brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
samt schaktugnar. En Y2 mil lång decauvillebana leder till Nittsjö lastplats på Gävle-Dala järnväg. De kvarvarande tillgångarna torde uppgå till Y2 million ton. Osmundsbergets rev är förmodligen det största i Siljansområdet. Kullens längd är nära 1 km och bredden 1/2. Toppen är belägen 30 m ovan Sinksjön i S och 80 m ovan Bysjön i N. Som de tektoniska förhållandena uppenbarligen äro komplicerade genom förkastningar och ännu ej helt utredda, är det ej fulltsäkert om hela kullen består av brytvärd kalksten. I varje fall torde dock de i dagbrott lätt åtkomliga tillgångarna av högvärdig sten överstiga 10 millioner ton. En automatisk schaktugnsanläggning finnes på platsen. Till Rättviks station är 26 km och till Furudals station 18 km. Tillgångarna i övriga, ännu ej i anspråk tagna rev äro ej närmare kända, men av revkullarnas storlek att döma finnas ytterligare minst ett tiotal förekomster med milliontonnage på sträckan Furudal-Boda-Rättvik. Sammanlagt skulle inom Siljansområdet finnas minst 30 millioner ton högvärdig revkalksten åtkomliga i dagbrott. Inger/ny mapp/ kalkförekomster 74
Jämtlands län och Västerbottens län Inom Jämtlands kambro-silur förekommer kalksten huvudsakligen i två nivåer som ortocerkalksten i ordovicium och som pentameruskalksten i silur. Användbar alunskiffer finnes ej. Kalkstenar på andra nivåer och inom fjällformationen sakna intresse i detta sammanhang, då de äro alltför ogynnsamt belägna för att vara brytvärda. Ortocerkalkstenen jämte överlagrande chasmopskalksten bildar ett stråk, som ej i huvudsak följer inlandsbanan från Klövsjö i Härjedalen till Flåsjön på gränsen mot norra Ångermanland. Spridda förekomster finnas vidare i mellersta Härjedalen. Ortocerkalkstenens totalt mäktighet växlar från några tiotal m till närmare 100 m. Dess utbildning är den vanliga. Halten av CaC03 är ej hög men tilltager i stort sett, liksom på Öland, nedifrån och uppåt. I Brunflotrakten är kalcithalten i de undre delarna c:a 70 % och i den mellersta delen i en 2-3 m mäktig bank 86 %. Vid Tand förekommer mindre bankar av ovanligt högprocentig sten i ortocerkalkstenens övre del. Analyser visa här 92-98 % kalcit. I norra Jämtland är genomsnittshalten vid Strömsund 81 % och vid Flåsjön 80 % men med bankar med upp till 85.5 %. Av detta framgår att större delen av ortocerkalken ej är brytvärd i konkurrens med mera högprocentiga kalkstenar. I de bästa bankarna i Gusta och särskilt Tand är halten tillräcklig, men sedan den lättast åtkomliga stenen uttagits, ställa sig utvinningskostnaderna så höga, att brytningen nedlagts såsom ej konkurrenskraftig med den högvärdiga, lätt utvunna pentameruskalken. I norra delen av Jämtland äro förhållandena delvis annorlunda så tillvida att avståndet till Pentamerusfyndigheterna är så stort, att ett tillgodogörande för lokala behov av den tämligen lågvärdiga ortocerkalkstenen är möjligt. Marknadens ringa omfattning torde emellertid hindra inrättandet aven ugn med låga produktionskostnader varför någon utvidgning av avsättningsområdet ej är sannolikt. Detsamma gäller även om den isolerade förekomsten Djupdal eller Baktoberg i Vilhelmina socken inom Västerbottens län med minst 100.000 ton något över 80 %-ig kalksten åtkomlig i dagbrott. Dagbrottstillgångarna vid Strömnäs vid Malgomaj i sistnämnda socken äro däremot enligt de senaste undersökningarna numera i det närmaste uttömda. Sammanfattande kan sägas, att ett tillgodogörande av ortocerkalkstenen i Jämtland och Härjedalen i industriell skala för framställning av jordbrukskalk ej såvitt hittills är känt har några större sannolikheter att lyckas, då de återstående lättutvunna tillgångarna äro lågprocentiga och de högvärdiga bankarna till större delen utbrutna i dagbrott. Möjligheter förefinnas dock att i ett så pass stort område upptäcka ytterligare tillgångar av lättutvunnen högvärdig sten särskilt inom ortocerkalkens övre del. En underjordsbrytning av de högvärdiga ortocerkalkbankarna torde ej löna sig i konkurrens med pentameruskalkstenen. Inger/ny mapp/ kalkförekomster 75
- Page 23 and 24: Billsjön. Förekomsten kan följas
- Page 25 and 26: Mellersta och östra Dalarna Inom d
- Page 27 and 28: Inom den västra zonen äro endast
- Page 29: sökning och provtagning skulle kun
- Page 32 and 33: uppenbarligen stora arealer äro ka
- Page 34 and 35: Trots de högst betydande och lätt
- Page 36 and 37: En ej närmare undersökt kalkstens
- Page 38 and 39: Det yngre urbergets kalkstensförek
- Page 40 and 41: Fjällformationerna kalkstenar I fj
- Page 42 and 43: Orstenens karbonat är alltid kalci
- Page 44 and 45: Skånes kambro-siluriska kalkstensf
- Page 46 and 47: Gotland Gotland uppbygges helt av s
- Page 48 and 49: Kalkstensförekomsterna på Öland
- Page 50 and 51: umfabrikens på 15.000 ton) visade
- Page 52 and 53: Östergötland. Till skillnad från
- Page 54 and 55: ningen av byggnadssten framskrider,
- Page 56 and 57: I Närke äro alunskiffern och orto
- Page 58 and 59: Yxhultområdet Alunskifferkalkstens
- Page 60 and 61: och den brutna arealen 1.5 km 2 om
- Page 62 and 63: i fyndigheten har man gjort försö
- Page 64 and 65: Förhållandet emellan orsten och o
- Page 66 and 67: Billingens nordända Kalkfyndighete
- Page 68 and 69: ytningen emellertid ej gå långt i
- Page 70 and 71: Profilen härstädes visar, att alu
- Page 72 and 73: För närvarande är kalkbränninge
- Page 76 and 77: Förekomsterna av pentameruskalkste
- Page 78 and 79: täckande kvartära lagrens mäktig
- Page 80 and 81: Ktistianstadsområdet Kritområdet
- Page 82 and 83: I trakten vid och söder om Norjesu
- Page 84 and 85: Om tillgångarna vid Östra Karup
- Page 86 and 87: Mot Malmö och söderut sjunker ber
- Page 88 and 89: I Hammar bildar området en låg å
samt schaktugnar. En Y2 mil lång decauvillebana leder till Nittsjö lastplats på Gävle-Dala<br />
järnväg. De kvarvarande tillgångarna torde uppgå till Y2 million ton.<br />
Osmundsbergets rev är förmodligen det största i Siljansområdet. Kullens längd är nära 1 km<br />
och bredden 1/2. Toppen är belägen 30 m ovan Sinksjön i S och 80 m ovan Bysjön i N. Som de<br />
tektoniska förhållandena uppenbarligen äro komplicerade genom förkastningar och ännu ej<br />
helt utredda, är det ej fulltsäkert om hela kullen består av brytvärd kalksten. I varje fall torde<br />
dock de i dagbrott lätt åtkomliga tillgångarna av högvärdig sten överstiga 10 millioner ton. En<br />
automatisk schaktugnsanläggning finnes på platsen. Till Rättviks station är 26 km och till<br />
Furudals station 18 km.<br />
Tillgångarna i övriga, ännu ej i anspråk tagna rev äro ej närmare kända, men av revkullarnas<br />
storlek att döma finnas ytterligare minst ett tiotal förekomster med milliontonnage på sträckan<br />
Furudal-Boda-Rättvik.<br />
Sammanlagt skulle inom Siljansområdet finnas minst 30 millioner ton högvärdig revkalksten<br />
åtkomliga i dagbrott.<br />
Inger/ny mapp/ kalkförekomster<br />
74
Change language