brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

More documents

Recommendations

Info

Gotland Gotland uppbygges helt av siluriska avlagringar av vilka mer än hälften utgöras av kalkstenar och resten huvudsakligen av märglar. Kalkstenen är av varierande sammansättning men till stor del mycket högprocentig. <strong>Sveriges</strong> utan vidare största tillgångar av högprocentig sten äro belägna på Gotland. I motsats till på Ösel och Dagö är Gotlands kalksten i regel ej alls eller helt obetydligt dolomitisk. Kalkstenarna äro samlade i tre områden, ett nordligt som sträcker sig från trakten söder om Visby mot nordöst till Fårön, ett på mellersta delen av ön och ett mindre område på öns sydligaste del. Endast i det norra området pågår brytning i större omfattning numera beroende på att hamnförhållandena här äro bättre än inom de andra områdena. Gynnsammast beläget i detta avseende är området emellan Kappelshamnsviken, Slite och Fårösund. Den högvärdiga kalkstenen med 96 - 98 % CaC03 förekommer dels som utbredda tydligt skiktade lager, dels som utkilande föga skiktade lager intill korallrev. Stenen i själva reven är däremot i regel ej högprocentig på grund av oregelbundna märgelinneslutningar. Den skiktade kalkstenen är visserligen i regel fast men uppdelar sig i tunna plattor efter fina märgelskikt. Dessa skikt äro ofta så tunna att det brutnas karbonathalt ej nämnvärt sänkes men hållfastheten i kalkstensskikten blir så ringa att stora delar av det brutna ej kan brännas i schaktugn eller försäljas som råsten till cellulosafabriker. Vid dessa brott hopa sig därför stora massor avfallssten vars halt med endast några få procent understiger den utskrädda stenens. Dessa avfallsmassor är det billigaste råmaterial som f.n. finnes på Gotland för framställning av kalkstensmjöl. Tillgångarna äro störst omkring Kapellshamnsviken där de uppgå till i runt tal 1 million ton. På öns östra sida, där stenen i regel är fastare äro tillgångarna på avfall "mindre och i varje fall ej så väl samlade. Den fasta, mindre tydligt skiktade, högvärdiga kalkstenen brytes mest på öns östra sida. Den lämnar föga skärv. Den egentliga revkalkstenen brytes ej längre för kalkbränning på grund av sin vanligen relativt höga märgelhalt och ojämna beskaffenhet. Emellertid finnas rev där utan större svårighet en högvärdig sten skulle kunna erhållas. Den bättre stenen är mycket fast. Porositeten och därav betingad vattenhalt torde ej vara större än att den utan särkskild torkning kan malas. Gotlands tillgång på högvärdig kalksten, som kan brytas och skeppas utan höjning av nuvarande omkostnader uppgår till hundratals millioner ton och är alltså mer än tillräcklig för en brytning av allra största omfattning. Fraktnoteringen från Gotland till fastlandet är f.n. 6:50 kronor per ton. Detta gör för bränd kalk en frakt av 7 kronor per ton CaO och för råsten eller kalkstensmjöl 12 kronor. För kalkstensmjöl omöjliggör en sådan frakt i regel avsättning på fastlandet i konkurrens med inlandsoch kustbruken. För bränd kalk ligga förhållandena bättre till, men har det hittills visat sig svårt att arrangera högsjötransport av bränd jordbrukskalk så att de totala distributionskostnaderna understiga dem som uppnås vid järnvägstransport eller kustfart. Endast en sänkning av framställningskostnaderna på Gotland så att de väsentligt understiga dem på fastlandet eller Öland skulle göra Gotlandskalken konkurrenskraftig som jordbrukskalk på fastlandet. Emellertid är att märka att i stort sett samma möjligheter till sänkning av produktionskostnaderna som finnas på Gotland även finnas på fastlandet och på Öland. Allt detta talar för att Gotlands möjligheter som producent av jordbrukskalk äro små. Medelbart kan dock en mycket bety Inger/ny mapp/ kalkförekomster 46
dande del av Gotlandskalken komma jordbruket tillgodo nämligen som avfallskalk från cellulosafabriker och sockerbruk till vilka Gotland är den största råstensleverantören. Inger/ny mapp/ kalkförekomster 47
Page 1 and 2: 89 A4/A3 brctp 00920 Inger/ny mapp/
Page 4 and 5: siafattiga även i sulfatfabriker.
Page 6 and 7: Kinkhyttan Förekomsten är beläge
Page 8 and 9: Åsbro. Förekomsterna vid Åsbro
Page 10 and 11: skala som marmor. Inga större till
Page 12 and 13: Trosatrakten och Södertörn I trak
Page 14 and 15: synes förekomma på en längd av 5
Page 16 and 17: Kalkstenarna omkring Tunabergs kyrk
Page 19 and 20: kunnat påvisa samma regelbundenhet
Page 21 and 22: I den sydligaste delen strax öster
Page 23 and 24: Billsjön. Förekomsten kan följas
Page 25 and 26: Mellersta och östra Dalarna Inom d
Page 27 and 28: Inom den västra zonen äro endast
Page 29: sökning och provtagning skulle kun
Page 32 and 33: uppenbarligen stora arealer äro ka
Page 34 and 35: Trots de högst betydande och lätt
Page 36 and 37: En ej närmare undersökt kalkstens
Page 38 and 39: Det yngre urbergets kalkstensförek
Page 40 and 41: Fjällformationerna kalkstenar I fj
Page 42 and 43: Orstenens karbonat är alltid kalci
Page 44 and 45: Skånes kambro-siluriska kalkstensf
Page 48 and 49: Kalkstensförekomsterna på Öland
Page 50 and 51: umfabrikens på 15.000 ton) visade
Page 52 and 53: Östergötland. Till skillnad från
Page 54 and 55: ningen av byggnadssten framskrider,
Page 56 and 57: I Närke äro alunskiffern och orto
Page 58 and 59: Yxhultområdet Alunskifferkalkstens
Page 60 and 61: och den brutna arealen 1.5 km 2 om
Page 62 and 63: i fyndigheten har man gjort försö
Page 64 and 65: Förhållandet emellan orsten och o
Page 66 and 67: Billingens nordända Kalkfyndighete
Page 68 and 69: ytningen emellertid ej gå långt i
Page 70 and 71: Profilen härstädes visar, att alu
Page 72 and 73: För närvarande är kalkbränninge
Page 74 and 75: samt schaktugnar. En Y2 mil lång d
Page 76 and 77: Förekomsterna av pentameruskalkste
Page 78 and 79: täckande kvartära lagrens mäktig
Page 80 and 81: Ktistianstadsområdet Kritområdet
Page 82 and 83: I trakten vid och söder om Norjesu
Page 84 and 85: Om tillgångarna vid Östra Karup
Page 86 and 87: Mot Malmö och söderut sjunker ber
Page 88 and 89: I Hammar bildar området en låg å

brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?