Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst

mål som är entydigt definierat och som ofta är tidsbegränsat och väl avgränsat från den
övriga verksamheten som löper vid sidan om, eller så kan projektet ses som en process
där målet inbegrips. Gemensamt mål för alla parter inom människobehandlande yrken är
vanligtvis intresset av att förbättra livssituationen för de gemensamma klienterna, men
mer målspecificerat brukar det inte bli och i samverkansprojekt handlar det ofta mer om
formen för samverkan än dess innehåll (Mallander, 2000). En vanlig form för samverkan
är också den institutionaliserade organiseringen där flera yrkesgrupper arbetar under
samma tak (se 3.3.1, s 16- 17).
I huvudsak har denna studie en empirisk tonvikt. Begreppen, främst dem som rör de olika
preventionsnivåerna, kommer huvudsakligen att användas för att i resultatavsnittet
klassificera de empiriska observationer som gjorts i undersökningen.
4. METOD
4.1 Forskningsdesign
4.1.1 Metodval
C-uppsatsen är deskriptiv, vilket innebär att den genom frågor som hur, var, när, vem och
vilka beskriver företeelsen familjeinriktat preventivt arbete (Esaiasson et al., 2003).
Avsikten med studien är främst att kartlägga fenomenet prevention, inte att klarlägga
samband (Dahmström, 1991).
Studien bygger i huvudsak på kvantitativ metod, men även kvalitativa tekniker användes
i begränsad omfattning. Kvantitativ metod användes genom datainsamling i form av en
telefonenkät, men också genom resultatdelens presentation av data i tabeller. Kvantitativ
metod var ett självklart redskap vid undersökning av preventionens förekomst, för att
kunna mäta hur många som erbjuder olika former av preventiva insatser och för att se i
vilken utsträckning samverkan med andra samhällsorgan och yrkesgrupper förekommer
(Esaiasson et al.). För att uppnå ett större djup låg det i studiens intresse att ha med
kvalitativa aspekter av fenomenet prevention, t.ex. intervjupersonernas kommentarer
kring förbättring av förebyggande arbete. Kvalitativ metod användes vid
resultatredovisning av enkätens öppna frågor samt vid tolkning av både kvalitativ och
viss kvantitativ data.
En abduktiv metodstrategi användes i studien, vilket innefattar både en induktiv och
deduktiv strategi. Abduktionen innebar att utgå från empiriska data, vilka sedan tolkades
utifrån teorigenomgången. Studien var induktiv då IP gavs möjlighet att med egna ord
berätta om dess syn på det förebyggande arbetet och det deduktiva inslaget innebar att
den teoretiska utgångspunkten för C-uppsatsen till viss del ledde vägen till de frågor som
ställdes samt styrde den teoretiska tolkningsmallen (Larsson, 2005).
Det perspektiv som studien antagit är framför allt socialtjänstens perspektiv och ett
chefsperspektiv då det är cheferna som besvarar frågor om socialtjänstens preventiva och
organisatoriska upplägg. Stor del av telefonenkätens svar grundar sig på chefernas
kunskap/uppfattning och inte den statistik eller de verksamhetsplaner som de skulle
kunna leta fram. Dock besitter de en sådan position att de bör kunna besvara frågorna
18