Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

More documents

Recommendations

Info

Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter ● Dokumentera faktorer som kan ha påverkat varför suicidförsöket hände just nu, särskilt sådana uppgifter från närstående eller ambulanspersonal som riskerar att tappas bort ● Följ upp suicidnära personer som skriver ut sig i förtid. Suicidrisken är särskilt stor under det första dygnet och månaden ● Hopplöshet och depressiva symtom måste följas upp ● Följ upp personer som uteblir eller avbokar sina öppenvårdsbesök Omvårdnad Omvårdnadens mål kan definieras som ”balans mellan personens mål, förmåga och miljö”. För att kunna bedriva kvalificerad omvårdnad krävs kunskap om den specifika person som vi har framför oss. Vad är det som gör livet meningsfullt för honom eller henne? Om målen uppnås eller inte beror i sin tur på personens förmågor och i vilken miljö han eller hon befinner sig. När balansen mellan ”mål, förmåga och miljö” rubbats kan den ibland återskapas genom att stärka den sviktande förmågan eller genom förändringar i patientens miljö. Ibland måste målen omformuleras då de inte längre är realistiska till exempel vid en kronisk psykossjukdom [12]. Vårdplan ● Ta reda på vilka problem som patienten anser vara de mest överhängande ● Uppmärksamma akut och långsiktig suicidrisk ● Formulera en plan för omvårdnaden med delmål ● Ta reda på hur patienten ser på sin diagnos och/eller symtomen på sin psykiska ohälsa ● Ta reda på vad som får patienten att vilja leva (skyddsfaktorer) och hur hans/hennes sociala närverk ser ut ● Försäkra dig om att du verkligen förstår patienten genom att fråga vidare ● Ta reda på om patienten lider av ångest, hopplöshet, sömnproblem ● Stöd patientens förmåga att själv lösa och hantera sina problem ● Ge information till patient och närstående om faktorer som kan öka suicidrisken, varningssignaler och upprätta en krisplan [13, 14] Krisplan En krisplan bör upprättas med patient och gärna med närstående. Planen ska finnas i patientens journal och tillämpas vid frigång, permisson och utskrivning. Patienten och närstående kan med fördel få muntlig och skriftlig information, som de kan bära med sig i fickformat. Krisplanen bör innehålla ● Individuella varningssignaler som patient och närstående bör uppmärksamma t ex suicidtankar, missbruk, känslor av hopplöshet, ångest eller att sakna handlingsalternativ ● En tydlig instruktion för när krisplanen ska användas ● Konkreta åtgärder som patienten själv kan vidta för att reducera stress t ex ringa överenskomna närstående eller utföra en inövad övning för att hantera ångest ● Konkreta åtgärder om ovanstående inte hjälpt t ex telefonnummer till ett specifikt akutteam Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 38 –
Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter Självskador och upprepade suicidförsök ● Kom ihåg att självmordsförsök och självskadebeteende ökar risken för suicid ● Kom ihåg att självskada är vanligt för att lindra ångest och att effekten ofta är kortvarig. Manipulation är sällan patientens syfte ● Hjälp patienten att hantera ångest med olika tekniker som lugnar och distraherar ● Genomför en strukturerad beteendeanalys med patienten efter självskada och suicidförsök ● Ett nytt suicidförsök ökar risken för fler suicidförsök. Insatser för att undvika detta ska ingå i vårdplaneringen - se vidare krisplan ● Uppmärksamma suicidrisk vid behandlingsavbrott eller oplanerade utskrivningar Depressionssymtom ● Berätta om depressionssymtomen och att de med största sannolikhet försvinner efter behandling, men att det kan dagar till veckor innan effekten märks. ● Att man kan må sämre i början men att de flesta biverkningarna är övergående och att man ibland behöver ändra dos eller preparat för att få önskad effekt. ● Påminn om att det finns behandlingsalternativ. ● Var uppmärksam på vanföreställningar kring skuld och kroppsliga symtom. ● Hjälp patienten strukturera sina problem stegvis för att reducera hopplöshetskänslor. ● Var uppmärksam på att problem med sömn och nutrition kan öka suicidrisken genom ytterligare belastning. ● Hjälp patienten att känna igen negativa tankar och tankemönster. Schizofreni och psykostillstånd ● Fokusera på att etablera kontakt och förtroende. Var uppmärksam på ökad paranoid inställning hos patienten. ● Kartlägg vilket eller vilka problem som patienten uppfattar som svårast och vilka förmågor som behöver förbättras eller underhållas för att underlätta. ● Fokusera på förståelse och hantering av sjukdomsutbrott och funktionshinder [15, 16]. Alkohol- och drogmissbruk ● Beakta att berusning ökar risken för interpersonella konflikter och sänker impulskontrollen, vilket bör observeras inför permission och utskrivning. ● Beakta att suicidrisken kan öka vid bakrus och abstinens eftersom ångest är vanligt - detta är viktigt vid in- och utskrivning. Utskrivning ● Suicidrisken är speciellt hög under veckan efter utskrivning och den förhöjda risken kvarstår under ett helt år. Kontakter med patienten i väntan på öppenvårdskontakten kan bli livräddande. Planen ska vara förankrad hos patient och närstående samt hos mottagande enhet. Eventuellt kan gemensamma stödinsatser behövas på kvällar och helger, t ex att kristeamet ringer upp patienten under helgen i början av utskrivningen. Patientens medicinska, psykologiska och sociala behov behöver kartläggas inför utskrivning. En hjälp kan vara att använda Camberwell Assessment of Need (CAN) [13]. Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 39 –
Page 1: REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära
Page 4 and 5: Regionalt vårdprogram - Suicidnär
Page 76: Regionalt vårdprogram - Suicidnär

Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?