecka. Jag ska bara<br />

prata med -<br />

Pekar på dem som stumt diskuterar konserten med henne.<br />

- honom först. Och sedan henne. Och så kanske någon mer...<br />

Johanna går fram till det dansande och smekande paret och<br />

sparkar på Micke som inte reagerar.<br />

JOHANNA<br />

På min debutkonsert! Jag står på tröskeln till min karriär, då travar han<br />

iväg och hittar Lena Med De Långa Bena...<br />

HANNA<br />

Som när han kom hem till mig första gången...<br />

MICKE<br />

Utan att avbryta dansen.<br />

Hur länge har du haft den här lägenheten?


-72-<br />

HANNA<br />

Som om hon pratade om något trevligt. Fortfarande till dem runt omkring, som<br />

svarar med leenden och nickar.<br />

Vad är det för fråga? "Hur länge har du haft den här lägenheten?" Han<br />

var verkligen totalt... -<br />

Börjar skaka hand med sin omgivning och ta farväl.<br />

HANNA<br />

- jag vet inte vad han var, men det var totalt.<br />

Micke och Lena kysser varandra farväl. Micke börjar ordna med<br />

en frukostbricka.<br />

JOHANNA<br />

En regnig natt. Första gången han sov över så åskade det -<br />

Hanna ordnar med ett dubbelduntäcke. Sofie tar så småningom<br />

på sig en overall.<br />

JOHANNA<br />

- och blixtarna for över himlen och lyste upp hans ansikte... ett lyckligt<br />

ansikte... med smärta och leenden omvartannat... Den natten kommer jag<br />

aldrig att glömma.<br />

Nej, varför skulle jag vilja det?<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Vänta bara -<br />

Skrattar.<br />

- tills det är min smärta jag ser i hans ansikte.<br />

Hanna sitter med dubbelduntäcke i vackert påslakan. Micke<br />

kommer med morgonkaffe och tidning. Sätter sig hos Hanna.


-73-<br />

HANNA<br />

Det var någon som ringde dig förut, Lena-någonting, hon sade du skulle<br />

ringa upp henne, jag vet inte vad det gällde.<br />

MICKE<br />

Jag tänkte vi skulle resa någonstans, skulle du ha lust med det? Måste du<br />

röka i sängen?<br />

RESEFÖRSÄLJAREN<br />

Ja, vi har mycket att välja på, Maldiverna, Bahamas, Västindien,<br />

Köpenhamn -<br />

HANNA<br />

Nej, vi kommer att få resa mycket när jag turnerar sedan, nu kan vi väl<br />

bara ligga här och tafsa lite...<br />

MICKE<br />

Men du har ju aldrig varit utomlands, och sedan om vi får barn blir det<br />

knepigt...<br />

- Sydamerika, Mexiko -<br />

RESEFÖRSÄLJAREN<br />

HANNA<br />

Men jag tror inte vi får några barn förrän tidigast nästa år, min manager<br />

har fått förfrågan från London, det kan kanske bli en konsert redan nästa<br />

månad...<br />

MICKE<br />

Men jag får in lite extra snart - det kom en tant och lämnade in sin BMW<br />

som vi har låtit stå en månad nu då, så där blir det en del - så jag skulle<br />

vilja bjuda dig på det här...<br />

RESEFÖRSÄLJAREN<br />

- New York, Moskva, Hong Kong -


-74-<br />

HANNA<br />

Jag kommer att hinna med allt det där, och dessutom få betalt för det.<br />

MICKE<br />

Jag vill det, jag behöver komma härifrån. Kan vi inte göra något som jag<br />

vill?<br />

Varför då?<br />

HANNA<br />

RESEFÖRSÄLJAREN<br />

- Nu får ni säga hur ni ska ha det. Stå här och rabbla orter...<br />

Försvinner.<br />

Det är en sak jag måste berätta...<br />

Har du varit otrogen?<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

Ser förvånat och nästan skrämt på Hanna.<br />

HANNA<br />

Jag skämtade. Förlåt. Blev du ledsen?<br />

Ha, ha... ha...<br />

Men, förlåt, jag avbröt dig.<br />

Jo... Du förstår... att...<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE


Vet inte hur han skall fortsätta.<br />

-75-<br />

HANNA<br />

Skrattar och kysser Micke i ett plötsligt anfall av moderskänslor.<br />

Fattar du vad lycklig jag är?<br />

JOHANNA<br />

Ja, det är möjligt att jag upplevde mig som lycklig.<br />

Till Johanna.<br />

Jaså? Jaha?<br />

Älskling...<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Inte just nu.<br />

Till Johanna.<br />

Alltså vem är det jag försöker lura?<br />

Det är ju lätt för mig att säga.<br />

Det sade jag också.<br />

Vad sade du, sade du?<br />

Jag sade rör mig inte!<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA


-76-<br />

JOHANNA<br />

Hade inte han varit en sådan svinpäls så hade jag blivit en stor solist. -<br />

Hade jag blivit?<br />

- Det vet jag.<br />

Vad blev jag då?<br />

Det vet jag.<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Och alla resorna då? Applåderna? Skivinspelningarna?<br />

Tja... Vad ska jag säga?<br />

Och... barn?<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Det är inget jag grämer mig över.<br />

Jävla knöl!!<br />

Vad har jag nu gjort?<br />

HANNA<br />

MICKE


Det vet jag inte. Än.<br />

Är du sur?<br />

Vad fan låter det som?<br />

Vad vill du jag ska säga?<br />

Något bra.<br />

Du?<br />

Ja?<br />

Kaffet är kallt.<br />

Då får vi hitta på något annat...<br />

Känner något växa under lakanet.<br />

Oj. Oj.<br />

De tittar under täcket.<br />

-77-<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

MICKE


Vilken bra idé!<br />

Kysser Micke innerligt.<br />

Du?<br />

Mm?<br />

-78-<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Ännu i kyssen.<br />

Glöm inte ringa den där Lena sedan, hon sade det var viktigt.<br />

De försvinner in under duntäcket.<br />

Nej, inte fingrarna.<br />

Stillhet. Telefonsignal.<br />

HANNAS RÖST<br />

HANNA<br />

Tänder en sänglampa. Svarar sömnigt.<br />

Ja?<br />

Svarar inte.<br />

Hallå? Hallå?<br />

Tittar på luren.<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Mamma? Vet du vad klockan är?


Lägger på.<br />

Sömnigt.<br />

Vem var det?<br />

Smeker Micke.<br />

Någon som lade på. Sov.<br />

Sitter, utan att kunna sova.<br />

-79-<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Mamma! Säg något! Du måste sluta ringa mitt i nätterna utan att ha<br />

något att säga.<br />

Han har friat till mig.<br />

Vem?<br />

En man.<br />

Vem?<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Stött.<br />

Här på hemmet. Du är så underlig ibland.<br />

Känner jag honom?<br />

JOHANNA


Vet du vem Martin är?<br />

Nej.<br />

-80-<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Jo, men Martin, han är ju... I alla fall, det är inte han. Han är lik Martin,<br />

men mer som... jag skulle vilja ha Martin.<br />

Vem fan är Martin?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Du vet ändå inte vem det är, varför går du på med dina dumma frågor, vi<br />

är båda för gamla för sådant.<br />

JOHANNA<br />

Jaha. Så den här gubb... killen har friat då.<br />

ULLA<br />

Ja, kan du tänka dig. Förra veckan.<br />

Och du ringer först nu!<br />

Gräla inte på mig!<br />

Förlåt.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA


-81-<br />

ULLA<br />

Jag vet inte varför tiden slinker ifrån mig. Det kanske är för att jag får mer<br />

och mer bråttom.<br />

JOHANNA<br />

Men skynda dig att säga ja då.<br />

ULLA<br />

Tycker du? Men han är så gammal.<br />

Är han?<br />

Ja, det är han.<br />

Och du då?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Hörrödu. Mycket har jag varit i mina dagar, men gammal har jag fan aldrig<br />

varit.<br />

Hur gammal är han då?<br />

Lika gammal som Martin.<br />

Och hur gammal är Martin?<br />

Han är i den åldern.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA


-82-<br />

Gråter.<br />

Herrejävlar, sitta i klistret på hemmet, det trodde jag aldrig!<br />

JOHANNA<br />

Älskar du honom? För det har väl en viss betydelse?<br />

Ja. Jag älskar... tror jag... honom.<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Så vad är det som hindrar dig?<br />

Martin!<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Vad är det med denna Martin?<br />

Han var först!<br />

Mamma...<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Säger jag nej till Martin och sedan ja till... Martin kommer att få hjärtslag.<br />

Sådant här är ingen lek i vår ålder. Deras ålder.<br />

JOHANNA<br />

Säg ja till Martin då. Det skulle den andra förstå.<br />

ULLA<br />

Men jag älskar ju inte Martin. Och förresten skulle han säkert få hjärtslag...<br />

om jag... sade...


Får en idé.<br />

Mamma?<br />

Ja?<br />

Mamma?<br />

-83-<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Vad är det? Herreskit, vad klockan är mycket. Vi får höras sedan. Roligt<br />

att du ringde.<br />

Vad roligt att du kom.<br />

Hej.<br />

Hej.<br />

Det här är min dotter.<br />

Hej. Martin.<br />

MARTIN<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

MARTIN<br />

JOHANNA<br />

Ser på Martin ett ögonblick, utan att avslöja för mycket av sin förvåning.<br />

Mamma, får jag prata med dig ett ögonblick? Ursäktar du oss?<br />

MARTIN<br />

Visst, visst. Skynda er bara, vi måste hinna gifta oss.


-84-<br />

ULLA<br />

Vad är det nu? Du sliter inte i mig så där. Vad är det?<br />

Viskar.<br />

Vad hände med den andra?<br />

Vilken andra?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Han som du älskade. Som var som Martin, fast mer som du skulle vilja<br />

ha honom.<br />

Hon menar Svempa.<br />

MARTIN<br />

ULLA<br />

Jaså!<br />

Viskar.<br />

Han fick slag, ser du. När jag sade ja till Martin så orkade inte han med<br />

det.<br />

MARTIN<br />

Vi ska begrava honom nu samtidigt.<br />

ULLA<br />

Ja, det var mest praktiskt så, det är ändå samma kyrka.<br />

Han tålde inget den gubben.<br />

Ja, så nu är jag fast.<br />

MARTIN<br />

ULLA


-85-<br />

JOHANNA<br />

Viskar.<br />

Jag trodde du skulle säga ja till den andra!<br />

ULLA<br />

Jo... Jovisst, men Martin var faktiskt först. Och jag tänkte att han får<br />

säkert slag vad jag än svarar, jag menar du ser ju hur skröplig han är, så<br />

då svarar jag ja till Martin, han kolar, så har jag ryggen fri att gifta mig<br />

med Sven... sedan... då när Martin väl är... Ja, han blev inte fullt så död<br />

som jag tänkte mig. Sven däremot... En liten missräkning.<br />

Är du nöjd då?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Viskar.<br />

Nöjd! Nöjd! Du anar inte! Han får upp den!<br />

Men då är allt bra då!<br />

Efter en liten paus. Något förvånad.<br />

Ja, det är det.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

MARTIN<br />

Nej, hör du tjejen, nu får vi allt åka om vi ska hinna.<br />

Ja.<br />

Åker du egen bil, eller?<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Jag tog aldrig körkort, du vet det.


Gör det.<br />

Det är försent.<br />

Nej, det är praktiskt.<br />

Ska du eller jag köra?<br />

-86-<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

MARTIN<br />

Jag kör gärna... Men nu ska vi se här...<br />

Vad är det?<br />

Är det något?<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

MARTIN<br />

Ja, det är visst hjärtat. Det har tydligen stannat. Ja, ja, då hann vi inte i<br />

alla fall. Hej med dig.<br />

Faller ihop.<br />

Ska vi inte göra något?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Inte då. Det är hans stund nu. Visa respekt i stället.<br />

MARTIN<br />

På gott humör.<br />

Nu blir vi två om dig på andra sidan.


-87-<br />

ULLA<br />

Typiskt. Lika pålitliga som busstidtabellen. Man ska inte bry sig om<br />

dem. Hur mycket de än kurtiserar, man ska behandla dem som mjäll.<br />

Stackars mamma...<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Det här är ingenting, det är bara att jobba på. Jag har varit med om värre.<br />

När jag föddes, till exempel.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Nej -<br />

Strålar.<br />

- det var den underbaraste känsla!<br />

Det har du aldrig...<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Det måste du pröva någon gång. Hitta någon ny kille nu och hoppa på.<br />

Mamma?<br />

HANNA<br />

ULLA<br />

Du ska inte ta åt dig, men du var det mest fantastiska som hänt mig.<br />

Det tror jag när jag hör det.<br />

HANNA


Inte ens då.<br />

-88-<br />

JOHANNA<br />

Ulrika och Bengt väntar på Hanna, med kaffe och kakor.<br />

BENGT<br />

Välkommen! Ja, vi tar väl tjuren vid hornen, då: Han är ett arsel!<br />

Ett rent och skärt arsel.<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

Och den har vi haft här, dragande sina fötter efter sig.<br />

Som vi slet.<br />

Och så går han och är otrogen!<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

Var har han fått de dragen i från?<br />

Bengt och Ulrika ser misstänksamt på varandra.<br />

Vad bra att du kom till oss.<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

Sådant här ska man inte sitta ensam med. Fy fan.<br />

ULRIKA<br />

Hur länge har han hållit på så här?


Han sade en... två månader.<br />

-89-<br />

HANNA<br />

ULRIKA<br />

Då är det två år. Fullständigt opålitlig. Kommer du ihåg den gången på<br />

hans födelsedag, vi hade ordnat och sagt att han skulle komma hem till<br />

oss vid halvsju, vi skulle fira honom.<br />

När han fyllde vad då?<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

År! Och mormor var här och skulle överraska, nittio år och han glömde<br />

bort det. Hon höll ju på att få snörp.<br />

Upptäcker.<br />

Jag har aldrig förlåtit honom för det.<br />

Och nu gör han så här.<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

Ett arsel är han. Det står helt klart nu.<br />

Ett svin.<br />

Ett svinarsel.<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

Och dessutom gör han sig själv illa. Det ska jag bli man för.<br />

Är du mycket svartsjuk?<br />

ULRIKA


Jag är förbannad.<br />

Bra! Bra!<br />

-90-<br />

HANNA<br />

ULRIKA OCH BENGT<br />

ULRIKA<br />

Skicka hit honom så bankar Bengt lite vett i skallen på honom.<br />

Jag klappar skiten ur honom.<br />

Tack, snälla ni.<br />

BENGT<br />

HANNA<br />

BENGT<br />

Det är inget att tacka för. Det är bara roligt.<br />

HANNA<br />

Jag undrar vad som händer sedan...<br />

Sedan?<br />

När vi sopat upp porslinet.<br />

ULRIKA<br />

HANNA<br />

ULRIKA<br />

Förlåt mig om jag frågar dig en personlig fråga...<br />

HANNA<br />

Håller upp handen över fatet med kakor.<br />

Tack, men jag orkar inte mer.


-91-<br />

ULRIKA<br />

Nej, jag tänkte... Älskar du honom? För det har väl en viss betydelse?<br />

HANNA<br />

Jag tror att jag bara vill glömma honom.<br />

Nöjd<br />

Då så.<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

Och om du behöver hjälp, säg bara till.<br />

ULRIKA<br />

Ja, du vet Bengt är fortfarande i fin form.<br />

Bengt och Ulrika fortsätter att prata med Hanna, stumt.<br />

JOHANNA<br />

I tjugo år har jag kämpat för att komma igenom skiten, ut på andra sidan<br />

och andas ren, frisk luft, men hela tiden är det hans andedräkt och hans<br />

vackra, förbannade leende...<br />

HANNA<br />

Men varför kommer jag inte att ringa honom?<br />

Va?! Va?!!<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Ta en fika, försöka pussla ihop skiten igen om det nu är så förbaskat<br />

svårt att glömma honom...


Överdrivet ut i luften.<br />

Vem då? Vem pratar jag om?!<br />

-92-<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Kastar hela mitt liv i sjön, bara för att straffa honom och så ringer jag inte<br />

ens och berättar det! Vad listigt!<br />

Sluta!<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Tjugo ensamma, samtalslösa år senare, ska jag hänga mig? -<br />

Sluta!<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

- Jag förvånar till och med mig själv.<br />

Johanna börjar strypa Hanna. Hann blir förvånad, men inte rädd.<br />

JOHANNA<br />

Det är slut, fattar jag?! Jag har skrikit alldeles tillräckligt, jag har slagits<br />

och kämpat, men allt jag kan se är en blodröd vägg efter min panna...<br />

Börjar skratta.<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Får problem att andas.<br />

Det är inte roligt! Det skulle varit slut för en timme sedan, jag skulle<br />

dinglat förnöjt och spottat på minnet, att jag aldrig kunnat förlåta


-93-<br />

honom, att jag aldrig kunnat glömma honom, men nej, då kommer den<br />

lilla forna och blandar sig i leken och jag måste gå igenom... allt igen...<br />

Får svårare och svårare att andas.<br />

HANNA<br />

Utan svårighet.<br />

Det kommer ju att pågå i tjugo år -<br />

Kan inte andas.<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

- varför blir jag så upprörd... just den här kvällen?<br />

Släpper Hanna. Kan andas igen.<br />

JOHANNA<br />

Bengt visar vad stark han fortfarande är och gör armhävningar.<br />

Johanna och Hanna iakttar honom ett ögonblick.<br />

Mamma är död. Hon dog.<br />

Än se'n? Det gör föräldrar.<br />

Med ett uppgivet skratt.<br />

Javisst.<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Det där känns ändå så avlägset.


-94-<br />

JOHANNA<br />

Ser på Hanna, med sorgsen insikt.<br />

Fan vad ung jag var.<br />

Och vacker.<br />

Barnrumpa.<br />

Kärring.<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

BENGT<br />

Reser sig andfådd.<br />

Och den där Lena, hon verkar vara en underlig en.<br />

ULRIKA<br />

Nej, nej, den är inget att vara svartsjuk på.<br />

HANNA<br />

Jag är inte svartsjuk, jag är förvirrad.<br />

Utmärkt!<br />

Då vet vi att vi gör det rätta.<br />

Hej med dig.<br />

Vinkar trevligt.<br />

BENGT<br />

ULRIKA<br />

BENGT<br />

BENGT OCH ULRIKA


Varför?<br />

-95-<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Jag kommer aldrig att kunna förlåta dig.<br />

MICKE<br />

Jag... älskar dig.<br />

Gråter.<br />

Jag vill inte ha Lena, jag vill ha dig, men...<br />

Men?<br />

Du är en sådan jobbig fan.<br />

HANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Ja, det är jag. Och det får jag stå ut med.<br />

Men jag älskar dig...<br />

Jag kan inte hålla reda på allt!<br />

Perfekt...<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Vänder sig till Johanna med ett ilsket pekfinger.<br />

Och nu ska jag fan i mig säga mig en sak!: Jag rätt att förvänta mig något<br />

mer av det här jag blivit satt till. Det finns massor med killar! Och jag är<br />

snygg - än så länge - och de vill ta på mig och göra saker med mig... och


-96-<br />

någon av dem borde vara något att ha. Någon borde kunna uppväga<br />

honom -<br />

Hej!<br />

SOFIE<br />

HANNA<br />

- han var ju faktiskt inte såå märkvärdig.<br />

Hej.<br />

Hej igen.<br />

Hur är det?<br />

Bra.<br />

Du ser bra ut.<br />

Jag slutade forska.<br />

Hoppsan.<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Varför skulle jag hålla på med det? De var oförsiktiga med tåget. Nu<br />

hjälper jag en kille i hans verkstad.


Hoppsan.<br />

-97-<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Ja. Och den här gången... tror jag - verkligen - på det.<br />

Ser han bra ut?<br />

Inte ett dugg.<br />

Det är den bästa sorten.<br />

Du ser frisk ut.<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

Ja, jag har slutat med allt som är roligt.<br />

Några barn?<br />

Som sagt.<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Du får inte bli en gammal nucka. Det är han inte värd.<br />

JOHANNA<br />

Så är det inte alls. Jag har träffat massor med andra killar! Killar är så<br />

lätta att få med sig hem, det är bara att knäppa upp lite och luta sig fram.<br />

Ingen har någonsin sagt nej.


-98-<br />

HANNA<br />

Ja, så här ser det ut hemma hos mig.<br />

Fint.<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

Jag försöker hålla det så också.<br />

Börjar blanda en Manhattan.<br />

Du kan hänga av dig. Vill du ha något att dricka?<br />

Nej tack.<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

En Manhattan? Vill du ha en Manhattan? Innan mattan?<br />

KILLEN<br />

Nej tack, jag dricker inte. Jag blir så otrevlig.<br />

Men när vi träffades...<br />

Man kan äta på krogar.<br />

De skrattar.<br />

Vad äter du då... när du äter?<br />

HANNA<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

KILLEN<br />

Igår hade jag lamm. Vitlök. Väldigt gott.


-99-<br />

HANNA<br />

Jaha... Jag har lagat lite... vegetariskt... Jag kunde ju inte veta om du var...<br />

Håller upp glaset med Manhattan.<br />

Är det säkert?<br />

Tyvärr, jag tål det inte.<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

Tycker du om musik? Jag är så dålig på musik, det är mest Mickes det<br />

här, den här gillade han... Oj. Micke. Det är... Oj, vilken lång historia det<br />

här håller på att bli...<br />

Jag förstår.<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

Jag har haft den här lägenheten ett par år.<br />

Jaha..?<br />

Om du tänkte fråga det.<br />

Nej..?<br />

Något desperat.<br />

Ska vi sätta på den?<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

KILLEN<br />

Tyvärr, jag lyssnar inte på sådant skrål.


-100-<br />

HANNA<br />

Du kanske är lite vegetarian. Utan att veta om det.<br />

Tyvärr.<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

Så fånigt. Här kommer du och är sugen på köttbullar och allt jag har<br />

hemma är fänkål... Ska vi dansa?<br />

Slänger ifrån sig skivan.<br />

Jag sätter på den här i alla fall -<br />

Musik.<br />

HANNA<br />

- Wha! Den här låten! Hör du vilken det är?<br />

KILLEN<br />

Nej, som sagt, jag är inte så hemma på...<br />

Kom! Nu dansar vi.<br />

Jag...<br />

Kom nu!<br />

Jag tror...<br />

Kom nu Micke, för helvete -<br />

HANNA<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

KILLEN<br />

HANNA


-101-<br />

Börjar dansa.<br />

- vi kan ligga med varandra sedan, men först måste du lova mig en sak: -<br />

Jag heter inte...<br />

- Tvätta inte naglarna!<br />

Kysser Killen hårt.<br />

KILLEN<br />

HANNA<br />

Ulla ligger med vita lakan. Läkare 2 står en bit ifrån.<br />

JOHANNA<br />

Hej mamma. Hur leker döden med dig då?<br />

ULLA<br />

Men hej! Kommer du? Och inte ens en blomma har du med dig.<br />

Välkommen.<br />

Tar de hand om dig?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Det är precis det här jag betalat skatt för hela livet: Vräka mig i en säng<br />

och trycka på en knapp när jag vill ha kaffe. Vill du ha en kopp?<br />

Nej tack.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Då kan du ge mig en cigarett i stället.<br />

Du vet att jag har slutat.<br />

JOHANNA


-102-<br />

ULLA<br />

Ja, just det, du tror du ska leva längre. Var det samtidigt som du blev<br />

vegetarian?<br />

Allt tråkigt på en gång.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Bara för att han skulle komma tillbaka.<br />

Inte alls.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Hur du nu vill se på det. Vad spelar du med i för någon orkester nu då?<br />

Förresten!<br />

Står du kvar?<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Jag vill bara tacka för alla julkorten.<br />

Detsamma.<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

Du... du vet den där gamla skålen...<br />

JOHANNA<br />

Den där tanken som räknades?


Den gick sönder i flytten.<br />

Ler.<br />

Vad skönt.<br />

Ler.<br />

Ja. Jag har aldrig gillat den.<br />

Sofie försvinner.<br />

-103-<br />

SOFIE<br />

JOHANNA<br />

SOFIE<br />

ULLA<br />

Går det bra för dig? Med allt ditt envetna tränande.<br />

JOHANNA<br />

Jag har lagt av. Jag arbetar som hemsamarit nu. Det berättade jag förra<br />

gången, mamma.<br />

ULLA<br />

Oj. Där satt din far och jag och lyssnade på skalor i femton år och så blev<br />

det en socialarbetare av alltsammans. Ja,ja, det är väl roligt att livet går<br />

vidare?<br />

Jag tänkte fråga dig en sak...<br />

Ja?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

LÄKARE 2<br />

Jag är ledsen, men besökstiden är slut.


-104-<br />

JOHANNA<br />

Jag kan fråga sedan. Doktorn... Hur är det med henne?<br />

LÄKARE 2<br />

Ser på sin klocka.<br />

Hon är helt återställd. Krisen är över. Kom tillbaka i morgon.<br />

Johanna och Ulla ser på varandra. Bägge vet vad den andra<br />

tänker.<br />

ULLA<br />

Nej, hör du bumman, det är nog bäst du frågar det där med en gång, det<br />

är så lätt hänt att det blir försent annars.<br />

JOHANNA<br />

Hade jag kunnat..? Innan jag skiljde mig... från vegeterianen... och jag behövde<br />

någon som... lyssnade, prata med någon... Hade jag kunnat..?<br />

Gör en gest som innefattar dem båda två.<br />

Hur ska jag säga? Du och jag, liksom.<br />

Det där förstod jag aldrig.<br />

Vad då?<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Den där Micke... Han var ju så trevlig. Och som han älskade dig, det lös<br />

ju riktigt om honom. Men jag har ju aldrig förstått mig på dig, så varför<br />

börja nu?<br />

Trevlig?<br />

JOHANNA


Ja?<br />

Han var ju vegeterian!<br />

Ja?<br />

-105-<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Du avskydde honom! Och du föraktade mig som älskade honom!<br />

Men snälla bumman!<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Du var ju emot det redan från början!<br />

Vad grundar du det där på?<br />

Du bjöd ju på korv!<br />

Gjorde jag?<br />

Skrattar.<br />

Det har jag glömt.<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

Glömt? Hur kan du glömma korv, mamma, hur kan någon människa<br />

glömma korv? Det är ju inte vettigt. Sluta!


Slutar skratta.<br />

-106-<br />

ULLA<br />

Läkare 2 tar Ullas puls. Hanna kommer fram och tittar på. Hon<br />

har med sig sin drink. Ulla vinkar lite.<br />

HANNA<br />

Jag tror inte att meningen med livet är att ha det så komplicerat som<br />

möjligt.<br />

JOHANNA<br />

Är det något jag har haft här i livet, så är det tajming.<br />

Sneglar på snaran.<br />

Jag borde inte suttit här. Jag borde haft fullt upp med spelningar och<br />

barnkalas... och haft det bra. Hela tiden.<br />

HANNA<br />

Men älskar jag honom? Personligen så hatar jag honom. Det har väl en<br />

viss betydelse.<br />

JOHANNA<br />

Med övertygelse.<br />

Om man försöker och försöker, men ändå, på tjugo år, inte kan glömma<br />

en människa, vad är det då?<br />

En fix idé.<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Med viss uppgivenhet, trött på att aldrig få något stöd.<br />

Ja, kalla det vad jag vill.<br />

Hej.<br />

MICKE


Tänder en cigarett.<br />

Det var länge sedan.<br />

Hej?<br />

Hur är det?<br />

Inga tvillingar i dag, ser jag.<br />

Hon fick vårdnaden.<br />

-107-<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

Vad lustigt, jag satt precis och tänkte på dig röker du?<br />

Jag askar däri.<br />

Va?<br />

Jag askar däri.<br />

MICKE<br />

JOHANNA<br />

MICKE<br />

HANNA<br />

Håller fram glaset.<br />

Jag tyckte du sade Jag älskar dig.<br />

MICKE<br />

Skrattar lättsamt. Askar i glaset. Jämför kvinnorna.<br />

Du har inte förändrats någonting.


Går.<br />

Han är fortfarande vacker.<br />

Än så länge.<br />

-108-<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

HANNA<br />

Precis mina ord.<br />

Tänder en cigarett.<br />

Så hur ska jag göra? Om han nu inte var något att ha, när det kommer till<br />

kritan. Kommer jag att hänga mig?<br />

Bjuder Johanna på cigarett.<br />

JOHANNA<br />

Livet är ju fortfarande bortkastat.<br />

Än så länge.<br />

HANNA<br />

JOHANNA<br />

Jag kan inte tänka längre än än så länge.<br />

Ser på cigarettpaketet.<br />

Nu känner jag vad röksugen jag varit i alla år. Och en blodig biff, jösses...<br />

Du?<br />

Gud, tar det aldrig slut?<br />

Hallå?<br />

ULLA<br />

HANNA<br />

ULLA


Ja, mamma. Vad är det?<br />

Jag är också här.<br />

Hej, pappa.<br />

-109-<br />

JOHANNA<br />

BO<br />

JOHANNA<br />

BO<br />

Du får se upp lite. Även om det är skum belysning.<br />

Vad vill ni?<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Det var bara... Du vet... det där med pappsen och jag... Att vi var dina<br />

föräldrar?<br />

Ja?<br />

Det är sådant som händer.<br />

Ler.<br />

Jag börjar förstå det, mamma.<br />

Lättad.<br />

Bra.<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA


-110-<br />

BO<br />

Då så. Då tar väl vi och kilar vidare?<br />

Ja, det gör vi. Bumman?<br />

Ja?<br />

Vi ses.<br />

ULLA<br />

JOHANNA<br />

ULLA<br />

Ulla och Bo försvinner i dunklet. Johanna och Hanna ser rätt ut i<br />

luften och sedan på varandra. Hanna fimpar fräsande i glaset.<br />

Estepona julen -91

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!