Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
använder begreppen i linje <strong>med</strong> Thurston (2006); sekundärprevention används för det<br />
<strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> som riktar sig till vissa riskgrupper och tertiärprevention används för<br />
<strong>arbete</strong> av mer behandlande karaktär. Tertiärprevention används också i linje <strong>med</strong> SOU<br />
(1997:161) i den mening att socialtjänstens individuellt riktade insatser anses tertiära.<br />
3.3 Kommunernas organisering av <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong><br />
Det är vanligt att utbudet av <strong>förebyggande</strong> insatser varierar mellan kommuner beroende<br />
på organisering och vilka behov som lokalt behöver mötas. Försök att utveckla<br />
socialtjänstens <strong>arbete</strong> och erbjuda mer generella sociala tjänster till <strong>med</strong>borgarna blir ofta<br />
kortlivade då de inte är lagligt påfordrade, inte är myndighetsutövande och inte anses<br />
tillhöra organisationens institutionella kärna (Lundström & Sunesson, 2006).<br />
Lundström och Sunesson (2006) refererar till Bergmark och Lundström (2005 & 1998b)<br />
när de skriver att individ- och familjeomsorgen sedan mitten av 1980-talet organiserats<br />
mer och mer mot specialisering trots att den styrande idén om helhetssyn av en familjs<br />
problem egentligen underlättas mer genom integrering. Tanken <strong>med</strong> specialisering har<br />
varit att skilja ut <strong>arbete</strong> <strong>med</strong> mer byråkratisk och utredande karaktär från <strong>arbete</strong> som har<br />
mer behandlande ambitioner. Den ökade specialiseringen har lett till ökad förekomst av<br />
<strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> och sedan 1990-talets mitt har det exempelvis blivit allt vanligare att<br />
inom ramen för <strong>barn</strong>- och ungdomsvården starta olika typer av öppna mottagningar för<br />
<strong>barn</strong>, unga och familjer. Specialiseringen har också ställt högre krav på samverkan <strong>med</strong><br />
andra aktörer och för att kunna utforma insatser på bästa sätt och undvika dubbel<strong>arbete</strong><br />
har behovet av bättre samordning inom den egna förvaltningen ökat (Bergmark &<br />
Lundström, 2005).<br />
3.3.1 Samverkande preventivt <strong>arbete</strong><br />
Familjecentraler utgör en institutionaliserad organisationsform för samverkan och<br />
prevention och utför ett samverkande preventivt <strong>arbete</strong> riktat mot framför allt<br />
<strong>barn</strong>familjer. Tanken är att kunna erbjuda ett lättillgängligt stöd då tillgång till flera<br />
betydelsefulla tjänster finns samlade under samma tak (Folkhälsoinstitutet, 2000).<br />
Ungdomsmottagningar fyller samma funktion för unga <strong>med</strong> en spännvidd mellan cirka<br />
12- 25 år. På ungdomsmottagningen samverkar ofta <strong>barn</strong>morska, läkare, kurator och<br />
ibland också psykolog. Verksamheten bedrivs både genom riktade grupper, individuella<br />
samtal och i form av utåtriktat <strong>arbete</strong> (SOU 2005:81). De behov av stöd som finns i ett<br />
område kan snabbt uppmärksammas genom det nära sam<strong>arbete</strong>t och kunskapsflödet<br />
mellan yrkesgrupperna. Behovet kan snabbare mötas då samlokaliseringen gör det lättare<br />
att exempelvis starta upp gruppverksamheter (Folkhälsoinstitutet, 2000).<br />
För <strong>barn</strong> mellan 6-12 år erbjuder Individ- och familjeomsorgen sällan någon<br />
institutionaliserad organisationsform för samverkan och prevention. Skolan, elevhälsan,<br />
fritidsgårdar och föreningsliv är de aktörer som i det <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t riktar sig mot<br />
denna grupp, men det finns ingen självklar öppen mottagning för <strong>barn</strong>en att vända sig till.<br />
Handlingsplanen SOU 2005:81 föreslår att <strong>med</strong>el ska avsättas för att ge bidrag till<br />
kommuner eller kommuner i samverkan <strong>med</strong> Landstinget som etablerar en fast<br />
samverkan <strong>med</strong> tidigt stöd som riktar sig till <strong>barn</strong> och unga som lämnat förskoleåldern.<br />
16
Change language