Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

Tabell 5. Förekomst och form av samtal/behandling genom IFO*
(Sekundär- och tertiärprevention) *endast verksamheter/program som ej kräver beslut om insats samt
erbjuds i mer än en kommun redovisas
Antal kommuner: n=18
Anordnande av nätverksmöten 2 11 %
Samtal med ungdomskonsulent/fältarbetare 3 17 %
Telefonrådgivning för föräldrar 4 22 %
Familjebehandling/pedagogiskt arbete i hemmet 4 22 %
Familjerådgivning 4 22 %
Familjesamtal (främst genom familjeteam) 6 33 %
Samtal med socionom/familjebehandlare på MVC,
BVC eller familjecentral 7 39 %
Samtal på missbruksmottagning (för både unga och föräldrar) 7 39 %
Samtal med kurator (enskilda eller familjesamtal)
på ungdomsmottagning 15 83 %
Eftersom det har blivit allt vanligare att den sociala barn- och ungdomsvården erbjuder
öppenvårdsinsatser utan föregående utredning och beslut om insats (Forkby, 2006; SOU
2005:81) är det intressant att kartläggningen visade att samtliga 18 kommuner erbjuder
samtal och/eller behandling till barn, unga eller föräldrar utan en föregående utredning
samt att 14 kommuner erbjuder samtal till både barn, unga och föräldrar.
Samtal/behandling kan i många fall ses som tertiärprevention, som traditionellt är
öppenvårdens preventionsområde. Många kommuner nämnde att tertiärpreventiva
insatser som till exempel familjesamtal med familjeteam och familjebehandlare eller
samtal på missbruksmottagning för unga erbjuds max 3-5 tillfällen. Om sedan mer stöd
krävs uppmanas den enskilde att ansöka om hjälp eller så görs en anmälan. Förfarandet
tycktes variera mellan kommuner och vissa hade inget bestämt tak för antal tillfällen de
tillät. I SOU (2005:81) påpekas att trots att arbetsformerna för förebyggande arbete är
under förändring är det viktigt att barn som eventuellt behöver mer hjälp eller skydd
utreds.
En intressant slutsats som kan dras utifrån både tabell 4 (s 28)och 5 (s 29) är att det är
möjligt att vägen för prevention till barn och unga främst går genom föräldrarna. Detta
antagande grundas på att det i tabell 4 (s 28) går att se att föräldrautbildningsprogram har
en framträdande position i kommunernas förebyggande arbete och att det i tabell 5 (s 29)
visar sig att stor del av samtal/behandling som erbjuds är till föräldrar eller hela familjer.
Denna tes stärks av att 14 IP svarade att de satsar på föräldrautbildningsprogram (se
bilaga 8) när de fick precisera vilka områden de satsar på inom det förebyggande arbetet.
11 IP svarade också att de satsar på tidigt stöd till föräldrar. Detta innebär inte bara att de
verksamheter som erbjuds till stor del riktar sig mot föräldrar utan även att IFO själva
uttalat att de satsar på föräldrarna.
5.3 Vilka samverkanspartners har IFO i det förebyggande arbetet?
Stor del av det preventiva arbetet utförs idag i samverkan med angränsande professioner
(Skolverket, Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2004). Denna samverkan är
29