Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting
Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting
Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Regionalt vårdprogram – <strong>Suicidnära</strong> <strong>patienter</strong><br />
5. Andra faktorer<br />
Kön<br />
Ett genusperspektiv på suicidalt beteende är motiverat eftersom det finns påtagliga skillnader<br />
i epidemiologi, metoder, mekanismer bakom handlandet och i relationen till psykisk sjukdom.<br />
Självmord är mer än dubbelt så vanligt bland män än bland kvinnor. Skillnaden har tidigare<br />
varit större, men har minskat. Fortfarande är förekomsten bland män mer dominerande i<br />
landsbygdsbetonade områden. Bland kvinnor är självmordstalen högre i storstäder. Självmordsförsök<br />
är däremot betydligt vanligare hos kvinnor. Bland både män och kvinnor är<br />
suicidförsök vanligast i storstad (SoS 2007).<br />
Sättet att ta sitt liv skiljer sig åt. Män har ett mer aggressivt suicidalt beteende än kvinnor,<br />
bl.a. manifesterat genom valet av mer drastiska metoder för suicid. Män hänger sig i högre<br />
utsträckning än kvinnor, även om det bland de yngsta kvinnorna har ändrats så att hängning<br />
blir allt vanligare (SoS 2007). Suicid genom förgiftning är fortfarande den vanligaste metoden<br />
bland kvinnor. Skjutning är många gånger vanligare bland män, medan det bland kvinnor<br />
är mer vanligt att dränka sig.<br />
Mäns självmordstal har varierat mer under de senaste århundradena i vårt land [1]. När det<br />
gäller motiven till suicid skiljer det sig så att män är känsligare för t ex förlust av partner<br />
eller för suicid i familjen [2]. Vidare är somatisk sjukdom en vanligare del i motivet för<br />
suicid hos män, åtminstone bland äldre män [3]. Särskilt vid somatisk sjukdom som t ex<br />
MS har män en mer uttalad suicidrisk även i medelåldern [4]. Män tar kanske inte vara på<br />
de sociala stödmöjligheter som finns vid svårigheter. De söker också professionell hjälp i<br />
mindre utsträckning än kvinnor. Båda dessa antagaden skulle kunna bidra till att fler män<br />
tar sitt liv.<br />
När det gäller de psykiska sjukdomar som ligger bakom suicid är depression vanligare<br />
bland kvinnor. Trots detta har män med depression en högre livstidsrisk för suicid [5]. Sannolikt<br />
är även personlighetsstörning av borderlinetyp en vanligare bakgrund hos kvinnor.<br />
Män tar oftare sitt liv i samband med schizofreni och alkoholmissbruk än vad kvinnor gör.<br />
När det gäller prognosen efter suicidförsök är den betydligt sämre för män, särskilt tydligt<br />
vid mycket lång uppföljningstid [6].<br />
Ärftlighet<br />
Familje-, tvilling- och adoptionsstudier har visat på ett genetiskt underlag för suicidalt beteende<br />
[1]. Suicid hos en individ kan vara ett uttryck för en genetisk disposition för psykisk<br />
sjukdom, men det finns sannolikt också en genetisk faktor som är oberoende av sjukdomen<br />
[2, 3]. Man har föreslagit att en sådan faktor skulle kunna vara en disposition för impulsivitet/aggressivitet<br />
[4]. Miljöfaktorer är också av betydelse [5], liksom interaktionen mellan<br />
arv och miljö [6].<br />
Medicinskt programarbete, <strong>Stockholms</strong> <strong>läns</strong> <strong>landsting</strong><br />
– 31 –