brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

I Hammar bildar området en låg ås, utsträckt i NV-SÖ.
Kalkstenen förefaller att hava ungefär samma utbildning som vid Klagshamn och håller rikligt
med flinta.
Huruvida en lönande brytning kan anordnas här, så pass nära som området är beläget de stora
Limhan-Klagshamnsbrotten är osäker, helst som hamnförhållandena ej äro goda.
Dalköpinge-Gislöv. Kalksten är här blottad i några gamla brott dels vid Gislövsån, Dalköpinge
och dels vid den bäck som rinner ut vid Gislövs fiskeläge (Gislöv). Båda platserna ligga
lågt, knappt 5 m över havet, och möjligen även vattensjukt. Endast kokkolitkalksten är blottad,
men i Trelleborgs hamn anstår även bryozokalksten. Det område, som har ringa jordbetäckning
är minst 5 km 2 stort och sträcker sig längs stranden från strax öster om Trelleborg till
Gislövsåsen. Huruvida en kalkstensbrytning här är möjlig kan ej avgöras utan närmare undersökning
av proportionerna mellan fast kalksten, mörja, duglig flinta och odugligt material.
Östra Torp. På ömse sidor om Smygehuk är jordbetäckningen ringa inom ett område på ca 4
krrr', som sträcker sig högst l Y2 km upp från stranden. Kalkbrott äro upptagna dels vid stranden
vid Smygehuk, dels och huvudsakligen strax nordöst om Ö. Torps kyrka.
Kalkstensbrytningen i denna trakt hindras av den låga halten dugligt gods, som kan erhållas ur
de hittills kända starkt flintblandade lagren.
Kalkstenen är uteslutande en skiktad kokkolitkalksten, där fasta bankar ligga i lösare "mörja".
Flintan, som utgör hälften av de hittills brutna lagren, bildar bankar och skikt upp till nära l m
i tjocklek. Den kan därför användas till byggnadssten o.dyl. och Östra Torp måste, om ej flintfattigare
skikt anstå närmast under de nu brutna, betraktas och drivas som en blandad kalkstensflintfyndighet,
då högst 50 % användbar kalksten kan utvinnas ur den. Kan flintan tillgodogöras
i större skala föreligger här betydande kalkstenstillgångar såväl av sten lämplig för
bränning eller avsättning som råsten, som av lös sten lämplig för kalkstensmjölstillverkning.
Kritkalkstensområden nära ytan norr om "Alnarpsfloden".
Kritkalksten av danienålder förekommer på jämförelsevis ringa djup i ett antal långsmala ryggar
som under jordbetäckningen sträcka sig längs Alnarpsflodens norra "strand" parallellt
med Romeleåsens södra sida och dennas fortsättning mot nordväst. Ryggarna ligga ej an emot
åsen, utan äro skilda från denna aven endast någon eller några kilometer bred säkna, vars
botten kan ligga mer än 150 m under nuvarande markytan. De partier av dessa ryggar som
höja sig ovan havsytans nivå äro belägna dels öster om Landskrona, dels från trakten SÖ om
Lund över Genarp till Skurup och Rydsgård 1-2 mil VNV om Ystad. Ryggen kommer troligen
ej fram till kusten, innan den har sänkt sig 10-20 m under havsytans nivå. Emellertid är
jordbetäckningen över dessa ryggar sällan så liten att ett exploaterande av deras kalktillgångar
kan ske. Endast vid L. Hörstad, 8 km Ö om Landskrona, har fast anstående kalksten brutits.
På grund av jordbetäckningen (morän och sand), som här var omkring 5 m, har man gått in
med en liten dagort från en bäckravin. Kalkstenen var tämligen fast, men ej hård, med föga
flinta. En analys visar att den på dessa ställe var föga ren, med endast 68 % kalcit. Borrningar
från trakten visa den vanliga växlingen av fast och lös kalksten samt flintlager, men dessutom
även lågvärdiga sandblandade lager.
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
88