brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skånes kambro-siluriska kalkstensförekomster<br />
Skånes kambro-siluriska formationer äro ej på långt när så kalkstensförande som i mellersta<br />
Sverige och fyndigheternas antal och storlek är ändå mindre. Huvudanledningarna härtill äro,<br />
att den kambriska alunskiffern är föga användbar som bränsle, ortocerkalkstenens låga karbonathalt<br />
och den ringa utskiljningen av brytvärd kalksten i silur. Därtill kommer att formationerna<br />
träffats aven tydlig veckning, som ofta brant ställt lagren och inskränkt dagbrottstillgångarna,<br />
samt den vanligen stora och sammanhängande jordbetäckningen.<br />
Skånes alunskifferlager innehålla förmodligen ej några kalkfyndigheter. Fem bestämningar av<br />
det kalorimetriska värmevärdet av olenidskiffer visade resp. 1445, 1375, 1150, 1080 och 825<br />
Cal/kg samt bestämningar på dictyograptus- och paradoxidesskiffer resp. 460 och 240 Cal. I<br />
intet fall kunde olja påvisas. Den bättre olenidskiffern skulle visserligen kunna användas som<br />
bränsle men orstensinnehållet är så ringa (under 10 %) och tillgänglig ortocerkalksten saknas i<br />
regel intill skifferfyndigheterna, varför en lönande kalkbränning ej med säkerhet kan anordnas.<br />
Ortocerkalkstenen i Skåne har i viss omfattning brutits som byggnadssten och för murkalksbränning.<br />
För det senare ändamålet lämpar den sig på grund av sin cementstenskaraktär. Följande<br />
analyser äro publicerade:<br />
Tommarps kalkbrott 77 % ka1cit<br />
Hammenhögs norra brott (generalprov) 80 "<br />
Komstad 82 "<br />
Fågelsång 85 " "<br />
Analyserna antyda att en halt på närmare 80 % ka1cit, motsvarande 43 - 45 % effektiv CaO,<br />
bör kunna hållas i kalkstensmjöl framställt av ortocerkalksten.<br />
Ortocerkalkslagrets mäktighet är ej säkert känd men torde i Simrishamnstrakten närma sig la<br />
m.<br />
De största förekomsterna av lättåtkomlig ortocerkalksten förefinnas vid Tommarp, Komstad<br />
och Hammenhög, samtliga inom Y2 mils omkrets från Gärsnäs järnvägsknut och Hammenhög<br />
omedelbart intill stationen med samma namn.<br />
Lagrens stupning är på alla dessa platser 5 - 10 0, vilket vid 8 m mäktighet och ringa jordbetäckning<br />
motsvarar en bredd på brotten av omkring 50 m. Den brytvärda längden på stråken,<br />
d.v.s. längden på de partier av utgåendet där jordbetäckningen är ringa, är i Tommarp minst<br />
500 m, i Komstad minst 400 och möjligen 800 m samt i Hammenhög minst några hundra<br />
meter. I dessa sträckor ingå dock även de utbrutna partierna. Tillgångarna äro därför svåra att<br />
skatta men torde för vardera Tommarp och Komstad belöpa sig till omkring 200.000 ton och<br />
för Hammenhög till omkring 200.000 ton, såvida ej bebyggelsen här numera hindrar brytningen.<br />
Övriga förekomster i Skåne äro sannolikt små.<br />
De sammanlagda mera säkert kända dagbrottstillgångarna av ortocerkalksten i Gärsnästrakten<br />
skulle alltså uppgå tillY2 million ton, varav dock endast en del kan tänkas använd till jordbrukskalkframställning.<br />
Genom ingående jorddjupsbestämningar samt utredning av tektoniken<br />
och kalkstensmäktigheten är det dock tänkbart, att denna siffra kan ökas till några millioner<br />
ton.<br />
Inger/ny mapp/ kalkförekomster<br />
44