brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

Jämtlands län och Västerbottens län
Inom Jämtlands kambro-silur förekommer kalksten huvudsakligen i två nivåer som ortocerkalksten
i ordovicium och som pentameruskalksten i silur. Användbar alunskiffer finnes ej.
Kalkstenar på andra nivåer och inom fjällformationen sakna intresse i detta sammanhang, då
de äro alltför ogynnsamt belägna för att vara brytvärda.
Ortocerkalkstenen jämte överlagrande chasmopskalksten bildar ett stråk, som ej i huvudsak
följer inlandsbanan från Klövsjö i Härjedalen till Flåsjön på gränsen mot norra Ångermanland.
Spridda förekomster finnas vidare i mellersta Härjedalen.
Ortocerkalkstenens totalt mäktighet växlar från några tiotal m till närmare 100 m. Dess utbildning
är den vanliga. Halten av CaC03 är ej hög men tilltager i stort sett, liksom på Öland,
nedifrån och uppåt. I Brunflotrakten är kalcithalten i de undre delarna c:a 70 % och i den
mellersta delen i en 2-3 m mäktig bank 86 %. Vid Tand förekommer mindre bankar av ovanligt
högprocentig sten i ortocerkalkstenens övre del. Analyser visa här 92-98 % kalcit. I norra
Jämtland är genomsnittshalten vid Strömsund 81 % och vid Flåsjön 80 % men med bankar
med upp till 85.5 %.
Av detta framgår att större delen av ortocerkalken ej är brytvärd i konkurrens med mera högprocentiga
kalkstenar. I de bästa bankarna i Gusta och särskilt Tand är halten tillräcklig, men
sedan den lättast åtkomliga stenen uttagits, ställa sig utvinningskostnaderna så höga, att brytningen
nedlagts såsom ej konkurrenskraftig med den högvärdiga, lätt utvunna pentameruskalken.
I norra delen av Jämtland äro förhållandena delvis annorlunda så tillvida att avståndet till
Pentamerusfyndigheterna är så stort, att ett tillgodogörande för lokala behov av den tämligen
lågvärdiga ortocerkalkstenen är möjligt. Marknadens ringa omfattning torde emellertid hindra
inrättandet aven ugn med låga produktionskostnader varför någon utvidgning av avsättningsområdet
ej är sannolikt.
Detsamma gäller även om den isolerade förekomsten Djupdal eller Baktoberg i Vilhelmina
socken inom Västerbottens län med minst 100.000 ton något över 80 %-ig kalksten åtkomlig i
dagbrott.
Dagbrottstillgångarna vid Strömnäs vid Malgomaj i sistnämnda socken äro däremot enligt de
senaste undersökningarna numera i det närmaste uttömda.
Sammanfattande kan sägas, att ett tillgodogörande av ortocerkalkstenen i Jämtland och Härjedalen
i industriell skala för framställning av jordbrukskalk ej såvitt hittills är känt har några
större sannolikheter att lyckas, då de återstående lättutvunna tillgångarna äro lågprocentiga
och de högvärdiga bankarna till större delen utbrutna i dagbrott. Möjligheter förefinnas dock
att i ett så pass stort område upptäcka ytterligare tillgångar av lättutvunnen högvärdig sten
särskilt inom ortocerkalkens övre del.
En underjordsbrytning av de högvärdiga ortocerkalkbankarna torde ej löna sig i konkurrens
med pentameruskalkstenen.
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
75