En resa längs Ume älv (PDF 3081 kB) - Vattenfall
En resa längs Ume älv (PDF 3081 kB) - Vattenfall
En resa längs Ume älv (PDF 3081 kB) - Vattenfall
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VÅRA ÄLVAR<br />
<strong>En</strong> rEsa <strong>längs</strong> umE <strong>älv</strong> <strong>En</strong> av svErigEs storslagna <strong>älv</strong>ar 2008<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
Kraftfullt<br />
samarbete<br />
möt familjen som sparar pengar och miljö sid 4<br />
vojmåns framtid<br />
- folket avgör sid 8<br />
ny kraft i<br />
abelvattnet sid 14<br />
maxat med<br />
laxar sid 16<br />
tävla och<br />
vinn en energimakeover<br />
sid 24
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
2 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
lEDarE<br />
med rötter <strong>längs</strong> ume<strong>älv</strong>en<br />
Då jag blev chef för <strong>Vattenfall</strong> Vattenkraft 2007, kände<br />
jag genast att jag var ”på hemmaplan”. Jag är född i Stensele<br />
och under mina första sju år i livet växte jag upp i<br />
Gunnarn. Det var vid den tiden då Grundfors byggdes,<br />
min far jobbade för Domänverket och jag kommer ihåg<br />
att kraftverksbygget diskuterades livligt. Senare flyttade<br />
familjen till Harads norr om Luleå.<br />
<strong>Vattenfall</strong>s vattenkraft omfattar ett stort antal anläggningar<br />
över hela landet och i Finland. Större vattenkraftverk<br />
finns i fem norrlands<strong>älv</strong>ar samt Dal<strong>älv</strong>en och<br />
Göta <strong>älv</strong>.<br />
vattenkraften är unik för de skandinaviska länderna. Den<br />
har haft stor betydelse för vårt lands industrialisering, men<br />
också för miljön. Eftersom elproduktionen i Norden i<br />
huvudsak består av vattenkraft och kärnkraft, har vi här<br />
betydligt mindre utsläpp av koldioxid än länder som<br />
Tyskland och Polen. De länderna saknar vattnet som<br />
naturresurs och är därför starkt beroende av kol, olja och<br />
naturgas. Där arbetar <strong>Vattenfall</strong> med att utveckla ny teknik<br />
för avskiljning och lagring av koldioxid. Det är ett av<br />
många inslag i <strong>Vattenfall</strong>s starka engagemang i klimat<br />
frågorna, som vi är så stolta över.<br />
miljö och säkerhet är områden som idag har högsta prioritet<br />
inom <strong>Vattenfall</strong>. Sj<strong>älv</strong>klart ligger dessa frågor främst<br />
även hos oss inom vattenkraften. Vår ambition är att bedriva<br />
en lönsam, uthållig, säker och miljöriktig elproduktion.<br />
Dammsäkerheten är en fråga som vi fäster särskilt stor<br />
vikt vid. Hittills under 2000talet har vi investerat 1 350<br />
miljoner kronor i förstärkning av dammar. Dessutom<br />
kommer vi att investera ytterligare 1 050 miljoner kronor<br />
under en sexårsperiod i våra dammar.<br />
Våra totala investeringar inom vattenkraften i Norden<br />
från 2002 fram till 2013 kommer att vara nästan 11 miljarder<br />
kronor. Vi diskuterar redan om fortsatta investeringar<br />
efter denna tidsperiod.<br />
nu vill vi utveckla dialogen med våra kunder och med<br />
allmänheten på de orter där vi är verksamma. Vi vill berätta<br />
om allt som är på gång i våra kraftverk och på övriga<br />
områden. Därför gör vi den här tidningen – Våra <strong>älv</strong>ar.<br />
Vi lyssnar gärna till dina synpunkter på hur vi på bästa<br />
sätt ska fortsätta utveckla vårt arbete, både för dig som<br />
kund och för vår miljö.<br />
Vill du dela med dig av dina tankar – mejla till<br />
varaalvar@vattenfall.com.<br />
trevlig läsning!<br />
gunnar axheim<br />
Chef vattenfall vattenkraft<br />
så här mycket producerar<br />
kraftstationerna vid ume <strong>älv</strong><br />
under ett år:<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
gejmån, 265 gWh<br />
ajaure, 280 gWh<br />
gardikfors, 287 gWh<br />
Juktan, 90 gWh<br />
umluspen, 401 gWh<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
stensele, 248 gWh<br />
grundfors, 464 gWh<br />
rusfors, 184 gWh<br />
tuggen*, 441 gWh<br />
stornorrfors**, 2 298 gWh<br />
våra kraftfulla <strong>älv</strong>ar – en 1900-tals historia<br />
1905 staten köper nya trollhätte<br />
Kanalbolag. troll hät tans<br />
kraftverk blir svenska statens<br />
första vattenkraftprojekt.<br />
statens planer på att bygga<br />
kraftverk i de större <strong>älv</strong>arna<br />
har funnits länge, parallellt<br />
med viss oro för att det inte<br />
skul le finnas avsättning för all<br />
elektricitet som skulle produceras.<br />
1909 trollhättans kraftverk<br />
får namnet Kungliga vattenfall<br />
styrelsen. vattenfall bildas.<br />
Kungliga vattenfallstyrelsen<br />
knyter till sig även ingenjörer,<br />
arkitekter och konstnärer.<br />
1910 Kraftverket olidan, det<br />
första ”nationalkraftverket”,<br />
i göta <strong>älv</strong> invigs. aggregaten är<br />
fem gånger större än de som<br />
dittills använts i sverige.<br />
1910 byggandet av kraftstationen<br />
i Porjus startar. syftet<br />
är att skaffa elektricitet till<br />
malmbanan. arbetet blir till ett<br />
stycke svensk industrihistoria.<br />
1<br />
*delägd med Holmen **delägd med <strong>Ume</strong>å kommun<br />
2<br />
3<br />
1 gWh (gigawattimme) producerad el motsvarar<br />
till exempel belysning, kyl och tvätt till 200 normalhushåll.<br />
5<br />
4<br />
6<br />
förutom vattenfalls tio kraftverk i <strong>Ume</strong> <strong>älv</strong> finns följande kraftverk<br />
med andra ägare: betsele, Övre bjurfors, nedre bjurfors, bålforsen,<br />
Harrsele, Hällfors, Klippen och Pengfors.<br />
7<br />
1915 Kraftverket i Porjus<br />
invigs av kung gustav v via<br />
telefonledning från stockholm.<br />
det nya kraftverket får stor<br />
uppmärksamhet. tek niken är<br />
avancerad: Kraftstationen ligger<br />
under jord, nedsprängd i<br />
berget, vilket ger stor internationell<br />
uppmärksamhet.<br />
1915 Kraftstationen i<br />
<strong>älv</strong> karle by tas i drift.<br />
visste du att…<br />
vattenfall vattenkraft är en<br />
ledande producent av vattenkraft<br />
i norden med en normalårsproduktion<br />
av el på omkring 33 tWh/år.<br />
1921trollhättans kraftverk<br />
har byggts ut med ytterligare<br />
fem aggregat.<br />
8<br />
1944 vattenkraftutbyggna<br />
den i den<br />
45 mil långa ångerman<strong>älv</strong>en<br />
inleds.<br />
en omfattande utbyggnad<br />
av <strong>älv</strong>arna fortsätter<br />
under 1950 och 60talet.<br />
nu finns 36 kraftverk i <strong>älv</strong>systemet.<br />
9<br />
10<br />
N<br />
v ö<br />
s<br />
bottenviken<br />
1958 de tre<br />
turbinerna i<br />
stornorrfors<br />
kraftverk i<br />
<strong>Ume</strong><strong>älv</strong>en premiärjobbar.<br />
1971–75 en ny kraftstation<br />
med två nya aggregat byggs i<br />
Porjus. ställverk och transformatorer<br />
placeras under jord.<br />
den gamla byggnaden står<br />
kvar som ett minnesmärke<br />
över de människor som med<br />
stor möda byggde ett kraftverk<br />
i ödemarken.<br />
2001 rekord slås i stornorrfors.<br />
7 089 laxar passerar fisktrappan<br />
som byggts för att<br />
göra det möjligt för laxen att ta<br />
sig förbi kraftverket och nå<br />
sina lekplatser i den outbyggda<br />
vindel <strong>älv</strong>en.<br />
2005 olidan har totalt 15 000<br />
besökare. den tredje helgen i<br />
juli anordnas fallens dag då<br />
åskådarna får uppleva en <strong>älv</strong>s<br />
fulla styrka när vatten släpps<br />
på förbi olidan.<br />
2013 ett trettiotal av vattenfalls<br />
kraftstationer ska vara<br />
förnyade med förbättrad<br />
miljösäkerhet och förstärkta<br />
dammar.
eriK Holmstedt<br />
»Jag producerar el. Det<br />
som kommer ut ur vägguttaget<br />
har jag skickat<br />
iväg.«<br />
Det är måndag kväll och driftcentralen<br />
är egentligen stängd, för tillfället<br />
sköts driften av 16 vattenkraftstationer<br />
i <strong>Ume</strong> <strong>älv</strong>, Skellefte <strong>älv</strong> och<br />
Dal<strong>älv</strong>en från Norsjö.<br />
Men Clary Brandum tar sig tid att<br />
visa runt och berätta om sitt arbete i<br />
<strong>Vattenfall</strong>. Det har gått 23 år sedan<br />
hon först gjorde praktik på vattenkraftstationen<br />
i Storuman.<br />
– Pappa jobbade som linjemontör<br />
i <strong>Vattenfall</strong> och redan innan gymnasiet<br />
hade jag bestämt mig för att bli<br />
<strong>Vattenfall</strong>are. Jag tyckte han verkade<br />
ha ett kul jobb, med bra arbetsklimat<br />
och bra lön, konstaterar Clary<br />
Brandum.<br />
maskinistjobbet la grunden<br />
Men höjdrädslan gjorde att just linjemontörsjobbet<br />
las på hyllan. Istället<br />
inriktade hon sig på att bli maskinist.<br />
Då hade hon gått tvåårig elteleutbildning<br />
på gymnasiet. Som maskinist<br />
fick hon lära sig alla kraftstationens<br />
grunder, ”på skruv och mutternivå”<br />
som hon uttrycker det.<br />
– Som maskinist får man göra allt<br />
från att övervaka maskiner till att<br />
meka med dem. Man kollar temperaturer,<br />
kollar pumpar, och man måste<br />
ha kunskap om att både ställa av maskiner<br />
och starta dem. Det är rätt<br />
smutsigt, fett, olja och damm, säger<br />
hon.<br />
– Man får också använda hörseln,<br />
och luktsinnet, ja man måste verkligen<br />
använda alla sinnen. Luktar det<br />
lite bränt eller låter någonting lite annorlunda?<br />
Några år senare blev hon antagen<br />
till en internutbildning och nu är alltså<br />
yrkestiteln kontrollrumsingenjör.<br />
På frågan vad hennes jobb egentligen<br />
innebär svarar hon:<br />
– Jag producerar el. Det som kommer<br />
ut ur vägguttaget har jag skickat<br />
iväg.<br />
El är en färskvara<br />
Det är alltså från driftcentralerna som<br />
signaler skickas ut till <strong>Vattenfall</strong>s<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
Produktion av el sker hela tiden. Clary Brandum styr vilka aggregat som ska jobba och när.<br />
i de ljusa bokhyllorna blandas mC-magasin med vattenkraft-<br />
information. På anslagstavlan sitter matsedlar och lappar med<br />
simhallens öppettider. och mitt i den stora kontorslokalen står<br />
en lång rad skrivbord, med mängder av dataskärmar på.<br />
Det är här kontrollrumsingenjör Clary Brandum har sin<br />
arbetsplats – på driftcentralen i storuman.<br />
av Carin HedstrÖm<br />
kraftstationer, signaler som säger till<br />
hur mycket el just den kraftstationen<br />
just nu ska producera. El är en färskvara<br />
och kan inte lagras, så produktionen<br />
av el sker hela tiden, och förändras<br />
hela tiden beroende på behov.<br />
Som kontrollrumsingenjör, med<br />
arbetsplats på ett kontor långt från<br />
sj<strong>älv</strong>a kraftstationen, kommer erfarenheten<br />
från maskinrummet väl till<br />
pass. Hon vet hur det ser ut på en vattenkraftstation,<br />
vilka förutsättningar<br />
maskinisterna har, vad som är svårigheter<br />
men också vilka lösningar som<br />
kan finnas. Och som representant för<br />
det stora energibolaget på en liten ort<br />
får hon många frågor.<br />
– Det kan ringa privatpersoner till<br />
oss ibland och fråga varför det är så<br />
lågt vatten i deras brunn. Då får man<br />
förklara: det kan ha varit gynnsamma<br />
år tidigare, med mycket vatten, och<br />
nu kanske vattennivåerna är lägre.<br />
Det gäller att kunna förklara sammanhanget.<br />
stresstålighet a och o<br />
Mycket av arbetstiden i jobbet som<br />
kontrollrumsingenjör går åt till att<br />
prata i telefon, både med personalen i<br />
Stockholm, som är de som styr produktionen<br />
och som ger order till de<br />
tre driftcentralerna i landet, men det<br />
blir också många samtal med tekni<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
På drift<br />
med Clary<br />
3<br />
ker och maskinister. Det gäller att<br />
kunna ta folk på rätt sätt, understryker<br />
Clary Brandum. Den egenskapen,<br />
parad med förmåga att kunna<br />
fatta snabba beslut och att vara stresstålig,<br />
är de viktigaste förmågorna för<br />
jobbet enligt henne.<br />
– Det är också det som är det roligaste<br />
med jobbet. Att man är sj<strong>älv</strong>ständig,<br />
och får känna att man kan<br />
växa med uppgiften. För man måste<br />
hela tiden ta beslut. Vågar vi köra det<br />
här aggregatet längre, trots att kylningen<br />
kanske är lite dålig? Det är en<br />
utmaning. Men man är inte helt ensam,<br />
man har stöd i företaget från en<br />
vakthavande ingenjör. Man lär sig att<br />
ingenting är omöjligt. n<br />
FaKta<br />
namn: Clary brandum<br />
Ålder: 41 år<br />
Familj: snart sambo, två söner<br />
12 och 13 år.<br />
Bor: gunnarn utanför storuman.<br />
utbildning: elteleutbildning till<br />
starkströmselektriker, driftaspirantutbildning<br />
vattenfall 2 år.<br />
intresse: motorcyklar, husvagnsliv<br />
med familjen, skoteråkning.
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
4<br />
Jenny Eriksson ser förvånad ut när<br />
hon får frågan om familjen började<br />
tänka miljömedvetet i samband med<br />
de skulle bygga ut huset.<br />
– Nej, inte alls. Så har vi alltid<br />
tänkt. Det är ju en utmaning att få ner<br />
kostnaderna och förbrukningen. Det<br />
tycker vi båda, säger hon, och maken<br />
Anders nickar.<br />
Sveriges <strong>längs</strong>ta by heter Gräsmyr<br />
och ligger tre mil nordväst om <strong>Ume</strong>å.<br />
Längst bort i byn på höger sida ligger<br />
ett hus som inte går att ta miste på. <strong>En</strong>a<br />
halvan, som ser ut som ett äldre hus, är<br />
röd och andra halvan, den nya och än<br />
så länge halvfärdiga delen, är vit.<br />
I huset bor familjen Eriksson<br />
Edlund: Jenny och Anders och barnen<br />
Felicia, 14, Thova 10 och Nicole<br />
8 år. I familjen ingår också tre hun<br />
dar, två katter, två marsvin och en fågel<br />
som hoar hemtamt i vardagsrummet.<br />
Huset andas projekt och tillbygge.<br />
Mot ena husgaveln står två stegar<br />
resta, där håller Anders på att tilläggsisolera.<br />
Från gräsmattan leder en provisorisk<br />
trappa upp till hallen där bräder<br />
ligger staplade på golvet. På övervåningen<br />
håller de nya rummen på<br />
att ta form. Huset kommer totalt att<br />
bli ungefär 120 kvadratmeter stort.<br />
– Vi började bygga till för två somrar<br />
sedan. Vi tycker det är kul och gör<br />
allt sj<strong>älv</strong>a, säger Anders.<br />
Och som sagt, miljötänkande och<br />
energieffektivisering finns med både<br />
i gamla och nya delen av huset. Jenny<br />
och Anders fick via en rundtur i huset<br />
och på tomten berätta på vilka sätt<br />
de tänker energieffektivisering.<br />
Köket<br />
Köket har fått en tillbyggnad i form<br />
av ett nytt matrum. Längs alla rummens<br />
sidor finns nya fönster med<br />
energiglas, och bågar och karmar är<br />
egenhändigt snickrade av Anders.<br />
– De fungerar jättebra. Glasen<br />
släpper in ljus men de släpper inte<br />
ut värmen.<br />
När de flyttade in i huset fanns<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
Jenny, nicole, thova, Felicia och anders. Hundarna saga, mina och katten tjorven.<br />
<strong>En</strong>ergi till tusen<br />
– läs om familjen som sparar tusenlappar<br />
lågenergilampor, bra isolering<br />
och effektiva värmekällor.<br />
att tänka miljösmart behöver<br />
inte vara svårt eller dyrt.<br />
möt familjen Eriksson-<br />
Edlund som har huset fullt av<br />
energi – till låg kostnad.<br />
text: Carin HedstrÖm<br />
foto: annaKarin drUgge<br />
både elspis och vedspis i köket. De<br />
började använda vedspisen, vilken visade<br />
sig bli en bra värmekälla för hela<br />
huset. Från att ha förbrukat 32 600<br />
kWh per år minskade förbrukningen<br />
raskt till 16 000 timmar. Med den nya<br />
tillbyggnaden ligger förbrukningen på<br />
ungefär 20 000 kWh per år.<br />
– Vi värmer upp nästan halva huset<br />
med spisen. Värmen stiger uppåt.<br />
Den enda nackdelen är att det ibland<br />
blir trettio grader varmt i köket, säger<br />
Anders.<br />
Kyl och frys är bytta och har energiklass<br />
A. De frostar av och dammsuger<br />
bakom frysen någon gång om<br />
året. Matrummet har ännu inte fått<br />
belysning, men i kökstaket hänger<br />
lyktor – som inte har lågenergilampor.<br />
– Nej, det funkar inte i den där<br />
sortens lampor. Det blir inte snyggt,<br />
säger Anders.<br />
Men lamporna ska bytas ut så snart<br />
köksön byggs, och då ska det bli lågenergiglöd<br />
och bra punktbelysning.<br />
Badrum<br />
<strong>En</strong> gammal torktumlare, och en ny<br />
miljöklassad tvättmaskin, står staplade<br />
i ett av badrummets hörn.<br />
– Torktumlaren har vi använt sen<br />
förra årets sommarstorm slog sönder<br />
torkställningen, säger Jenny.<br />
Både toaletten och badkarets<br />
duschkran är snålspolande, men kranen<br />
till handfatet är inte bytt.<br />
– Man kan inte hinna med allt,<br />
konstaterar Anders samtidigt som<br />
han berättar att de ska fixa klädstreck<br />
ute för att kunna torka kläder bättre.<br />
vardagsrum<br />
I vardagsrummet finns en stor platttv,<br />
en musikanläggning och en datorhörna.<br />
Alla kontakter är kopplade till<br />
grenuttag med gemensam av och<br />
påstäningningsfunktion. Inga apparater<br />
står i standbyläge.<br />
– På övervåningen har tjejerna en<br />
lekdator och där drar vi till och med<br />
ur sladden varje gång vi stänger av<br />
den, säger Jenny.<br />
– Vi har aldrig mätt vad de olika<br />
apparaterna drar, men jag vet att en<br />
sådan här stor tv drar mycket ström,<br />
säger Anders.<br />
Värmen från vedspisen har svårt<br />
att nå in till vardagsrummet så därför<br />
ska Anders och Jenny sätta in en kamin<br />
i rummet, för att få ytterligare en<br />
värmekälla.
lagom tvätt om maskinen körs på 40 grader för det mesta och tvätten hängtorkas:<br />
Familjen sparar: 715 kr/år, 3,1 kg Co 2 /år.<br />
rätt temperatur Familjen använder vedspisen som värmekälla. <strong>En</strong> grad lägre<br />
temperatur märks knappt i rummen. men i plånboken: Familjen sparar: 1 000 kr/<br />
år, 4,4 kg Co 2 /år. lågenergilampor snart får köket lågenergilampor. tio bytta<br />
glödlampor minskar förbrukningen med hela 80 %: Familjen sparar: 650 kr/år,<br />
2,9 kg Co 2 /år.<br />
sovrum<br />
Alla sovrum finns på övervåningen,<br />
och det är i den nya tillbyggnaden<br />
som barnen kommer att ha sina nya<br />
sovrum. Idag delar de på små ytor.<br />
– Anders och mitt sovrum är väl<br />
inte det bästa ur energisynpunkt, det<br />
är fyra och en halv meter i tak, säger<br />
Jenny.<br />
Men vedspisen värmer även övervåningen<br />
utan problem, murstocken<br />
från spisen går upp mellan två av sovrummen,<br />
och de element som finns<br />
kvar används sällan.<br />
utomhus<br />
På tomten står både traktor, bil och<br />
skoter. Och när det kommer till<br />
transportmedel, då kör familjen som<br />
de flesta andra svenskar – på bensin.<br />
– Vi har nog aldrig haft någon energisnål<br />
bil, konstaterar Jenny.<br />
– Tvärtom, fortsätter Anders.<br />
Vi har haft rätt stora bilar, som drar<br />
mycket bensin. Men de är roliga att<br />
köra, säger han och skrattar.<br />
<strong>En</strong> bit från huset har Anders sitt<br />
snickeri. I fönstret hänger en liten<br />
lampa – och jo, glödlampan är en lågenergivariant.<br />
Bakom snickarverkstaden finns två<br />
hektar skog som hör till fastigheten.<br />
Härifrån hämtar familjen veden, som<br />
står travad i prydliga högar. Den nya<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
lagom dusch varje år gör medelsvensken<br />
av med två tankbilar vatten. om<br />
familjen duschar 1 minut mindre per<br />
person och dag: Familjen sparar: 650<br />
kr/år, 2,9 kg Co 2 / år och 17 000 liter<br />
vatten/år. moderna kranar om de tre<br />
mest använda kranarna i huset byts<br />
mot snålspolande sparas 40 % varmvatten:<br />
Familjen sparar: 2 600 kr/år,<br />
11,6 kg Co 2 /år och 90 m 3 vatten per år.<br />
husdelen målar de med en vattenbaserad<br />
mineraloljefärg.<br />
maten<br />
I backen ner mot vägen står ett växthus.<br />
Jenny och Anders vill gärna veta<br />
varifrån maten de äter kommer. I år<br />
odlar de haricotverts, tomater och basilika.<br />
De äter bara vegankost.<br />
– Grönsaker försöker vi alltid äta<br />
svenska och närodlade, frukt gärna<br />
svenskt om det går. Och all potatis är<br />
hemodlad, säger Jenny.<br />
– Men det kan vara svårt med annan<br />
mat, det går inte alltid att få närproducerat<br />
och den kan ha transporterats<br />
långt, säger Anders. n<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
5<br />
avfrostad frys om frysen frostas av<br />
och regelbundet rengörs på baksidan:<br />
Familjen sparar: 260 kr/år, 1,2 kg Co 2 /<br />
år. sparad energi: 20 %<br />
nya hushållsmaskiner om kyl och frys<br />
är a++-märkta: Familjen sparar:<br />
650 kr/år, 2,9 kg Co 2 /år<br />
sparad energi: 60 %<br />
maten Familjen är veganer och odlar grönsaker och potatis sj<strong>älv</strong>a.<br />
sladden ur standbyläget drar mycket<br />
el till ingen nytta 5-10 procent av hushållselen.<br />
liksom oanvända inpluggade<br />
laddare. lösningen heter grenuttag<br />
med strömbrytare och timer:<br />
Familjen sparar: 100-650 kr/år,<br />
0,6-2,9 kg Co 2 /år.
magnUs PerHsson<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
6 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
Experter på energi<br />
använd vattenfalls energiexperter! Från vänster: lasse Ejeklint, martin normark, Jörgen Eriksson, Camilla Hjortling.<br />
lev energismart! Det är namnet<br />
på vattenfalls nya webbtjänst<br />
för energirådgivning. <strong>En</strong><br />
av dem som svarar på frågor,<br />
ger råd och bloggar om energi<br />
är lasse Ejeklint.<br />
– vi vill prata med våra kunder<br />
och med allmänheten. vi<br />
ska vara en naturlig samtalspart<br />
för att öka kunskapen om<br />
hur man använder sin energi på<br />
ett smart sätt, säger han.<br />
av Carin HedstrÖm<br />
Även en energiexpert behöver fylla<br />
på kunskap sin egen kunskap ibland.<br />
Så just idag sitter Lasse Ejeklint i skolbänken.<br />
Han är på kurs i energiteknik<br />
på Tekniska högskolan i Stockholm.<br />
FaKta <strong>En</strong>ErgiguiD<strong>En</strong><br />
energiguiden på vattenfall.se kan<br />
hjälpa dig få svar på:<br />
• Hur mycket el gör ditt hushåll av<br />
med? är det mycket eller lite, eller<br />
normalt?<br />
• Hur mycket koldioxid släpper ditt<br />
hushåll ut?<br />
• Hur kan du minska din energiförbrukning?<br />
och hur mycket kan du<br />
och miljön spara på det?<br />
• Hur mycket sparar du med nytt<br />
uppvärmningssystem?<br />
Solens strålar värmer trots att lunchen<br />
äts i septemberskugga och Lasse<br />
Ejeklints helhjärtade engagemang går<br />
inte att ta miste på när han berättar<br />
om sitt jobb.<br />
Goda och enkla energispartips<br />
varvas med egna erfarenheter, samtidigt<br />
som han understryker att uppdraget<br />
inte är att komma med pekpinnar.<br />
Rollen för <strong>Vattenfall</strong>s fyra<br />
energiexperter är att svara på frågor<br />
kring det som vanliga människor<br />
undrar över.<br />
– Som rådgivare ska vi vara konkreta<br />
och enkla. När jag har gett ett<br />
tips ska du känna: ’vad bra, det här<br />
kan jag faktiskt göra nu’, säger han<br />
och ger som exempel hur man med<br />
ett vanligt papper mellan kylskåpslist<br />
och kylskåpsdörr sj<strong>älv</strong> kan ta reda på<br />
om kylskåpet håller tätt:<br />
– Kan du ta ut papperet lätt är det<br />
inte tätt.<br />
Som energiexpert syns Lasse Ejeklint<br />
även i tvrutan under hösten<br />
och våren, i programserien ”Många<br />
bäckar små” i TV4:s Nyhetsmorgon.<br />
Uppdraget är, precis som på webben,<br />
att ge konkreta tips och råd.<br />
– Vissa tycker att vi gör som<br />
Systembolaget. Vi säljer en produkt<br />
som vi sedan uppmanar folk att använda<br />
mindre av. Men jag tycker att<br />
det snarare handlar om att ge en<br />
bruksanvisning till vår produkt, säger<br />
han.<br />
Kundundersökningar visar idag att<br />
de flesta människor – oavsett kön, ålder<br />
eller bostadsort – vill effektivisera<br />
sin energianvändning både för miljöns<br />
och för plånbokens skull. Och<br />
många har stor kunskap, enligt Lasse<br />
Ejeklint, men vet kanske inte var<br />
man ska börja för att sänka kostnader<br />
och minska sin miljöpåverkan.<br />
– Jag tycker man ska börja med<br />
det som inte kostar något att förändra<br />
och som är enkelt att göra. Börja tänka<br />
efter hur man lever och tänka till<br />
varje gång man ska köpa nytt.<br />
På Lasse Ejeklints lista över enkla<br />
åtgärder finns: frosta av frysen två<br />
gånger om året och dammsug bakom<br />
kyl och frys. Det gör att kyl och frys<br />
drar mindre ström. Ha inte dator och<br />
tv i standbyläge, och fundera över<br />
hur länge du duschar. Ett enkelt sätt<br />
att mäta hur mycket vatten som går<br />
åt är att mäta hur lång tid det tar att<br />
fylla en tiolitershink. Tar det mindre<br />
än en minut är det en god affär att<br />
byta till ett snålspolande duschmunstycke.<br />
För den som har andra frågor<br />
eller vill ha fler tips:<br />
– Gå in på vår sida på nätet! uppmanar<br />
Lasse Ejeklint.<br />
– Sidan utvecklas hela tiden och<br />
man kan få en massa bra tips, och kan<br />
lämna tips sj<strong>älv</strong>. Och man kan ställa<br />
frågor till mig och till mina kollegor.<br />
Där finns dessutom beräkningsprogrammet<br />
”<strong>En</strong>ergiguiden” som kan<br />
hjälpa dig se över din energianvändning<br />
hemma. n<br />
FaKta<br />
vattenfalls övriga<br />
energiexperter<br />
Camilla Hjortling<br />
Erfarenhet: energi och teknikkonsult.<br />
Har arbetat med energideklarationer.<br />
Bästa energispartipset: sätt upp<br />
små mål i vardagen och lev upp till<br />
dem, till exempel att stänga av tv:n.<br />
<strong>En</strong>ergimyt jag vill avliva: att stora<br />
investeringar, som till exempel tilläggsisolering,<br />
alltid lönar sig. det<br />
måste bedömas från fall till fall.<br />
martin normark<br />
Erfarenhet: energikonsult, säljare<br />
och försäljningschef el, chef kundservice,<br />
produkt och tjänsteutveckling<br />
inom energiområdet.<br />
Bästa energispartipset: lär dig<br />
följa upp din energianvändning!<br />
<strong>En</strong>ergimyt jag vill avliva: att allt<br />
löses med teknik. beteendefrågor<br />
och användarfrågor är minst lika<br />
viktiga!<br />
Jörgen Eriksson<br />
Erfarenhet: Kyltekniker i tillverkningsindustrin<br />
inom vitvaror.<br />
arbetat som energirådgivare i sex<br />
år. diplomerad energivägledare.<br />
Bästa energispartipset: bli vän<br />
med din energimätare och få kontroll<br />
över hemmets energiförbrukning!<br />
<strong>En</strong>ergimyt jag vill avliva: oljefyllda<br />
element är mer energisnåla<br />
än vanliga. det stämmer inte, men<br />
däremot håller de en jämnare temperatur.<br />
ingrid Willerström, chef för <strong>En</strong>ergieffektiviseringsprogrammet,vattenfall.<br />
att arbeta<br />
med rådgivning<br />
kring<br />
användningen<br />
av energi är centralt<br />
för vattenfall för att<br />
långsiktigt bidra till en<br />
hållbar utveckling. vi<br />
ser ett tydligt ökande<br />
intresse för energianvändningsfrågor<br />
hos<br />
våra kunder. Fokus på<br />
energianvändning har<br />
ökat i takt med den pågående<br />
klimatdebatten<br />
och de stigande energipriserna.”
säkerheten i ajaure har ökats genom att dammarna byggs om och förstärks.<br />
För att våra vattenkraftverk ska klara det extrema vattenflöde<br />
som beräknas kunna uppstå en gång vart tiotusende år bygger<br />
vi om och förstärker våra dammar. <strong>En</strong> av dessa dammar finns i<br />
ajaure.<br />
av Karin lago nidsjÖ<br />
Ajaure vattenkraftverk har en damm<br />
som är drygt 500 meter lång och som<br />
högst 50 meter. Här passerar i medeltal<br />
knappt 100 kubikmeter vatten per<br />
sekund och upp till 975 kubikmeter<br />
kan passera. Om vattenflödet i <strong>älv</strong>en<br />
skulle öka ytterligare kommer vattennivån<br />
i dammen att stiga över det<br />
normala. Därför har ett omfattande<br />
arbete gjorts för att göra dammen<br />
säkrare.<br />
Högsta prioritet<br />
Dammen som den i Ajaure ska utformas<br />
med mycket stora säkerhetsmarginaler.<br />
Detta innebär att vattenflö<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
säkrare dammar<br />
FaKta om FörnyBar ElProDuKtion<br />
• sveriges regering har som mål att öka andelen förnybar energi<br />
med 17 tWh till år 2016.<br />
• vattenfall har lovat att svara för tio av dessa timmar.<br />
• vattenfalls mål är att minska koncernens totala koldioxidutsläpp<br />
med tre miljoner ton till år 2010, att halvera utsläppen år 2030<br />
(räknat från 1990), och att vara helt utsläppsfria år 2050. det är<br />
en högt ställd målsättning, som går betydligt längre än de krav eU<br />
ställer.<br />
• i praktiken innebär det att vattenfall satsar en halv miljon kronor i<br />
timmen under tio års tid.<br />
• ett sätt att nå målet är att öka effekten i kraftverken i de redan utbyggda<br />
<strong>älv</strong>arna.<br />
den som beräknas uppkomma en<br />
gång på 10 000 år ska kunnas släppas<br />
förbi. För att våra vattenkraftverk ska<br />
klara det bygger vi om och förstärker<br />
dammarna. Vid några av dammarna<br />
kommer vi att öka kapaciteten att avleda<br />
vatten. Vid andra höjer vi istället<br />
sj<strong>älv</strong>a dammen, så att mer vatten kan<br />
samlas i magasinet vid extrema flöden.<br />
Då minskas även risken för<br />
översvämning nedströms. Vi förbättrar<br />
också dammarnas stabilitet och<br />
erosionsskydd.<br />
ligger i framkant<br />
<strong>En</strong> internationell granskningskommission<br />
kommer att granska säkerheten<br />
vid Ajaure under hösten 2008.<br />
Granskningen är den sista av totalt<br />
sex som Sveriges dammägare på eget<br />
initiativ genomför i samarbete mellan<br />
Svensk <strong>En</strong>ergi och Svenska Kraftnät.<br />
– Att hålla våra dammar och kraftverk<br />
säkra har högsta prioritet hos<br />
oss. Hittills har Granskningskommissionens<br />
rapporter visat att vi<br />
ligger i framkant i svenskt dammsäkerhetsarbete,<br />
och det ska vi fortsätta<br />
med, säger Gunnar Axheim,<br />
chef för <strong>Vattenfall</strong> Vattenkraft. n<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
FaKta<br />
Exempel på vad vi har gjort<br />
för att öka säkerheten i<br />
ajaure:<br />
• nedströmsslänten på fyllningsdammarna<br />
har fyllts på<br />
med mycket sprängsten för<br />
att öka stabiliteten.<br />
• dammen har höjts och en<br />
dammlucka har byggts om<br />
för att tåla extrema vattenflöden.<br />
• betongdelarna i dammen har<br />
stabiliserats med spännkablar<br />
ned i berggrunden.<br />
• automatisk läckagemätning<br />
och automatisk geoteknisk<br />
damminstrumentering har installerats<br />
för att eventuella<br />
förändringar ska kunna upptäckas<br />
tidigt.<br />
7<br />
vad betyder<br />
varningsskyltarna?<br />
du som bor och verkar i närheten av<br />
ett vattenkraftverk har säkert en hel<br />
del kunskap om hur vattenkraft<br />
fungerar. men vet du vad varningsskyltarna<br />
står för?<br />
vattenströmmar kan ha<br />
försvagat isenen.<br />
om du ger dig ut på isen<br />
riskerar du att drunkna.<br />
Flodvåg.<br />
det finns risk för skada<br />
eller att drunkna på<br />
grund av att vattnet<br />
plötsligt och snabbt stiger.<br />
om du går nära <strong>älv</strong><br />
å eller bäckkant, eller i<br />
torrfåra där vattnet<br />
snabbt kan stiga, riskerar<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
du att dras med och drunkna. var<br />
mycket observant på förändringar<br />
av vattenflödet eller förändrad<br />
ljudbild. lämna platsen omedelbart<br />
vid larm!<br />
Dammtröskel.<br />
det finns risk för skada<br />
eller drunkning om man<br />
går ut på dammtröskeln.<br />
<br />
instabil klippkant<br />
och/eller brant stup.<br />
om du går för nära<br />
riskerar du att falla och skadas.<br />
Farliga underströmmar.<br />
eller kraftiga strömmar.<br />
om du badar eller fiskar<br />
i strömt vatten riskerar<br />
du att dras med och drunkna.
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
8 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
mKb är abC<br />
för miljön<br />
ombyggnad eller nybyggnad spelar ingen roll.<br />
inga spadar sätts i jorden innan vetenskapliga<br />
rapporter luslästs, berörda invånare fått säga<br />
sitt och innan miljöexperter på plats uppskattat<br />
de konsekvenser ett bygge kan få, både för<br />
människa, växter och djur.<br />
av Carin HedstrÖm<br />
Miljöbalken säger att alla<br />
företag är skyldiga att göra<br />
så kallade miljökonsekvensbeskrivningar<br />
(MKB) för sin verksamhet.<br />
Det gäller både för ny<br />
verksamhet och för förändringar<br />
i anläggningar<br />
som redan är i gång.<br />
Beskrivningen lämnas till<br />
miljödomstolen som tar<br />
beslut. Så även om Vilhelminaborna<br />
röstar ja till<br />
en utbyggnad av vattenkraften<br />
i kommunen, måste<br />
en MKB göras och<br />
Miljödomstolen säga sitt.<br />
Kunskap om<br />
forskningsfronten<br />
För att verkligen veta vilka<br />
konsekvenser till exempel<br />
en ombyggnad av ett<br />
kraftverk kan få, gäller det<br />
därför för <strong>Vattenfall</strong> att ha<br />
kunskap om de senaste<br />
forskningsrönen inom<br />
miljöområdet: att veta hur<br />
fisk kan påverkas av att<br />
vatten grumlas när dammar<br />
förstärks, vilken påverkan<br />
en viss sorts transporter<br />
till och från ett bygge<br />
kan ha på luften, eller<br />
hur bottenfaunan i ett<br />
vattenmagasin påverkas av<br />
förändringar i vattennivåer.<br />
För att få rätt fakta i<br />
målet anlitar <strong>Vattenfall</strong><br />
miljöexperter som på plats<br />
undersöker hur en förändring<br />
av verksamheten kan<br />
påverka miljön.<br />
Eva Sundin arbetar<br />
med att göra miljökonsekvensbeskrivningar<br />
för<br />
<strong>Vattenfall</strong>. Innan hon åker<br />
ut läser hon på, talar med<br />
andra experter och söker<br />
visste du att…<br />
Eva sundin, miljöexpert.<br />
information i berörda<br />
myndigheters databaser.<br />
– Vi måste se om teorin<br />
stämmer med verkligheten.<br />
Om vi förstärker<br />
dammen här, om de här<br />
träden försvinner, vad<br />
innebär det för dem som<br />
bor på andra sidan <strong>älv</strong>en,<br />
förklarar hon.<br />
viktigt för vattenfall<br />
För <strong>Vattenfall</strong> innebär<br />
miljökonsekvensbeskrivningen<br />
att företaget i ett tidigt<br />
skede får reda på om<br />
de planerade förändringarna<br />
verkligen går att genomföra,<br />
utan att brista i<br />
miljöhänsyn.<br />
– På så sätt kan vi anpassa<br />
vår verksamhet så att<br />
den får så lite miljöpåverkan<br />
som möjligt. Att öka<br />
produktionen av vattenkraft<br />
är angeläget just med<br />
tanke på miljön, men det<br />
måste samtidigt ske med<br />
så lite påverkan som möjligt.<br />
Vi har bevisbördan<br />
och måste veta vad vi gör,<br />
säger Richard Holmgren,<br />
tillståndschef på <strong>Vattenfall</strong>.<br />
vattenfall investerar 42 miljarder kronor i förnybar<br />
energi på tio år, bara i norden.<br />
Demokrati<br />
i vilhelmina<br />
– folket avgör vojmåns framtid<br />
<strong>En</strong> stor förstudie, regelbundna informationsmöten<br />
och slutligen en kommunal folkomröstning.<br />
Det är vilhelminaborna som har avgörandet i sin<br />
hand, och som bestämmer om det blir en utbyggnad<br />
av stalons kraftverk eller inte.<br />
av Carin HedstrÖm, Peter stedt, joHnny WaHlstrÖm<br />
För drygt två år sedan kontaktade<br />
<strong>Vattenfall</strong> kommunpolitikerna<br />
i Vilhelmina med<br />
ett förslag. Förslaget gick ut<br />
på att hitta ett sätt för att öka<br />
produktionen av vattenkraft<br />
och förnybar el i de redan<br />
reglerade <strong>älv</strong>systemen i kommunen,<br />
med sjöarna<br />
Malgomaj, Vojmsjön och<br />
Vojmån.<br />
Förslaget var egentligen<br />
inte nytt, ett snarlikt hade<br />
lagts fram och refuserats av<br />
Miljödomstolen redan i början<br />
av 1980talet.<br />
Men det gamla förslaget<br />
innebar ändå något annor<br />
eriK Holmstedt<br />
lunda: <strong>Vattenfall</strong> ville ha ett<br />
samarbete med kommunen.<br />
– Det är ett nytt arbetssätt<br />
för oss att tillsammans med<br />
en berörd kommun hitta<br />
framtida energitillskott och<br />
därefter gå vidare till<br />
Miljödomstolen, säger Nils<br />
Andersson, <strong>Vattenfall</strong>.<br />
Förstudie med<br />
hjälp av invånarna<br />
<strong>Vattenfall</strong> fick gehör från<br />
Vilhelmina kommun, och<br />
tillsammans inledde man en<br />
förstudie. Syftet var att ta<br />
fram både fördelar och nackdelar<br />
med ett utbyggnadsprojekt.<br />
Utgångspunkten var att<br />
det är invånarna på orten<br />
som har bäst kunskap om<br />
närmiljön: därför har såväl<br />
boende som politiker varit<br />
med i de arbetsgrupper som<br />
bildades. Och för att alla<br />
Vilhelminabor under hela<br />
förstudien skulle ha möjlighet<br />
att ta del av information
arbetsgrupper:<br />
arbetsgrupper med olika<br />
inriktningar och med representanter<br />
för både kommunen,<br />
vattenfall och kommuninvånare<br />
bildades.<br />
Förstudie:<br />
förstudien har tagit reda på<br />
vilka miljömässiga konsekvenser<br />
det får att leda vatten<br />
från en sjö, vojm sjön,<br />
genom en 24 kilometer lång<br />
tunnel till ett befintligt kraftverk<br />
för att på så sätt öka elproduktionen.<br />
och lämna synpunkter hölls<br />
flera offentliga möten, och<br />
alla protokoll, delrapporter<br />
och skrivelser har hela tiden<br />
funnits tillgängliga på projektets<br />
hemsida.<br />
Ekonomisk<br />
kompensation<br />
Parallellt har kommunen och<br />
<strong>Vattenfall</strong> diskuterat den<br />
ekonomiska kompensation<br />
som ska kopplas till ett eventuellt<br />
projekt.<br />
Åke Nilsson, (s), är ordförande<br />
för förstudiens styr<br />
och samrådsgrupp.<br />
– Vid många av de offentliga<br />
möten som hölls i förstudien<br />
har missnöjet som finns<br />
kvar från tidigare vattenkraftsutbyggnader<br />
i kommunen<br />
på ett tydligt sätt kommit<br />
fram. Många har uttryckt<br />
sin besvikelse över att ingen<br />
avkastning av vattenkraften<br />
kommit bygden tillgodo.<br />
Detta har vi tagit fasta på och<br />
parallellt med att förstudien<br />
eriK Holmstedt<br />
pågått har vi förhandlat med<br />
<strong>Vattenfall</strong> om vilken ekonomisk<br />
kompensation som kan<br />
vara rimlig för ett så pass<br />
stort intrång i naturen som<br />
en överledning innebär,<br />
säger han.<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
remissvar: Kompensation:<br />
alla intressenter; medborgare,<br />
företag, organisationer<br />
och föreningar, har haft<br />
möjlighet att lämna remisssvar<br />
på förstudien. totalt<br />
kom 52 remissvar in.<br />
flera av svaren innehöll<br />
synpunkter som togs in i<br />
slutrapporten.<br />
om kommuninvånarna röstar<br />
ja till nybyggnad i stalon får<br />
vilhelmina kommun ett antal<br />
kompensationer:<br />
• ett vindkraftverk med effekten<br />
2–3 mW. intäkter<br />
från vindkraftverket beräknas<br />
till 4–6 miljoner kronor<br />
per år. till den årliga avkastningen<br />
kommer en<br />
skatteeffekt som för närvarande<br />
motsvarar 1–1,5<br />
miljoner.<br />
• 40 miljoner kronor i engångsersättning<br />
för investeringar.<br />
slutrapport klar<br />
Nu har projektets slutrapport<br />
kommit. Den beskriver, precis<br />
som förstudien syftade till,<br />
både fördelar och nackdelar<br />
med en utbyggnad: vid en<br />
utbyggnad blir Vojmån san<br />
FaKta<br />
utByggnaD<br />
• en eventuell utbyggnad<br />
ger ett tillskott<br />
av förnybar el med<br />
162 gigawattimmer<br />
(gWh) motsvarande<br />
hushållsel till drygt<br />
30 000 hushåll.<br />
• motsvarande elproduktion<br />
med fossila<br />
bränslen skulle<br />
generera utsläpp av<br />
145 000 ton koldioxid.<br />
Åke svensson, (s), på presskonferensen där resultatet av förstudien presenterades.<br />
joHnny WaHlstrÖm<br />
nolikt mer tillgänglig för turism,<br />
samtidigt som naturen<br />
förändras och fisket påverkas.<br />
Och i höst är det alltså dags<br />
för kommuninvånarna att<br />
säga sitt. Den 16 november<br />
är det folkomröstning. n<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
enkät<br />
9<br />
våra <strong>älv</strong>ar frågade några<br />
vilhelminabor vad de<br />
tycker om planerna på<br />
att bygga ut vattenkraften<br />
i kommunen.<br />
Kenneth nyberg, driver<br />
vojmåns fiskecamping. Han<br />
oroar sig för att fiskemöjligheterna<br />
kommer försvinna.<br />
– jag kommer att rösta<br />
nej i folkomröstningen. du<br />
ser ju hur det ser ut här i <strong>älv</strong>en,<br />
det är bara stenar. vi<br />
har byggt upp den här campingen<br />
för att bo kvar här,<br />
och har satsat pengar på<br />
detta. man ger upp.<br />
toril nyman, aukt. redovisningskonsult<br />
vilhelmina<br />
– jag tycker att vi ska använda<br />
de resurser vi har.<br />
det kan få positiva kringeffekter<br />
under förutsättning<br />
att inte miljöpåverkan blir<br />
för stor.<br />
ida oderstål, äger hotell<br />
Wilhelmina tillsammans<br />
med sin familj.<br />
– det ger arbetstillfällen<br />
och ökad orderingång för<br />
företagen. jag satsar hellre<br />
på vattenkraft än på kol<br />
och kärnkraft. jag tycker<br />
att det är helt rätt väg att<br />
gå genom att göra en förstudie,<br />
och lägga fram alla<br />
fakta för att sedan få befolkningen<br />
att välja. det är<br />
demokrati som den ska<br />
vara.
eriK Holmstedt<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
10 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
»vattenfall<br />
inlandskraft<br />
trodde så starkt<br />
på oss.«s<br />
Ett fruktsamt samarbete<br />
Bengt-Håkan viklund startade exploateringsföretaget tEXaB i storuman 2005.<br />
Året är 2005. storuman kommun planerar att bygga ut<br />
Kungsbacken i Hemavan. Detaljplanen med förslag om att bygga<br />
runt 150 fritidslägenheter antas. men minuterna efter beslutet<br />
säger kommunfullmäktige oväntat nej till investeringarna.<br />
av Karin lago nidsjÖ<br />
– Då tog vi saken i egna händer, berättar<br />
BengtHåkan Viklund, och en<br />
av de som medverkade till att samla<br />
en grupp av intressenter och aktiva i<br />
området. Storumans Utvecklings AB,<br />
Strömma Turism och Sjöfart AB och<br />
Svansele Produktion AB hade alla ett<br />
intresse av att utveckla Tärnaby och<br />
Hemavanområdet. I september 2005<br />
startade TEXAB, där Bengt Håkan<br />
är vd.<br />
– Vi bildade ett bolag med dessa<br />
tre intressenter, upphandlade entreprenaden<br />
för infrastrukturen och<br />
körde igång, berättar BengtHåkan<br />
som har lång erfarenhet av att vara<br />
egenföretagare i Norrlands inland.<br />
1985 startade han ett byggledningsföretag<br />
som han drev i över 20 år.<br />
Och han har en hel del tankar och<br />
idéer om hur man kan utveckla<br />
området.<br />
– Det viktigaste är att kommunen<br />
lyssnar och samverkar med näringslivet,<br />
det är A och O, poängterar<br />
BengtHåkan, sj<strong>älv</strong> född i Vilhelmina,<br />
men uppvuxen i Storuman. Tillsam<br />
mans kan man åstadkomma små<br />
underverk.<br />
<strong>En</strong> win-win-situation<br />
TEXABs affärsidé är att utveckla, planera<br />
och förädla markområden, att<br />
bygga infrastrukturen med vatten,<br />
avlopp, vägar och bredband. Men<br />
även att ta hand om försäljningen av<br />
mark och tomter. Ingen har, Bengt<br />
Håkan veterligen, gjort något liknande<br />
tidigare.<br />
– Det unika är winwinsituationen,<br />
berättar BengtHåkan. TEXAB<br />
erbjuder exploateringsmark till intresserade<br />
exploatörer och byggare.<br />
Kommunen behöver inte investera<br />
någonting mer än sin goda vilja, men<br />
kan hela tiden vara med och påverka<br />
utförande på infrastrukturen.<br />
stöd från vattenfall<br />
Företaget kom i kontakt med <strong>Vattenfall</strong><br />
Inlandskraft i ett tidigt skede.<br />
– Vi fick en möjlighet att bolla<br />
våra tankar och idéer med <strong>Vattenfall</strong><br />
redan när idén till bolaget föddes, be<br />
rättar BengtHåkan. På så sätt fick vi<br />
en ”gratisstart”. <strong>Vattenfall</strong> Inlandskraft<br />
trodde så starkt på oss – trots att<br />
många andra var skeptiska – så att de<br />
gick in med de ekonomiska garantier<br />
som kommunen krävde för att påbörja<br />
projektet. Tack vare det kunde<br />
vi köra igång.<br />
– Alternativet hade varit att gå till<br />
banken med mössan i hand. Men vilken<br />
bank skulle ge garantier för ett<br />
riskprojekt i Norrlands Inland, utan<br />
att det kostar skjortan? Dessutom<br />
skulle det ha blivit betydligt mer administration<br />
för oss. Med <strong>Vattenfall</strong><br />
Inlandskraft har det gått smidigt att<br />
komma igång och dessutom har vi<br />
fått ett givande bollplank, säger<br />
BengtHåkan.<br />
rivstart<br />
Och TEXAB har gått bra. På bara<br />
några år har inte mindre än 110<br />
lägenheter sålts och byggts.<br />
– Det är fullständigt osannolikt,<br />
och betyder oerhört mycket för en<br />
liten kommun som Storuman med<br />
6 500 invånare, menar BengtHåkan.<br />
Under en tioårsperiod, fram till år<br />
2010, beräknas över en miljard ha investeras<br />
i Tärnafjällen. Och målet är<br />
att fortsätta utveckla området.<br />
– Vi ska fortsätta vara motorn i<br />
kommunen. Det finns mycket mer<br />
att göra för att den västra kommundelen<br />
ska fortsatta utvecklas i positiv<br />
riktning, säger BengtHåkan entusiastiskt.<br />
Allt från skoterleder och skidspår<br />
till att förmedla fruktsamma<br />
kontakter. Fler kommuner borde ta<br />
efter. Att modellen fungerar har vi ju<br />
sett. Vår styrka är att vi kan få tag i<br />
rätt kunder, sälja marken och ställa<br />
krav på byggentreprenören att bygga<br />
inom en viss tid, avslutar Bengt<br />
Håkan. n<br />
FaKta<br />
vattenfall inlandskraft ab är<br />
ett dotterbolag till vattenfall ab.<br />
affärsidén är att stödja företagsamheten<br />
i norrlands inland,<br />
både affärsstrategiskt och ekonomiskt.<br />
vattenfall inlandskraft<br />
stödjer näringslivet i Kiruna,<br />
Pajala, gällivare, Övertorneå,<br />
Överkalix, jokkmokk, vilhelmina,<br />
dorotea, lycksele, åsele,<br />
strömsund, ragunda, sollefteå,<br />
Härjedalen, arjeplog, arvidsjaur,<br />
sorsele, storuman, malå och<br />
norsjö.<br />
läs mer på www.vattenfall.se
osse joHansson<br />
vilket produktions -<br />
sätt är bäst ur<br />
miljöhänseende?<br />
– Det går inte generellt att säga att ett<br />
av produktionssätten är överlägset<br />
de andra ur ett miljöperspektiv. Det<br />
beror på vilken miljöaspekt kunden<br />
tycker är viktigast, säger Jonas Karlén,<br />
produktchef på <strong>Vattenfall</strong>.<br />
varför ska man välja<br />
produktionssätt?<br />
– När du väljer produktionssätt garanterar<br />
vi att ditt val har direkt koppling<br />
till det valda produktionssättet.<br />
Vi garanterar också att inte koppla<br />
fler kunder till den specifika produktionskällan<br />
än mängden el vi kan producera<br />
därifrån. Kunders val ger en<br />
signal till oss och andra beslutsfattare.<br />
Det är en av många faktorer som påverkar<br />
hur elen i Nor den ska produceras<br />
i framtiden. Om till exempel<br />
antalet kunder som väljer el från vind<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
vattenel, tack!<br />
när du köper el från vattenfall<br />
kan du sj<strong>älv</strong> välja hur din el ska<br />
produceras; med vatten, kärnkraft<br />
eller vind. väljer du till<br />
exempel vattenel garanterar<br />
vi att producera motsvarande<br />
mängd el med just vattenkraft.<br />
av Karin lago nidsjÖ<br />
rörligt eller fast elpris?<br />
– Du väljer.<br />
är större än den vindkraft som i dagsläget<br />
kan produceras ger det en signal<br />
till oss, säger Jonas Karlén.<br />
På www.vattenfall.se kan du läsa<br />
mer om hur de olika produktionssätten<br />
påverkar miljön. n<br />
FaKta<br />
Fast elpris<br />
när du binder elpriset vet du vilket<br />
elpris du kommer att betala<br />
en lång tid framöver och du får<br />
större kontroll över din elkostnad.<br />
du betalar ingen fast avgift.<br />
rörligt elpris<br />
rörligt elpris passar dig som är<br />
aktiv på elmarknaden. Priset följer<br />
börspriset på nord Pool och<br />
kan variera kraftigt från månad<br />
till månad. du betalar ingen fast<br />
avgift.<br />
tillsvidarepris<br />
tillsvidarepriset får du om du inte<br />
har valt något annat elavtal. du<br />
betalar ingen fast avgift. elpriset<br />
kan ändras över tid och ligger oftast<br />
högre än avtalspriserna.<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
visste du att…<br />
vattenfalls elproduktion<br />
i sverige 2007<br />
Vindkraft 0,5 % Fossilkraft 0,3 %<br />
Kärnkraft<br />
50,7 %<br />
Du kan också välja hur du vill att<br />
din el produceras: med vatten,<br />
kärnkraft eller vind. läs mer om<br />
hur du väljer el på sidan 16.<br />
11<br />
92 av vattenfalls vattenkraftverk<br />
finns i sverige. de största finns<br />
i lule <strong>älv</strong>, skellefte <strong>älv</strong>, <strong>Ume</strong> <strong>älv</strong>,<br />
ångerman<strong>älv</strong>en, indals<strong>älv</strong>en,<br />
dal<strong>älv</strong>en och göta <strong>älv</strong>. det finns<br />
även ett antal mindre kraftstationer<br />
i mindre vattendrag främst i<br />
landets södra delar.<br />
15 kraftstationer finns i lule <strong>älv</strong>,<br />
vår mest elproducerande <strong>älv</strong>.<br />
Cirka 50 procent av sveriges<br />
el kommer från vattenkraft.<br />
tillsammans med kärnkraften är<br />
vattenkraften basen i det svenska<br />
energisystemet och i vattenfalls<br />
elproduktion.<br />
mellan 30 och 40 tWh per år producerar<br />
vår svenska vattenkraft.<br />
Vattenkraft<br />
48,5 %<br />
du kan välja produktionssätt, d v s vindel, vattenel eller Kärn kraftsel,<br />
när du tecknar nytt avtal eller tecknar om ditt gamla avtal.<br />
om du inte väljer får du som tidigare en ”standardmix” av el, som består<br />
av vattenkraft och övrigt förnybart (42,3 procent), kärnkraft (54,8<br />
procent), samt fossilt och torv (2,9 procent). (siffrorna gäller 2006.)<br />
det kostar inget extra att välja vattenel eller Kärnkraftsel. vind el<br />
kostar 1,9 öre/kWh (inklusive moms).<br />
vill du veta vilket avtal som är<br />
mest fördelaktigt för dig – läs mer<br />
på www.vattenfall.se. där kan du<br />
även få hjälp att räkna ut årskostnaden<br />
för din elförbrukning.<br />
du kan också vända dig till vår<br />
kundservice på telefon<br />
02082 00 00, alternativt<br />
kundservice@ vattenfall.com.<br />
vill du göra egna prisjämförelser<br />
finns Konsumentverkets tjänst<br />
elpriskollen, www.elpriskollen.se.
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
12 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
Klimatbidrag från<br />
tärnafjällen – till glädje för en del,<br />
till nytta för många.
tärna<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
Minst lika viktigt som ökad produktionskapacitet<br />
är de miljöåtgärder<br />
som också genomförts i Gejmån<br />
under det nio månader långa förnyelsearbetet.<br />
Oljorna i smörjsystemen<br />
har bytts ut mot så kallade syntetiska<br />
estrar och i hydrauliksystemen har<br />
mängden olja kunnat minskas med<br />
upp till 70 procent tack vare byte till<br />
högtryckssystem.<br />
Detta miljöarbete ingår i <strong>Vattenfall</strong>s<br />
så kallade oljestrategi. Med<br />
den går vi ett steg längre och byter på<br />
sikt ut all olja till vatten; vatten i<br />
hydrauliksystemen och vatten som<br />
smörjmedel. Försök med vattensmörjning<br />
har pågått i Porjus gamla<br />
kraftstation ett flertal år. I Älvkarleby<br />
startar i dagarna ett projekt där vatten<br />
används som hydraulikvätska i systemen<br />
som öppnar och stänger intagsluckorna.<br />
<strong>En</strong>ligt oljestrategin ska de<br />
flesta av <strong>Vattenfall</strong>s vattenkraftstationer<br />
ha vatten istället för olja i sina<br />
system senast år 2020.<br />
Ytterligare en miljövinst i sam<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
13<br />
Djupt inne i tärnafjällens massiv ligger gejmåns kraftstation<br />
nersprängd som det första av tio kraftstationer i ume <strong>älv</strong>. med<br />
sina 40 år på nacken tillhör inte gejmån vattenfalls äldsta kraftstationer<br />
och inte heller de största. tvärtom är gejmån ett av de<br />
mindre. att vattenfall trots det valt att investera 120 miljoner<br />
kronor på att förbättra gejmåns verkningsgrad och höja energiuttaget<br />
med 3 gWh till 280 gWh, visar vilken betydelse vattenkraft<br />
har i sverige.<br />
av Peter stedt<br />
gejmån må vara ett av vattenfalls<br />
mindre kraftverk men tack vare en<br />
fallhöjd på omkring 250 meter och att<br />
turbinaxeln snurrar med drygt 500<br />
varv i minuten så blir ändå energiuttaget<br />
högt (280 gWh).<br />
Det kan vara vackert även i en reglerad <strong>älv</strong>.<br />
band med förnyelsearbetet är den nya<br />
generator på 55 MW som installerats.<br />
På grund av att den är så vibrationsfri<br />
att en femkrona kan stå på högkant<br />
under drift, minskas risken för oljeläckage<br />
på grund av vibrationsskador<br />
i exempelvis lager.<br />
Gejmåns ”make over” är avslutad<br />
men Tärnafjällen har redan fått <strong>Vattenfall</strong>sbesök<br />
igen: Nio kilometer<br />
uppströms från Gejmån ligger Abelvatt<br />
net. Den 8 juli i år fick <strong>Vattenfall</strong><br />
godkänt av Miljööverdomstolen att<br />
påbörja byggandet av det första helt<br />
nya vattenkraftverket i Sverige på<br />
20 år. n<br />
FaKta gEJmÅn<br />
läge: några mil väster om<br />
tärnaby.<br />
Färdigställt: 1966<br />
Effekt: 55 mW<br />
<strong>En</strong>ergiuttag: 280 gWH<br />
Fallhöjd: 250 meter<br />
<strong>En</strong>da vägen in – och ut.
lena latHo<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
14 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
vatten som<br />
smörjmedel<br />
mindre olja i kraftverken – ett viktigt miljömål för framtida vattenkraft. På bilden Christer ljunggren, investeringschef i vattenkraften.<br />
Högre effektivitet och mindre miljöpåverkan. Det är<br />
målet när ett trettiotal vattenkraftstationer förnyas<br />
fram till år 2013.<br />
Kraftfullare turbiner sparar upp till 390 000 ton<br />
koldioxidutsläpp per år.<br />
och för första gången på 30 år bygger vattenfall<br />
ett helt nytt kraftverk, i abelvattnet, med minsta<br />
möjliga miljöpåverkan.<br />
av Carin HedstrÖm<br />
När turbiner, generatorer<br />
och transformatorer byts ut<br />
mot ny och effektivare utrustning<br />
är det en av de absolut<br />
största svenska industriinvesteringarna<br />
just nu.<br />
Totalt beräknas satsningarna<br />
i vattenkraften uppgå till<br />
nio miljarder kronor. Resultatet<br />
ska bli 430 GWh mer el<br />
per år, vilket motsvarar hushållsel<br />
till 86 000 hushåll.<br />
Förnyelsearbetet startade<br />
för snart sex år sedan och målet<br />
ligger alltså ytterligare några<br />
år framåt i tiden. Insatserna<br />
i vattenkraften är en del<br />
i ett ännu mer omfattande<br />
program för investeringar i<br />
<strong>Vattenfall</strong>s hela elproduktion.<br />
Christer Ljunggren är investeringschef<br />
i <strong>Vattenfall</strong><br />
Vattenkraft.<br />
– Det är två saker som drivit<br />
oss i förnyelsearbetet: ett<br />
bättre utnyttjande och miljö<br />
Vattenmagasin<br />
Damm<br />
vinsten. I det nordiska miljösystemet<br />
är det de fossila<br />
bränslena som man använder<br />
på marginalen. Alltså ger mer<br />
vattenkraft mindre behov av<br />
fossileldad kraft. Hade samma<br />
mängd el, det vill säga<br />
430 GWh, producerats med<br />
fossila bränslen hade det gett<br />
390 000 ton koldioxidutsläpp<br />
per år, säger han.<br />
olja byts mot vatten<br />
Samtidigt som kapaciteten i<br />
kraftverken ökar, minskar<br />
oljeanvändningen. Att få<br />
mindre mängder olja i omlopp<br />
i kraftverken är ett viktigt<br />
miljömål. På flera ställen<br />
installeras oljevarnare och oljeavskiljningsutrustning.<br />
Men<br />
den största förändringen är<br />
att nya aggregat kan smörjas<br />
med vatten istället för olja.<br />
– Med ny teknik och nya<br />
material behöver turbinen i<br />
Generator<br />
Turbin<br />
det nya aggregatet inte längre<br />
olja. Idag finns material som<br />
klarar att ha ett mindre smörjande<br />
medel vilket gör att vi<br />
faktiskt kan använda vatten,<br />
säger Christer Ljunggren.<br />
nytt kraftverk<br />
i abelvattnet<br />
<strong>Vattenfall</strong>s strategi för att öka<br />
andelen förnybar elproduktion<br />
bygger på att utveckla<br />
och effektivisera befintliga<br />
anläggningar. Men för första<br />
gången på 30 år byggs nu<br />
även ett helt nytt kraftverk,<br />
vid Abelvattnets regleringsdamm<br />
i Storumans kommun.<br />
Abelvattnets regleringsdamm<br />
byggdes redan på 1960talet<br />
och reglerar vattnet till kraftverket<br />
i Gejmån.<br />
Men dammen har hittills<br />
inte haft ett ”eget” kraftverk.<br />
Fyrtio år senare är det dags<br />
och bygget sker i samband<br />
med att dammen rustas upp<br />
för att klara de så kallade<br />
10 000 årsflödena, alltså de<br />
extrema vattenflöden som<br />
beräknas kunna uppstå var<br />
10 000:e år.<br />
Leif Ask är projektledare<br />
för kraftverksbygget i Abelvattnet.<br />
– Projektet innebär att vi<br />
Transformator<br />
bygger ett nytt kraftverk med<br />
minsta möjliga miljöpåverkan<br />
eftersom det redan finns<br />
en damm. Infrastrukturen<br />
runt dammen, i form av vägar,<br />
finns också på plats. Vi<br />
ska använda miljövänliga beståndsdelar<br />
och material, till<br />
exempel måla med miljövänliga<br />
färger och återanvända<br />
material i möjligaste mån.<br />
Vi ska återställa den inverkan<br />
FaKta<br />
så blir vatten till el<br />
vi kommer ha på naturen och<br />
anpassa deponier i landskapet<br />
i samråd med landskapsarkitekt<br />
och andra berörda, som<br />
samebyar. Och bränslen till<br />
arbetsmaskiner ska vara miljövänliga,<br />
säger han.<br />
Bygget av det nya kraftverket<br />
kommer att pågå till<br />
och med år 2010. <strong>Vattenfall</strong><br />
investerar drygt 100 miljoner<br />
kronor i Abelvattnet. n<br />
Förnyelse av vattenkraften<br />
• ett trettiotal vattenkraftstationer ska förnyas fram<br />
till år 2013.<br />
• totalt satsas närmare 11 miljarder kronor i kraftverk<br />
och dammar.<br />
• investeringarna innebär att kraftverken kan öka produktionen<br />
med totalt ca 0,5 tWh årligen.<br />
• fram till 2006 har vi investerat nästan 1,5 miljarder<br />
kronor i säkerhetshöjande åtgärder vid ett flertal av<br />
dammarna, med särskilt fokus på de största dammarna.<br />
• investeringarna i säkerhetshöjande åtgärder ska<br />
fortsätta – vattenfall satsar ytterligare cirka en miljard<br />
kronor fram till år 2013 i våra kraftverk.<br />
• vattenfall byter olja mot vatten. år 2025 ska inget<br />
att vattenfalls vattenkraftverk använda mineralolja<br />
som lager eller hydraulvätska.<br />
vattenkraftverken utnyttjar <strong>älv</strong>arnas fallhöjd och vattenflödet.<br />
vattnet som strömmar från en högre till en lägre nivå passerar<br />
en turbin och får turbinaxeln att rotera. turbinen driver en<br />
generator där elektriciteten alstras.<br />
vattenmagasin vattnet fångas upp i stora dammar för att<br />
skapa bra fallhöjd och för att kunna lagra vatten i vattenmagasinen.<br />
turbin vattnet strömmar ner till den lägre nivån och passerar<br />
en turbin. turbinaxeln roterar och driver en generator.<br />
generator generatorn omvandlar turbinens roterande rörelse<br />
till elektrisk energi.<br />
transformator transformatorn anpassar spänningen till en<br />
nivå som är lämplig för ledningsnätet.
eriK Holmstedt<br />
miljöambulansen som är utrustad med linor, elverk och gummibåt.<br />
i räddningstjänstens garage<br />
i storuman står den<br />
– den rödlackade mobila<br />
miljöambulansen.<br />
redo att rycka ut om<br />
ume<strong>älv</strong>en skulle drabbas<br />
av oljeutsläpp.<br />
av Carin HedstrÖm<br />
Hösten 2003 drabbades<br />
kraftverket i Laxede av en<br />
läcka som resulterade i ett<br />
oljeutsläpp.<br />
I samband med olyckan<br />
väcktes idén med en mobil<br />
miljöambulans – en container<br />
redo att köras ut på ett<br />
kick, och med utrustning för<br />
att sanera miljö som hotas<br />
om olyckan är framme.<br />
Idén blev verklighet och<br />
idag finns miljöambulanser<br />
både i Storuman, Skellefteå,<br />
Malå och i Jokkmokk.<br />
olja kan spridas fort<br />
<strong>Vattenfall</strong> äger miljöambu<br />
lansen i Storuman. Ambulansen,<br />
som är packad med<br />
avancerad utrustning för att<br />
städa miljön, har riggats i<br />
samråd med Räddningstjänsten.<br />
I händelse av utryckning<br />
är det också Räddningstjänstens<br />
personal som<br />
kör ambulansen och Räddningstjänsten<br />
får också använda<br />
ambulansen till andra<br />
miljöolyckor om det behövs.<br />
Det svåraste med oljeutsläpp<br />
är att oljan sprids ganska<br />
fort, och det gäller att hitta<br />
bra ställen för att lägga ut<br />
länsar och på så sätt att avgränsa<br />
utsläppet.<br />
Håkan Gustafsson på<br />
<strong>Vattenfall</strong> i Storuman är en<br />
av dem som arbetat med att<br />
få miljöambulansen på plats.<br />
– Miljöambulanser är bra,<br />
men en förutsättning för att<br />
utnyttja miljöambulansen på<br />
ett effektivt sätt är att man<br />
har planerat nedfartsvägar till<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
alltid redo för miljön<br />
FaKta<br />
vattnet och fästpunkter för linor.<br />
Den kartläggningen har<br />
vi gjort så allt det är klart, och<br />
platserna är utmärkta, säger<br />
han.<br />
rustats efter hand<br />
Miljöambulansen i Storuman<br />
har funnits sedan 2007, och<br />
den har utrustats efterhand.<br />
Idag finns det såväl länsar,<br />
pumpar, linor, en gummibåt,<br />
barkströ, elverk och strålkastare.<br />
Utrustningen har kompletterats<br />
utifrån de övningar<br />
som Räddningstjänsten genomfört.<br />
Hittills har miljöambulansen<br />
ryckt ut en gång<br />
i skarpt läge.<br />
– Men det var inget oljeutsläpp.<br />
Det hade kommit<br />
olja på golvet i kraftstationen,<br />
men inte ut i vattnet. Men<br />
Räddningstjänsten följde sina<br />
instruktioner och ryckte ut,<br />
så det fungerade bra, säger<br />
Håkan Gustafsson. n<br />
vattenfall och miljön<br />
vår verksamhet bygger på långsiktigt miljötänkande. därför tar vi en ledande roll<br />
inom förnybar energiproduktion och arbetar med att hitta energilösningar som<br />
minskar koldioxidutsläppen.<br />
Exempel på vårt miljöarbete:<br />
• vi investerar i förnybar energiproduktion. idag är vi sveriges största investerare i<br />
förnybar energi och nordens största vindkraftproducent.<br />
• vi effektiviserar och moderniserar våra kraftverk. senast år 2030 ska viproducera<br />
ytterligare 1 tWh el årligen i våra befintliga vattenkraftverk.<br />
• vi utvecklar det koldioxidfria kraftverket i tyskland och danmark.<br />
• vi ger våra kunder råd om effektiv energianvändning.<br />
• vi ska halvera våra koldioxidutsläpp senast år 2030.<br />
läs mer om vårt miljöarbete på www.vattenfall.se<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
15<br />
<strong>En</strong> lysande idé<br />
vännäsborna har fått<br />
det lite ljusare om kvällarna.<br />
vägbelysningen<br />
<strong>längs</strong> gator och promenadstråk<br />
har bytts ut.<br />
De nya lamporna ger ett<br />
bättre sken, skonar miljön<br />
och drar dessutom<br />
mindre el.<br />
av Karin lago nidsjÖ<br />
<strong>En</strong> helt ny typ av energisnål<br />
och effektiv gatubelysning<br />
ersätter de trettio år gamla<br />
lamporna i Vännäs. Den nya<br />
lampan heter Cobra och har<br />
ett patenterat linsoptiksystem,<br />
som sprider ljuset extra<br />
effektivt.<br />
– De gamla ger dålig belysning<br />
eftersom de inte är så<br />
effektiva och dessutom har<br />
glaset gulnat med åren, säger<br />
Peter Lindberg, projektledare<br />
på <strong>Vattenfall</strong>.<br />
<strong>Vattenfall</strong> har ensamrätt<br />
på försäljningen av Cobralampor<br />
i Sverige. Totalt ska<br />
nästan 2 000 av kommunens<br />
gatulampor ersättas med<br />
Cobra.<br />
– Vi byter ut 125 watts<br />
kvicksilverlampor och sätter<br />
in lampor som drar 35 watt.<br />
Det betyder att vi sparar in<br />
nära nog 100 watt per lampa.<br />
Det blir en oerhörd energivinst<br />
per år, säger Rolf<br />
Wänström, gatuchef i<br />
Vännäs kommun.<br />
ljusare promenader<br />
<strong>En</strong> annan vinnare är miljön.<br />
Den gamla gatubelysningen<br />
innehåller bland annat kvicksilver<br />
som lätt rinner ut i naturen,<br />
till exempel när lamporna<br />
krossas. De nya lamporna<br />
har också en längre<br />
hållbarhet rent generellt.<br />
– Många Vännäsbor känner<br />
sig betydligt tryggare<br />
nu när de är ute och cyklar<br />
eller promenerar efter mörkrets<br />
inbrott, säger Rolf<br />
Wänström. n<br />
FaKta<br />
Cobraarmatur<br />
• sänker energianvändningen.<br />
• minskar underhållskostnaden.<br />
• ger bättre synbarhet.<br />
• Kräver färre stolpar.<br />
• Kan dimmas elektroniskt.<br />
• Har sj<strong>älv</strong>övervakande<br />
armaturer.<br />
Hans blomberg
anders bjarneHag<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
16 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
Fiskfabriken<br />
<strong>En</strong> havsöring ska just sättas ut i <strong>älv</strong>en.<br />
nästan två miljoner. så<br />
många lax-, sik- och<br />
havs öringsungar sätter<br />
vattenfall årligen ut<br />
i våra utbyggda <strong>älv</strong>ar.<br />
av Carin HedstrÖm<br />
Förutsättningarna<br />
förändras<br />
När man bygger i en <strong>älv</strong> förändras<br />
vattennivåerna. Växterna<br />
och djuren som lever<br />
vid stranden får nya förutsättningar.<br />
Strändernas biologi<br />
blir annorlunda och det påverkar<br />
fisken som söker föda<br />
eller lägger sin rom i strandzonen.<br />
Men olika fiskar påverkas<br />
i olika grad. Öringen<br />
påverkas mer av förändrade<br />
vattennivåer, medan sik och<br />
röding klarar sig bättre.<br />
mer lugnt vatten<br />
nedanför kraftverken<br />
Det är inte bara biologin i<br />
vattenmagasinen som förändras.<br />
Älven nedanför magasinen<br />
och kraftverken påverkas<br />
också. När det flödar mindre<br />
vatten blir omgivningen för<br />
de arter som vill leva i strömt<br />
vatten sämre. Medan de arter<br />
som trivs i lugnt vatten blir<br />
allt fler.<br />
Växter och djur som lever<br />
visste du att…<br />
i strandområdet och som är<br />
beroende av årliga översvämningar<br />
försvinner eller minskar<br />
kraftigt, eftersom vårfloden<br />
uteblir.<br />
Dessutom påverkar<br />
damm byggnader och kraftverk<br />
ofta de naturliga vandringsvägarna<br />
för framför allt<br />
olika laxfiskar.<br />
vattenfall kompenserar<br />
Trots att vattenkraften påverkat<br />
fisket är de reglerade sjöarna<br />
fortfarande en stor tillgång<br />
för fritidsfisket. För att<br />
kompensera för de arter som<br />
försvinner när <strong>älv</strong>en påverkas<br />
odlar <strong>Vattenfall</strong> fisk, och<br />
sätter ut den i de utbyggda<br />
<strong>älv</strong>arna. n<br />
FaKta<br />
fler åtgärder för att minska<br />
de negativa effek terna<br />
på djur och växtliv:<br />
• att bygga fiskvägar och<br />
fisktrappor underlättar<br />
för vandrande fisk att ta<br />
sig förbi hinder.<br />
• nyskapade lekområden<br />
gör det lättare för fisken<br />
att leka.<br />
…vattenfall är en av sveri ges största fiskodlare<br />
som varje år sätter ut 1 815 000 lax sik och havsöringsyngel<br />
i de utbyggda <strong>älv</strong>arna.<br />
ny trappa<br />
hjälper fisken vandra<br />
Den nya fisktrappan i stornorrfors blir med sina 300 meter sveriges <strong>längs</strong>ta.<br />
tusentals laxar tar årligen vägen uppför fisktrappan<br />
i stornorrfors vattenkraftverk för att komma<br />
vidare till vindel<strong>älv</strong>en. För att hjälpa laxen på sin<br />
vandring uppför <strong>älv</strong>en bygger vattenfall tillsammans<br />
med umeå kommun en helt ny fisktrappa.<br />
trappan kommer att vara färdig lagom till fiskens<br />
vandring till lekplatserna våren 2009.<br />
text: Karin lago nidsjÖ foto: eriK Holmstedt<br />
Fisktrappan vid Stornorrfors<br />
byggdes 1958 för att göra det<br />
möjligt för laxen att ta sig<br />
förbi kraftverket och nå sina<br />
lekplatser i den outbyggda<br />
Vindel<strong>älv</strong>en. Rekordet slogs<br />
2001 med 7 089 förbipasserande<br />
laxar. Men mycket har<br />
hänt sedan den gamla fisktrappan<br />
byggdes. Idag vet<br />
man betydligt mer om laxens<br />
beteende, hur den vandrar<br />
och hur trappan ska vara<br />
konstruerad för att bäst<br />
gynna laxbeståndet.<br />
toppmodern trappa<br />
Den nya fisktrappan, som<br />
med sina 300 meter och 76<br />
trappsteg blir Sveriges <strong>längs</strong>ta,<br />
byggs utifrån de senaste<br />
forskningsrönen. Varje trapp<br />
steg gjuts i betong och blir tre<br />
meter långt, med ett vattendjup<br />
på två meter. Sj<strong>älv</strong>a steget<br />
som fisken ska ta sig upp<br />
för blir tre decimeter.<br />
Trappan kommer att förbättra<br />
fiskens vandringsmöjligheter,<br />
så att den hittar tillbaka<br />
till <strong>älv</strong>en utan att skada eller<br />
förirra sig <strong>längs</strong> vägen. Laxungarna<br />
leds in till fisktrappan<br />
med hjälp av en smoltavledare,<br />
en smart plåtkonstruktion.<br />
Laxbeståndet<br />
beräknas på sikt kunna<br />
flerdubblas med den nya<br />
trappan.<br />
– Vi har alltid varit stolta<br />
över att ha Sveriges <strong>längs</strong>ta<br />
fisktrappa i kommunen. Att
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
när kraftverket går för fullt forsar 1000 kubikmeter vatten per sekund genom fyra turbiner.<br />
vi nu får en ny betyder<br />
mycket för både fiskens levnadsvillkor<br />
och kommunen<br />
som sådan, säger Lennart<br />
Holmlund, kommunalråd i<br />
<strong>Ume</strong>å kommun.<br />
satsar 100 miljoner<br />
Tillsammans med <strong>Ume</strong>å<br />
kommun satsar <strong>Vattenfall</strong><br />
200 miljoner kronor på<br />
åtgärder vid och kring Stornorrfors.<br />
Förutom den<br />
nya fisktrappan går dessa<br />
pengar också till att öka<br />
dammsäkerheten och till ett<br />
nytt mini kraftverk som kommer<br />
att öka kraftverkets<br />
produktion med ungefär<br />
12 GWh. Det räcker till att<br />
värma upp 600 villor med el.<br />
Fisk sätts i och tas upp<br />
För att ytterligare kompensera<br />
för den fisk som går förlorad<br />
i och med att kraftverket<br />
byggdes sätter <strong>Vattenfall</strong> varje<br />
år ut 4 000 lax och 22 000<br />
laxöringsungar i Stornorrfors.<br />
Den 20 maj varje år öppnas<br />
fisktrappan och vatten spills<br />
genom fisktrappan, tillsammans<br />
med lockvatten över<br />
dammen, så att stigande lax<br />
och öring ska hitta den vandringsled<br />
som ger passage till<br />
lekområdena i Vindel<strong>älv</strong>en.<br />
Nyfikna kan varje dag under<br />
sommaren se när avelsfisk tas<br />
upp ur fisktrappan, som an<br />
vänds till produktion av laxsmolt.<br />
Man är mån om att<br />
behålla den genetiska stammen<br />
från Vindeln och <strong>Ume</strong><strong>älv</strong>en.<br />
<strong>Vattenfall</strong> samarbetar med<br />
Vindel<strong>älv</strong>ens Fiskeråd och<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
för att ytterligare förbättra<br />
förutsättningarna för den lekvandrande<br />
laxen att nå Vindel<strong>älv</strong>en.<br />
– <strong>En</strong> ny fisktrappa har varit<br />
en viktig fråga för oss. Att<br />
fisken får bästa möjliga förutsättningar<br />
att vandra förbi<br />
våra kraftverk är något vi<br />
prioriterar, säger Patrik Stenlund,<br />
beställarombud på<br />
<strong>Vattenfall</strong>. n<br />
Patrik stenlund, projektledare på vattenfall.<br />
FaKta<br />
FaKta<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
»att fisken<br />
får bästa<br />
möjliga förutsättningar<br />
att vandra<br />
förbi våra<br />
kraftverk är<br />
något vi<br />
prioriterar.«<br />
varje trappsteg gjuts i betong och blir tre meter långt.<br />
Detta görs i stornorrfors just nu:<br />
• en ny fisktrappa byggs – en 300 meter lång trappa<br />
förbättrar fiskens vandringsmöjligheter.<br />
• en fjärde utskovslucka byggs – ytterligare cirka<br />
1 200 m 3 /s vatten kan släppas ut. totalt klarar den<br />
cirka 4 500 m 3 /s.<br />
• ett minikraftverk installeras – hastigheten på lockvattnet<br />
som leder fisken till trappan minskas och<br />
produktionskapaciteten ökar med 12 gWh per år.<br />
17<br />
sveriges största vattenkraftverk<br />
stornorrfors vattenkraftverk ligger i <strong>Ume</strong> <strong>älv</strong>, ungefär<br />
15 km väster om <strong>Ume</strong>å. vattenfall äger tre fjärdedelar<br />
av verket, en fjärdedel ägs av <strong>Ume</strong>å energi. stornorrfors<br />
är sveriges största vattenkraftverk, energimässigt.<br />
tack vare den stora mängden vatten från både<br />
<strong>Ume</strong> <strong>älv</strong> och vindel<strong>älv</strong>en och den 75 meter höga fallhöjden<br />
kan mycket energi utvinnas från kraftverket.<br />
totalt produceras 2 300 gWh varje år. det räcker<br />
till att värma upp cirka 450 000 hushåll. Kraftverket<br />
har fyra turbiner och togs i drift 1958. när det går för<br />
fullt forsar 1 000 kubikmeter vatten per sekund genom<br />
turbinerna.
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
18 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
service på lur i umeå<br />
William Westman malmi är en av 196 medarbetare på vattenfall Kundservice i umeå.<br />
tillsammans med sina kollegor tar han dagligen emot mellan 30 och 60 samtal från kunder. Han svarar på<br />
frågor om elavtal och fakturor, tar emot mätarställningar och hjälper kunder byta elleverantör, bland mycket<br />
annat.<br />
– Jag är anställd för att möta kunden, och varje person är unik. Det gäller att inte ha förutfattade meningar<br />
och möta alla med respekt. och jag trivs otroligt bra. Jag tycker verkligen det är roligt att gå till jobbet,<br />
säger han.<br />
text: Carin HedstrÖm foto: annaKarin drUgge<br />
William är på väg till<br />
jobbet. för en och en<br />
halv timme sedan ringde<br />
väckarklockan, därefter<br />
har han hunnit med en snabb<br />
dusch, P1 på radion och frukost bestående<br />
av kaffe, fruktyoghurt med<br />
flingor och rostat bröd. sedan han<br />
gick av sitt pass halv fem dagen<br />
innan har han också hunnit handla<br />
mat, titta på två avsnitt av dallas på<br />
dvd, umgås med fästmön marie<br />
och se över hushållsbudgeten.<br />
Promenaden till jobbet tar ungefär<br />
en kvart.<br />
efter att ha hejat på kollegorna, och loggat in både på telefonen<br />
och på datorn är William redo att ta emot dagens första<br />
samtal. telefonen ringer och på displayen dyker ordet<br />
”mätarställning” upp. genom att kunden gör ett knappval för<br />
sitt ärende redan innan hon kommit till William kan han se vilken fråga<br />
kunden ringer om. den äldre kvinna som ringer vill ha hjälp att lämna sin<br />
mätarställning. Hon har också lite frågor om sin elmätare. elmätarna på<br />
hennes bostadsort har just bytts ut till fjärravlästa mätare. William knappar<br />
in kundens kundnummer. På datorn framför sig kan han nu se alla<br />
uppgifter. Han kan lägga upp nya avtal, ändra gamla och se priser. William<br />
förklarar det nya systemet, att mätarna läser av förbrukningen dagligen<br />
och att hon kommer få en faktura varje månad, på sin faktiska elförbrukning,<br />
något som hon uppskattar. Kunden avslutar med att önska William<br />
en riktigt trevlig sommar. ”tack för att du ringde, nu kan du också njuta<br />
av sommaren”, säger William.<br />
teamchefen sara Karlsson har hållit i morgonmötet, där hon<br />
gått igenom statistik från gårdagen. Kötiderna var ovanligt<br />
långa vilket berodde både på att det var den sista i månaden,<br />
att påminnelser just gått ut, och att det är semestertider.<br />
en tur till postlådan.<br />
William skickar en kopia<br />
på en faktura till en kund<br />
som tappat bort sin.<br />
samtalen fortsätter komma in. ljudnivån i lokalen är periodvis<br />
ganska hög, skrivborden står tätt. men röda mjuka fondväggar<br />
dämpar akustiken. Headsets åker på och av när kundkommunikatörerna<br />
tar hjälp av varandra när en knivig fråga dyker upp.<br />
”välkommen till vattenfall Kundservice, du pratar med William”. en<br />
man är upprörd efter att ha fått en väldigt hög elräkning. William får<br />
snabbt upp en fakturakopia på sin dataskärm. På så sätt ser kunden och<br />
William samma faktura framför sig. William ser snabbt ett mönster. Han<br />
förklarar varför den senaste fakturan blivit mycket högre än de förra.<br />
”det som hänt är att vi nu mätt den el du faktiskt har gjort av med.<br />
tidigare fakturor har du betalat för det vi har uppskattat att du skulle<br />
göra av med. men du har gjort av med mer. därför blir fakturan hög.”<br />
William föreslår också att vattenfall ska undersöka kundens mätare, eftersom<br />
mätaren tycks skicka information för sällan. mannen som förut<br />
var upprörd tackar för samtalet. efter varje samtal skriver William ned<br />
korta minnesanteckningar. På skrivbordet bredvid datorn och telefon<br />
finns foto både på fästmön och på den engelska snookerspelaren ronnie<br />
o’sullivan.
FaKta<br />
vattenfall Kundservice<br />
Finns i nyköping och umeå.<br />
Kundservice i umeå tar emot<br />
cirka 1 800 samtal per dag.<br />
020-82 00 00,<br />
öppet vardagar mellan 9-17<br />
FaKta<br />
namn: William Westman<br />
Ålder: 28 år<br />
Bor: umeå<br />
Familj: fästmö<br />
utbildning: medie- och<br />
kommunikationsvetenskap,<br />
informatik.<br />
Har också: jobbat med<br />
kundservice på irland<br />
under 2,5 år.<br />
intressen: film, datorer<br />
lunch. de flesta äter i<br />
matsalen två trappor<br />
ner, och William har<br />
med sig egen mat för<br />
det mesta. fem mikrovågsugnar<br />
står uppradade ovanför köksbänken,<br />
och de går varma under lunchtimmarna.<br />
Williams matlåda innehåller<br />
en hemlagad tacopizza gjord<br />
på tortillabröd.<br />
efter maten finns det tid för att<br />
göra lite privata ärenden. William<br />
behöver ringa till sin elleverantör,<br />
<strong>Ume</strong>å energi. samtalet går snabbt,<br />
så han hinner också ringa och beställa<br />
reservdelar till sin dator.<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
På plats vid skrivbordet igen. <strong>längs</strong>t ner till höger på dataskärmen<br />
kan alla kundkommunikatörer hela tiden se hur<br />
många svarare som finns på plats, om det är någon kö, och<br />
vilka frågeområden som kunderna via knappvalen på sina<br />
telefoner knappat in.<br />
innan nästa samtal kommer hinner William berätta att den absolut<br />
vanligaste frågan handlar om fakturan.<br />
”och jag håller med, det är fortfarande svårt att förstå fakturan, oavsett<br />
bolag”, säger han.<br />
tätt efter fakturafrågor kommer frågor om leverantörsbyten och priser.<br />
På sommaren blir det också en hel del frågor om kablar – kunder<br />
som ska gräva på tomten och som behöver veta var elkablarna går.<br />
”då kan vi antingen skicka en karta, eller komma dit och mäta upp”,<br />
säger William.<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
Dags att stänga av datorn och logga ur<br />
telefonen. William städar upp på skrivbordet,<br />
och skriver in de sista minnesanteckningarna.<br />
Han tar på sig jackan,<br />
drar på ryggsäcken och säger hej till kompisarna.<br />
Dags att promenera hemåt. Några nya avsnitt av<br />
Dallas väntar.<br />
fikapaus igen. dagens tredje kopp kaffe. tillsammans med<br />
kollegor får man tid att ventilera både sådant som varit<br />
knepigt under dagen och sådant som gått bra. många som<br />
jobbar på kundservice har pluggat i <strong>Ume</strong>å och medelåldern<br />
är ganska låg, 34 år.<br />
19<br />
nu har William tagit<br />
emot19 samtal. en kund<br />
som ringer vill byta från<br />
vattenfall till en annan<br />
leverantör. William knappar in<br />
kundnumret och ser kundens uppgifter.<br />
Han berättar att det elavtal<br />
kunden tecknade för ett par år sedan<br />
är betydligt mycket lägre än<br />
något avtal hos någon annan leverantör<br />
idag, eftersom priserna på<br />
senaste tiden gått upp. Kunden ska<br />
fundera vidare. ”det allra viktigaste<br />
är tålamodet. och man måste möta<br />
varje kund på det sätt som passar<br />
den kunden bäst”, säger William.
eriK Holmstedt<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
20 en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
ny kraft till<br />
storuman.<br />
varje år.<br />
Hon har upplevt ortens glansdagar.<br />
när kommunen hade<br />
elvatusen invånare. och när<br />
sJ och vattenfall var en av de<br />
största arbetsgivarna. men nu<br />
är storuman åter i toppen av<br />
tillväxtligan. Kommunalrådet<br />
gunilla lundgren berättar om<br />
en av landets till ytan största<br />
kommuner, men en av de mindre<br />
befolkningsmässigt.<br />
av Karin lago nidsjÖ<br />
Idag är det framförallt på verkstadsindustrin,<br />
turismen, den offentliga sektorn,<br />
gruvindustrin samt skogs och<br />
träindustrin som Storumans 6 500<br />
invånare försörjer sig.<br />
– Detta är våra fem ben och det är<br />
med dessa vi ska växa, säger Gunilla<br />
Lundgren, kommunalråd i Storuman<br />
sedan åtta år tillbaka. Hon drar sig till<br />
minnes glädjetjuten när gruvindustrin<br />
etablerade sig i byn 2002. När<br />
gruvorna är uttömda efter kanske sju<br />
till tio år försvinner också arbetstillfällena.<br />
– Därför är det viktigt att satsa på<br />
de företag som finns här idag och<br />
göra förutsättningarna för dem så<br />
goda som möjligt. Men sj<strong>älv</strong>klart vill<br />
vi också locka hit nya, säger Gunilla.<br />
vattenkraften viktig<br />
för utvecklingen<br />
I Storumans kommun finns inte mindre<br />
än sju vattenkraftstationer.<br />
Gunilla minns när hon i sexsjuårsåldern<br />
följde med sin far och fiskade.<br />
Hon stod på en bro när vattnet från<br />
stationen plötsligt släpptes på, fascinerades<br />
av kraften och suget i forsen<br />
och undrade hur detta gick till.<br />
Dansbanan minns hon också. Den<br />
byggdes av <strong>Vattenfall</strong>, och mor och<br />
far gick dit för att roa sig om lördagskvällarna.<br />
Idag finns inte dansbanan<br />
kvar. Men <strong>Vattenfall</strong> är fortfarande<br />
oerhört betydelsefullt för bygden,<br />
säger Gunilla.<br />
– Vi är beroende av varandra kan<br />
man säga. Det årliga stödet från<br />
<strong>Vattenfall</strong> gör att vi kan investera i infrastruktur,<br />
olika utvecklingsprojekt<br />
med mera. Samtidigt är det också viktigt<br />
för <strong>Vattenfall</strong> att vi växer och utvecklas.<br />
De är ju måna om att hålla<br />
kvar arbetskraften i närheten av verksamheten!<br />
9-11 miljoner om året i stöd<br />
Varje år får Storuman mellan 9 och<br />
11 miljoner i ekonomiskt stöd, så kallat<br />
regleringsmedel, från <strong>Vattenfall</strong>.<br />
Summan finns fastställd i vattendomen<br />
och är en kompensation för utbyggnaden<br />
av <strong>älv</strong>arna. Pengarna fördelas<br />
av Länsstyrelsen, men kommunen<br />
har mycket att säga till om när<br />
det gäller vad pengarna ska användas<br />
till.<br />
– Många av invånarna vet nog inte<br />
ens om att vi får detta ekonomiska<br />
stöd och hur mycket det betyder för<br />
orten, reflekterar Gunilla. Kommu<br />
eriK Holmstedt<br />
vattenfalls pengar betyder mycket för storuman, enligt kommunalrådet<br />
gunilla lundgren.<br />
nens företag och föreningar kan ansöka<br />
om bidrag. Det kommer in mellan<br />
20 och 50 ansökningar per år, berättar<br />
hon och betonar att pengarna ska<br />
gå till utvecklingsprojekt. Bland annat<br />
har slalombacken rustats upp med<br />
hjälp av dessa pengar.<br />
– Vi har också kunnat bygga ut<br />
flygplatsen och starta ett kompetensutvecklingsprogram<br />
för högskolan,<br />
Akademi Norr. Det sistnämnda är<br />
otroligt angeläget, menar Gunilla. Vi<br />
måste skapa förutsättningarna för<br />
kvalificerade jobb i hemkommunen<br />
för att locka hem studenterna efter<br />
examen. Annars blir de kvar i universitetsstäderna.<br />
– Dialogen med <strong>Vattenfall</strong> fungerar<br />
jättebra. Vi har kontinuerlig kontakt<br />
med både Storuman och Luleåkontoret<br />
och med <strong>Vattenfall</strong> Inlandskraft.<br />
Vi känner ju varandra, säger<br />
Gunilla. De kommer till mig och talar<br />
om vad de ska göra. Det är bra. n<br />
FaKta storuman<br />
invånare: 6 500<br />
regleringsmedel från<br />
vattenfall: 9–11 miljoner per år<br />
största arbetsgivare:<br />
storumans Kommun
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
närkontakt<br />
– koppling mellan arbetsliv<br />
och studenter<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
»sök kontakt och<br />
nätverka med företag<br />
i din region,« säger<br />
Filippa Wahlgren som<br />
jobbar med arbetsmarknadsfrågor<br />
på<br />
tekniska högskolans<br />
studentkår.<br />
21
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
22<br />
Företagen vill ha de bästa talangerna<br />
och studenterna vill<br />
ha mer kunskap om arbetslivet.<br />
Ett utökat samarbete<br />
mellan näringsliv och högskola<br />
tjänar alla på.<br />
För umeås 2000 tekniskstudenter<br />
finns sedan tre år<br />
närkontakt.<br />
av Carin HedstrÖm<br />
Närkontakt startades för tre år sedan.<br />
Syftet var just att öka utbytet och stärka<br />
samarbetet mellan högskolan och<br />
näringslivet. Verksamheten har två<br />
ben: ett där företag i regionen kan bli<br />
så kallade Fadderföretag och ett annat<br />
som består av en kurs kallad<br />
Introduktion till ingenjörsyrket.<br />
Genom bredare kontaktytor mellan<br />
näringsliv och högskola får studenter<br />
tidigare och i större omfattning träffa<br />
företag i regionen, och ges dessutom<br />
bättre kunskap om vad ett jobb som<br />
ingenjör kan innebära. För <strong>Vattenfall</strong>s<br />
del fanns det två viktiga skäl till<br />
varför man engagerade sig i Närkontakt:<br />
stora pensionsavgångar i<br />
företaget och färre sökande till<br />
ingenjörsutbildningarna. Bengt<br />
Hallberg jobbar med högskolekontakter<br />
på <strong>Vattenfall</strong> i <strong>Ume</strong>å och var<br />
en av initiativtagarna till Närkontakt,<br />
som från början var ett projekt.<br />
– <strong>Vattenfall</strong> har varit med och<br />
stöttat programmet från starten.<br />
Vi behöver ingenjörer, och det här<br />
är en del av vår rekryteringsverksamhet<br />
och vårt imageskapande arbete,<br />
säger han.<br />
För högskolan är samarbetet minst<br />
lika viktigt som för företagen. Filippa<br />
Wahlgren jobbar med arbetsmarknadsfrågor<br />
på studentkåren på<br />
Tekniska högskolan.<br />
– Många studenter har dålig koll.<br />
I ettan och tvåan vet man vad man<br />
går för utbildning, men man vet inte<br />
vad man vill bli. Företag kan ge bra<br />
inblickar och värdefulla kontakter,<br />
säger hon.<br />
varför ska ett företag vara<br />
fadderföretag?<br />
Att vara fadderföretag ger:<br />
• kunskap om Tekniska högskolans<br />
utbildningar<br />
• möjlighet att påverka innehållet i<br />
utbildningarna<br />
• möjlighet att bilda nätverk, få goda<br />
kontaktvägar till högskolan, hjälp<br />
med specifika problem, möjlighet<br />
att delta i seminarier, föreläsningar<br />
och utbildningar<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
Besök marknadsplatsen!<br />
intresset från företag att vara med på arbetsmarknadsdagarna<br />
ökar från år till år.<br />
2008 års arbetsmarknadsdag lockar 94 företag vilket är rekord.<br />
Här är 3 tips från Filippa Wahlgren till dig som är student och vill<br />
ha kontakter med näringslivet.<br />
1 använd arbetsmarknadsdagarna som studentkåren ordnar!<br />
2 inrikta dig på 5-6 företag. Fråga! Hur ser ert behov ut? vad<br />
behöver ni för kompetenser? är det något behov som ökar?<br />
Fråga inte: har ni jobb till mig?<br />
3 använd projekt som närkontakt. ta reda på mer om vad du vill<br />
jobba med när du är färdigutbildad. sök kontakt och nätverka<br />
med företag i din region. Det finns ofta många fler företag i området<br />
än du känner till.<br />
• möjlighet att få nya medarbetare<br />
utan dyra rekryteringskostnader<br />
och långa upplärningstider<br />
vilken nytta får studenterna?<br />
• att få ett fadderföretag innebär att<br />
tidigt få insyn i en framtida yrkesroll<br />
• möjlighet att bygga nätverk, kontakter<br />
med regionens näringsliv<br />
• möjlighet att få intressanta jobb<br />
FaKta FaDDErFörEtag<br />
FaKta närKontaKt<br />
i samarbetet närkontakt ingår<br />
både en fadderföretagsverksamhet<br />
och en kurs, introduktion till<br />
ingenjörsarbetet. fadderföretag<br />
erbjuds som en del av kursen.<br />
målet är att alla studenter inom<br />
tekniska högskoleutbildningar år<br />
2010 ska ha ett fadderföretag.<br />
i fadderföretagsverksamheten ingår träffar mellan en studentgrupp<br />
och ett eller flera företag.<br />
• syftet är att ge inblickar i företagets verksamhet, branschen och<br />
ingenjörsyrket.<br />
• Cirka 6 träffar med ett (eller flera) fadderföretag under ett läsår<br />
• alla studenter gör ett miniprojekt.<br />
• verksamheten är ett samarbete mellan tekniska högskolan och<br />
Handelskammaren i västerbotten, <strong>Ume</strong>å kommuns näringslivsservice<br />
och <strong>Ume</strong>å universitets enhet för näringsliv och samhälle.<br />
målet är att kontakterna mellan student och företag naturligt ska<br />
leda till bättre samarbete mellan tekniska högskolan och regionens<br />
företag, exempelvis i form av studentprojekt, examensarbeten,<br />
kompetensutveckling för lärare, skräddarsydd uppdragsutbildning<br />
och andra forskningssamarbeten.
annaKarin drUgge<br />
skidåkning är ingen arenasport. vi behöver stöd från företag, säger leif isaksson.<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> ume <strong>älv</strong><br />
Kulor till kanoner<br />
Brist på snö kan ställa till det<br />
för många skidåkare – utan snö<br />
ingen träning.<br />
Ett sätt att säkra tillgången<br />
är att anlägga ett konstsnöspår.<br />
iFK umeå blev med konstsnö<br />
för fem år sedan. men anläggningen<br />
är dyr i drift.<br />
Därför har klubben sökt snösponsringspengar<br />
från<br />
vattenfall.<br />
av Carin HedstrÖm<br />
Solen skiner över Nydala friluftsområde<br />
utanför <strong>Ume</strong>å. Leif Isaksson,<br />
IFK <strong>Ume</strong>ås ordförande, möter upp<br />
vid konstsnöspåret, som sommartid<br />
ser ut som vilket elljusspår som helst.<br />
– Skidåkning är ju ingen arenasport,<br />
så vi har inte de publikintäkterna<br />
som andra sporter kan ha. Vi måste<br />
få stöd från företag, säger han.<br />
Längs med starten i spåret sitter<br />
reklamskyltar för de företag som redan<br />
idag är med och sponsrar klubben.<br />
Uppe i första backen står tretton<br />
långsmala metallfärgade rör – snökanoner.<br />
Men för att få konstsnön på<br />
plats och verksamheten att fungera<br />
krävs mer än företagsstöd och kanoner<br />
– ideellt arbetande klubbmedlemmar<br />
lägger ner mellan 1 000 och<br />
1 500 timmar per säsong på att få<br />
skidspåren dugliga. När konstsnöspåret<br />
väl är preparerat kostar ett<br />
säsongskort 450 kr, och man säljer<br />
ungefär 700 kort per år. Men för<br />
ungdomar upp till 16 år är det gratis<br />
eftersom ungdomsverksamheten är<br />
det klubben vill stödja allra mest.<br />
Pengar till underhåll behövs<br />
När Leif Isaksson fick reda på ett det<br />
gick att söka snösponsring från<br />
<strong>Vattenfall</strong> tvekade han inte, utan ansökte<br />
direkt. Det finns många hål att<br />
stoppa pengarna i. Ett hus som kan<br />
fungera som sekretariat bredvid spåret<br />
skulle behövas, och konstsnöanläggningen<br />
behöver nya slangar och<br />
kontinuerligt underhåll. När anläggningen<br />
byggdes slöts ett avtal med<br />
FaKta vatt<strong>En</strong>Fall snösPonsring<br />
kommunen, som köpte in maskinerna,<br />
medan klubben förband sig sköta<br />
underhåll och drift.<br />
– Det känns bra att <strong>Vattenfall</strong> nu<br />
satsar på den lokala klubbverksamheten<br />
och förstår hur viktig den är<br />
för att få en bra skidelit. När man ser<br />
<strong>Vattenfall</strong>s logga tänker man skidåkning,<br />
den är väldigt förknippad med<br />
sporten på ett mycket positivt sätt,<br />
säger Leif Isaksson.<br />
I skrivande stund är det inte avgjort<br />
vilken klubb som kommer att få<br />
snösponsringsstöd från <strong>Vattenfall</strong>.<br />
I juryn sitter bland annat: Tomas<br />
Ringsby Peterson, förbundsdirektör<br />
för Svenska Skidförbundet, Gunde<br />
Svan och Helena Kortered, chef för<br />
<strong>Vattenfall</strong>s sponsring. n<br />
alla skidklubbar som är medlemmar i svenska skidförbundet kan<br />
ansöka om snösponsring. sponsringsstöd kan ges med maximalt<br />
100 000 kr till exempel för att:<br />
göra snö. Klubben kanske behöver en snökanon?<br />
se snö. belysning till skidspåret?<br />
nå snö. nybörjarträning i fjällen?<br />
forma snö. behöver ni bättra på pistningen?<br />
köra snö. snöfrakt från t ex ishallar till klubben.<br />
värma dig från snö. renovera klubbstugan?<br />
ta dig uppför snö. behöver liften ny service?<br />
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
23<br />
Hallå där,<br />
Björn Ferry!<br />
av Karin lago nidsjÖ<br />
våra <strong>älv</strong>ar ställde några frågor<br />
till Björn Ferry, skidskyttekungen<br />
från storuman.<br />
Hur var det att växa upp i<br />
storuman?<br />
jättebra! speciellt för oss idrottare.<br />
det var aldrig några problem att<br />
få träningstider i hockeyhallen till<br />
exempel. och vi behövde inte träna<br />
på obekväma tider som många i<br />
<strong>Ume</strong>å får göra.<br />
varför blev det just<br />
skidskytte?<br />
jag började med längdåkning i sexsjuårsåldern<br />
och hade egentligen<br />
tänkt satsa på det. när jag var 22<br />
år följde jag med på ett träningsläger,<br />
inför os i salt lake, och upptäckte<br />
skidskytte. ”det här är min<br />
grej tänkte jag”. och det har jag<br />
aldrig ångrat.<br />
vad är det roligaste<br />
med ditt jobb?<br />
att man får hålla på med det man<br />
gillar på heltid och får vara chef<br />
över sig sj<strong>älv</strong>.<br />
vad är mindre roligt?<br />
att träningscykla i motvind, vid<br />
åtta grader och regn är inte så kul.<br />
då kan ett vanligt liv locka.<br />
vad betyder sponsring för dig<br />
och din skidklubb?<br />
idrotten kostar mer och mer, så<br />
stöd från sponsorer är jätteviktigt.<br />
det skapar möjligheter. min skidklubb,<br />
storuman iK har till exempel<br />
kunnat anlägga ett elljusspår med<br />
stöd från bland annat vattenfall.<br />
vad hade du gjort om du inte<br />
varit elitidrottare?<br />
risken är att jag hade hamnat på<br />
universitet och blivit akademiker<br />
precis som min bror. men jag är<br />
nog för social för det. säljare tror<br />
jag skulle passa mig. jag har alltid<br />
sagt att jag ska bli expertkommentator<br />
när jag lägger av någon gång<br />
runt år 2014. om man får hålla på<br />
så länge. det är det ingen som vet.
detta är en annonsbilaga från vattenfall<br />
24<br />
Hur stor andel av den<br />
svenska elproduktionen<br />
tror du sker med<br />
vattenkraft?<br />
mia<br />
söderström,<br />
stockholm<br />
– jag tror<br />
att det är<br />
rätt mycket.<br />
70 eller 80 procent.<br />
Drita Kodra,<br />
Falun<br />
– jag vet att<br />
produktionen<br />
sker<br />
med både<br />
kärnkraft och vattenkraft.<br />
jag tror kanske 40 procent.<br />
oscar<br />
granat,<br />
göteborg<br />
– det är rätt<br />
mycket har<br />
jag för mig.<br />
drygt hälften gissar jag.<br />
anna-stina<br />
Karlsson,<br />
sundsvall<br />
– mesta delen<br />
tror jag.<br />
60 procent.<br />
var med och tävla!<br />
Fråga: Hur stor andel av<br />
vat tenfalls elproduktion<br />
skedde år 2007 med<br />
vattenkraft?<br />
1:a pris energi makeover.<br />
en av vattenfalls energiexperter<br />
besöker ditt hem.<br />
2:a-5:e pris energiespar box,<br />
med smarta prylar som<br />
hjälper dig spara energi,<br />
värde 2 000 kr!<br />
vykortssvar skickas till:<br />
vattenfall ab vattenkraft<br />
att: Peter stedt<br />
971 77 luleå<br />
eller mejla till:<br />
www.vattenfall.se/varaalvar.<br />
lycka till!<br />
en <strong>resa</strong> <strong>längs</strong> tidningen lule våra <strong>älv</strong> <strong>älv</strong>ar är utgiven av vattenfall vattenkraft och delas ut som<br />
bilaga till västerbottensKuriren och västerbottens folkblad<br />
ansvarig utgivare: monica nordlund, vattenfall ab vattenkraft, 092077000<br />
Projektledare: sandra Piksis<br />
grafisk form: Karin röstin<br />
redaktion: Karin lago nidsjö, Carin Hedström, Peter stedt<br />
omslagsbild: annaKarin drugge<br />
tryck: daily Print i <strong>Ume</strong>å ab, oktober 2008<br />
Passa på att stanna till vid något av våra kraftverk<br />
för att se hur vind, strömmande vatten och<br />
uran blir till elektricitet. vi finns från Porjus i norr<br />
till Bergkvara i söder.<br />
Porjus vattenkraftverk i norrbotten<br />
Upplev det gamla kraftverket med maskinsal<br />
och kontrollrum från 1915.<br />
spana också in den senaste tekniken.<br />
stornorrfors vattenkraftverk i västerbotten<br />
Hur fungerar ett vattenkraftverk?<br />
besök kraftstationen utanför <strong>Ume</strong>å.<br />
nämforsens vattenkraftverk<br />
i västernorrland<br />
se människans tekniska<br />
landvinningar i vattenkraftverket.<br />
näsuddens vindkraftstation på gotland<br />
Här finns över 100 vindkraftverk.<br />
lär dig mer om förnybara energikällor.<br />
olidans vattenkraftverk<br />
i trollhättan, västra götaland<br />
besök sveriges första stora vattenkraftverk,<br />
som byggdes för att förse<br />
industri och järnväg med elektricitet.<br />
välkommen att<br />
besöka oss!<br />
ringhals kärnkraftverk<br />
i varberg, Halland<br />
åk en guidad tur med eltåget. lär<br />
dig mer om elens historia, vad energi<br />
är och hur det är att arbeta på<br />
ringhals. bygg ditt eget kärnkraftverk och producera din<br />
egen el.<br />
Forsmarks kärnkraftverk<br />
i östhammar, uppland<br />
följ med på en guidad busstur förbi kärnkraftverket!<br />
ner under havet till slutförvaret<br />
för radioaktivt avfall och vidare ut<br />
till biotestsjön. Har du tur kan du få se en<br />
havsörn. turen avslutas i det gamla vallonbruket.<br />
vindkraftexpo i Bergkvara, småland<br />
vid e22 mellan Kalmar och Karlskrona. lär dig mer om<br />
vindkraft som energikälla och om våra vindkraftprojekt<br />
till havs.<br />
vattenfall science Center<br />
på laxön, <strong>älv</strong>karleby<br />
i samarbete med tom tits<br />
experiment. spännande experiment<br />
för hela familjen!<br />
För mer information se www.vattenfall.se<br />
eller ring Kundservice på 020-82 00 00.