Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

More documents

Recommendations

Info

Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter Över hälften av de äldre som suiciderar har varit i kontakt med allmänläkare månaden före suicidet, att jämföra med 23 % bland de under 35 år [6]. Primärvårdens roll särskilt viktig för att upptäcka suicidal kommunikation bland de äldre patienterna. När känslor av livsleda, dödsönskan eller självmordstankar framkommer hos de äldre bör suicidrisken bedömas även vid uppföljande kontakter [2]. Man bör även vara uppmärksam på indirekt suicidal kommunikation såsom att vägra äta eller medicinera [3]. När en äldre patient vid besök i primärvården uppvisar tecken som kan tyda på suicidrisk, rekommenderas kontakt, till exempel via telefon, för samråd med specialistpsykiatrin. När äldre patienter gör suicidförsök bör detta tas på mycket stort allvar, eftersom dessa patienter har ytterligare förhöjd risk att därefter suicidera än yngre patienter som gjort suicidförsök [7]. En komplicerande faktor för att identifiera de äldre med hög suicidrisk är dock att en mindre andel av de äldre som suiciderar hade gjort ett suicidförsök dessförinnan [8]. Dock har även majoriteten av de äldre som suiciderar på något sätt uttryckt suicidal kommunikation året före suicidet [2]. Behandling För att minska suicidrisken bland de äldre är en förbättrad identifiering och behandling av depression av stor vikt. För att öka möjligheten att upptäcka depression hos äldre i primärvården rekommenderas Geriatric Depression Rating Scale [9]. Läkemedelsbehandling av depression är viktig även hos äldre [4]. Denna behandling behöver dock kompletteras med psykosociala insatser, och om möjligt med att anhöriga involveras [10]. Äldre patienter med depression behöver i likhet med yngre patienter täta upprepade bedömningar. Även äldre patienter bör komma i fråga för psykoterapeutisk behandling. Särskilt viktigt för äldre patienter är att man tar hänsyn till att somatiska sjukdomstillstånd kan göra det svårare att upptäcka depression. Vid depression med suicidrisk hos äldre bör behandling med ECT övervägas, eftersom detta ofta leder till snabb förbättring med få biverkningar. Unga vuxna Suicidförsök och självskadande beteende är särskilt vanligt bland unga, framförallt bland kvinnor. Det fanns under åren 2000–2007 en påtaglig ökning av unga kvinnor som vårdats i psykiatrisk heldygnsvård efter suicidförsök i Sverige. Bland mycket unga är suicidrisken låg, men i senare tonår ökar risken kraftigt. En stor andel av de unga som tar sitt liv har tidigare gjort suicidförsök [1]. Det är också vanligt med familjemedlemmar med suicidalt beteende [2,3]. På ett psykologiskt plan är sena tonår och ung vuxen ålder en omvälvande tid, med frigörelsen från föräldrar, sökandet efter en vuxen identitet med utbildning/arbete och partner. Krisreaktioner, depressioner, borderline personlighetsstörning, men även schizofreni hos unga män, är riskfaktorer för suicid [4,5]. Även missbruk av alkohol eller droger finns ofta i bakgrunden till ungas suicid [6]. Ett problem i omhändertagandet av unga med psykiska besvär och suicidalt beteende är obenägenheten, särskilt hos unga män, att söka vård [7]. Detta nödvändiggör en god tillgänglighet efter suicidförsök och vid behov en uppsökande modell [8]. Därtill kommer Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 34 –
Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter problemet att de ska byta vårdgivare från barn- och ungdomspsykiatri till en vuxenpsykiatrisk verksamhet vid 18 års ålder. Man har i olika projekt försökt att överbrygga detta genom att ha särskilda enheter för unga vuxna. Det är viktigt att värdera suicidrisken vid de första kontakterna när en ung människa kommer till psykiatrisk vård, men också att varje individ som söker för självskadande beteende eller suicidförsök får möjlighet till psykiatrisk uppföljning. Hos unga är en problemlösande metod en viktig strategi [9]. Vid de självskadande handlingar som förekommer hos unga kan strategier från DBT, dialektisk beteendeterapi, vara användbara (se ovan under avsnittet Personlighetsstörning och suicid). HBT-personer Rekommendationer ● Utgå inte från att patientens partner är av motsatt kön. ● Skapa utrymme för samtal om sexuell läggning i mötet med en suicidal person. Flera internationella undersökningar visar att homosexuella, bisexuella och transpersoner har sämre såväl allmän som psykisk hälsa jämfört med heterosexuella [1–5]. I den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” ställdes år 2005 för första gången en fråga om sexuell läggning [6]. Personer med homo- och bisexuell läggning skattade sin psykiska hälsa lägre än den övriga befolkningen i båda enkäterna. Man uppgav att man någon gång övervägt att ta sitt liv (29 respektive 14 %), och bland transpersoner var det fler än hälften som hade haft sådana tankar. Andelen som försökt ta sitt liv visade samma trend, med kraftiga överrisker bland homo- och/eller bisexuella samt transpersoner jämfört med den övriga befolkningen. Sexuell läggning utgör i sig ingen påvisad riskfaktor för ett suicidalt beteende, men kan medföra en känsla av utsatthet och bristfällig social förankring. Det är viktigt att all vårdpersonal har grundläggande kunskaper om HBT-personers situation [7]. Kriminalvård Psykisk sjukdom är vanlig bland intagna i häkten och fängelser, vilket bidrar till förekomsten av suicid inom kriminalvården. Psykiska störningar som krisreaktion, depression, ångesttillstånd men framförallt beroendetillstånd, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska störningar är de mest frekventa bland kriminalvårdens klienter [1]. Bland unga arresterade hade 57 % av unga kvinnor och 46 % av unga män mer än en psykiatrisk diagnos [2]. I internationella studier har unga människor i kriminalvård högre risk att begå suicidhandlingar. Detta gäller också dem, som är misstänkta för våldsbrott och särskilt mord [3]. Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 35 –
Page 1: REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära
Page 4 and 5: Regionalt vårdprogram - Suicidnär
Page 76: Regionalt vårdprogram - Suicidnär

Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?