Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

More documents

Recommendations

Info

Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter avslutat arbetspass kan extravaket registrera sina observationer genom att kryssa för relevanta variabler, vilket ger information till ansvariga läkare eller sjuksköterska om det finns behov att ompröva tidigare bedömning. Genom att sätta samman flera observationer av patienten över tid kan mönster framträda som innebär en betydelsefull information (www.psykiatriforskning.se/SPOC). Övriga interventioner vid suicidrisk Extra tillsyn exempelvis var 15:e minut ordineras ibland vid suicidrisk. Patienten kan dock ta sitt liv på några minuter. Viktigt att tänka på när extratillsyn ordineras är hur detta ska gå till rent praktiskt; för att se om patienten andas och inte har skadat sig själv måste personalen oftast gå in till patienten. Detta kan innebära ökad stress och att patientens nattsömn blir lidande. Om läkaren är tveksam om extra tillsyn var 15:e minut är tillräckligt bör extravak övervägas. Personal bör underrätta läkaren om de uppfattar tecken som tyder på att tillsyn inte är tillräckligt. Skriftliga kontrakt som syftar till att förhindra suicid under psykiatrisk slutenvård har inte visat skyddande effekt. Suicidnära patienter kan ha svårt att lova att inte ta sitt liv. En direkt överenskommelse med en patient om att inte ta sitt liv kan dels skapa en falsk trygghet hos personal, dels upplevas framtvingad av patienten och bör inte aktivt användas. Muntliga överenskommelser kan dock vara betydelsefulla då de genomförs av omsorg om patienten till exempel ”Jag känner mig orolig för dig. Kan du lova mig att du ringer på klockan ifall du inte kan somna” [1, 4, 5]. Att arbeta med suicidnära personer Att arbeta med suicidnära patienter kan vara påfrestande. Risken finns att man själv känner hopplöshet, nedstämdhet och stress eller att man blir känslomässigt avtrubbad och utför sina arbetsuppgifter på ett slentrianmässigt sätt. Handledning, utbildning och reflektion är viktigt för att motverka dessa negativa effekter liksom konkreta arbetsverktyg [8]. Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 44 –
Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter 8. Tvångsvård I vissa fall kan tvångsvård bli nödvändigt för att förhindra suicid. Ett i journalen dokumenterat ställningstagande till om tvångsvård är psykiatriskt och juridiskt indicerad bör alltid göras med suicidnära patienter som motsätter sig psykiatriskt motiverad slutenvård. För att tvångsvård enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT, ska vara tillämplig ska tre förutsättningar vara uppfyllda ● Patienten lider av en allvarlig psykisk störning ● Patientens behov av psykiatrisk vård inte kan tillgodoses på annat sätt än genom heldygnsvård ● Patienten motsätter sig vården eller saknar förmåga till grundat ställningstagande Vid konvertering från vård enligt HSL till vård enligt LPT tillkommer ● Att patienten kan befaras allvarligt skada sig själv eller någon annan Lagtexten definierar inte vad som utgör ”allvarlig psykisk störning”, men propositionen ger däremot ett antal exempel på vad som kan vara en allvarlig psykisk störning. Det betonas att störningen ska bedömas både vad gäller art och grad. Vid en psykisk störning där en påtaglig suicidrisk tillkommit, kan man hävda att graden av störningen har blivit allvarligare. Vid bedömning av en substanspåverkad patient med suicidal kommunikation uppstår ibland svårigheter att bedöma om allvarlig psykisk störning föreligger. I lagmotiven anges att Även i andra situationer när en missbrukare har kommit in i ett allvarligt förvirringstillstånd, och det är uppenbar fara för hans fysiska hälsa eller liv skall tvångsvård kunna tillämpas. Lagen om vård av missbrukare, anger i 6§ LVM, 2:a stycket en skyldighet för läkare att genast göra anmälan till Socialnämnden (i praktiken Socialtjänsten) om någon behöver omedelbart omhändertagande enligt denna lag. Biträde av polismyndighet kan bara begäras av nämnden. Sammanfattningsvis är proceduren för omständlig för att kunna användas i ett akutläge med en suicidal beroendepatient. Lagen kan däremot vara tillämpbar av socialtjänsten vid mindre akuta tillstånd som innebär en mer konstant förhöjd suicidrisk. Personer som är i färd med att utföra suicidala handlingar får hindras enligt bestämmelserna i Brottsbalken 24 kap 4§ angående nödrätt av vem som helst, inkluderande sjukvårdspersonal; principen ”inte mera våld än nöden kräver” gäller här. I sjukvården förekommer ofta att psykiaterkonsult/jourhavande psykiater med psykiatriskt konsultansvar för somatiska enheter på begäran bedömer en suicidal patient och rekommenderar att vårdintyg utfärdas av den somatiske kollegan. Alternativt kan vårdintyget utfärdas av legitimerad läkare inom primärvården. Den läkare som utfärdat intyget ska se till att patienten och vårdintyget snarast kommer till en psykiatrisk vårdinrättning där frågan om intagning ska prövas. Läkare i allmän tjänst, eller med avtal med landstinget att utföra undersökningar för vårdintyg, kan begära polishandräckning enligt 47§ LPT för att föra patienten till psykiatrisk klinik. Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 45 –
Page 1: REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära
Page 4 and 5: Regionalt vårdprogram - Suicidnär
Page 76: Regionalt vårdprogram - Suicidnär

Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?