Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

More documents

Recommendations

Info

Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter 1. Inledning Syfte Detta vårdprogram är en revision av det regionala vårdprogram för suicidnära patienter som publicerades 2002. Socialstyrelsen påpekar i genomgångar av suicid rapporterade enligt Lex Maria att rutinerna för vård av suicidnära patienter behöver ses över. Likaså efterfrågar vården användbara hjälpmedel i bedömning och vård av suicidnära patienter. En uppdatering av vårdprogrammet är med andra ord angelägen. Det regionala vårdprogrammet innehåller riktlinjer och rekommendationer som på ett grundläggande sätt bidrar till kunskapsbaserad och likvärdig vård. Vårdprogrammet tydliggör också hur suicidnära patienter får omedelbar hjälp, föreslår åtgärder som minimerar att patienter begår suicid i vården, liksom beskriver hur ett korrekt omhändertagande ska vara genom hela vårdkedjan och hur anhörigstödet kan ske. Liksom i det föregående vårdprogrammet används begreppet suicidnära patienter. Med detta menas personer som ● nyligen (under det senaste året) har gjort suicidförsök ● har allvarliga suicidtankar och där suicidrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden ● utan att ange allvarliga suicidtankar på grund av omständigheterna bedöms vara i farozonen för suicid Mål ● Minskning av antalet suicid i upptagningsområdet ● Ökning av patienter som omhändertas med plan för uppföljning och tid för återbesök till psykiatrisk öppenvård Målgrupper All personal inom psykiatri, beroendevård och primärvård i Stockholms läns landsting är huvudmottagare av programmet. Det har ett innehåll och en struktur som är avsedd att vara till praktisk nytta för alla enheter som har kontakt med patienter med suicidrisk. Vårdprogrammet kan gälla som lokal tillämpning för de rutiner man sanktionerat för patientgruppen vid vårdenheten. Som stöd för implementering finns behov av att komplettera vårdprogrammet med webbaserade hjälpmedel för bedömning och behandling. Särskilda intressenter är verksamhetschefer och ledningsgruppen för Centrum för psykiatriforskning. Programmet ska även kunna användas av beställare och politiker och kunna läsas av patientorganisationer, patienter och anhöriga. Avgränsningar Barn- och ungdomspsykiatriska aspekter berörs inte. Skälet är att hela vårdkedjan inom barnpsykiatrin ser annorlunda ut och kräver annan expertis. Samhällsmedicinska aspekter på området omfattas inte då syftet med programmet är att tillhandahålla riktlinjer och hjälpmedel för vårdens personal. Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 6 –
Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter Arbetsgrupp Arbetet har skett under ledning av Bo Runeson, professor, överläkare, Norra Stockholms psykiatri och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Övriga i programgruppen har varit: Göran Isacsson, docent, överläkare, Psykiatri Sydväst Jussi Jokinen, med dr, överläkare, Psykiatri Nordväst Pernilla Larsson, leg sjuksköterska, doktorand, Norra Stockholms psykiatri Roland Morgell, leg läkare, husläkare, Jordbro vårdcentral Ullakarin Nyberg, med dr, överläkare, Norra Stockholms psykiatri Johan Reutfors, leg läkare, doktorand, Psykiatri Nordväst Det regionala vårdprogrammet Suicidnära patienter har tagits fram under ledning av ordföranden i Specialitetsrådet i psykiatri Håkan Götmark. Redaktör för programmet har varit Eva Huslid, Medicinskt Kunskapscentrum i SLL. Verksamhetschefer i psykiatri, specialitetsråden i allmänmedicin, geriatrik, akut omhändertagande och anestesi/intensivvård samt koordinatornätverket i psykiatri har beretts möjlighet att komma med synpunkter på vårdprogrammet. Därutöver har koordinatorgruppen för suicidnära patienter, Jocelyne Ängeslevä på HSN-förvaltningen och Föreningen SPES (SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) bidragit. Stockholms Medicinska Råd godkände det regionala vårdprogrammet Suicidnära patienter i december 2009. Terminologi Suicid är synonymt med självmord. Suicid innebär att avsiktligt tillfoga sig en skada som leder till döden. Det kan vara svårt att definitivt fastställa om avsikten var att skadan skulle leda till döden. Om detta inte kan antas, klassificeras vanligen dödsorsaken som ”oklar”. Avsiktligt självtillfogade skador som inte leder till döden är av två kategorier, de där syftet med skadan var att dö och de med andra syften. Termen suicidförsök, eller synonymt självmordsförsök, används ofta då syftet med den självtillfogade skadan är mer eller mindre ambivalent. Man kan också använda sig av termen självskada som inte anger syftet (eng. deliberate self-harm, DSH eller bara self-harm). I litteraturen finns det alternativa definitioner, som till exempel att termen självskadebeteende utesluter dödlig avsikt. Man har då också använt begreppet non-suicidal self-injury (NSSI). Det råder ingen enighet kring huruvida begreppen beskriver ett kontinuum av självdestruktivt beteende mellan obetydliga självskador och suicid eller om dessa poler utgör helt skilda fenomen, vilket vi inte tar ställning till. Suicidal intention eller självmordsavsikt kan vara av olika tyngd. Suicidal kommunikation kan vara direkt eller indirekt. Ofta finns meddelanden av detta slag, men uppfattas inte av anhöriga. Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 7 –
Page 1: REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära
Page 4 and 5: Regionalt vårdprogram - Suicidnär
Page 58 and 59:
Regionalt vårdprogram - Suicidnär
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76:
show all

Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?