Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter
10. Primärvård
Rekommendationer
● Suicidrisken ska alltid beaktas vid depressionssymtom.
● Risken bör även beaktas vid misstanke om psykisk sjukdom eller
beroendeproblematik, svåra personliga problem och akuta livshändelser.
● Vid hög eller svårbedömd suicidrisk bör psykiatrin kontaktas för samråd och
remiss för akut bedömning.
● Bedöms risken för suicid vara överhängande bör patienten skickas till psykiatrisk
klinik med särskilda försiktighetsåtgärder som att personal eller närstående
följer med. Om personal medföljer ska mottagande enhet uppmärksammas på
att risken bedömts vara hög.
● Patient med depression ska följas med upprepade suicidriskbedömningar, eftersom
depression kan fördjupas under inledning av behandlingen eller senare
under pågående behandling.
● Vid uppföljning inom primärvården efter psykiatrisk slutenvård bör ansvarig
läkare inom primärvården få meddelande muntligt och skriftligt om de bedömningar
som gjorts och om den rekommenderade behandlingen.
Det finns en underdiagnostik av tillstånd som depression, alkoholproblem, ångest, personlighetsstörning
och annan psykisk sjuklighet, vilka innebär suicidrisk. Det finns flera studier
som talar för att uppemot hälften av dem som har en depression inte blir rätt diagnostiserade
när de sökt primärvård för besvär som förklaras av bakomliggande depression, men som
ofta manifesteras som värk eller andra kroppsliga symtom [1] eller där patienten saknar
förmåga att uttrycka sig på annat sätt [2].
Primärvårdens stora antal patientbesök och breda kontaktytor mot befolkningen ger liksom
tillkomsten av psykosocial kompetens på vårdcentralerna potentiellt möjligheter till förbättrad
upptäckt och behandling av suicidnära tillstånd. I nationella riktlinjer rekommenderas
inte generell screening av alla sökande avseende depression, ångest eller suicidrisk [3].
Fokus ska i stället vara på förbättrad diagnostik och omhändertagande av de patienter som
söker för besvär som kan vara förenade med suicidrisk, t ex depression eller alkoholmissbruk.
Riktlinjer för handläggning av dessa tillstånd tillhandahålls för läkare och annan vårdpersonal
via VISS [4], som via hemsidan även ger länkar till olika diagnostiska instrument.
Sjukdomsfokuserade metoder för diagnostik ska inte ersätta ett patientorienterat arbetssätt,
utan ska ses som komplement. Kontinuitet med personlig kännedom och förtroendefulla
relationer ger goda förutsättningar att uppfatta även smärre förändringar i patientens tillstånd
och nyanser i kommunikationen, som kan vara värdefulla för att rätt kunna bedöma den enskilde
patienten.
En god behandling av depression kan förebygga suicid. De nationella riktlinjerna för
depression och ångest [3] påvisar god vetenskaplig evidens för sammansatta vårdåtgärder
Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting
– 49 –