Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

More documents

Recommendations

Info

Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter Vid personlighetsstörningar utan samtidig axel I- eller ytterligare axel II-störning är risken för självmord sannolikt mindre. Speciellt samtidig antisocial personlighetsstörning (som innebär ökad aggressivitet i kombination med ökad impulsivitet) och alkoholmissbruk, utgör tydliga riskfaktorer för fullbordat suicid hos patienter med borderline personlighetsstörning [7]. Flera studier har likaså visat att de borderline patienter som suiciderat ofta haft mycket traumatisk och turbulent uppväxt under de tidiga levnadsåren [8,9]. Psykoterapeutisk behandling vid borderline personlighetsstörning Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som i upprepade undersökningar signifikant visats kunna minska antalet suicidförsök hos kvinnor med borderline personlighetsstörning jämfört med standardbehandling [10,11]. DBT har två komponenter, individualterapi och social färdighetsträning i grupp med olika terapeuter. Båda komponenterna är nödvändiga för maximal effekt. Behandlingen pågår minst ett år, flera gånger i veckan och är fokuserad på att minska suicidalt beteende genom att lära patienten alternativa sätt att hantera starka affekter och att förbättra sin sociala funktionsförmåga. DBT kan ges samtidigt med farmakologisk behandling. Behandlingsprogram för patienter med borderline personlighetsstörning byggd på psykodynamisk grund, inkluderande individual- och gruppterapi och med dagvårdsinsatser och farmakologisk behandling vid behov, har också visat god effekt och minskat antalet suicidförsök jämfört med standardbehandling [12,13]. Ofta kan återkommande suicidhandlingar vara relaterade till att patienten upplever dissociation och depersonalisation. Självskador kan snabbt ge lättnad vid sådana upplevelser och lindra den svåra ångesten som patienten samtidigt känner. Självskadandet kan därmed vara ett sätt att snabbt lindra outhärdliga känslor. För de flesta håller dock lindringen i sig endast en kort stund. Sjukvårdspersonal kan känna sig manipulerad när patienten har skadat sig själv. Patientens syfte behöver dock inte ha varit att manipulera, och oftast är det inte det. Enligt en studie var vanligaste motiven för självmordsförsök en vilja att ta sig ut ur en outhärdlig/oacceptabel situation eller komma bort från outhärdliga tankar (90 %) [14]. En majoritet beskrev också att de hade ”tappat kontrollen och inte visste varför” (67 %). Straffande/ manipulativa motiv var minst vanliga (12-14 %). I regel beskrevs det slutgiltiga steget till ett suicidförsök som impulsivt. Att en person gör ett självmordsförsök, för att därefter snabbt ändra sig och vilja leva är vanligt. Självmordsförsök ökar dock alltid risken för fullbordat suicid, och även om patienten gjort många tidigare suicidförsök som inte varit dödliga, kvarstår i regel hög risk för denna patient att ta sitt eget liv [15]. På senare tid har det tillkommit verktyg att använda i vården utvecklade inom den form av behandling som nämns ovan, DBT. Inom DBT lyfter man fram vikten av att både acceptera patienten som han/hon är och samtidigt lära honom/henne att förändra sig. Det är viktigt att bekräfta patientens känslor, tankar och beteende. Vid DBT får patienten hjälp av en färdighetstränare där patienten får öva de förmågor och färdigheter som han/hon kan förbättra. Detta inkluderar träning i att vara medvetet närvarande, skapa goda relationer, reglera sina känslor och överleva kriser. Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 28 –
Regionalt vårdprogram – Suicidnära patienter Många självskadande och suicidala patienter lider av stark ångest. För sådana patienter kan det vara användbart med tekniker för att lugna och distrahera. En del psykiatriska avdelningar har god erfarenhet av att låta patienter, som självskadat sig eller gjort självmordsförsök, utföra en beteendeanalys eller kedjeanalys [16,17]. Detta hjälper patienten och personalen att förstå vad som gjorde att patienten reagerade som han/hon gjorde. Patienten får då beskriva situationen när händelsen inträffade, vad hon tänkte och kände, vad som hände runt omkring henne och vad som hände innan. Vilka blir konsekvenserna för patienten på kort och lång sikt? Vad kan patienten göra för att reparera skadan av sitt beteende? Vilka färdigheter behövs då? Vad kunde han/hon ha gjort i stället? Handledning av en DBT-kunnig terapeut kan vara värdefullt för personal, som arbetar med självskadande patienter. Medicinskt programarbete, Stockholms läns landsting – 29 –
Page 1: REGIONALT VÅRDPROGRAM Suicidnära
Page 4 and 5: Regionalt vårdprogram - Suicidnär
Page 76: Regionalt vårdprogram - Suicidnär

Suicidnära patienter - Stockholms läns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?