Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kommunerna organisera det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t mer eller mindre godtyckligt. Att det är<br />
en målsättningsparagraf kan alltså delvis ge en förklaring till hur det kommer sig att<br />
prevention kan ges låg prioritet. Troligtvis till följd av den nämnda<br />
målsättningsparagrafen är det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t mycket ojämnt fördelat över<br />
kartläggningens kommuner; vissa erbjuder fyra verksamheter och andra 16. Dock erbjuds<br />
det sammantaget mycket <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> utifrån alla preventionsnivåer till både<br />
<strong>barn</strong>, unga, föräldrar och hela familjer.<br />
I de kartlagda kommunerna är sekundärpreventivt <strong>arbete</strong> vanligast förekommande, följt<br />
av primär- och tertiärpreventivt <strong>arbete</strong>. Den form av <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> som<br />
uppskattades vara den vanligaste var familjesamtal. När samtalen inte har behandlande<br />
karaktär kan de i denna studie räknas som sekundärpreventiva men när de genomförs<br />
<strong>med</strong> exempelvis familjebehandlare räknas de som tertiärpreventiva. Den<br />
gränsdragningsproblematik som poängterats i de teoretiska utgångspunkterna (Killén,<br />
2000; Lundström Mattson, 2004) är där<strong>med</strong> bekräftad. Dessa mer eller mindre otydliga<br />
gränser måste finnas i åtanke vad gäller samtliga resultat dragna utifrån<br />
preventionsnivåer.<br />
5.6 Sammanfattning av analyserade resultat<br />
Av resultaten framkom att individ- och familjeomsorgens <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> främst<br />
inriktar sig på åtgärder av sekundärpreventiv karaktär. Även primärpreventivt <strong>arbete</strong> sker<br />
i relativt stor utsträckning. Att inte det tertiärpreventiva <strong>arbete</strong>t är representerat i lika hög<br />
grad kan ha att göra <strong>med</strong> att mycket av öppenvårdens <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> är<br />
tertiärpreventivt och erbjuds först efter utredning och beslut om insats. Denna<br />
kartläggning har enbart fokuserat på prevention utan föregående utredning. Intressant är<br />
att tertiärpreventionen ändå finns representerad i ett <strong>med</strong>eltal på 1, 4 <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong><br />
per kommun och att insatser som traditionellt krävt en utredning nu erbjuds som<br />
<strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>, t.ex. familjebehandlare och familjeteam i hemmet eller kvalificerat<br />
kontaktmannaskap,<br />
När det gäller utbud av det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t är spridningen stor. Vissa kommuner<br />
erbjuder 4-6 verksamheter och andra 12-16. Föräldrar till både <strong>barn</strong> och unga erbjuds<br />
föräldrautbildningsprogram i mer än hälften av kommunerna. Även en stor del av de<br />
samtal/behandling som erbjuds riktas mot just föräldrar vilket tyder på att det är möjligt<br />
att preventionen till <strong>barn</strong> och unga går vägen genom föräldrarna. Det finns dock<br />
verksamheter som riktar sig direkt till <strong>barn</strong>/unga. 15 kommuner erbjuder samtal för unga<br />
på ungdomsmottagning och en majoritet av de gruppverksamheter som erbjuds riktar sig<br />
mot <strong>barn</strong>. Totalt sett erbjuder mer än hälften av kommunerna någon form av riktad<br />
gruppverksamhet eller program för <strong>barn</strong> och unga i riskzonen.<br />
Att samtliga kommuner erbjuder ungdomsmottagning och att 14 kommuner erbjuder<br />
familjecentral kan utifrån Barn i fokus-projektets (Carlsson & Örnborg, 2005) slutsatser<br />
tolkas som att kvaliteten på det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t i de kartlagda kommunerna är hög.<br />
En del av projektets slutsatser är nämligen att institutionaliserade former för samverkan<br />
och prevention som varar över tid höjer kvaliteten i <strong>arbete</strong>t och ger mer utrymme för<br />
större fokus på <strong>barn</strong>perspektivet.<br />
35