brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

More documents

Recommendations

Info

ningen av byggnadssten framskrider, torde det dock vara möjligt att med vinst uttaga åtminstone den övre orstensfattiga delen av alunskifferlagret. Detsamma gäller troligen även vid Tornby stenbrott vid Fornåsa. En annan punkt där jordbetäckningen och ortocerkalkstenens mäktighet synas vara gynnsamma för anläggandet av ett genomgående dagbrott, om vattentilloppet medgiver, är i trakten norr om Hov, vid Tåkerns nordöstra hörn. Avståndet till S.J. är emellertid l mil. I ortocerkalkstensbrotten vid Vättern hindras alunskifferbrytningen som förut nämnts av vattentillflödet. Som sammanfattning kan sägas, att de kända dagbrottstillgångarna inom Östergötland äro små, men att möjlighet synes finnas att angripa förekomster även med rätt djup jordbetäckning vid stor produktion, om vattentilloppet ej är allt för besvärande eller avlopp kan ordnas. Detta senare är endast möjligt längst i öster. Om alltså tillgångarna i dagbrott av skiffer för kalkbränning äro jämförelsevis små eller i varje fall osäkra, gäller detta i ännu högre grad oljeskiffertillgångarna. Dessa kunna i stort sett endast tillgodogöras genom underjordsbrytning. Lyckas man härmed har man i Östergötland landets största tillgångar av skiffer med över 5 % olja. På grundval av de hittillsvarande <strong>undersökning</strong>arna kunna tillgångarna ovan Roxens nivå skattas till 4 milliarder ton med 5 Y2 % olja och 6 Y2 % svavel samt ett kalorimetriskt värmevärde på 1900 Cal. Orstenshalten inom oljeskifferzonen är 15-20 %. De analyssiffror som denna beräkning stöder sig på äro dock ytterst fåtaliga och hänföra sig endast till två profiler. Knivinges och Bårstads. Siffrorna för oljeskifferhorisontens oljehalter äro 4.2,5.0,5.25,5.52,6.0,7.01,7.45 och visa en så pass stark variation, att möjligheterna till förekomsten av begränsade områden med ännu mera högvärdiga skiffrar i stil med Yxhults bästa få anses som mycket stora. I Kinnekulle är avståndet emellan de provtagna profilerna några kilometer, i Närkes nordvästra område likaså, men i Östergötland är avståndet emellan de två enda undersökta profilerna nära 5 mil. Den enda upplysningen om oljehalten inom det 3 mil långa området i sydöstra Närke erhålles vid Yxhult som är beläget mot områdets västra ända. I betraktande av dessa två områdens alldeles dominerande betydelse för frågan om tillgångarna av högvärdig oljeskiffer och då denna fråga rätt nöjaktigt kan utredas genom borrningar för några 10.000-tals kr och man därigenom även samtidigt skulle få nu saknade upplysningar om kalkförekomsterna i och ovanför oljeskifferlagret, kan det ifrågasättas, huruvida ej sådana borrningar genom statens försorg borde utföras. Enbart statens hittillsvarande betydande utgifter för fraktlindringarna för jordbrukskalken till sydöstra Sverige och oljeskifferproblemets behandling synas motivera sådana <strong>undersökning</strong>sborrningar. Ortocerkalkstenen är i Östergötland lättare tillgånglig än alunskiffern. Därför bränner man stenen, där alunskiffern är svåråtkomlig, med kol eller ved, som i Bårstad, eller mal den till kalkstensmjöl. Dessutom utnyttjas den till byggnadssten. De viktigaste brotten äro belägna vid Borensberg-Borghamn, Bårstad och Tornby. Ett stort antal analyser på stratigrafiskt bestämda prov från områdets östra del ge vid handen att kalkstenens genomsnittshalt är ungefär 87 %. Häri äro dock ej de märgligaste lagren inräknade, ej heller den obetydliga glaukonitkalkstenen vid basen av lagerserien. Inger/ny mapp/ kalkförekomster 54
Ovanpå ortocerkalkstenen följer särskilt söder och öster om Motala chasmopskalksten med ojämn men delvis hög kalcithalt. Uteslutet är ej att bland dessa förekomster, som delvis äro särdeles väl belägna intill S.J. och Vättern, i backar med goda brytningsförhållanden kunna påträffa fyndigheter av högvärdig kalksten. Tillsvidare är någon sådan dock ej med säkerhet påvisad. Tillgångarna av ortocerkalksten äro praktiskt taget outtömliga. Även tillgångarna av avfall från brytningen av byggnadssten med åtminstone 85 % kalcit äro mycket stora, särskilt vid Borghamn-Bårstad och Borensberg. För tillverkning av kalkstensmjöl och bränd kalk torde dessa avfall utgöra den billigaste råstenen. Det mest ekonomiska utnyttjandet av Östergötlands kambro-siluriska kalkfyndigheter är, som av det ovan sagda torde framgå, ett komplicerat problem på grund av alunskifferns svåråtkomlighet, ortocerkalkstenens lättåtkomlighet med relativt låga halt, möjligheten till förekomsten av högvärdig chasmopskalksten samt slutligen de stora konkurrensmöjligheterna från högvärdiga urkalkstenar omedelbart öster och norr om området samt från Närkes alunskifferområde med dess låga produktionskostnader. För ett vägande av alla dessa synpunkter emot varandra räcker vår nuvarande kunskap om området ej till. Inger/ny mapp/ kalkförekomster 55
Page 1 and 2:
89 A4/A3 brctp 00920 Inger/ny mapp/
Page 4 and 5: siafattiga även i sulfatfabriker.
Page 6 and 7: Kinkhyttan Förekomsten är beläge
Page 8 and 9: Åsbro. Förekomsterna vid Åsbro
Page 10 and 11: skala som marmor. Inga större till
Page 12 and 13: Trosatrakten och Södertörn I trak
Page 14 and 15: synes förekomma på en längd av 5
Page 16 and 17: Kalkstenarna omkring Tunabergs kyrk
Page 19 and 20: kunnat påvisa samma regelbundenhet
Page 21 and 22: I den sydligaste delen strax öster
Page 23 and 24: Billsjön. Förekomsten kan följas
Page 25 and 26: Mellersta och östra Dalarna Inom d
Page 27 and 28: Inom den västra zonen äro endast
Page 29: sökning och provtagning skulle kun
Page 32 and 33: uppenbarligen stora arealer äro ka
Page 34 and 35: Trots de högst betydande och lätt
Page 36 and 37: En ej närmare undersökt kalkstens
Page 38 and 39: Det yngre urbergets kalkstensförek
Page 40 and 41: Fjällformationerna kalkstenar I fj
Page 42 and 43: Orstenens karbonat är alltid kalci
Page 44 and 45: Skånes kambro-siluriska kalkstensf
Page 46 and 47: Gotland Gotland uppbygges helt av s
Page 48 and 49: Kalkstensförekomsterna på Öland
Page 50 and 51: umfabrikens på 15.000 ton) visade
Page 52 and 53: Östergötland. Till skillnad från
Page 56 and 57: I Närke äro alunskiffern och orto
Page 58 and 59: Yxhultområdet Alunskifferkalkstens
Page 60 and 61: och den brutna arealen 1.5 km 2 om
Page 62 and 63: i fyndigheten har man gjort försö
Page 64 and 65: Förhållandet emellan orsten och o
Page 66 and 67: Billingens nordända Kalkfyndighete
Page 68 and 69: ytningen emellertid ej gå långt i
Page 70 and 71: Profilen härstädes visar, att alu
Page 72 and 73: För närvarande är kalkbränninge
Page 74 and 75: samt schaktugnar. En Y2 mil lång d
Page 76 and 77: Förekomsterna av pentameruskalkste
Page 78 and 79: täckande kvartära lagrens mäktig
Page 80 and 81: Ktistianstadsområdet Kritområdet
Page 82 and 83: I trakten vid och söder om Norjesu
Page 84 and 85: Om tillgångarna vid Östra Karup
Page 86 and 87: Mot Malmö och söderut sjunker ber
Page 88 and 89: I Hammar bildar området en låg å
show all

brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?