Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

More documents

Recommendations

Info

En svårighet under arbetets gång var att hela tiden klargöra vilken form av prevention som åsyftades. Detta gjordes genom att främst kartlägga den prevention som erbjuds utan utredning eller beslut om insats. Medvetenheten om att öppenvårdsinsatser också verkar preventivt fanns dock där hela tiden. På ett sätt hade det kanske varit bättre att även undersöka vilka öppenvårdinsatser för barn, unga och familjer som erbjuds men på ett annat var det intressant att se att öppenvårdsinsatser ändå smög sig in bland de insatser som erbjuds utan utredning och beslut om insats. Det som bör sägas är att ifall denna kartläggning mätt prevention utifrån IFO:s förebyggande arbete även efter beslut om insats hade troligen tertiärpreventivt arbete funnits vara det vanligaste. En annan svårighet var att avgöra var gränsen går mellan IFO:s egen verksamhet och kommunens verksamhet samt att reda ut vem som är huvudman för vilken verksamhet. Detta komplicerades ytterligare av att IFO befinner sig i verksamheter där socialnämnden inte är huvudman. Dessutom har alla kommuner olika namn på förvaltningar, enheter och även yrken; som exempelvis barn- och utbildningsnämnden eller fältassistent. Mängden av benämningar gjorde det hela relativt svårhanterligt men det har försökts göras begripligt inom ramen för C-uppsatsen. Att mäta vilken grupp som erbjuds mest förebyggande arbete totalt var en intressant fråga som växte fram under under arbetets gång. Mycket av det förebyggande arbetet går dock genom föräldrarna, via föräldrautbildningsprogram, familjesamtal och för de yngsta också genom öppen verksamhet eller grupper för småbarnsföräldrar. Detta gjorde en sådan mätning omöjlig och visar också på den svårighet med att mäta förebyggande arbete som Gordon (2005) nämner. Skall antal personer som omfattas av preventionen eller nyttan preventionen gör mätas och fungerar det att mäta nyttan av en preventiv insats? Om det skulle gå att mäta vilken preventionsnivå som ger bäst utslag sett utifrån den enskildes mående hade detta självklart varit mycket intressant. Det skulle dock vara svårt, då det kan finnas svårigheter med att härleda prevention. Den svårigheten beror på att det ofta är inom primärpreventionens arenor som en mängd familjer fångas upp och erbjuds sekundärpreventiva insatser som i sin tur kan leda till tertiärpreventiva åtgärder för de allra mest behövande. Styrkan med denna kartläggning är att den fyller ett tomrum. Den beskriver både den prevention IFO bedriver själva och den som sker i samverkan med andra aktörer. Utöver de kvantitativa delarna av beskrivningen förmedlas också värdefulla svar rörande IFO:s syn på det förebyggande arbetet och hur det skulle kunna förbättras. Förhoppningen är att denna C-uppsats uppmuntrar till mer forskning om förebyggande arbete inom kunskapsområdet social barn- och ungdomsvård! 7. REFERENSER 7.1 Tryckta källor Ahlgren, T. (2003). Familjecentralen Dalvik – en utvärderingsrapport. Ett samverkansprojekt mellan landsting, skol- och barnomsorgsförvaltning och socialtjänst. Jönköping: Luppen kunskapscentrum 39
Andersson, G. (2000). Barnen i socialt arbete – en maktlös grupp? I A. Meeuwisse., S. Sunesson., & H. Swärd (Red.), Socialt arbete- en grundbok. Stockholm: Natur & Kultur. Andersson, G.,& Bagura Arvidsson, M. (2001). Vad vet vi om insatsen kontaktpersonfamilj. En kunskapsöversikt. Lund: Meddelanden från socialhögskolan 2001:1. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Bak, M., & Gunnarsson, L. (2000). Familjecentralen – framtidens stöd till föräldrar och barn? (Folkhälsoinstitutet utvärderar 14/2000). Stockholm: Folkhälsoinstitutet utvärderar. Bergmark, Å., & Lundström, T. (2005). Med förenade krafter? Om individ- och familjeomsorgens samverkan med andra myndigheter. Socionomen, nr 1, Socionomens Forsknings-Supplement nr 17. Bergmark, Å (1998). Nyckelbegrepp i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Bing, V. (2005). Föräldrastöd och samverkan. Familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv. Stockholm: Förlagshuset Gothia Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar? – möjligheter och hinder i samarbetet med socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg (Rapport nr 71). Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet. Bravo, M., & Lönnback, E-B. (1997). Förebyggande psykosocialt arbete med invandrade familjer. Gruppmetod som stärker integrationsprocessen (FoU- rapport 1997:22). Stockholm: FoU Stockholm och Resursförvaltningen för Skola och Socialtjänst. Bremberg, S. (1998). Bättre hälsa för barn och ungdom- en strategi för de sämst ställda. (Folkhälsoinstitutet 1998:38) Stockholm: Folkhälsoinstitutet och Förlagshuset Gothia. Carlsson, M., & Örnborg, T. (2005). Samverkan - en kartläggning av förekomst och former för samverkan mellan barnavården och BVC i Stockholms stad (C-uppsats vid Institutionen för socialt arbete). Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete, 106 91 Stockholm. Danermark, B., & Kullberg, C. (1999). Samverkan – Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur. Eisenstadt, N. (2002). Sure Start: key principles and ethos. Child: Care, Health and Development. Vol. 28:1, 3-4. Elofsson, S. (2005). Kvantitativ metod – struktur och kreativitet. I S. Larsson., J. Lilja., & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (59-90). Lund: Studentlitteratur. 40
Page 1 and 2: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutione
Page 3 and 4: ABSTRACT Socialtjänstens förebygg
Page 5 and 6: 4.2.2 Databaser, sökvägars använ
Page 7 and 8: ungdomsvården har det yttersta ans
Page 9 and 10: 1.5 Bakgrund Följande avser att be
Page 11 and 12: arbetet kan ges låg prioritet. Lag
Page 13 and 14: De tre begrepp som ingår i målsä
Page 15 and 16: 2.1 Preventionsforskning Gemensamt
Page 17 and 18: 2.1.2 Internationell forskning om f
Page 19 and 20: 3.2.2 Preventionens nivåer Oavsett
Page 21 and 22: använder begreppen i linje med Thu
Page 23 and 24: mål som är entydigt definierat oc
Page 25 and 26: Information for practice och Social
Page 27 and 28: (Dahmström, 1991) i telefonenkäte
Page 29 and 30: kommuner inom Stockholms län. Inle
Page 31 and 32: placerad i kommunen t.ex. uppgav en
Page 33 and 34: Tabell 4. Förekomst av riktade gru
Page 35 and 36: nödvändig för socialtjänsten d
Page 37 and 38: av problem. Sedan vi har möjlighet
Page 39 and 40: förebyggande arbetet kan förbätt
Page 41 and 42: IP uppskattade att familjesamtal ä
Page 43: hur svårt det är att mäta föreb
Page 47 and 48: Thurston, C. (2006).Child protectio
Page 49 and 50: BILAGA 1- Brev till IFO Erika Rytta
Page 51 and 52: BILAGA 3- Telefonenkät till IFO Te
Page 53 and 54: 8. Vilken är den vanligaste formen
Page 55 and 56: 12a. Vilka yrkesgrupper samverkar I
Page 57 and 58: j. Om JA. Vad visar utvärderingen:
Page 59 and 60: BILAGA 4- Föräldrautbildningsprog
Page 61 and 62: BILAGA 6- Samverkan mellan IFO och
Page 63 and 64: BILAGA 8- Områden där IFO satsar
Page 65: BILAGA 10- De vanligaste formerna f

Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?