Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

(Dahmström, 1991) i telefonenkätens följdfrågor om hur många som omfattas av
verksamheten på öppen förskola och ungdomsmottagning (se bilaga 3, frågor 16d/e och
17d/e). Det hade förmodligen varit bättre att ställa dessa frågor direkt till dem som
arbetar inom respektive verksamhet.
För vissa IP var det svårt att uppge hur många öppna förskolor som finns i kommunen
(fråga 16a, bilaga 3). Detta ledde inte till variabelbortfall, men vissa IP uppgav enbart de
öppna förskolor där socialnämnden har personal placerad eller är med som huvudman,
medan andra kommuner uppgav samtliga, även öppna förskolor som drivs av barn- och
utbildningsnämnden, kyrkan eller andra initiativ. Eftersom det fanns alternativ att kryssa i
för att kunna se hur många öppna förskolor som socialnämnden driver berör bortfallet
inte socialtjänstens verksamhet, men det är möjligt att det totala antalet öppna förskolor i
kommunen inte stämmer. Totalt antal öppna förskolor presenteras hur som helst enbart i
bilaga 9.
4.3 Databearbetning och analys
4.3.1 Kvantitativ databearbetning och analys
Eftersom den empiri som samlades in utgjorde ett överblickbart material och resultaten
främst skulle ge en beskrivande bild gjordes bedömningen att SPSS därför inte var ett
nödvändigt verktyg. Carlsson och Örnborg (2005) som genomförde en kartläggning av
samverkan mellan barnavården och BVC skriver dessutom att deras empiri utifrån 18
stadsdelsnämnder inte räckte för givande sambandsanalyser då undergrupperna blev
alldeles för små. Databearbetningen skedde i denna studie således för hand samt i Excel
genom sammanställning och strukturering i empiriska klassifikationsscheman (Esaiasson
et al.). Att inmatning av data skedde förhand gav en stor inblick i materialet vilket
främjade framväxten av analysen. Först konstruerades tabellmallar och därefter fördes
data in direkt i tabellerna; en enkät och en fråga i sänder. Det gick genast att se vilka
resultat som var mest relevanta i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. För
att tydligt visa hur det preventiva arbetet ser ut i 18 kommuner inom Stockholms län
presenterades de mest intressanta resultaten i frekvenstabeller med tillhörande förklaring
och därefter analys. En tabell skapades även direkt utifrån de olika preventionsnivåer som
också användes för att analysera resultaten. Viss data redovisades direkt i den löpande
texten. Resultat och analys presenterades i samma avsnitt för flödets skull.
4.3.2 Kvalitativ databearbetning och analys
Eftersom enkäten genomfördes över telefon ansträngde många IP sig för att ge utförliga
svar på de öppna frågorna, vilket medförde att svaren i vissa fall kunde bli mycket långa.
Svaren behandlades därför kvalitativt enligt meningskategorisering (Kvale, 1997; se
bilaga 3) vilket innebar att svaren reducerades till enklare kategorier som sedan
presenterades i framför allt en tabell, men svaren redovisades också i löpande text. För att
ge läsaren en bättre bild av hur grunddata sett ut presenterades ett urval citat (a.a.), i form
av ett slags rudimentär tematisering.
Kvantitativa och kvalitativa resultat analyserades genom att jämföra olika data inom
studien men också genom att jämföra med tidigare forskning och teoretiska
utgångspunkter. Data analyserades bland annat genom att det förebyggande arbetet
spjälkades upp under olika preventionsnivåer.
22