brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

ytningen emellertid ej gå långt in mot berget, varför de säkert kända tillgångarna ej motsvara
mer än ungefär l million ton bränd kalk med något under 70 % verksam CaO.
Alunskifferlagrets profil är särskilt väl känd vid Gestilren. Den stora olenidbanken börjar vid
10 m:s djup och är nära en meter mäktig. Sammanlagda orstensmäktigheten ovan denna bank
är 2 m. Skifferns genomsnittliga kalorimetriska värmevärde är 15550 Cal., dess oljehalt 2 %
(den ökar nedåt) samt svavelhalten 7 %. Under stora orstensbanken följer ytterligare l m olenidskiffer
samt två meter paradoxidesskiffer med tillsammans endast 1/3 m orsten, varefter en
halvmeterbred orstensbank följer, under vilken skiffern ej längre är användbar som bränsle
(värmevärde endast 420-920 Cal.), Värmevärdet på skiffern emellan orstensbankarna är endast
1300 Cal., men oljehalten är 3 %. Under den nedre orstensbanken är oljehalten under l %
till 19 m:s djup, varefter den under de återstående djupare 4 metrarna av alunskifferlagret
växlar emellan 1,5 % och 2,1 %.
Inom områdets södra del synes jordbetäckningen i de flesta fall hindra anläggandet av kalkbruk.
Endast vid Stenbrottet och Mossagården Y2 mil nordost om Vartofta station äro några
större mängder av alunskifferlagret tillgångliga för bekväm brytning. De säkert kända tillgångarna
medgiva dock endast bränning av högst några 100.000 ton kalk.
Alunskifferlagret brytes f.n. till högst 5 m djup varav l-l Y2 m är orsten. Utgåendesläntens
lutning torde dock medgiva avvattning och utfrakt för en djupare brytning, som här skulle
väsentligt kunna öka tillgångarna och utproportionera avrymningen på en större mängd bränd
kalk.
Emellan alunskiffern och ortocerkalken ligga l-l Y2 m odugliga ceratopyge- och didymographtuslag.
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
68