03.09.2013 Views

Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Regionalt vårdprogram – <strong>Suicidnära</strong> <strong>patienter</strong><br />

5. Andra faktorer<br />

Kön<br />

Ett genusperspektiv på suicidalt beteende är motiverat eftersom det finns påtagliga skillnader<br />

i epidemiologi, metoder, mekanismer bakom handlandet och i relationen till psykisk sjukdom.<br />

Självmord är mer än dubbelt så vanligt bland män än bland kvinnor. Skillnaden har tidigare<br />

varit större, men har minskat. Fortfarande är förekomsten bland män mer dominerande i<br />

landsbygdsbetonade områden. Bland kvinnor är självmordstalen högre i storstäder. Självmordsförsök<br />

är däremot betydligt vanligare hos kvinnor. Bland både män och kvinnor är<br />

suicidförsök vanligast i storstad (SoS 2007).<br />

Sättet att ta sitt liv skiljer sig åt. Män har ett mer aggressivt suicidalt beteende än kvinnor,<br />

bl.a. manifesterat genom valet av mer drastiska metoder för suicid. Män hänger sig i högre<br />

utsträckning än kvinnor, även om det bland de yngsta kvinnorna har ändrats så att hängning<br />

blir allt vanligare (SoS 2007). Suicid genom förgiftning är fortfarande den vanligaste metoden<br />

bland kvinnor. Skjutning är många gånger vanligare bland män, medan det bland kvinnor<br />

är mer vanligt att dränka sig.<br />

Mäns självmordstal har varierat mer under de senaste århundradena i vårt land [1]. När det<br />

gäller motiven till suicid skiljer det sig så att män är känsligare för t ex förlust av partner<br />

eller för suicid i familjen [2]. Vidare är somatisk sjukdom en vanligare del i motivet för<br />

suicid hos män, åtminstone bland äldre män [3]. Särskilt vid somatisk sjukdom som t ex<br />

MS har män en mer uttalad suicidrisk även i medelåldern [4]. Män tar kanske inte vara på<br />

de sociala stödmöjligheter som finns vid svårigheter. De söker också professionell hjälp i<br />

mindre utsträckning än kvinnor. Båda dessa antagaden skulle kunna bidra till att fler män<br />

tar sitt liv.<br />

När det gäller de psykiska sjukdomar som ligger bakom suicid är depression vanligare<br />

bland kvinnor. Trots detta har män med depression en högre livstidsrisk för suicid [5]. Sannolikt<br />

är även personlighetsstörning av borderlinetyp en vanligare bakgrund hos kvinnor.<br />

Män tar oftare sitt liv i samband med schizofreni och alkoholmissbruk än vad kvinnor gör.<br />

När det gäller prognosen efter suicidförsök är den betydligt sämre för män, särskilt tydligt<br />

vid mycket lång uppföljningstid [6].<br />

Ärftlighet<br />

Familje-, tvilling- och adoptionsstudier har visat på ett genetiskt underlag för suicidalt beteende<br />

[1]. Suicid hos en individ kan vara ett uttryck för en genetisk disposition för psykisk<br />

sjukdom, men det finns sannolikt också en genetisk faktor som är oberoende av sjukdomen<br />

[2, 3]. Man har föreslagit att en sådan faktor skulle kunna vara en disposition för impulsivitet/aggressivitet<br />

[4]. Miljöfaktorer är också av betydelse [5], liksom interaktionen mellan<br />

arv och miljö [6].<br />

Medicinskt programarbete, <strong>Stockholms</strong> <strong>läns</strong> <strong>landsting</strong><br />

– 31 –

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!