brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

Alnöns nefelinsyenitmassiv är c:a 10 km 2 ovan havsytan, med en lika stor fortsättning på
Klingerfjärdens botten.
Massivet tycks ligga i en skål i urbergsytan och har möjligen bildat en lakkolit. Skålens
randzon är en breccia av gnejs och nefelinsyenit och genomsatt av hela gångsvärmar från
massivet. I skålens botten är nefelinsyeniten basisk med föga fältspat, mycket nefelin och
mörka mineral samt innehåller talrika inneslutningar av kalksten. Massivets innersta och
översta del består av ljus fältspatrik nefelinsyenit utan kalksten.
Kalkstenen förekommer dels som stora plattformiga inneslutningar aven fin- till medelkornig
randig kalksten, dels som oregelbundna massor av grovkornig kalkstenspegmatit. Liksom
massivet i övrigt är även kalkstenen starkt genomsatt av gångbergarter. Där till kommer att
alla övergångar finnas emellan kalkstenen och kalcitrik nefelinsyenit. Kalkstensförekomsterna
äro sålunda starkt splittrade, tillgångarnas storlek bero på vid vilken sammansättning man
anser brytvärdhetsgränsen vara belägen.
Den renaste kalkstenen förekommer emellan Smedsgården och Släda. Ett rätt sammanhängande
brantstående kalkstenslager kan här följas minst 600 m. I östra delen har kalksten fordom
brutits i ej ringa omfattning: I den västra delen har ett generalprov uttagits som visade:
Kalcit 77 %
Kiselsyra 3,2"
Fosforsyra 4,22
Kalkstenen uppgives vara bland de renaste i trakten. Dess CaO-ekvivalent är malen c:a 43 %,
men bränd c:a 70 0/0. Den giver under alla förhållanden en släckbar kalk. Medelbredden överstiger
på 80 m längd 15 m. I de gamla kalkbrotten i fortsättningen österut uppgives bredden
överstiga Il m. I öst-ändan av stråket vid Släda är bredden på 40 m länge 12-l3m. Stråkets
mellersta del är jordtäckt. Totalarealen överstiger 5.000 m 2 . Dagbrottstillgångarna inom
Smedsgårds-Släda-stråket äro omkring 200.000 ton, men som topografien tillåter en billig
underjordsbrytning med stollutfrakt ned till 60 m nivå över havsytan, böra de lättåtkomliga
tillgångarna räknas till 1/3 mill. ton.
Kalkstensstråket vid Ås är avdelat i två partier ett vid gårdarna och ett vid bryggan.
Om kalkstenen vid gårdarna är föga känt mer än att den håller mindre kalcit än vid Smedsgården
och ej brutits i någon större omfattning, varav man kan sluta att den är underlägsen förekomsterna
i närheten.
Förekomsten vid Ås brygga bildar ett omkring 18 m brett lager, som från stranden kan följas
250 meter tills det döljes under svallat morängrus. Flera gamla brott äro här upptagna, varför
en del av kalkstenen ovan havsytan redan är uttagen. Två överensstämmande generalprov från
det största brottet visa i genomsnitt 57 % kalcit och 6 % apatit (med 2 V2 % fosforsyra) samt
37 % silikater. Ett generalprov närmare stranden visade 80 % kalcit och 8 % apatit, alltså en
vida bättre sammansättning. Här äro brytningsförhållandena dock sämre. Tillgångarna i dagbrott
vid Ås brygga kunna skattas till över 100.000 ton råsten.
Förekomsterna vid Stolpås äro övervägande av den grovkristallina pegmatitiska typen. Ett
prov från Stolpås höll 85 % kalcit och 5 % apatit men huru stort område den representerade är
ej känt liksom över huvud taget angående de totala tillgångarna vid dessa förekomster. Som
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
31