Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
Socialtjänstens förebyggande arbete med barn ... - FoU Nordväst
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
de professionella förändras, framför allt när det handlar om psykosociala problem<br />
kopplade till <strong>barn</strong> och föräldrar. I jämförelse <strong>med</strong> det tabubelagda beskedet om<br />
psykosociala problem har yrkesgrupperna inom sjukvård, socialtjänst, förskola och skola<br />
alltid haft relativt lätt att informera om utvecklingsförseningar och fysiska handikapp.<br />
Övergången från universellt till selektivt <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> kan således vara svår för<br />
många professionella (Killén, 2000). Sekundärpreventivt <strong>arbete</strong> kan vara när en pedagog<br />
på öppna förskolan inser att en tonårsmamma är ensamstående utan socialt nätverk och<br />
där<strong>med</strong> erbjuder mamman att delta i en organiserad gruppverksamhet för andra föräldrar i<br />
en liknande situation.<br />
Selektivt <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong> förutsätter att det finns ett nära sam<strong>arbete</strong> mellan olika<br />
instanser. Det håller inte att motivera föräldrar och <strong>barn</strong> till att ta emot hjälp om det inte<br />
finns någon hjälp att få. (Killèn, 2000, s 173)<br />
3.2.5 Tertiärprevention/indikerat <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong><br />
Tertiärprevention syftar enligt Thurston till att kontrollera och behandla de konsekvenser<br />
som uppstått ur ett redan existerande problem (2006). Caplan (1964) gör en skillnad<br />
mellan behandling och tertiär prevention då han menar att behandling inte ingår i<br />
begreppet. Motiveringen är att det tertiära preventions<strong>arbete</strong>t inte bör baseras på att ha<br />
fokus på den enskilde utan istället ha ett samhällsperspektiv. Överlag tycks<br />
gränsdragningar mellan varje nivå vara en omdiskuterad fråga. Lundström Mattson<br />
(2004) redovisar för Gustafssons (1996) definition, där den tredje tertiära nivån helt<br />
plockas bort och ersätts av en tvådelad indelning: Insatser för att främja hälsa och<br />
Insatser för att förebygga ohälsa.<br />
Statens offentliga utredning (1997:161) anser att socialtjänstens individuellt riktade<br />
insatser som utredning om bistånd, råd- och stödsamtal, tillsättande av exempelvis<br />
kvalificerad kontaktperson eller placering i familjehem är tertiär prevention.<br />
Det tertiärpreventiva <strong>arbete</strong>t bedrivs ofta inom ramen för socialtjänstens<br />
myndighetsutövande sida. Antingen har familjen sökt hjälp själv eller så har omgivningen<br />
gjort en anmälan. Det handlar främst om behandlande insatser när problem redan har<br />
uppstått (Lundström Mattson, 2004; Killén, 2000). Vanligtvis prioriteras inte det selektivt<br />
<strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>t, vilket resulterar i att situationen för <strong>barn</strong> och föräldrar förvärras<br />
tills den enskilde är i stort behov av behandling (Killén, 2000). Det tertiärpreventiva<br />
<strong>arbete</strong>t kan exempelvis användas för att hjälpa en familj <strong>med</strong> svåra relationsproblem.<br />
Familjen har svårt att själva hantera de eskalerande problemen och efter en ansökan till<br />
socialtjänsten börjar två familjebehandlare arbeta i familjen och <strong>barn</strong>en får bo varannan<br />
helg hos en kontaktfamilj. Sundell och Colbiörnsen (1999) hänvisar till Brown och<br />
Herbert (1997) när de skriver att det är svårare att nå lyckade resultat i tertiärpreventivt<br />
<strong>arbete</strong> än i primär- och sekundärpreventivt <strong>arbete</strong>.<br />
3.2.6 Användandet av preventionsnivåer i denna studie<br />
Det finns olika namn på preventionsnivåerna och en gränsdragningsproblematik. För att<br />
underlätta för resultatredovisningen och analysen använder denna studie primär-,<br />
sekundär- och tertiärpreventivt <strong>arbete</strong>, vilket innehållsmässigt är detsamma som<br />
universellt, selektivt och indikerat <strong>förebyggande</strong> <strong>arbete</strong>. Framför allt gränsdragningen<br />
mellan sekundärpreventivt och tertiärpreventivt <strong>arbete</strong> är inte knivskarp. Denna studie<br />
15
Change language