Att utveckla dialogen i studiecirkeln av Tommy Nilsson

folkbildning.net
en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet
tredje reviderade upplagan
SÄRTRYCK
© Folkbildningsrådet (fbr)
Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl)
November 2006

Samtalet
De tre kapitlen i denna avdelning handlar om hur man skapar levande
samtal inom flexibla studieformer. Samtalet, dialogen är viktig för att
skapa ett gott socialt klimat i studiegruppen och för att kunna klättra
vidare mot kunskapens höjder och inte bara stanna upp vid bergets fot.
Att utveckla dialog i studiecirkeln, av Tommy Nilsson, pekar på
olika metoder att utveckla det digitala samtalet så att det kan utvecklas
från ytlig konversation till mer kvalitativ feedback, öppenhet och perspektivbyte.
Det gäller att formulera frågor som inspirerar och utmanar
till deltagande i denna dialog. Slutligen reflekteras över begreppet dialogkompetens,
vad det kan innebära för kursens deltagare och ledare.
Kompetent nätdialog, av Marianne Döös och Eva Fåhraeus, vidareutvecklar
diskussionen om framgångsfaktorer när det gäller digitala
samtal och dialogkompetens. Vilka faktorer påverkar digitala gruppsamtal?
Deltagarna måste bl.a. freda en ”bubbla av tid” i sin vardag för att
kunna delta i samtalet. Varför lyckas vissa grupper och inte andra? Det
handlar om dialogkompetens, något som inte är givet, utan måste odlas
av kursledningen, och som var och en måste förkovra sig i. I mångt och
mycket handlar det om viljan att dela med sig, vara nyfiken på andras
inlägg och vara beredd att ställa öppna följdfrågor som vidgar dialogen
och då kan leda till perspektivbyte.
Att grupparbeta flexibelt, av Kajsa Werner och Monica Öhrn
Johansson. ”Det du gör i närundervisningen kan du nästan alltid göra på
distans”, så också grupparbeten, hävdar författarna och redovisar en rad
praktiska exempel på grupparbeten samt några framgångsfaktorer att
tänka på: att skapa ett café för social interaktion så deltagarna lär känna
varandra, inte alltför stora grupper, samtalsämnen som berör deltagarna,
tydliga tidsramar, se till att gruppledare utses, gruppkontrakt etc.
82 folkbildning.net

Att utveckla dialogen
i studiecirkeln
av Tommy Nilsson
Någon har sagt att ord är grädden på tankens tårta. Detta stämmer
speciellt väl i cirklar och kurser på nätet. I sådana situationer
är vi helt beroende av att låta orden måla fram det vi vill ha sagt.
Att vara helt utlämnad till det skrivna ordet kan kännas fattigt ibland.
”Du tappar en stor del av kommunikationen när du inte hör och ser den
du talar med” brukar folk säga. Detta stämmer naturligtvis, men vi behöver
ju inte vara någon Strindberg, Lindgren eller Rushdie för att kunna
dela med oss av våra tankar, våra erfarenheter och våra visioner.
Det här kapitlet skall försöka belysa dialogen ur några olika infallsvinklar
och ge dig några konkreta råd kring hur du som pedagog kan gå
tillväga. Innan vi beger oss vidare tänkte jag att vi skulle titta närmare på
vad kommunikation är.
Kommunikation – varför det?
Bland alla de teorier som finns kring kommunikation kan man urskilja
tre huvudsyften till varför människor vill kommunicera*. Dessa är:
❦ behovet av att få kontroll över en situation,
❦ samtalet skall bidra till personlig utveckling,
❦ man vill bli bekräftad.
* Anders Enquist. ”Kommunikation på arbetsplatsen. Chefen, arbetaren, gruppen.”
s. 39 ff. Prisma 2002.
folkbildning.net 83

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
Kommunikation kan ske i en mängd olika former. Personlig utveckling
behöver nödvändigtvis inte handla om utveckling i någon djupare mening
utan det viktiga är att få ut något av att kommunicera med en annan
människa, från det enklaste samtal vid kiosken till abstrakta handledande
samtal.
Att deltagarna känner att de blir bekräftade är en av våra viktigaste
uppgifter att fylla som pedagoger. Det handlar inte om villkorslöst stöd
och medhåll utan om ett erkännande av att individens åsikter och tankar
är värda att ta på allvar.
Vad kommunicerar vi?
Sakinnehållet, alltså själva meddelandet som skickas iväg till den vi kommunicerar
med, t.ex. ”glöm inte köpa mjölk när du går till affären” osv.
Hur kommuniceras det?
Här befinner vi oss på en ”metanivå” som förmedlar värderingar, status
och andra signaler. Metanivå handlar alltså om hur jag kommunicerar
något, inte innehållet i sig.
När det gäller skriftlig kommunikation är metanivån framförallt det
som står skrivet ”mellan raderna” Detta är naturligtvis inte alltid så lätt.
Nedanstående exempel är hämtat från en distanskurs där ledaren och
deltagarna på sina skärmar har olika utseende på kursens nät-konferens.
Skall man tolka deltagarens svar som en kritik mot att ledaren inte sätter
deltagarna i fokus eller som ett vänskapligt påpekande?
Ledaren skriver:
Jag har 1024 x 768 bildpunkter. Om du inte har det kan du väl testa med att ha
samma inställning som jag och se om konferensfönstrets utseende förändras.
Deltagaren svarar:
Standardinställning för upplösningen är 800 x 600 pixlar, för att de flesta hemsidor
tillverkas så. Ett tips är att du också har det, så är det lättare för dig att få en föreställning
om hur deltagarnas skärmar ser ut. Mvh Deltagaren
Ligger tyngdpunkten i kommunikationen på metanivån – att man säger
en sak men menar en annan – kan stämningen bli olustig och energin i
dialogen hamnar fel.
84 folkbildning.net

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
Ett botemedel kan vara att man ber om ett förtydligande när något är
oklart, t.ex: Hur menar du här? Förstår jag dig rätt om… ?
Dialog-fällor
För att locka fram tankar och funderingar som våra deltagare har behövs
en engagerad och lustfylld dialog. En dialog som utmanar, bekräftar och
utvecklar samspelet mellan våra deltagare där vi respekterar varandras
olika ståndpunkter och kanske till och med byter ståndpunkt efter hand
som dialogen pågår.
Tyvärr åstadkoms inte en bra dialog mellan deltagarna utan vidare.
Det finns många fällor. En vanlig sådan är att vi hamnar i en form av
destruktiv debatt där det mer handlar om att övertyga varandra om vem
som har rätt. Det är extra lätt att hamna i en destruktiv debattfälla när
vi bara kommunicerar skriftligt. Det verkar finnas en förkärlek hos
många av oss att stirra oss blinda på orden i sig istället för att försöka
förstå deras innebörd. Vi behöver alltså odla ett ”hur menar du egentligen”-beteende
när vi möts på nätet.
Det är inte heller bra när vi varken når dialogläget eller debattläget
utan det enda samtal som förs i gruppen (på nätet) är en konversation.
Konversation är en form av samtal på en ytlig nivå som oftast finns
med i kurs- och cirkelsammanhang. Vi berättar till exempel för varandra
vad vi arbetar med, vad vi gjort under dagen eller om en lustig händelse
som vi upplevt. Det är ett sätt att umgås på som är nödvändigt i samspelet
mellan människor. I början av en cirkel behövs detta, för att cirkeldeltagarna
ska lära känna varandra. Genom att konversera ökar tryggheten
i gruppen – men blir samtalet inte mer spännande än ytlig konversation
finns det risk att deltagarna väljer att lägga tiden på annat än
cirkeln.
Kommunikationstrappan
Vi skall titta lite närmare på olika former av samtal och kommunikation.
Forskning* har visat att det i gruppers kommunikation går att se en ut-
* Paul Moxnes, ”Positiv ångest hos individen, gruppen, organisationen. Ett organisationspsykologiskt
perspektiv.” Natur och Kultur 2001.
folkbildning.net 85

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
Berör mig 4. Feedback
mycket & öppenhet
3. Förtroenden
2. Åsiktsutbyte
Berör mig 1. Konversation
lite/inte alls
Kända fakta För mig okända
perspektiv
och åsikter
veckling i det känslomässiga klimatet. Denna utveckling kan ses som
rörelser längs en tänkt ”trappa” där en grupps kommunikation på de
nedre trappstegen sker på ett ytligt plan, t.ex. som konversation, medan
man allt eftersom man ”kliver upp i trappan”, för ett djupare samtal.
1. Konversation
I början av en grupps kommunikation är konversationen den dominerande
formen för samtalet. Konversation kan ses som den lägsta nivån av
kommunikation då den inte skapar någon förändring. Det kan handla
om konkreta saker som vem som skall ta med fika, vem som låser upp
lokalen, kommentarer kring vädret osv. Motsvarande på nätet kan vara
frågor kring studielitteraturen, var man köper den, pris etc.
Det handlar alltså om ämnen som är kända av alla men som inte är
känslomässigt laddade
2. Åsiktsutbyte
När gruppen är mogen kan samtalet utvecklas till en form som vi kan
kalla Åsiktsutbyte.
Det är en form av samtal som utmärks av att man delar med sig av för
sig själv tidigare kända åsikter, tankar, reflektioner. Åsiktsutbytet innebär
att man bjuder lite mer på sig själv i form av åsikter och känslor än
när man konverserade. Dock ”kostar” det ändå väldigt lite att dela med
sig av sina tankar på det här stadiet.
Exempel på inlägg:
”Tack för en trevlig introduktionsträff! Jag känner alltid att det är lite
nervöst att börja jobba tillsammans med nya människor, men ni var så
86 folkbildning.net

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
trevliga och roliga så det här kommer säkert att bli en jätterolig cirkel!
Speciellt gillade jag Tommys berättelse om hans tjocka katt.
Soliga hälsningar från Åsa”
3. Förtroenden
Efter åsiktsutbyte kan samtalsklimatet utvecklas mot förtroenden. Det
kan handla om personliga erfarenheter, känslor, tillkortakommanden
osv. Ändå rör sig samtalet på detta steg mest om det vi skulle kunna kalla
vardagsproblem. Det handlar om vanliga, kända problem som de flesta
känner igen sig i. Det kostar inte på speciellt mycket att dela med sig av
dessa då det inte är så mycket känslor knutna till dem.
Exempel på inlägg:
”Förlåt, nu är jag sen igen! Jag måste verkligen skärpa mig när det gäller
att planera min tid. Det känns som om jag inte hinner med hälften
av uppgifterna i cirkeln. Är det någon som har några bra planeringstips?
Stressade hälsningar från Thomas”
4. Feedback & öppenhet
När det i gruppen finns ett förtroende för varandra och vilja till att
utvecklas kan samtalet domineras av feedback & öppenhet. Nu får vi
feedback från de andra i gruppen på åsikter och känslor som upplevs
som nya för oss. Det kan vara frågor om attityder och tolkningar som
man får från de andra deltagarna som man på ett positivt sätt vågar ta
tag i. Denna feedback kan resultera i upplevelser som: ”det hade jag inte
tänkt på” eller ”så har jag aldrig sett på det förut”. Under detta steg
vågar man ha olika åsikter och stå för dem utan att bli ovänner.
Exempel på dialog:
”Thomas: När du, Åsa, skriver ’att folk som kommer till Sverige
borde anpassa sin tro till vår istället för att bygga moskéer och liknande’,
kan jag inte låta bli att bli upprörd. Vi har ju religionsfrihet i det här
landet, inklusive rätten att inte ha någon religion alls. Dessutom, en stor
del av dem som kommer till Sverige, och av oss som bor här redan, praktiserar
ju inte sin religion i vardagen. Menar du verkligen att man inte
skulle få tycka och tro vad man vill i Sverige?
folkbildning.net 87

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
Åsa: Oj, det var ju inte på det här sättet jag menade, men jag ser ju nu
att mitt inlägg går att tolka på det sättet. Vad bra att du svarade! Självfallet
skall folk få tycka vad dom vill om såväl politik som religion –
annars vore vi ju en diktatur. Det är snarare att jag har svårt för vissa
gruppers syn på jämlikhet.”
Steg mot förändring
För varje ”steg” som gruppens kommunikation tar i den tänkta trappan
ökar möjligheterna till någon form av förändring, insikt osv. Ju högre
upp desto större chans att deltagarna förändras/påverkas i någon mån.
Det är ju inte många samtal om ”väder och vind” på steg 1 i trappan
som leder till några större perspektivförändringar (det är ju klart, studerar
cirkeln meteorologi så…). Däremot har du säkert haft upplevelser av
samtal i grupper, där stämningen andas förtrogenhet, som gett dig nya
perspektiv och påverkat dig på djupet.
Hur kan man då agera för att förflytta dialogen från ”konversation”
till ”feedback & öppenhet”? Ett rimligt antagande är att de flesta cirklar
och kurser startar med kommunikation på ett praktiskt plan med åsikter
och värderingar som är kända och kan delas med andra utan att det
upplevs som jobbigt. Avsikten med den här formen av samtal är förstås
att orientera sig i den nya gruppen; vilka är de andra? vilken kultur gäller
här? osv.
Här kan du som ledare underlätta processen genom att föregå med ett
gott exempel i presentationer och inledningar. Om du kommunicerar till
dina deltagare från förtroendenivån (steg 3 i modellen) blir ofta resultatet
att denna känsla av öppenhet sprider sig och deltagarna vandrar
uppåt i trappan till samma steg som du. Du sätter stämningen i gruppen.
Detta innebär inte att du skall vända ut och in på dig själv och
berätta om din sjuka faster i Skogshult, utan det handlar om en kommunikation
om saker som är mer än bara av typen vardagsproblem.
Exempel på inlägg: ”Själv gillar jag att jobba sent på kvällen framför
datorn. Vår hund verkar ha världens minsta blåsa och behöver rastas även
sent på kvällarna. Fördelen är att jag också piggnar till under dessa pro-
88 folkbildning.net

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
menader. Då känns det kul att bänka sig framför datorn när man kommer
hem och försöka skriva något klokt :-)”.
Tydlig info
En annan viktig ingrediens för att gå vidare är tydlig information. Detta
är ett sätt att hjälpa till att försöka besvara deltagarnas medvetna eller
omedvetna fråga om cirkeln eller studiegruppen är rätt plats för dem,
om tiden är väl spenderad osv. Tydlig information gör att du kan skapa
trygghet i gruppen, vilket gör att fokus kan ligga på innehållet i dialogen
istället för på yttre strukturer som kursupplägg m.m.
Sannolikt hamnar vana cirkeldeltagare snabbare på den nivå som i
modellen kallas feedback & öppenhet än de som känner sig ovana vid
formen. Därför kan vandringen längs trappan se väldigt olika ut beroende
på vilken grupp du jobbar med. Vana deltagare kanske redan har en
klar uppfattning om hur klimatet ”bör vara” i en cirkel och lägger sig
högt i ”trappan”. Det innebär att du som ledare kan få draghjälp och
lägga mer tid på att puffa på de deltagare som är ovana vid formen.
Det är inte alls säkert att hela gruppen befinner sig på samma kommunikationsnivå.
Spridningen kan variera. Beroende på närvaro och aktivitet
kan enskilda deltagare ”trilla” neråt i trappan om de t.ex. varit sjuka
under en period i studierna.
Här är det naturligtvis viktigt att du som pedagog är uppmärksam på
deltagarnas aktivitet så att ingen hamnar utanför eller hopplöst efter. Å
andra sidan: i vanliga cirklar finns det alltid några deltagare som är tystare
än de andra men som ändå upplever studierna som stimulerande. På
nätet är detta svårare att hantera då en tyst person inte tillför något till
samtalet, även om de själva får ut massor av vad de andra skriver.
Makt och balans i samtalet
En infallsvinkel på samtalet som förs i en studiegrupp är att titta på
balansen *. Att en dialog är felbalanserad är väldigt vanligt Det kan t.ex.
* Avsnittet om balans i dialogen är baserat på, men bearbetad, från Lena Wilhelmson,
”Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i
gruppsamtal.” Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen, 1998:16.
folkbildning.net 89

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
vara så att pedagogen står för de flesta inläggen eller att dialogen till
största delen sker mellan pedagogen och deltagaren istället för mellan
deltagarna.
Andra varianter på obalans kan vara att en deltagare tar väldigt mycket
plats och på andra sätt, t.ex. genom sina inlägg, dominerar samtalet.
Denna dominans handlar inte bara om utrymmet utan även om hur
själva samtalet förs. En person som trycker ner andras åsikter, hävdar att
sin egen åsikt är rätt osv, kan, om hon inte stöter på motstånd, ta över
och ”sänka” ett samtal genom att övriga tappar sin motivation att delta
och yttra sig. En sådan dominans behöver inte handla om illvilja utan
kan handla om omedvetenhet, misstolkning av inlägg, en ovana att
utrycka sig skriftligt osv.
För att dialogen i din cirkel eller kurs skall bli bra handlar det alltså
om att deltagarna har odlat en form av dialogkompetens, vilket jag återkommer
till nedan.
Som cirkelledare kan du försöka justera en obalans i gruppens dialog på
olika sätt. Genom att ställa riktade, uppmanande frågor till dem som är
tysta kan du få dem att ta mer plats, t.ex. ”det här var ett intressant
uppslag, vad säger ni om det, Roger och Sonja?”
Det kan också handla om att be de som tar mycket plats att dämpa
sig lite, t.ex. genom ett brev direkt till dennes brevlåda. Ett sådant brev
bör vara tydligt men positivt t.ex:
”Marie! Tack för alla kloka inlägg och synpunkter! Tänk på att alla
inte är lika snabba på att skriva och svara på inlägg som du. Det vore därför
bra om du kunde avvakta lite framöver innan du gör dina inlägg, så
att de som är lite långsammare också hinner med.
Soliga hälsningar från Lund!
Tommy”
Tre ”dialogvägar”
För att förtydliga bilden av makt och balans i dialogen skall vi titta närmare
på olika utvecklingsvägar. När en grupps kommunikation passerat
kafferepsstadiet kan den i princip ta tre olika vägar. Den kan antingen:
❦ bredda det befintliga perspektivet på ämnet och dialogen,
90 folkbildning.net

❦ skifta perspektiv eller
❦ verka överskridande.
Att utveckla dialogen i studiecirkeln
Perspektivbreddande
Så här skulle det kunna se ut i en grupp där dialogen är perspektivbreddande:
”I cirkeln om ledarskap i föreningen rådde det stor samstämmighet.
Deltagarna gjorde i princip lika många inlägg var och tog därmed upp
lika mycket ’plats’. I diskussionerna lades tes på tes vilket stärkte och
breddade bilden som deltagarna hade med sig in i cirkeln av hur ledarskap
i en förening borde fungera.”
I en sådan dialog lär man sig framför allt sådant som ligger inom
ramen för det egna befintliga perspektivet. Lärandet handlar mycket om
att befästa tidigare föreställningar och kunskaper. Som ledare i en sådan
här grupp skulle du kunna prova frågor som utmanar och ställer allt på
ända. Kanske går det att hitta exempel och åsikter utifrån som ger helt
nya perspektiv på gruppens diskussion?
Perspektivskifte
I en cirkel där samtalet är av en perspektivskiftande karaktär utmanar
deltagarna varandras ståndpunkter och åsikter. Detta kan ske i en form
där man slåss för vad som är rätt och vad som är fel. Det är det här som
många känner igen som debatt.
I en sådan grupp är deltagarna inte beredda att lyssna speciellt mycket
på varandra utan det handlar om vem som har rätt eller fel. En sådan
här grupp har antagligen en obalans där en eller flera deltagare dominerar
gruppen medan övriga är passiva och tysta. Det är viktigt att komma
ihåg att denna form av debatterande dialog inte enbart behöver vara
negativ. En sådan dialog kan hjälpa individen att tydligare se sina egna
ståndpunkter eller se var egna argument och fakta behöver kompletteras.
Som pedagog i en sådan här grupp kan du jobba med att ”stämma i
bäcken” så att inte klimatet och tonen blir alltför hett. Du kan också
jobba med att sammanfatta de olika inläggen (Pelle sa ditt, och Lisa sa
datt. Hur förhåller sig detta till det som står i boken?), att ställa förtyd-
folkbildning.net 91

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
ligande frågor (hur menar du här…?) samt att lyfta fram de som är passiva.
En annan variant på det perspektivskiftande samtalet är när dialogen
bygger på hela gruppens gemensamma ställningstagande. I en sådan
grupp följs deltagarna åt i hoppen mellan de olika perspektiven. Tänk
dig en studiecirkel om kärnkraft och alternativ energi där deltagarna hela
tiden väger för och emot tillsammans samtidigt i ett gemensamt resonerande,
”nu är vi för och nu är vi emot”.
En grupp med en dialog som denna har antagligen en stor balans; tid
och makt är relativt jämnt fördelade mellan deltagarna. Det här kan låta
optimalt – ett gemensamt forskande mellan olika perspektiv – men det
finns en risk att deltagarna är för överens och inte tydligt ställer andra,
helt nya perspektiv mot de man redan diskuterar.
I vårt tänkta exempel med energicirkeln kan denna brist på perspektiv
resultera i att man enbart diskuterar för och emot ur ett svenskt perspektiv
men missar att diskutera frågan ur ett u-landsperspektiv.
En annan risk är att man stannar på ett relativt praktiskt plan. Skarpare
skillnader kunde ha tvingat fram en diskussion om principer och
ställningstagande på en högre abstraktionsnivå.
Perspektivöverskridande
Den tredje vägen, den perspektivöverskridande dialogen, kräver antagligen
mer tid än de flesta cirklar på nätet kan erbjuda. En dialog som blir
perspektivöverskridande kan t.ex. ta sin utgångspunkt i en relativt praktisk
diskussion som i exemplet ovan om energi. Denna kan sedan ”lyftas”
till att handla om vår livsstil, samhällskonstruktion, vårt konsumtionssamhälle
eller våra miljöfrågor i stort.
För att detta lyft skall ske krävs att deltagarna lyckas väva ihop och
integrera varandras ståndpunkter (ungefär som att lägga sten på sten när
man murar ett hus) och att skillnaderna mellan olika perspektiv och frågeställningar
tydligt åskådliggörs.
Verktyg för dialog – frågandet
Vi skall nu titta närmare på själva grundverktyget i en dialog, nämligen
92 folkbildning.net

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
frågandet. Frågor kan i en dialog utveckla, förändra och bidra till det
egna bearbetandet av information och ställningstaganden. I en talad
kommunikation så är betoning det som är ”grädden på mosen” för hur
en fråga skall uppfattas. Skall den vara anklagande, öppet nyfiken eller
verka misstänksam?
I en skriftlig kommunikation är formuleringen av frågor kanske ännu
viktigare än vid ”öga mot öga”, där kroppsspråk och annat hjälper till att
lyfta fram meddelandet.
Utgångspunkten för att ställa en fråga (som pedagog till deltagarna)
är att försöka problematisera ett ämne utifrån de kunskaper som deltagarna
har med sig in i cirkeln. Detta måste ske utifrån deltagarnas förutsättningar.
Skall vi ha en cirkel i föreningskunskap för en grupp utan
erfarenhet av föreningsarbete är kanske en inledande öppen fråga som
”vilka olika roller kan det finnas i en förening” bättre än ”vilket juridiskt
ansvar har en styrelse” även om den senare tillhör en av de frågor man
som deltagare vill ha besvarad innan cirkeln avslutas.
En annan viktig utgångspunkt för det pedagogiska frågandet är ”som
man frågar får man svar” eller ”som man frågar blir cirkeln”. Detta gäller
ju självfallet för alla inblandade men i hög grad för dig som pedagog.
Frågor måste inbjuda och syfta till aktivitet. Undvik frågor som kan
besvaras av en enda person. Klura istället ut frågeställningar som stimulerar
(tvingar) deltagarna att samarbeta och kommunicera, och där resultatet
av cirkelns arbete med en viss fråga är summan av alla deltagares
insatser.
Låt oss titta närmare på några typer av frågor som har olika syften:
Frågor kan användas som verktyg för att rama in ett ämne som
utgångspunkt för vidare studier. Skulle vi i vår cirkel studera Irland så
vore kanske frågor om invånarantal, statsskick, geografi osv ett sätt för
oss att måla en grundbild av landet. Då får vi en gemensam plattform
att stå på för vidare studier.
Frågor kan även vara ett sätt att skapa en målbild av vart studierna kan
leda och därmed ”väcka aptiten” för det som komma skall. I en datacirkel
skulle en målfråga kunna vara: Hur gör man för att skapa en broschyr
om min förening med programmet PageMaker?
folkbildning.net 93

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
Utifrån målfrågan kan du sedan som ledare hjälpa deltagarna att bryta
ner denna i delfrågor som måste klaras ut innan man kan gå vidare: Vilket
format bör en broschyr ha? Hur många sidor skall den ha? Hur väljer
jag sidstorlek i PageMaker? Osv.
Frågor kan också användas för att skapa överblick och ge sammanhang
i det som vi tidigare studerat. Exempel på frågor som skapar överblick
är: Vilka samband kan ni upptäcka? Hur förhåller sig det ni nu
talar om till era tidigare kunskaper? Hur skiljer sig det ni nu talar om
från det ni arbetade med under förra mötet? Står den här informationen
i konflikt med något annat ni lärt er?
När ett samtal går trögt kan den hypotetiska frågan fungera för att
föra in nytt och överraskande stoff i samtalet. En hypotetisk fråga är en
slags öppen fråga som handlar om något som inte finns. Den här typen
av frågor försöker fånga in tankar och idéer som man kan ha haft tidigare.
De kan också uppmana till realistiska eller surrealistiska tankegångar.
Exempel på hypotetiska frågor: Vad skulle du göra om du vann
500 000 kr på din Trisslott? Vad skulle ni göra om ni kunde bygga om
hela centrum precis som ni vill ha det? Om du hade levt på 1600-talet,
vad skulle du vilja ha haft för yrke?
Ovan fick du några exempel på frågor som hade olika syften. Även själva
formen på en fråga kan skifta. Som en hjälp på traven för dig att identifiera
olika typer av frågor följer här en liten översikt (se nästa sida). Du
har säkert stött på flera andra varianter än dessa.
Sluten eller öppen fråga
Låt oss gå vidare och titta närmare på de slutna och de öppna frågorna.
Dessa kallas ibland för smala respektive breda frågor.
Ta t.ex. frågor* som ”Vad ska vi prata om idag” eller ”När är du
född?” Den första frågan är extremt öppen och ger oändliga möjligheter
* Följande text är dels en bearbetning, dels citat ur ”Frågandet ur ett pedagogiskt
perspektiv”, Lizzie Sundgren. Vuxenpedagogik 11-20 p, Linköpings universitet.
94 folkbildning.net

Uppifrån och ner
Nerifrån och upp
Frågor på jämlik nivå
Givande eller
kontrollerande frågor
Slutna frågor
Öppna frågor
Att utveckla dialogen i studiecirkeln
Läraren som ställer frågor till eleven, frågor som läraren
redan har svaret på.
Eleven som ställer frågor till läraren för att få ett svar
på det han eller hon inte vet.
När vi för en dialog med kollegor och nära vänner. I
en studiecirkel är ju ledaren ingen lärare, som t.ex. i
skolan. Men du som har varit ledare ett par gånger
känner säkert igen dig i situationen när du hamnar i
”lärarrollen”.
Exempel på givande frågor är när du som ledare ger
information och kontrollerande när du börjar ställa
frågor som deltagarna förväntas kunna besvara.
Frågorna kan vara ett sätt att kolla hur uppmärksamma
deltagarna är. Frågor kan också avslöja behov.
Även deltagarna kan ställa frågor för att kontrollera
att de uppfattat rätt t.ex. ”har jag förstått det rätt
att Agatha Christies böcker är typiska pusseldeckare?”
Kan besvaras med ja eller nej. Dessa syftar till att koncentrera
och samla tankarna hos ”eleven”. Exempel på
slutna frågor är:
– Vad heter Japans huvudstad?
– Vad heter Sveriges största älvar?
Kräver längre svar och öppnar för berättande, som i
sin tur kan generera nya frågor. Dessa frågor vill leda
tankarna åt många olika håll.
till svar medan den andra är extremt sluten och egentligen bara kan ge
ett möjligt svar.
Det finns exempel på öppna frågor som smalnar av och blir allt
mindre öppna. Detta har ingen koppling till hur ordrikt ett svar kan bli.
I exemplen nedan kan den sista frågan ge ett längre svar än de två första,
eftersom den sista frågan är mer konkret och därför aktiverar fler konkreta
minnen.
– Berätta något.
– Berätta något om ditt liv.
– Berätta om din barndom.
– Berätta om din skoltid.
folkbildning.net 95

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
– Berätta om hur det var att gå i första klass.
– Berätta om din första dag i skolan.
Exempel på slutna frågor som smalnar av:
– Hur var det att börja skolan?
– Var du glad över att få börja i skolan?
– Du måste ha glatt dig åt att få börja skolan?
Den som svarar uppmanas att ge uttryck för en åsikt, i bemärkelsen
något värdeladdat. Den första frågan ger utrymme för fler åsikter än den
andra. Frågorna blir mer och mer slutna. Den sista frågan utgör en speciell
typ av sluten fråga, nämligen en ledande fråga. Den första frågan
kan ge ett mer omfattande svar än de andra två. Alla tre frågorna kan
besvaras enstavigt.
Om deltagaren svarar enstavigt med ett värderingsord ”förfärligt” eller
”fantastiskt” kan du som ledare fortsätta med en öppen fråga ”Varför
då?”
Öppna frågor kan byggas på med mer slutna frågor för att klargöra
eller exemplifiera något, t.ex. med frågor av typen: när, hur, vilka, vem,
var, varför, hur många?
Några tumregler:
Frågor som börjar med vad eller hur brukar räknas som öppnande frågor.
Exempel: ”Vad tänker du på när du läser den här texten?”
Frågor som sätter in personen i sammanhanget är också öppnade.
”Om du fick bestämma i den här frågan, hur skulle du då göra?”
Frågor som börjar med Varför upplevs ofta som stängande. ”Varför
tycker du att kyrkan ska ägna sig mer åt socialt arbete?” Dessa frågor
upplevs oftast som för komplexa.
Ja- och nej-frågor leder inte heller samtalet vidare. ”Tycker du att föreningslivet
i Sverige ska ägna sig mer åt socialt arbete?”
Dialogkompetens
Hur vi än vrider och vänder på det, att mötas på nätet är för de flesta
mycket mer komplicerat än att mötas kring ett bord i studielokalen.
Samtidigt är det så att den som klarar den första ”tröskeln” finner det
96 folkbildning.net

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
hela mycket enklare. Det handlar alltså om en form av dialogkompetens
– en förmåga att kunna uttrycka sig med skrift och kunna formulera sina
erfarenheter. Det här är inte alltid så enkelt när man möts i vanliga studiesammanhang
heller. De allra flesta av oss är mer eller mindre ”skolskadade”
och sjunker gärna långt ner i stolen och väntar på att bli ”matade”.
Vad innebär det då att vara dialogkompetent?
Att kunna tala (i vårt fall skriva) och lyssna (läsa) är förstås dialogkompetensens
kärna. I det vanliga samtalet är vi till stor del styrda av kommunikativa
vanor ; vissa är tystlåtna medan andra dominerar samtalet.
Många ledare och lärare på nätet har erfarenheten av att dessa mönster
kan bli motsatta på webben, den som är talför och verbal är kanske inte
alls den som skriver mest på nätet.
En viktig byggsten i att vara dialogkompetent är att varje deltagare i
dialogen undviker att dominera dialogen eller ha ”tolkningsföreträde”
om det som sägs. Andra viktiga delar är nyfikenhet på vad andra har att
berätta och en vilja att dela med sig av sina egna tankar och erfarenheter.
Många är de pedagoger som upplevt nätcirklar där dessa tre byggstenar
inte funnits, där dialogen har blivit obalanserad eller kanske helt uteblivit.
En slutsats man kan dra är att vi måste vara tydliga med vilka förväntningar
som ställs på deltagaren i en kurs eller cirkel inom folkbildningen.
Kan vi t.ex. acceptera deltagare som inte alls vill dela med sig av
sig själva och sina åsikter? Vi måste skaffa oss redskapen så att våra deltagare
kan tro på sig själva och därmed våga dela med sig av sina erfarenheter.
Ett sätt är att erbjuda ”introduktionscirklar” på nätet där deltagarna
kan testa formen. Ett annat sätt kan vara att första veckan på varje cirkel
är en mjukstart där tyngdpunkten ligger i att lära sig hantera konferenssystemet.
Vad krävs då av en dialog för att den skall vara lärande och leda till
ett byggande av ny gemensam kunskap? Förutsättningen är att deltagar-
folkbildning.net 97

Att utveckla dialogen i studiecirkeln
na kan förhålla sig med närhet och distans till andras perspektiv och till
de egna:
❦ Distans till det egna perspektivet innebär att kritiskt våga granska
och ifrågasätta sina egna värderingar och vara beredd att ändra sig.
❦ Distans till andras perspektiv innebär att kunna lyssna med integritet
och våga ställa kritiska frågor som leder vidare.
❦ Närhet till det egna perspektivet kan innebära att våga berätta om
sina åsikter och intryck.
❦ Närhet till andras perspektiv kan innebära att försöka sätta sig in i
den andres perspektiv och se med den andres ögon.
Ovan kunde du läsa om den perspektivskiftande dialogen. Den kan sägas
vara en idealbild: en situation där deltagarna både bidrar med sin förmåga
att ställa sig nära de åsikter som lyfts fram och väva samman dessa
med tidigare inlägg. Men det krävs också en förmåga att kunna särskilja,
vad skiljer olika perspektiv från varandra? Hur hänger argumentationen
samman?
Genom att tydliggöra dessa dimensioner i en dialog, såväl på nätet
som öga mot öga kan vi i våra grupper odla fram en dialogkompetens.
För cirkeldeltagaren innebär detta kanske att denne, efter en första cirkel,
återvänder med en mycket högre vana att ”lyssna och samtala” på
nätet.
Det här är inget vi gör ”en gång för alla” i våra cirklar utan är mer en
process, ett förhållningssätt till varandra som måste följa med oss hela
tiden där frågandet och reflektionen är de viktigaste verktygen.
Vi kan ju fundera på vad som händer när vi inte har en fungerande
dialog i en grupp eller har en dialog i stor obalans. Risken finns att den
”tyste” bara förstärker sin självuppfattning om sig själv som okunnig,
inte så duktig, dålig på att studera osv.
Kan vi istället få våra deltagare att känna att de växt såväl kunskapsmässigt
som dialogkompetensmässigt så har vi tagit ett litet kliv mot ett
livslångt lärande för flertalet.
98 folkbildning.net