Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

1. INLEDANDE AVSNITT
1.1 Inledning
“Barn, unga och deras familjer skall erbjudas tidigt stöd i sådan omfattning och av
sådan kvalitet att deras behov av senare insatser förebyggs samtidigt som deras
förutsättningar att utveckla sina egna resurser ökar.“ (SOU 2005:81, s 24).
Ovanstående citat är hämtat ur Källan till en chans, nationell handlingsplan för den
sociala barn- och ungdomsvården (SOU 2005:81) och beskriver ett av de huvudsakliga
policymålen för svensk barnavård. Förebyggande/uppsökande arbete inom ramen för
socialt arbete (socialtjänsten) är dessutom en lagstadgad skyldighet för kommunerna i
Sverige idag (SoL 3 och 5 kap., 2001:453). Trots det saknas en övergripande
kartläggning över vilka preventiva insatser som finns tillgängliga för barn och familj samt
utvärdering av tidiga insatsers betydelse för barn och unga. Att preventionsforskning inte
kan ses vara en prioritet inom kunskapsområdet social barn- och ungdomsvård och att
social barn- och ungdomsvård som sådant i flera avseenden är outforskat, medför
osäkerhet bl.a. om vilka målgrupper som skall prioriteras och vilka insatser som är mest
kostnadseffektiva (SOU 2005:81). Den brist som överlag råder på forskning om social
barn- och ungdomsvård kan alltså tänkas vara orsaken även till bristen på forskning om
det familjeinriktade förebyggande arbetet. Oavsett orsak kan det uppfattas som underligt
att det inte har forskats mer om det förebyggande arbetet då man vet att samhällets
kostnader kan bli relativt höga på kort sikt om exempelvis psykiska problem inte
förebyggs och motverkas i ett tidigt skede. Bara en insats som en familjehemsplacering
kostar under två år ungefär 800 000 kronor och om placeringen inte visar sig effektiv blir
kostnaderna ännu högre. Om barnet/den unge växer upp och utvecklar psykosociala
arbetshinder kan det under en trettioårsperiod kosta samhället omkring 2 miljoner kronor
(Skolverket, Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2004). Utöver detta är den
enskildes lidande inte att förglömma. Det borde ligga i allas intresse att forska kring,
utveckla och utöka det förebyggande arbetet för att förhindra mer långtgående insatser.
Ambitionen att arbeta förebyggande finns även om tidsbristen leder till att det lagstyrda
arbetet måste prioriteras. Berg Wikander (2006) refererar till Anderssons (2000)
arbetsrapport Riskhantering ur ett folkhälsoperspektiv när hon skriver att tradition,
lagstiftning, ekonomi och en sektoriserad förvaltningsstruktur har gjort att
yrkeskompetenserna som skulle kunna bedriva ett preventivt arbete hanterar problem
först i ett långt framskridet skede. I stora drag väntar hälso- och sjukvård på de sjuka och
skadade och socialtjänsten väntar på de utslagna. Bremberg (1998) skriver att
socialtjänstens individ- och familjeomsorg traditionellt är riktad mot de mest utsatta; en
grupp på cirka fem procent av Sveriges befolkning. Att socialtjänsten ska kunna verka
preventivt på en befolkningsnivå är en omöjlighet när insatserna riktar sig mot så få. För
att socialtjänstens förebyggande arbete ska ha en verksam effekt krävs ett vidgande av
målgruppen (a.a.).
1.1.1 Socialt förebyggande arbete riktat till familjer
Det förebyggande arbetet och tidiga stödet kan ses som en angelägenhet för alla
involverade kring ett barn eller en ungdom, även om den sociala barn- och
1