Verklighetsekonomi – Del 4 - Ludwig von Mises-Institutet i Sverige

Verklighetsekonomi – Del 4 

economics101@mises.se 

Klaus Bernpaintner, KTHFS och 

Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige

1,800 

1,600 

1,400 

1,200 

1,000 

800 

600 

400 

200 

-‐ 

M1 och prisinflaGon 

Jan-‐98 

Jul-‐98 

Jan-‐99 

Jul-‐99 

Jan-‐00 

Jul-‐00 

Jan-‐01 

Jul-‐01 

Jan-‐02 

Jul-‐02 

Jan-‐03 

Jul-‐03 

Jan-‐04 

Jul-‐04 

Jan-‐05 

Jul-‐05 

Jan-‐06 

Jul-‐06 

Jan-‐07 

Jul-‐07 

Jan-‐08 

Jul-‐08 

Jan-‐09 

Jul-‐09 

Jan-‐10 

Jul-‐10 

Jan-‐11 

M1=sedlar+mynt+kreditexp (miljarder kr) Årlig ändring % 

Kreditexpansion 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0

Del 4 – IntervenGonisGsk ekonomi 

• Avslutning del 3: RelaGva priser, ABCT 

• IntervenGonism 

• FinanspoliGk – Ska` och offentlig sektor 

• PenningpoliGk – Riksbank 

– Stabilisering 

– Konjunkturcykeln 

• Regleringar 

• InternaGonalism

RelaGva priser 

RelaGva priser och penningmängd 

• Antag e` ö-‐samhälle som producerar vete och fisk och 

handlar via 1kg guld i omlopp. 

• Marknadspriser: vete 4g/skäppa, fisk 1g/st 

• Hur mycket fisk får du betala för en skäppa vete? 

– Vad är det relaGva priset på vete mot fisk? 

• Fördubbla, medelst magi, mängden pengar över naèn i 

alla fickor och spargrisar. 

– Vad händer med priserna i pengar? 

– Hur mycket fisk får du för en skäppa vete? 

– Vad händer med de relaGva priserna? 

– Hur har välståndet påverkats? 

• Vad händer vid magisk penningmängdshalvering istället?

RelaGva priser och preferenser 

• RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa 

• Bönderna börjar tycka mer om si` eget vete 

(deras marginalnyà för vete ökar) 

– Vad händer med relaGva priset på vete? På fisk? 

– Hur påverkas välståndet?


RelaGva priser och produkGvitet 

• RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa 

• Antag veteprodukGviteten fördubblas 

– Vad händer med relaGva priset? (Says lag!) 

– Vad händer med välståndet? 

– Vad skulle hända om bönderna inte ville sälja Gll nya 

priset? UnderkonsumGon? Penningbrist? 

– Vad händer med de absoluta priserna? 

• Antag a` elerfrågan på fisk med Gden sGger 

– Vad händer med priserna? 

– Hur omfördelas guldet?


RelaGva priser och tesaurering 

• Bonden Bengt säljer vete, men smider en ondskefull plan 

a` ta över allt guld i världen. Så istället för a` köpa två 

fiskar varje vecka som han brukar, köper han elakt nog bara 

en och stoppar undan guld istället 

• Eler e` år har han tesaurerat e` halvt kilo guld så a` bara 

e` halvt kilo är kvar i omlopp 

– Vad händer med priserna? 

– Hur mycket fisk får du för en skeppa vete? 

– Hur har välståndet påverkats? 

– Hur drabbas produkGonen, jobben? 

– Hur mycket rikare och lyckligare är Bengt? 

– Vad händer med Bengts guldackumuleringstakt? 

– Hur lång Gd tar det för honom a` slunöra sin elaka plan? 

h`p://www.lewrockwell.com/block/block159.html -‐-‐ Hamstraren som hjälte


RelaGva priser och guldinflaGon 

• Bengt trö`nar, funderar på a` börja lyxa och köpa tre 

fiskar i veckan i stället. Vad skulle hända? 

• Men Bengt är bièr och funderar på a` chocka världen 

genom a` dumpa guldet och köpa upp ALL fisk istället 

– Vad skulle hända med priset på fisk? 

– De nyrika fiskegubbarna vill ju ha vete, vad händer med 

vetepriset? 

– Hur mycket fisk skulle bönderna få för en skeppa vete? 

– Hur ändras relaGva priset? 

– Hur ändras välståndet?

InjekGon i konsumentledet 

• Bengt reser med si` guld Gll en mer civiliserad 

ö som har mer varor, mer kapital och en 

utvecklad lånemarknad. Det finns också en 

manick-‐ndustri som är extremt räntekänslig. 

– Bengt lägger alla sina pengar på mat 

– Hur omfördelar dessa nya pengar välståndet? 

– Vad händer med matpriset? Hur påverkas 

sannolikt räntan och manick-‐industrin? 

ABCT

InjekGon i lånemarknaden 

• Bengt lånar istället ut pengarna på den nya 

öns lånemarknad 

– Räntan sjunker drasGskt 

ABCT 

– Manick-‐industrin upptäcker a` mot den nya låga 

räntan kan de kan få posiGv avkastning på 

nybyggd kapacitet – Låna och dubbla kapaciteten! 

– Dragkamp om resurser mellan manick-‐industrin 

och övriga samhället leder Gll sGgande priser och 

högkonjunktur – tjoho!

Krasch! 

ABCT 

• Högkonjunkturen leder Gll a` investerings-‐kalkylerna spricker och 

projekten avbryts istället för a` slunöras 

– Resurser har slösats bort 

– Projekten avbryts, lånen fallerar, folk sparkas 

– “Investerarna är nervösa! Nödlån, subvenGoner, offentliga projekt!” 

– Kan mer pengar (QE) avhjälpa dragkampen om fysiska resurser? 

• AlternaGvt: projekten slunörs, men konsumenternas preferenser har inte 

ändrats Gll fördel för mycket fler nya manicker 

– Floden av nya manicker leder Gll lägre relaGva priser på manicker vilket leder 

Gll a` produkGonskalkylerna spricker och den nya kapacitet är bortkastad 

– Osålda produkter, lånen fallerar, folk sparkas 

– “Elerfrågan viker! Dela ut pengar, sGmulera konsumGon!” 

– Kan mer pengar (QE) hjälpa fixa relaGva priser? 

• Om många företag lurats in i icke-‐elerfrågade projekt av för låg ränta blir 

det många konkurser samGdigt, och man får 

DEPRESSIONKREDITKONTR.DEFLATIONPRISDEFLATION

Kreditexpansion skapar högkonjunktur 

• I vår Gd skapas nya 

pengar främst i 

banksystemet 

• I en fri ekonomi finns 

det starka motkraler 

mot kreditexpansion 

och således mot 

konjunkurcykler 

• Hur dessa kraler sä`s 

ur spel återkommer vi 

Gll strax 

Vanlig syn på konjukturcykler 

Österrikisk syn på 

konjunkturcykler 

ABCT

Några andra cykelteorier 

ABCT 

• Uppdelning i endogena och exogena orsaker 

• Keynes 

• Real business cycle th. – innovaGonschocker 

• Credit/debt cycle 

• Marxist 

• PoliGcally-‐based business cycle 

• Henry George – landpriser 

• Solfläckar, planeten Venus, etc.

Hur man “lagar” en depression 

• BNP = penningvärdet av total produkGon 

• Fixarnas favoritmå` sedan 1932 

• BNP = 

= Aggregate supply = Aggregate demand 

= offentlig produkGon + privat produkGon 

ABCT 

= C(onsumpGon) + I(investments) + G(overnment) 

= MV = PQ 

(PMängd x Velocity = Price-‐level x Index-‐of-‐real-‐val.)

IntervenGonism 

• NaGonalstaten gör anspråk på territoriellt juridiskt 

monopol 

• NaGonsgränser 

• SGlar och upprä`håller lagar som står över 

– Skydd av egendom (ska`, expropriering, gruvdril) 

– Ny`jande av egendom (bygglov, miljö) 

– Fri handel (gränser, tullar, hinder) 

– Intellektuell verksamhet (patent, copyright) 

– Med mera 

• Monopolet möjliggör ingrepp i fria ekonomin 

– MoGveras med förbä`ringar, allmänhetens bästa, rä`visa, 

omsorg om de svaga, etc.

LegiGmering av staten 

• Olika instanser har inneha- suveränitet 

genom historien, och besi7ningen av den 

hänger nära samman med hur staten 

legi9meras: kung av Guds nåde och 

folksuveränitetsprincipen är historiskt se7 de 

mest utbredda, renodlade formerna, där9ll 

finns blandformer av absolut makt och 

demokra9. Anarkister och vissa liberaler 

förnekar i högre eller lägre grad annan 

suveränitet än individens egen. (Wikpedia)

PragmaGsk legiGmering 

• Omfördelning: 10 personer, alla har 1 var, 

utom Pelle som har 20; fördela om så a` alla 

får 2 var och allmänna välfärden höjs 

• Allmän Gllgång Gll grundläggande välfärd: 

“vård, skola, omsorg”, pensioner 

• “Market failures”: gemensam infrastruktur, 

försvar, rä`sväsende, kartellkrossning, fyrar 

• Ekonomisk stabilisering

Den klassiskt liberala synen på staten 

Energi-‐industrin 

Bank-‐ och 

finansindustri 

Medicin-‐ och 

sjukvårdsindustrin 

Skolindustrin 

PoliGska industrin 

Försörjnings-‐ 

apparat 

Genusindustrin 

Expornöretag 

Vindkralindustrin 

Militärindustri 

Film-‐ och 

musikindustri 

E` arrangemang för a` med 

lag ge särskilda förmåner och 

omfördela välstånd Gll vissa 

grupper på andras 

bekostnad. 

Moàgarna är offentlig 

sektor samt anslutna företag 

och särintressen. 

“Staten är den stora 

dröm genom vilken 

alla försöker leva på 

alla andras 

bekostnad.” 

h`p://www.econlib.org/library/BasGat/basEss5.html The State, 1848, Frédéric BasGat

Ständiga frågan: “Vem tjänar på deà?” 

• E` symbioGskt 

förhållande 

• PoliGska industrin 

– Löner, pensioner 

• Akademiska industrin 

– Korrekt vetenskap och ek. 

• Energisektorn 

– Etableringshinder 

• Vindkralsindustrin 

– Ej konkurrenskralig energi 

• “Grön” industri 

• “Miljövänlig” vetenskap 

• Lån Gll icke-‐kreditvärdiga 

– Statens kronofogdar 

• Medicin-‐ och 

läkemedelsindustrin 

– Läkarutbildningsplatser 

– SubvenGonerade 

massvaccineringar 

• Film-‐ och musikindustri 

– GraGs enforcement 

• Social-‐ och genusindustri 

• Monopol 

• Et cetera

ExporGndustrin är “essenGell”

Militärindustrin också vikGg

Bankindustrin är systemkri9sk 

• I och med fracGonal reserve banking (pga 

kreditexpansion) är banksystemet och bankerna 

definiGonsmässigt insolvent(a) 

• (Spekulanter är nyxga, håller systemet i schack) 

• Men staten upprä`håller banksystemet med 

insä`ningsbaranGer, begreppet systemkriGsk 

(verksamhetsgaranG), och centralbank på grund av 

symbios 

• Elersom staten själv tjänar på centralbanksystemet 

• Hixlls i vår ekonomiska resa har vi inte se` behov av 

en centralbank – för det finns inget!

Problemet med offentliga verksamheter 

Offentliga sektorns framväxt 

• Samhället, och därmed ska7erna, har förändrats 

9ll oigenkännlighet under 1900-‐talet. 

Produk9onen har mångdubblats och en allt större 

del av de samlade resurserna tas i anspråk för 

offentliga tjänster, socialförsäkringar respek9ve 

omfördelning. Ska7ekvoten har s9git från 8 

procent vid det förra sekelski-et 9ll över 50 

procent vid millennieski-et 2000. 

(h`p://www.skaèverket.se/download/ 

18.5e79ffa112cae76ec6c80001531/15213.pdf)

Resursanvändning i ekonomin 

I en fri ekonomi är 100% av resursanvändning frivilligt vald eler rikGga behov (nyxg) 

Frivilliga sektorn krymper 

med statens inträde 

EffekGvt användning 

Gll nyxg verksamhet 

Nyxg verksamhet 


Offentliga sektorn 

Slöseri, 

förluster 

Onyxg, dvs ej 

elerfrågad 

verksamhet


Exempel resursanvändning 

• Sveriges största kommun lägger 65 procent av 

budget på skola, gymnasium, dagis Gll en kostnad 

av 8 000 kr per barn och månad 

• En skolklass kostar då 240 000 kr per månad 

• Exempel på alternaGv: 1 500 kr per barn ger 

totalt 45 000 per klass, varav 30 000 Gll läraren 

(Gll 65% lägre ska`), resten Gll lokal, materiel... 

• Halvera skolGden (fm-‐ och em-‐skil) och du kan få 

det för 750 kr per barn och månad


Problem med offentlig verksamhet 

• Omdirigering av resurser Gll icke-‐önskvärd 

verksamhet, och slöseri 

• Men också u`rängning av privata lönsamma 

alternaGv 

– Staten konkurrerar på lånemarknaden 

– Staten konkurrerar ut privata iniGaGv, kan allGd bjuda 

under och finansiera via ska`sedel 

• Den dras ola med budgetundersko` och bygger 

statsskuld (av konsumGon) vilket innebär 

framGda ska`

Gräns för bankers fracGonal reserves 

1. Omfa`ningen i vilken människor deponerar sina pengar (guld) hos bank 

– De som inte använder bank och får sedel kommer direkt begära inlösen i 

rikGga pengar 

2. Människors skepGcism mot banker (rusning) 

3. Neòbetalningar (clearing) mellan banker 

– Banker accepterar inte varandras krediter, de vill ha rikGga pengar 

– När bank A:s sedel hamnar hos bank B kommer B a` begära inlösen; bara 

neòbetalningar görs 

– Om A expanderar fortare än B kommer neòflödet dränera guld från A som då 

riskerar konkurs 

– Alla banker vill expandera men är livrädda för banker som erbjuder tryggare 

deposiGon med högre reservkvoter, vilket riskerar a` dränera deras tunna 

guldreserver 

– För a` klara stor expansion behövs en synkroniserad expansion, vilket är en 

form av kartellbildning. Karteller är svåra a` hålla ihop.

Staten vill också leka bank 

Centralbanker 

• Bank of England, första centralbanken i modern mening 

– (Sthlms Banco 1656, Riksens Ständers 1668) 

– Est 1694 av William Paèrson 

• Första och främsta uppgilen har allGd varit a` finansiera statens äventyr 

• Först i konkurrens med kommersiella banker och är därmed utsa` för 

samma begränsningar mot expansion 

– Deponera folkets guld och ge ut inlösningsbara sedlar (“bekvämare”) 

– Guldmynnot (1873, myntunion i Skandinavien) 

– Lagligt betalningsmedel 

– Staten lånar guldet utan ränta, och kreditexpanderar (insolvens) 

– Sedelmonopol (1904) 

– Upphäv inlösen (1914) 

– Härigenom blev sedlar och plåtmynt pengar frikopplat från guld 

• Expansion av lagliga betalningsmedel innebär inte “graGs” pengar, det är 

en form av penningförfalskning som innebär systemaGsk stöld av 

allmänhetens produkGon, dvs omfördelning, likt en dold ska`

InflaGon i banker och centralbank 

Deposi>onsbank 

Tillgång i valvet Fordran (u:. sedlar) 

DeposiGon 100 G 100 G 100 G 

Eler kreditexpansion 50 G 100 G 

50 G skuldnota (IOU) 

Centralbank 

150 G 

DeposiGon 1 000 G 1 000 G 1 000 G (valuta) 

Eler kreditexpansion 1 000 G 

500 G statlig skuld, statsoblig. 

1 500 G (valuta) 

Precis som vanliga deposiGonsbanker blir även c-‐banken insolvent av fracGonal 

reserve banking, både av kreditexpansion=inflaGon och av direkt “lån” av guldet (Gll 

räntebärande investeringar, “seigniorage” h`p://sv.wikipedia.org/wiki/Seigniorage).

Tillämpning: Great depression 

• Trots guldmynnot kan man inflatera, men Gll stor risk för 

guldreserven 

• USA inflaGon (trots guldmynnot) under det “glada 20-‐talet” 

ledde givetvis Gll börskrasch och ekonomisk krasch, 1929 

• New Deal -‐ En uppsjö av regleringar, subvenGoner, 

lönefixering, offentliga sGmulansprojekt förvärrade och 

förlängde krisen 

• Andra världskriget avledde uppmärksamheten men löste 

inte problemet 

• Eler kriget när offentliga sektorn (krigssektorn) radikalt 

förminskades frigjordes resurser som då skapade en kralig 

välståndsökning 

h`p://mises.org/rothbard/agd.pdf

ExecuGve order 6102

Gräns för CB fracGonal reserves 

1. Omfa`ningen i vilken människor deponerar si` 

guld 

– “Tvinga” genom a` gör valutan (och ej guld) Gll lagligt 

betalningsmedel, och byt sedan ut mot sedlar 

2. Människors skepGcism mot centralbankers 

bedrägeri, fracGonal reserves 

– Bankrusning motverkas rent fysiskt genom a` Gd eler 

annan upphäva inlösenrä` 

3. InternaGonella neòbetalningar 

– Svårare nöt a` knäcka 

h`p://www.thegoldstandardnow.org/featured-‐arGcles/173-‐utah-‐house-‐passes-‐bill-‐recognizing-‐gold-‐silver-‐as-‐legal-‐tender

InternaGonella betalningar 

• Analogt med clearing mellan banker 

• När e` företag i Sverige importerar en vara från England behöver 

det GBP för betalning elersom SEK är odugligt i England. 

• Företaget löser in SEK mot guld i Riksbanken, deponerar guldet hos 

Bank of England för a` få GBP, och betalar sin leverantör. 

• Neòeffekten blir a` vid import flyter guld ut ur Riksbanken och in 

Gll BoE. (Omvänt vid export.) 

• Om Riksbanken är solvent är deà fullständigt oproblemaGskt, men 

om staten har “lånat” lite eller inflaterat så a` RB är insolvent blir 

det stora problem om värdet av import > export (neg. handelsbal.) 

• HÄRAV idén a` vi måste gynna exporten, helt enkelt för a` inte 

centralbanken ska gå i konkurs genom a` guldet flyter ut. 

• Deà säèr gränsen för hur mycket CB vågar inflatera!

Centralbankens balansgång 

• Centralbanker behöver expandera (inflatera) i 

samma takt, men även deà är en svår kartell a` 

hålla samman 

– Hög inflaGonsstakt, ger kortsikGgt mycket 

“graGspengar från folket”, leder dock Gll sGgande 

lokala priser,därmed ökad import, innebär stor risk för 

reservdränering; implicit bestraffning av lokal 

produkGon leder Gll kapitalflykt och långsikGg 

faxgdom 

– Låg expansionstakt hos “osolidariska” länder som 

tänker långsikGgt är e` problem. De kommer öka sin 

export, ackumulera reserver, och a`rahera kapital för 

långsikGg Gllväxt.

Staters finansieringsproblemaGk 

Det är dyrt a` driva stat. Röster måste köpas, 

välfärd byggas, krig föras. Metoder: 

• Ska` 

– Uppenbar konfiskering 

• CentralbanksinflaGon 

– Dold konfiskering 

• Lån 

– FramGda konfiskering

Skaèfinansiering 

• KortsikGgt snabb och enkel konfiskering 

• Uppenbart, leder Gll missnöje 

• Kapital flyr Gll “osolidariska” länder med läàre 

skaètryck vilket långsikGgt eroderar kapital och 

skaèbasen 

• Därmed motverkas den kortsikGga a`rakGonen 

av långsikGga förluster 

– Har fakGskt le` Gll lägre skaèr i EU 

• Kunde man bara hià något sä` a` hindra 

skaèkonkurrens och synkronisera skaèsatser … 

h`p://www.mises.se/2011/04/06/hans-‐hermann-‐hoppe-‐om-‐beska`ning/

InflaGonsfinansiering 

• KortsikGgt enkelt sä` a` finansiera 

• Dold konfiskering 

• Leder dock Gll reservdränering, höga lokalpriser, 

ökad import, och erodering av kapitalbas, 

försämrat skaèunderlag, faxgdom 

• Osolidariska länder som tänker långsikGgt 

ackumulerar reserver och hotar “stabiliteten”; 

deras neòexport “hotar” vår produkGon 

• Kunde man bara hià e` sä` a` se Gll a` länder 

solidariskt inflaterade i samma takt …

Lånefinansiering 

• KortsikGg snabb finansiering 

• Statliga lån är “konsumGonslån” utan kalkylerbar 

avkastning, Gll skillnad från företag som lånar bara om 

den väntade avkastningen övserGger räntan 

• Uppskjuten konfiskering som en dag måste betalas 

med ökade skaèr eller inflaGon 

• Länder med osolidariskt goda finanser konkurrerar 

med länder med dåliga finanser på lånemarknade. 

• Kunde man bara se Gll a` alla fick låna Gll bra villkor…

Tre onda organisaGoner 

• OECD -‐ OrganisaGon for Economic Co-‐operaGon and Development 

– “List of Unco-‐operaGve Tax Havens” 

– Compe99ve forces have encouraged countries to make their tax systems more 

a7rac9ve to investors. However, some tax prac9ces are an9-‐compe99ve and 

undermine fair compe99on and public confidence in tax systems. OECD and 

non-‐OECD economies are working together through the Global Forum to 

address harmful tax prac9ces by improving transparency and establishing 

effec9ve exchange of informa9on. 

• IMF – InternaGonal Monetary Fund 

– the trends in reserve accumula9on are symptoma9c of imperfec9ons that 

merit deeper inves9ga9on and may need to be addressed over 9me by policy 

measures if the system is to support balanced and sustained growth. 

• Världsbanken 

– we provide low-‐interest loans, interest-‐free credits and grants to developing 

countries for a wide array of purposes that include investments in educa9on, 

health, public administra9on, infrastructure, financial and private sector 

development, agriculture and environmental and natural resource 

management. 

h`p://www.lewrockwell.com/wanniski/wanniski53.html 

Confessions of an economic hit man

Övervinna expansionsproblemet 

Banker 

• Människors ovilja mot a` 

deponera i banker 

– Statens krig mot kontanter 

• Människors misstänk-‐ 

samhet mot banker (runs) 

– Insä`ningsgaranGer 

• Bankkonkurrens (clearing) 

– Centralbanken som “lender of 

last resort”, elersom pengar 

numera är papper som kan 

tryckas obegränsat 

Centralbanker 

• Människors ovilja mot CB 

– Lagliga betalningsmedel 

– Sedelmonopol 

• Misstänksamhet mot CB 

– Oinlösbarhet 

• InternaGonella 

betalningsflöden (clearing) 

– IMF

Banksystemet är en förlängning av centralbanken 

• Centralbanken synkroniserar bankers expansion genom a` hålla dem hårt 

i tyglarna med avseende på reservkrav, vilket inte ändras ola (Basel 3) 

• Däremot har centralbanker på senare år få` uppdrag som ekonomisk 

hasGghetsregulator genom a` vara ansvarig för a` “säà räntan”, vilket är 

e` ingrepp i den naturliga räntan, e` slags prisfixering, leder Gll problem 

• Räntan sä`s genom a` Riksbanken beslutar om den korta dagslåneräntan, 

som är bankernas ränta Gll och från Riksbanken, enligt det behov av 

reserver som reservkravet dikterar 

• Längre räntor är ska`ningar av dagslåneräntan över Gden 

• Rent prakGskt reglerar RB räntan genom a` kontrollera mängden pengar 

M0 systemet (sedlar och mynt) ovanpå vilket bankerna expanderar sina 

egna krediter. 

• En prakGskt tankemodell är a` betrakta hela banksystemet som en 

monolit: det finns bara en enda bank och det är Riksbanken, resten av 

banksystemet är outsourcing av personal, kontor, teknik, marknadsföring 

etc.

En stor lycklig symbioGsk familj 

Staten: Hjälp med upplåning, 

“Gillar du a` vinna …”, 

pensionspengar 

Bankerna: sälja statens lån, 

kriget mot kontanter 

Banksystem 

RB hjälper bankerna med 

med kartellbildningen 

Stat 

(riksgäld) 

Staten: Direktlån (monetari-‐ 

sering), samt a` RB håller 

räntan sGlla medan staten 

lånar, “oberoende” Riksbank 

som propagandamaskin 

Riksbank 

Bankerna är kanalen för a` 

reglera räntan, pengadistribuGon

Riksbankens balansräkning (mars) 

Tillgångar Skulder 

Guld 36,673 Sedlar 93,088 

Utländsk valuta 285,836 Mynt 5,492 

Utlåning i SEK 40 Skulder till kred.inst 11,633 

Övriga 4,505 Skulder i utl valuta 92,995 

Övriga skulder 51,417 

Eget kapital 72,429 

Summa 327,054 Summa 327,054

Flytande valutor och växelkurser 

• Två valutor som är knutna Gll guld är egentligen två vikter; 

valutakursen är därför e` fast förhållande, som t.ex kg mot hekto 

• En valuta som inte kan inlösas i fysiska värdepengar sägs vara 

flytande, pappersvaluta, fiat currency 

• Växelkursen mellan flytande valutor är föränderlig och påverkas då 

av 

– Utbud på valutan: dvs hur mycket respekGve centralbank trycker upp 

– Elerfrågan på valutan 

• T.ex hur mycket varor som köps från det landet 

• Elerfrågan också på trygga (icke-‐inflaterande, osolidariska) valutor för a` 

“parkera” pengar i säkerhet, t.ex CHF 

• A` inflatera en flytande valuta leder Gll a` dess köpkral försvagas, 

vilket t.ex ökar export men också lokala priser och importpriser

PrisinflaGon eler guldmynnotens upphörande 

h`p://www.ne.su.se/ed/pdf/28-‐1-‐lj.pdf

När System 

Svenska växelkurssystem 

1873-‐05-‐27 Guldmynnoten införs. Kronan ny valutaenhet. 1 kg guld = 2480 kronor 

1914-‐08-‐02 BankofullmäkGge upphäver skyldigheten a` lösa in sedlar mot guld 

1922 nov Guldmynnoten återinföres de facto 

1924-‐04-‐01 Guldmynnoten återinföres de jure 

1931-‐09-‐27 Guldmynnoten överges. Kronkursen flyter 

1933 juni Kronan knyts Gll det brixska pundet. 1 GBP = 19,40 SEK 

1939-‐08-‐28 Kronan knyts Gll den amerikanska dollarn. 1 USD = 4,20 SEK 

1946-‐07-‐13 14,3 % revalvering mot samtliga valutor och guld. 1 USD = 3,60 SEK 

1949-‐09-‐19 30,5 % devalvering mot USD. 1 USD = 5,17 SEK 

1951-‐08-‐31 Svenskt medlemskap i IMF (Breòn Woods) 

1971-‐12-‐21 1 % devalvering mot guld, 7,5 % revalvering mot USD 

1973-‐02-‐16 5 % devalvering mot guld, 5,6 % revalvering mot USD 

1973 mars Medlemskap i den europeiska valutaormen 

1976-‐10-‐18 Justering av valutakurserna inom ormen, 3 % devalvering mot DEM 

1977-‐04-‐04 Justering av valutakurserna inom ormen, 6 % devalvering mot DEM 

1977-‐08-‐29 Sverige lämnar ormen. 10 % devalvering mot ny handelsvägd valutakorg 

1981-‐09-‐14 10 % devalvering mot valutakorgen 

1982-‐10-‐08 16 % devalvering mot valutakorgen 

1991-‐05-‐17 Ensidig knytning Gll ECU. 1 ECU = 7,40 SEK 

1992-‐11-‐19 Växelkursen för kronan flyter

Breòn-‐Woods 

• Misslyckade försök a` knyta Gllbaka inflaterade valutor mot guld på 

förkrigsnivåer, samt önskan om flexibilitet ledde Gll a` den 

internaGonella guldmynnoten inte återuppstod 

• I B-‐W möès 730 delegater från de 44 allierade i juli 1944. Alla 

länder skulle fixera sina flytande valutor Gll en världsvaluta. Det var 

den funkGon guld hade hal, en fix världsvaluta. 

• Keynes föreslog Bancor, men USA protesterade och det blev istället 

dollar, vilken i sin tur var knuten Gll guld @ 35$=1oz. 

• IMF bildades för a` hålla alla “in line” 

• USA hade dyra krig (Vietnam) och drev rejäl inflaGon 

• Tyskland avbröt BW för a` man inte ville tvingas inflatera med för 

a` rädda växelkursen 

• Frankrike, Schweiz begärde ut guld 

• 1971 stängdes guldfönstret och BW var slut

Konkurrens mellan flytande valutor 

• I princip skulle det fungera med en pappersvaluta 

som monetär bas, men frestelsen Gll inflaGon är 

för stor i prakGken 

• Precis som konkurrens mellan skaèsystem, 

inflaGon och lån håller stater någotsånär i schack 

så håller även är även konkurrens mellan flytande 

valutor hälsosamt 

• Alla sammanslagningar Gll större pappersvalutor 

minskar konkurrensen och ökar frestelsen Gll 

missbruk, t.ex Euro

Fixarna ger sig inte – IMFs dröm 

h`p://www.mises.se/2011/03/14/varldsvalutans-‐intag/ 

h`p://www.imf.org/external/np/pp/eng/2010/041310.pdf

InflaGon 

• Har allGd varit och förblir stöld 

• Är orsaken Gll konjukturcykeln 

• Ska inte “manageras”, varken på 2% eller 0 

– Men en all[ör låg infla9on är inte heller bra. E7 all[ör lågt 

infla9onsmål ökar risken för defla9on, det vill säga a7 den allmänna 

prisnivån faller. Defla9on har historiskt visat sig kunna skapa problem. 

När det är defla9on kommer de fram9da priserna a7 vara lägre än 

dagens. E-ersom det är billigare i fram9den väntar hushållen med a7 

konsumera 9ll dess a7 priserna fallit. Företagen skjuter å sin sida upp 

investeringarna 9lls priserna fallit. De7a gör a7 produk9onen kan falla 

så länge som defla9onen pågår. Det kan vara svårt a7 bryta en sådan 

defla9onsprocess. För a7 undvika defla9on finns det därför skäl a7 

sä7a målet 9ll e7 posi9vt tal. (Riksbanken) 

• Vinnarna är staten, banksystemet, och de som står dem nära 

• Det finansiella experimentet har nå` vägs ände, igen 

h`p://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8844

USD som världsvaluta 

• Sedan Breòn-‐Woods har USD varit 

“världsvaluta”, vilket innebär a` de flesta råvaror 

prissä`s i USD 

• Det innebär också a` centralbanker har det som 

“reservvaluta” istället för guld 

• Därigenom har USA exporterat sin inflaGon Gll 

resten av världen, vilket le` Gll skenande 

matpriser och revoluGoner 

• Kina försöker hålla jämna steg med USAs inflaGon 

och blir anklagad för valutamanipulaGon 

h`p://mises.org/daily/5070/Bust-‐Looms-‐As-‐China-‐Booms

Dollarns framGd?

Några citat 

• “The great moderaGon” 

• “central problem of depression-‐prevenGon 

[has] been solved, for all pracGcal purposes.” 

• “Government is not a soluGon to our problem, 

government is the problem.” 

• “The nine most terrifying words in the English 

language are, 'I'm from the government and 

I'm here to help.’”

Några varningens ord på vägen 

• SGmulans, stabilisering, systemkriGsk, 

systemkriGsk, allmännas bästa, förbä`ra, 

opGmera, Gllväxt, mål, inflaGon, beräkning, 

bruònaGonalprodukt, staGsGk, ekonometri, 

nobelpris, expert, effekGva marknaden, 

animal spirits, underkonsumGon, expansion, 

ny ekonomi, vi har löst det, subvenGonera, 

stödja, finanspoliGk, budgetpoliGk, poliGk, det 

finns ingen bubbla, allt är under kontroll

Kursutvärdering och kunskapstest 

• Var vänlig gå Gll nedanstående länk och fyll i 

kursutvärderingen så vore vi tacksamma. 

• En bok loàs ut bland dem som fyller i 

• Där finns också e` kunskapstest: 25 frågor 

• En bok loàs ut bland dem som får flest rä` 

• h`ps://spreadsheets.google.com/a/bernpaintner.com/viewform? 

formkey=dDJDVmQ1OExpN01wNDd4NkUwcDZURmc6MQ

Verklighetsekonomi – Del 4 - Ludwig von Mises-Institutet i Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?