Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting
Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting
Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Regionalt vårdprogram – <strong>Suicidnära</strong> <strong>patienter</strong><br />
9. Psykologisk behandling<br />
Rekommendationer<br />
● En patient med suicidrisk ska erbjudas psykologisk behandling som komplement<br />
till farmakologisk behandling eller ECT.<br />
● Djupa depressioner bör inte behandlas enbart med psykoterapi.<br />
● Kognitiv terapi eller KBT kan minska risken för förnyade suicidförsök.<br />
Suicidalt beteende är starkt kopplat till underliggande psykisk ohälsa, särskilt depression<br />
[1, 2]. Av det skälet är noggrann diagnostik och behandling av psykisk sjukdom hörnstenar<br />
i behandlingen av suicidala <strong>patienter</strong>. Psykosociala förhållanden och personlighetsfaktorer<br />
såsom aggressivitet och impulsivitet kan emellertid också vara betydelsefulla i uppkomsten<br />
av ett suicidalt beteende. Psykologisk behandling utgör därför en viktig del i behandlingsarsenalen.<br />
Initialt bör en psykologisk behandling vara stödjande och fokuserad på att etablera en förtroendefull<br />
terapeutisk allians mellan patient och terapeut. Att alltför tidigt i förloppet medvetandegöra<br />
förluster och konflikter som har bidragit till patientens symtom kan vara riskabelt,<br />
särskilt om patienten inte har uppnått remission i sin eventuella depression. Däremot<br />
är det viktigt att noggrant tillsammans med patienten gå igenom de omständigheter som har<br />
lett fram till suicidtankar eller ett suicidalt beteende. En sådan genomgång fyller i bästa fall<br />
den dubbla funktionen av att hjälpa patienten att sätta ord på sina upplevelser och att reducera<br />
hans eller hennes känslor av skam och skuld samt förhindra upprepning av suicidhandlingar.<br />
Djupa depressioner bör inte behandlas enbart med psykoterapi. Däremot tycks kognitiv<br />
terapi ha lika god effekt som farmakologisk antidepressiv behandling vid lätta och medelsvåra<br />
depressioner [1]. Kognitiv terapi kan också minska frekvensen av förnyade suicidförsök<br />
[2, 3]. Det finns visst vetenskapligt underlag för att kognitiv beteendeterapi minskar<br />
suicidtankar hos <strong>patienter</strong> som har gjort ett suicidförsök, men vid jämförelse mellan sedvanlig<br />
behandling och KBT kunde ingen skillnad i antalet suicidförsök påvisas [4, 5].<br />
Depression är en återkommande sjukdom och studier tyder på att personer som har haft<br />
suicidtankar i samband med depression oftast får tillbaka suicidtankarna när deras stämningsläge<br />
sjunker. Mindfulness Based Cognitive Therapy (MBCT) kombinerar meditationsövningarna<br />
från Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) och övningar från KBT.<br />
Övningarna syftar till att personen kan inta en icke-dömande attityd till sig själv, känna igen<br />
negativa tankar och undvika att ryckas med av dem. Studier visar att MBCT kan reducera<br />
risken för återfall i depression bland personer med flera tidigare depressionsepisoder [9].<br />
Andra studier visar att MBCT reducerar ångest och depressionssymtom hos suicidala <strong>patienter</strong><br />
[10–11].<br />
Medicinskt programarbete, <strong>Stockholms</strong> <strong>läns</strong> <strong>landsting</strong><br />
– 47 –