brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
Kinkhyttan Förekomsten är belägen 8 km VNV om Hidingebro station. Den utgöres av ett lager av tämligen ren dolomit som kan följas på en sträcka av Y2 km. Största kända bredden är 40 m och tillgångarna av storleksordningen 100.000 ton. En mängd förekomster äro kända från denna trakt, såsom vid Vekhyttan, Ribboda, Doverstorp, SÖ och N Lekhyttan samt vid Svenshyttan. I intet fall äro nämnvärda tillgångar påvisade även om sådana kunna finnas. Kalksten finnes dessutom i Klara och Sanna järngruvor nära Vintrosa. I sanna gruvor är den starkt förorenad av järn och mangan samt dolomitisk. I Klara gruva finnes däremot ren kalksten. Dyltaområdet Kalkstenstillgångarna inom Dyltaområdet hänföra sig till ett starkt hopveckat lager beläget inom ett område på ungefär la km 2 i trakten emellan sjön Lången och Dylta bruk. Området genomlöpes av S.J. och en lastageplats är inrättad vid Kvinnerstatorps kalkbruk. Kalkstenslagret synes ej innehålla några nämnvärda mängder dolomit. En del är däremot utbildad som serpentinkalksten och oduglig för kalkbränning. Ett marmorbruk har förr funnits vid Kvinnerstatorp. Andra delar äro förorenade av diopsid eller kis. Den brytvärda kalkstenen är grov-medelgrov och vanligen vit eller rosafärgad. Halten CaC03 uppgår till över 90 %, halten av MgC03 är vanligen mycket låg. De silikatiska inblandningarna äro huvudsakligen en färglös diopsid, vartill kommer något serpentin, glimmer och kvarts. De största tillgångarna förefinnas vid Kvinnerstatorps kalkbruk, vilket är landets största anläggning i sitt slag. Så vitt hittills är känt torde tillgångarna kunna anses vara av storleksordningen 5-10 millioner ton kalksten. Denna stora tillgång har uppkommit genom intensiv hopveckning av kalklagret efter enflackt mot NÖ fallande veckningsaxel. De skenbart regellöst inveckade partierna av odugligt berg orsaka emellertid, att brytningen av hela denna kvantitet förutsätter en betydande brytning av odugligt gods som måste frånskrädas eller avrymmas i särskilda pallar. En sådan brytning behöver, pågrund av de låga bergbrytningskostnaderna, ej resultera i någon större fördyring av den brända kalken, som utan svårighet vid fullständig bränning bör kunna hållas vid en CaO-ekvivalent av minst 90 %. Syltan från dagbrottet bör utan inblandning av ugnsavfall giva ett mjöl med 50 % verksam CaO. Brytvärd kalksten förefinnes troligen även efter sjön Lången men är där splittrad i ett flertal smärre förekomster, av vilka de största ej torde uppnå mer än några 10.000 ton. Glanshammarsområdet Glanshammars och kringliggande socknar genomdragas av två av landets största urkalkstenar, av vilka det norra är 10 km långt och upp till 300 m brett, det södra 8 km långt och 3-400 m brett. Sammanlagda arealen är 4-5 km". Så vitt hittills är känt, innehålla lagren endast dolomit eller starkt dolomitisk kalcitsten, men uteslutet är ej att genom ännu mera ingående undersökningar än som hittills kunnat utföras upptäcka större tillgångar på ren kalcitsten. Inger/ny mapp/ kalkförekomster 6
Kalkstenen är än starkt förorenad av tremolit, aktinolit och serpentin, än fri från silikater. På de renare partierna, som äro mycket stora men till sin utsträckning ej närmare kända ha brott anlagts, huvudsakligen för utvinnande av dolomitmarmor men i äldre tider även för sten till kalkbränning. De största brotten äro belägna 2 1/2 km NNV om Ekeberg och med spårväg förbundna med lastageplats vid Hjälmaren. En analys på generalprov på dolomit härifrån visar 5 % silikat. Invid Glanshammars kyrka har kalksten brutits i forna tider i rätt stor omfattning men analyser visa en mindre ren sten än vid Ekeberg. Då de i dagbrott tillgängliga kvantiteterna renare dolomit uppenbarligen överstiga 1 million ton samt då dessutom för jordbruksändamål användbar skärv erhålles vid marmorbrytningen, torde en kalkbränning kunna ifrågakomma inom området. Fullständigt bränd bör dolomiten giva en kalk med en CaO-ekvivalent på omkring 100 %. Det kan nämnas att en del Ekebergsskärv fraktats över Hjälmaren på isen till Ö. Rynninge och där bränts med alunskiffer. Bränningen lyckades så tillvida att kolsyran avdrevs. Däremot var temperaturen ej tillräckligt hög för att bringa skärvens rätt höga silikathalt i löslig form. Arbogatrakten I trakten av Arboga läns Arbogaån kan ett kalkstenslager följas ej mindre än 15 km. I dess östra och mellersta del är kalkstenen dolomitisk och därtill starkt förorenad av silikater och gråbergsband, varför föga utsikt finnes att här påträffa brytvärd kalksten. I Arboga stad är lagret delvis bebyggt och oåtkomligt för brytning och vid Jäders bruk är det av ringa bredd och uppblandat med silikater. Vid Gärdselbäcken, 1 Y2 km SV om Jäders bruks station, är kalkstenen blottad i ett stort hällområde på c:a 100.000 m 2 . Större delen härav är dolomit och starkt förorenat av silikater och gråbergsband. Blott finnas upptagna i områdets sydöstra del, varifrån kalkstenen enligt analys visat sig vara fri från dolomit och tämligen ren. Den användbara stenen ligger dock splittrad i ett flertal brantstående linser, som i dagbrott ej kunna giva mer än några lO.OOO-tal ton god sten utan samtidig brytning av lika stora eller större kvantiteter oduglig sten. Södra Närke I södra Närke förekomma kalkstenar på ett stort antal platser i trakten av Åsbro station, norr och öster om Askersund vid Åmmebergs zinkgruvor och emellan Hammar och Medevi. De flesta förekomsterna äro små eller orena och endast förekomsterna vid Åsbro och emellan Hammar och Medevi torde innehålla brytvärd kalksten. Förekornsterna vid Zinkgruvan brytas som marmor. Inger/ny mapp/ kalkförekomster 7
- Page 1 and 2: 89 A4/A3 brctp 00920 Inger/ny mapp/
- Page 4 and 5: siafattiga även i sulfatfabriker.
- Page 8 and 9: Åsbro. Förekomsterna vid Åsbro
- Page 10 and 11: skala som marmor. Inga större till
- Page 12 and 13: Trosatrakten och Södertörn I trak
- Page 14 and 15: synes förekomma på en längd av 5
- Page 16 and 17: Kalkstenarna omkring Tunabergs kyrk
- Page 19 and 20: kunnat påvisa samma regelbundenhet
- Page 21 and 22: I den sydligaste delen strax öster
- Page 23 and 24: Billsjön. Förekomsten kan följas
- Page 25 and 26: Mellersta och östra Dalarna Inom d
- Page 27 and 28: Inom den västra zonen äro endast
- Page 29: sökning och provtagning skulle kun
- Page 32 and 33: uppenbarligen stora arealer äro ka
- Page 34 and 35: Trots de högst betydande och lätt
- Page 36 and 37: En ej närmare undersökt kalkstens
- Page 38 and 39: Det yngre urbergets kalkstensförek
- Page 40 and 41: Fjällformationerna kalkstenar I fj
- Page 42 and 43: Orstenens karbonat är alltid kalci
- Page 44 and 45: Skånes kambro-siluriska kalkstensf
- Page 46 and 47: Gotland Gotland uppbygges helt av s
- Page 48 and 49: Kalkstensförekomsterna på Öland
- Page 50 and 51: umfabrikens på 15.000 ton) visade
- Page 52 and 53: Östergötland. Till skillnad från
- Page 54 and 55: ningen av byggnadssten framskrider,
Kinkhyttan<br />
Förekomsten är belägen 8 km VNV om Hidingebro station. Den utgöres av ett lager av tämligen<br />
ren dolomit som kan följas på en sträcka av Y2 km. Största kända bredden är 40 m och<br />
tillgångarna av storleksordningen 100.000 ton.<br />
En mängd förekomster äro kända från denna trakt, såsom vid Vekhyttan, Ribboda, Doverstorp,<br />
SÖ och N Lekhyttan samt vid Svenshyttan. I intet fall äro nämnvärda tillgångar påvisade<br />
även om sådana kunna finnas. Kalksten finnes dessutom i Klara och Sanna järngruvor<br />
nära Vintrosa. I sanna gruvor är den starkt förorenad av järn och mangan samt dolomitisk. I<br />
Klara gruva finnes däremot ren kalksten.<br />
Dyltaområdet<br />
Kalkstenstillgångarna inom Dyltaområdet hänföra sig till ett starkt hopveckat lager beläget<br />
inom ett område på ungefär la km 2 i trakten emellan sjön Lången och Dylta bruk. Området<br />
genomlöpes av S.J. och en lastageplats är inrättad vid Kvinnerstatorps kalkbruk.<br />
Kalkstenslagret synes ej innehålla några nämnvärda mängder dolomit. En del är däremot utbildad<br />
som serpentinkalksten och oduglig för kalkbränning. Ett marmorbruk har förr funnits<br />
vid Kvinnerstatorp. Andra delar äro förorenade av diopsid eller kis. Den brytvärda kalkstenen<br />
är grov-medelgrov och vanligen vit eller rosafärgad. Halten CaC03 uppgår till över 90 %,<br />
halten av MgC03 är vanligen mycket låg. De silikatiska inblandningarna äro huvudsakligen<br />
en färglös diopsid, vartill kommer något serpentin, glimmer och kvarts.<br />
De största tillgångarna förefinnas vid Kvinnerstatorps kalkbruk, vilket är landets största anläggning<br />
i sitt slag.<br />
Så vitt hittills är känt torde tillgångarna kunna anses vara av storleksordningen 5-10 millioner<br />
ton kalksten. Denna stora tillgång har uppkommit genom intensiv hopveckning av kalklagret<br />
efter enflackt mot NÖ fallande veckningsaxel. De skenbart regellöst inveckade partierna av<br />
odugligt berg orsaka emellertid, att brytningen av hela denna kvantitet förutsätter en betydande<br />
brytning av odugligt gods som måste frånskrädas eller avrymmas i särskilda pallar. En sådan<br />
brytning behöver, pågrund av de låga bergbrytningskostnaderna, ej resultera i någon större<br />
fördyring av den brända kalken, som utan svårighet vid fullständig bränning bör kunna<br />
hållas vid en CaO-ekvivalent av minst 90 %. Syltan från dagbrottet bör utan inblandning av<br />
ugnsavfall giva ett mjöl med 50 % verksam CaO.<br />
Brytvärd kalksten förefinnes troligen även efter sjön Lången men är där splittrad i ett flertal<br />
smärre förekomster, av vilka de största ej torde uppnå mer än några 10.000 ton.<br />
Glanshammarsområdet<br />
Glanshammars och kringliggande socknar genomdragas av två av landets största urkalkstenar,<br />
av vilka det norra är 10 km långt och upp till 300 m brett, det södra 8 km långt och 3-400 m<br />
brett. Sammanlagda arealen är 4-5 km".<br />
Så vitt hittills är känt, innehålla lagren endast dolomit eller starkt dolomitisk kalcitsten, men<br />
uteslutet är ej att genom ännu mera ingående <strong>undersökning</strong>ar än som hittills kunnat utföras<br />
upptäcka större tillgångar på ren kalcitsten.<br />
Inger/ny mapp/ kalkförekomster<br />
6
Change language