Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tabell 1. Utbud av <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> utifrån preventionsnivåer<br />
Antal kommuner: n=18<br />
Totalt Medeltal<br />
Generellt primärpreventivt <strong>arbete</strong> 59 3,3<br />
Riktat sekundärpreventivt <strong>arbete</strong> 86 4,8<br />
Behandlande tertiärpreventivt <strong>arbete</strong> 26 1,4<br />
Majoriteten av kartläggningens 18 kommuner erbjöd mycket olika <strong>förebyggande</strong><br />
verksamheter; allt från fältverksamhet till mer behandlande samtal. I tabell 2 (s 25)går det<br />
att se att spridningen i utbud av <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> är stor kommunerna emellan. I<br />
<strong>med</strong>eltal erbjöds nio <strong>förebyggande</strong> verksamheter per kommun. Några kommuner erbjöd<br />
fyra olika <strong>förebyggande</strong> verksamheter, <strong>med</strong>an en annan erbjöd hela 16 <strong>förebyggande</strong><br />
verksamheter.<br />
Tabell 2. Utbud av <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> uppdelat efter antal verksamheter i kommunerna<br />
Antal kommuner: n=18 <strong>med</strong>eltal=9 verksamheter<br />
Kommuner <strong>med</strong> 12-16 verksamheter 6 33 %<br />
Kommuner <strong>med</strong> 7-11 verksamheter 6 33 %<br />
Kommuner <strong>med</strong> 4-6 verksamheter 6 33 %<br />
Enligt Barn i fokus-projektet som Carlsson och Örnborg (2005) refererar till anses<br />
kvaliteten på det stöd som erbjuds till familjer bli bättre när organisering för samverkan<br />
och prevention institutionaliseras som i en familjecentral. Enligt projektet ger långsiktig<br />
samverkan också utrymme för bl.a. mer fokus på <strong>barn</strong>perspektivet.<br />
I tabell 3 (s 26) går att utläsa att invånarna i 14 kommuner erbjuds minst en<br />
familjecentral. I 12 av dessa kommuner är det IFO som är huvudman för familjecentralen<br />
antingen själva eller i samverkan <strong>med</strong> Landstinget. I de två kommuner där IFO inte är<br />
huvudman är istället <strong>barn</strong>- och ungdomsnämnden eller motsvarande huvudman.<br />
Totalt sett finns det hela 24 familjecentraler i de kartlagda kommunerna (se bilaga 9). Att<br />
det finns en familjecentral i så pass många kommuner måste således innebära att<br />
kvaliteten på det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t generellt kan ses som hög utifrån Barn i fokus-<br />
projektets slutsatser. Där<strong>med</strong> är dock inte sagt att det preventions<strong>arbete</strong> som utförs av<br />
IFO på egen hand eller i projektform är mindre värt.<br />
Mallander (2000) skriver att det är vanligt att preventionsprojekt startar som<br />
samverkansprojekt och har en budget avsatt för en viss tidsperiod. 13 kommuner driver<br />
för tillfället något tidsbegränsat preventionsprojekt, varav de flesta drivs i samverkan <strong>med</strong><br />
annan aktör (se bilaga 7). Många kommuner uppger att de hoppas eller förutsätter att<br />
projektet senare skall permanentas. Projekt som nämns är allt ifrån<br />
föräldrautbildningsprogram till Asylmottagning i samverkan <strong>med</strong> Migrationsverket.<br />
I tabell 3 (s 26) går det att se att samtliga 18 kommuner erbjuder ungdomsmottagning. I<br />
sju kommuner är det IFO som är ensam huvudman eller driver ungdomsmottagningen i<br />
samverkan <strong>med</strong> vanligtvis Landstinget. Ungdomsmottagningen är dock inte alltid<br />
25
Change language