Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En svårighet under <strong>arbete</strong>ts gång var att hela tiden klargöra vilken form av prevention<br />
som åsyftades. Detta gjordes genom att främst kartlägga den prevention som erbjuds utan<br />
utredning eller beslut om insats. Medvetenheten om att öppenvårdsinsatser också verkar<br />
preventivt fanns dock där hela tiden. På ett sätt hade det kanske varit bättre att även<br />
undersöka vilka öppenvårdinsatser för <strong>barn</strong>, unga och familjer som erbjuds men på ett<br />
annat var det intressant att se att öppenvårdsinsatser ändå smög sig in bland de insatser<br />
som erbjuds utan utredning och beslut om insats. Det som bör sägas är att ifall denna<br />
kartläggning mätt prevention utifrån IFO:s <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> även efter beslut om<br />
insats hade troligen tertiärpreventivt <strong>arbete</strong> funnits vara det vanligaste.<br />
En annan svårighet var att avgöra var gränsen går mellan IFO:s egen verksamhet och<br />
kommunens verksamhet samt att reda ut vem som är huvudman för vilken verksamhet.<br />
Detta komplicerades ytterligare av att IFO befinner sig i verksamheter där socialnämnden<br />
inte är huvudman. Dessutom har alla kommuner olika namn på förvaltningar, enheter och<br />
även yrken; som exempelvis <strong>barn</strong>- och utbildningsnämnden eller fältassistent. Mängden<br />
av benämningar gjorde det hela relativt svårhanterligt men det har försökts göras<br />
begripligt inom ramen för C-uppsatsen.<br />
Att mäta vilken grupp som erbjuds mest <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> totalt var en intressant fråga<br />
som växte fram under under <strong>arbete</strong>ts gång. Mycket av det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t går dock<br />
genom föräldrarna, via föräldrautbildningsprogram, familjesamtal och för de yngsta<br />
också genom öppen verksamhet eller grupper för små<strong>barn</strong>sföräldrar. Detta gjorde en<br />
sådan mätning omöjlig och visar också på den svårighet <strong>med</strong> att mäta <strong>förebyggande</strong><br />
<strong>arbete</strong> som Gordon (2005) nämner. Skall antal personer som omfattas av preventionen<br />
eller nyttan preventionen gör mätas och fungerar det att mäta nyttan av en preventiv<br />
insats? Om det skulle gå att mäta vilken preventionsnivå som ger bäst utslag sett utifrån<br />
den enskildes mående hade detta självklart varit mycket intressant. Det skulle dock vara<br />
svårt, då det kan finnas svårigheter <strong>med</strong> att härleda prevention. Den svårigheten beror på<br />
att det ofta är inom primärpreventionens arenor som en mängd familjer fångas upp och<br />
erbjuds sekundärpreventiva insatser som i sin tur kan leda till tertiärpreventiva åtgärder<br />
för de allra mest behövande.<br />
Styrkan <strong>med</strong> denna kartläggning är att den fyller ett tomrum. Den beskriver både den<br />
prevention IFO bedriver själva och den som sker i samverkan <strong>med</strong> andra aktörer. Utöver<br />
de kvantitativa delarna av beskrivningen för<strong>med</strong>las också värdefulla svar rörande IFO:s<br />
syn på det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t och hur det skulle kunna förbättras. Förhoppningen är att<br />
denna C-uppsats uppmuntrar till mer forskning om <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> inom<br />
kunskapsområdet social <strong>barn</strong>- och ungdomsvård!<br />
7. REFERENSER<br />
7.1 Tryckta källor<br />
Ahlgren, T. (2003). Familjecentralen Dalvik – en utvärderingsrapport. Ett<br />
samverkansprojekt mellan landsting, skol- och <strong>barn</strong>omsorgsförvaltning och socialtjänst.<br />
Jönköping: Luppen kunskapscentrum<br />
39
Change language