Här - LaRouche.se
Här - LaRouche.se
Här - LaRouche.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kungen och marki<strong>se</strong>n<br />
Om den inte är vacker är det inte konst!<br />
Detta uttrycks självklart bäst i den sista<br />
strofen i Konstnärerna. Sedan skrev han till<br />
Körner:<br />
”Huvudtanken är att sanning och moral<br />
klär sig i skönhetens dräkt. Det är en allegori.<br />
Jag inleder dikten med tolv rader<br />
som framställer människan i hennes nuvarande<br />
fulländning. Därifrån utvecklar<br />
jag hur hennes vagga var. Hur konsten<br />
har förberett den vetenskapliga och moraliska<br />
kulturen, som inte är målet, utan<br />
bara den andra nivån. Trots det sätter<br />
forskarna och tänkarna förhastat kronan<br />
på sina huvuden, och förvisar konstnären<br />
till en plats under sig. Människans fulländning<br />
uppgår åter i skönhet, först när<br />
vetenskapen blir konst.”<br />
Och Körner svarade honom, med entusiasm,<br />
när han fick hela dikten: ”Nu kan man<br />
be alla Tysklands skalder att skriva något<br />
liknande. I fråga om idérikedom saknar<br />
detta motstycke.” Då skrev Schiller tillbaka<br />
till Körner:<br />
”En skald befaller, enligt konstnärliga<br />
regler, över de lidel<strong>se</strong>r, handlingar och<br />
öden som människan i det verkliga livet<br />
inte alltid kan följa och överblicka. Genom<br />
konsten lär sig människan att projicera<br />
dessa konstnärliga sammanhang på<br />
den verkliga situationen. Konsten utbildar<br />
på detta sätt hennes känsla för harmoni,<br />
så att hon inte längre nöjer sig med<br />
ofullständiga brottstycken.”<br />
Det är samma tanke som Schiller lägger<br />
fram i Estetiska breven liksom även i<br />
uppsat<strong>se</strong>n Om behag och värdighet, där<br />
han säger att människans uppgift är att bli<br />
en skön själ: en person för vilken frihet och<br />
nödvändighet, lidel<strong>se</strong> och förnuft har blivit<br />
till ett. Man måste utbilda sina känslor till<br />
förnuftets nivå.<br />
Det är ju allmänt accepterat att man ska<br />
utbilda sitt intellekt, att man ska lära sig<br />
saker och kunna saker. Men mycket mindre<br />
känd är tanken att man kan utbilda sina<br />
känslor, på samma sätt; att man kan träna<br />
dem, göra dem mer känsliga, mer förfinade.<br />
Särskilt det här var något som Schillers<br />
kontrovers med Kant handlade om. I sina<br />
Kritik-böcker i början av 1790-talet – Kritik<br />
av förnuftet, Om omdömesförmågan o.s.v.<br />
– hade Kant sagt att den konst i vilken man<br />
inte kan <strong>se</strong> någon avsikt hos konstnären, till<br />
exempel en godtycklig arabesk som någon<br />
Marki<strong>se</strong>n och<br />
Don Carlos<br />
slängt upp på väggen, var större konst än ett<br />
verk där man kunde <strong>se</strong> konstnärens avsikt.<br />
Om moralen sa Kant att den skulle styras<br />
av det ”kategoriska imperativet”: man fick<br />
inte behandla andra på ett sätt som man inte<br />
själv ville bli behandlad. Och enligt Kant<br />
måste man, om man ville vara moralisk,<br />
och om förnuftet och känslorna var i strid<br />
med varandra, säga åt känslorna att hålla<br />
tyst! Man måste undertrycka dem och ”göra<br />
sin plikt”! Schiller sa att det här är hemskt,<br />
Kant måste ha haft en förskräcklig barndom<br />
som kommer upp med sådana idéer. Han<br />
skriver bara för slavarna, inte för oss vars<br />
mål är att vara sköna själar. Det går nämligen<br />
att utbilda sina känslor så långt att man<br />
kan lita på dem.<br />
Skönhet och sanning<br />
Att skönhet och sanning är absolut centrala,<br />
det är det inte bara Lyn som har sagt många<br />
gånger. Den andra ledande tänkaren i vår<br />
tid, påve Johannes Paulus II, skrev så här i<br />
ett budskap 2002, till Riminimötet:<br />
”I vår värld är det en vanlig föreställning<br />
att sanningen ligger utanför konstens<br />
värld. Skönhet handlar bara om känslor,<br />
den är blott en söt frukt, inför de eviga<br />
lagar som styr världen. Men är det verkligen<br />
så? Naturen, föremål, människor kan<br />
verkligen förvåna oss genom sin skönhet.<br />
Hur kan man till exempel undgå att<br />
i solnedgången, i bergen, i världshavens<br />
oändlighet, i en människas anletsdrag, <strong>se</strong><br />
något som lockar oss, och inbjuder oss att<br />
fördjupa vår kunskap om den verklighet<br />
vi har omkring oss? Sådana funderingar<br />
ledde grekiska tänkare till tanken att filosofin<br />
föddes ur den förundran som alltid<br />
åtföljer skönhetens behag.<br />
Även det som undandrar sig den sinnliga<br />
världen äger en inre skönhet, som rör<br />
själen och fyller oss med beundran. Tänk<br />
bara på den mäktiga lockel<strong>se</strong> som en rättvis<br />
gärning, ett tecken på förlåtel<strong>se</strong>, eller<br />
försakel<strong>se</strong> för ett glädjefyllt högt ideal<br />
utövar.<br />
I skönheten uppenbarar sig sanningen.<br />
Den lockar oss, med den omisskännliga<br />
charm som kommer av höga värderingar.<br />
På detta sätt kunde känslor och förnuft<br />
radikalt förenas i sina krav på människan.<br />
Skönheten besitter sin egen pedagogiska<br />
kraft, som leder oss till att förnimma sanningen.”<br />
”Don Carlos”, tredje akten, scen 10<br />
av Friedrich Schiller (övers. Sten Selander)<br />
Marki<strong>se</strong>n<br />
För evigheten vill Ni samla skördar<br />
och sår blott död? Ett så framtvingat verk<br />
skall icke överleva upphovsmannen.<br />
Otacksamhet skall bli Er enda lön.<br />
Förgäves har Ni kämpat mot naturen,<br />
förgäves offrat på sterila planer<br />
Ert stora rika liv. Ty människan<br />
är något mer än det Ni tror om henne.<br />
Snart krossar hon den långa sömnens<br />
fjättrar<br />
och fordrar högt att återfå sin rätt.<br />
Med Neros och Busiris skall hon ställa<br />
Ert namn i jämnbredd och – det<br />
smärtar mig, ty Ni var god.<br />
Konungen<br />
Vem har gjort Er så säker<br />
på detta?<br />
Marki<strong>se</strong>n (eldigt)<br />
Jo, vid den Allsmäktige!<br />
Jo – jag upprepar det. Giv oss blott åter<br />
vad Ni berövat oss! Låt mänskolycka<br />
Och kardinal Ratzinger [den nuvarande<br />
påven Benedikt XVI] skrev till samma<br />
möte:<br />
”Redan Platon och Augustinus menade att<br />
skönhet inte har någonting med ett ytligt<br />
esteti<strong>se</strong>rande att göra, utan att skönhet är<br />
kunskap, en högre form av kunskap, eftersom<br />
den konfronterar människan med<br />
sanningens hela storhet. På så sätt öppnar<br />
den själens ögon.”<br />
Vilken vacker tanke, att ”själens ögon”<br />
måste öppnas! Ett exempel på detta är Bachs<br />
musik, som bara kan ha skapats med sanningens<br />
kraft, en sanning som blir till verklighet<br />
genom kompositörens inspiration.<br />
Alltså: sanning, skönhet, förnuft, kärlek<br />
och godhet är inte möjliga, den ena utan<br />
den andra. Och det är därför som den här<br />
diskussionen i dag är så viktig. Om vi inte<br />
kan få människorna att förändra sig, och<br />
bli vackra – och då talar jag inte om arkitektonisk<br />
skönhet som i Revlonreklamen,<br />
utan jag menar själens inre skönhet; om vi<br />
inte kan göra människorna vackrare inför<br />
den här gigantiska världskri<strong>se</strong>n, så kommer<br />
världen inte att kunna räddas! Det finns en<br />
orsak till att det har blivit så här illa. Staten<br />
är aldrig bättre än sina medborgare.<br />
Det pågår en nedräkning till krig, den<br />
globala kri<strong>se</strong>n, systemsammanbrottet, är i<br />
full gång. Det finns stort hopp och enorma<br />
möjligheter, för allian<strong>se</strong>n mellan Tyskland,<br />
Frankrike, Ryssland och Kina går djupare<br />
än bara ett motstånd mot kriget. Putin försöker<br />
faktiskt ta upp greve Wittes idéer<br />
igen – idén om en triangel mellan Ryssland,<br />
Tyskland och Frankrike. Det finns en annan<br />
triangel också, mellan Ryssland, Kina och<br />
Indien. I USA har vi Lyns kampanj. Vi har<br />
alla komponenter som behövs i en global<br />
krislösning. Men vi behöver en kulturell<br />
renässans.<br />
Ta mänsklighetens<br />
problem till ert hjärta<br />
Ni hörde igår, i Johannes Brahms Vier ernste<br />
Gesänge, formuleringen ”alla våldsgärningar<br />
som förövas under solen”, och jag<br />
vill att ni verkligen ska studera Schiller,<br />
och frågan om känslornas förädling. För<br />
om inte ni tar allt det svåra ”som förövas<br />
under solen” till ert hjärta, vem ska då göra<br />
det? Vi var i Indien, i Calcutta, och jag kan<br />
tala om för er att jag inte kunde andas: tre<br />
miljoner människor bor på gatan, i den dju-<br />
frikostigt strömma ur Ert ädelmods<br />
ymnighetshorn, låt själarna få mogna<br />
fritt i Ert väldes länder! Återgiv oss<br />
blott det Ni har berövat oss – och bliv<br />
bland millioner konungar en konung!<br />
(Han närmar sig dristigt konungen och<br />
<strong>se</strong>r på honom fast och varmt)<br />
Ack, ägde mina ord den dolda styrkan<br />
hos de oräkneliga tu<strong>se</strong>nden<br />
som genom mig nu talar med sin herre!<br />
Och kunde jag få strålen i Ert öga<br />
att flamma upp i heta lågor. Uppgiv<br />
den onaturliga förgudning som<br />
förintar oss! Bliv oss en förebild<br />
av allting sant och evigt! Aldrig, aldrig<br />
en dödlig ägt som Ni gudomlig makt<br />
att göra gott. Ty alla konungar<br />
i Europa följer Spaniens fana. Träd<br />
i spet<strong>se</strong>n då för Europas furstar!<br />
Ett ord från Eder penna – och på nytt<br />
blir världen skapad. Giv oss tankefrihet!<br />
(Han kastar sig för konungens fötter)<br />
paste fattigdom!<br />
Jag trodde att jag visste vad fattigdom<br />
var. Jag har <strong>se</strong>tt det i Afrika, jag har <strong>se</strong>tt det<br />
i Latinamerika. Men i Calcutta bor människor<br />
på gatan, med ett ynka mål mat om dagen,<br />
i ett litet kyffe på trottoaren, stort som<br />
en handduk ungefär; i smut<strong>se</strong>n, i exkrementerna,<br />
där de också lagar sin mat; i kylan, på<br />
sommaren i 50 graders värme: tre miljoner<br />
människor! Så får det inte vara!<br />
Och jag tror att det bara är en fråga om<br />
att utbilda sina känslor, att ta alla problem<br />
”som förövas under solen” till sitt hjärta,<br />
för att inte tillåta att detta får fortsätta.<br />
Vad vi måste göra, är att förena den vackra<br />
idén om vetenskapliga framsteg, med<br />
poetiska idéer, med idén om en kulturell renässans.<br />
Krafft Ehricke var en vetenskapsman<br />
som var med om att utveckla Saturnusraketen,<br />
som användes i Apolloprojektet på<br />
Kennedys tid – en banbrytande vetenskapsman.<br />
Han dog i cancer. Jag träffade honom<br />
flera gånger, och vi hade också telefonkontakt.<br />
Och under de sista månaderna som han<br />
levde sa han, att även om han var helt och<br />
hållet för naturvetenskapen, och absolut<br />
trodde att ett oändligt framåtskridande är<br />
möjligt, så sa han att han hade kommit fram<br />
till att det inte är naturvetenskapens fel att<br />
mänskligheten har problem, utan att problemet<br />
är att denna naturvetenskap inte är<br />
kombinerad med en humanistisk bildning,<br />
med den själsliga utveckling som Schiller<br />
och Humboldt talade om, och det var därför<br />
som han jobbade ihop med Schillerinstitutet<br />
under den sista delen av sitt liv.<br />
Det är det som Schiller menar: vetenskapen<br />
får inte eftersträva kronan för tidigt,<br />
utan vetenskap och poesi måste gå hand i<br />
hand.<br />
Jag menar att Schiller, för dagens USA,<br />
för att läka det amerikanska folkets själ, är<br />
den absolut viktigaste tänkaren och skalden<br />
som man över huvud taget kan studera.<br />
Igår kom frågan upp: Är ungdomsrörel<strong>se</strong>n<br />
bara ett trick för att sätta press på de<br />
dumma 40-talisterna, och sparka dem i ändan?<br />
Självklart inte. Ungdomsrörel<strong>se</strong>n är<br />
viktig för att en gång för alla sätta stopp för<br />
mänsklighetens ovärdiga tillstånd, där inte<br />
alla människor utvecklar sin fulla potential.<br />
Jag skulle önska att ungdomsrörel<strong>se</strong>n tar till<br />
sig skönhetens idé. Och om ni säger: Okay,<br />
vi ska skapa en ny renässans, där ingen av<br />
oss har något mindre ideal än att bli en skön<br />
själ – ja, då har vi det.<br />
<br />
9