03.09.2013 Views

Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

kommunerna organisera det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t mer eller mindre godtyckligt. Att det är<br />

en målsättningsparagraf kan alltså delvis ge en förklaring till hur det kommer sig att<br />

prevention kan ges låg prioritet. Troligtvis till följd av den nämnda<br />

målsättningsparagrafen är det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t mycket ojämnt fördelat över<br />

kartläggningens kommuner; vissa erbjuder fyra verksamheter och andra 16. Dock erbjuds<br />

det sammantaget mycket <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> utifrån alla preventionsnivåer till både<br />

<strong>barn</strong>, unga, föräldrar och hela familjer.<br />

I de kartlagda kommunerna är sekundärpreventivt <strong>arbete</strong> vanligast förekommande, följt<br />

av primär- och tertiärpreventivt <strong>arbete</strong>. Den form av <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> som<br />

uppskattades vara den vanligaste var familjesamtal. När samtalen inte har behandlande<br />

karaktär kan de i denna studie räknas som sekundärpreventiva men när de genomförs<br />

<strong>med</strong> exempelvis familjebehandlare räknas de som tertiärpreventiva. Den<br />

gränsdragningsproblematik som poängterats i de teoretiska utgångspunkterna (Killén,<br />

2000; Lundström Mattson, 2004) är där<strong>med</strong> bekräftad. Dessa mer eller mindre otydliga<br />

gränser måste finnas i åtanke vad gäller samtliga resultat dragna utifrån<br />

preventionsnivåer.<br />

5.6 Sammanfattning av analyserade resultat<br />

Av resultaten framkom att individ- och familjeomsorgens <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> främst<br />

inriktar sig på åtgärder av sekundärpreventiv karaktär. Även primärpreventivt <strong>arbete</strong> sker<br />

i relativt stor utsträckning. Att inte det tertiärpreventiva <strong>arbete</strong>t är representerat i lika hög<br />

grad kan ha att göra <strong>med</strong> att mycket av öppenvårdens <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> är<br />

tertiärpreventivt och erbjuds först efter utredning och beslut om insats. Denna<br />

kartläggning har enbart fokuserat på prevention utan föregående utredning. Intressant är<br />

att tertiärpreventionen ändå finns representerad i ett <strong>med</strong>eltal på 1, 4 <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong><br />

per kommun och att insatser som traditionellt krävt en utredning nu erbjuds som<br />

<strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>, t.ex. familjebehandlare och familjeteam i hemmet eller kvalificerat<br />

kontaktmannaskap,<br />

När det gäller utbud av det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t är spridningen stor. Vissa kommuner<br />

erbjuder 4-6 verksamheter och andra 12-16. Föräldrar till både <strong>barn</strong> och unga erbjuds<br />

föräldrautbildningsprogram i mer än hälften av kommunerna. Även en stor del av de<br />

samtal/behandling som erbjuds riktas mot just föräldrar vilket tyder på att det är möjligt<br />

att preventionen till <strong>barn</strong> och unga går vägen genom föräldrarna. Det finns dock<br />

verksamheter som riktar sig direkt till <strong>barn</strong>/unga. 15 kommuner erbjuder samtal för unga<br />

på ungdomsmottagning och en majoritet av de gruppverksamheter som erbjuds riktar sig<br />

mot <strong>barn</strong>. Totalt sett erbjuder mer än hälften av kommunerna någon form av riktad<br />

gruppverksamhet eller program för <strong>barn</strong> och unga i riskzonen.<br />

Att samtliga kommuner erbjuder ungdomsmottagning och att 14 kommuner erbjuder<br />

familjecentral kan utifrån Barn i fokus-projektets (Carlsson & Örnborg, 2005) slutsatser<br />

tolkas som att kvaliteten på det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t i de kartlagda kommunerna är hög.<br />

En del av projektets slutsatser är nämligen att institutionaliserade former för samverkan<br />

och prevention som varar över tid höjer kvaliteten i <strong>arbete</strong>t och ger mer utrymme för<br />

större fokus på <strong>barn</strong>perspektivet.<br />

35

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!